LINKÖPINGS UNIVERSITET
Pol Kand-programmet
Det svenska politiska systemet
Seminariegrupp 4
Av: Henrik Trulsson, Herman Sternelöv,
Oskar Schultzberg och Martina Johansson
2012-10-11
Lokalt självstyre
- Kan en enskild person dominera politiken i en kommun?
1 Inledning
Efter att ha läst att en person i Vellinge kommun utsett sig själv till borgmästare väcktes vårt
intresse för det lokala självstyret. Att utnämna sig själv till borgmästare i dagens Sverige
känns varken typiskt svenskt eller särskilt demokratiskt och det väcker många frågor. När vi
läste in oss närmare på ämnet såg vi att samma parti suttit väldigt länge vid makten med en
överväldigande majoritet och att oppositionen var ytterst liten. Dessutom satt samme man
väldigt länge på sin post. Vi ställde oss därför frågan; är det verkligen bra för demokratin?
Det ledde oss in på de frågeställningar som vi valt att ta upp i den här gruppuppsatsen:
- Hur ser det kommunala självstyret ut i Sverige? (fråga 2.1)
- Kan en enskild person bli dominerande i kommunpolitiken? Kan demokratin då bli
åsidosatt? (fråga 2.2)
- Hur stort var Göran Holms inflytande i Vellinge kommun? (fråga 2.3)
1.1.1 Teori
Vi hade en teori om att Vellinge kommun skulle tangera gränsen till att vara odemokratisk
eftersom de hade en så stark individ vid makten under en så lång period. Ytterligare en teori
vi hade var att det var den starka ekonomin i Vellinge kommun som givit tillfälle för en
”starke man” att träda fram och bli oerhört populär. Vi tänkte även att denne kunde hålla sig
kvar vid makten genom att använda sig av kampanjer och propaganda i en viss utsträckning.
1.1.2 Syfte
Vårt syfte är att ta reda på hur mycket en enskild individ kan dominera den kommunala
politiken och hur stort det kommunala självsyret kan bli i gentemot staten.
1.1.3 Metod
Vi har valt att samla och granska fakta om Vellinge kommun, främst via nätet, samt intervjua
olika intressanta personer, i första hand utvalda profiler i Vellinge. För faktainsamlande har vi
exempelvis använt kommunens egen hemsida, tidningar, statliga organs webbsidor etc. Vi har
även använt oss av kurslitteraturen till den här kursen. Vi har valt att arbeta tillsammans som
grupp hela arbetet igenom och inte dela upp det särskilt mycket. Men vi har haft några
områden som man har haft särskilt ansvar för.
1.1.4 Källkritik
De källor vi har valt att basera vårt arbete på har vi valt ut på ett sätt som skulle få arbetet så
objektivt som möjligt och ändå få med flera synvinklar i det. Källorna från den offentliga
sektorn anser vi vara pålitliga då de är till stor del uppbyggda på de lagstiftningar som finns i
Sverige. SVT’s ”uppdrag granskning” anser vi även vara pålitligt då de har som krav att
utföra ett objektivt arbete och är från den statliga televisionen. De källor som vi tagit från
2 tidningar har vi anser vi vara pålitliga då de har en stark granskning och ett rykte att leva upp
till.
När det gäller intervjuerna så har vi valt ut de personer vi anser vara mest intressanta att tala
med och de som haft stor betydelse för vårt arbete. Vi valde personer efter deras synsätt och
försöka få med två sidor utav myntet för att försöka få ett så objektiv synsätt som möjligt.
Vi har även använt oss utav kurslitteraturen till den här kursen och fakta från föreläsningarna
med Bo Persson då vi anser dessa vara pålitliga. Kurslitteraturen har ett starkt register av
referenser och är skrivna av forskare som vi anser skall ha ett objektivt synsätt. Bo Persson
anser vi som pålitlig då han har en god utbildning och ett rykte inom sitt yrke att förhålla sig
till.
1.2 Bakgrund
Vellinge kommun är en av Sveriges rikaste kommuner och ligger på nionde plats i landet vad
gäller medelinkomst. Andelen personer i kommunen med eftergymnasial utbildning är fyra
procent högre än riksgenomsnittet. Valdeltagandet i Vellinge kommun ligger också högre än
riksgenomsnittet, 89 procent jämfört med 84 procent i hela landet (valet 2010)1. Under de
senaste 24 åren har moderaterna haft över 50 procent av mandaten kommunfullmäktige. År
1970 och 1973 hade socialdemokraterna fler mandat än moderaterna, men endast under år
1970 hade de majoritet i kommunfullmäktige.
År 1981 blev Göran Holm kommunalråd i Vellinge, en post som han behöll till år 2006 då
han fick titeln borgmästare. År 2010 valde Holm att dra sig tillbaka från kommunpolitiken
efter närmare 30 år och Tommy Larsson tog över rollen som ordförande i
kommunfullmäktige och även borgmästartiteln.
En annan person som var viktig i Vellinges kommunalpolitik är Kerstin Warnerbring som
tillhörde Centerpartiet och satt i opposition mot Moderaterna. Kerstin Warnerbring hade inte
särskilt mycket makt politiskt sett, men var en stark personlighet och kallades i media för
”oppositionsrådet”, just för sitt arbete att bedriva en politisk debatt trots Moderaternas
överväldigande majoritet mandat i kommunen.
En sak som blivit mycket uppmärksammad i media är Vellinges motvilja att ta emot
flyktingar. År 2009 kom det till Vellinge kommuns kännedom att Malmö Stad tillsammans
med Attendo Care ville starta ett transitboende för flyktingbarn på ett vandrarhem i
Hököpinge, som ligger i Vellinge kommun. Detta möttes av stora protester både från
befolkningen och de styrande inom kommunen och man försökte stoppa boendet. Händelsen
lyftes fram i media och efter påtryck från både staten och främst från det Moderata
samlingspartiet tvingades sedan Vellinge kommun att ändra sig i frågan. År 2010 kom
beslutet att de skulle ta emot tre till åtta flyktingbarn i kommunen. Detta var efter flertalet år
av en stark främlingsfientlig politik då kommunen vägrat ta emot flyktingar på grund av
”ekonomiska skäl”.2
1
http://www.val.se/
http://www.svt.se/2.129575/1.1930643/inte_i_vart_intresse_att_ta_emot_flyktingar?lid=puff_1939676&lpos=r
ubrik
2
3 2 Resultat
2.1 Hur ser det kommunala självstyret ut i Sverige?
Det kommunala självstyret står inskrivet i portalparagrafen i den svenska regeringsformen
och är därmed en grundläggande del i det svenska samhället. Det kommunala självstyret kan
dock inte vara totalt utan det måste bygga på ett samspel med staten. Vad kommunerna själva
får bestämma om regleras av staten och det är något som förändras med tiden. Ett exempel på
sådan förändring är skolfrågan som förts över från stat till kommun.
Det finns vissa saker som kommunerna inte får göra, exempelvis stifta lagar, ägna sig åt
utrikespolitik, använda skattemedel till att driva företag på ett sätt som sätter konkurrensen ur
spel eller ha en försvarsmakt.
En kommun måste ha ett kommunfullmäktige (kommunens riksdag). Kommunfullmäktige
utser sedan en kommunstyrelse (som fungerar som kommunens regering) och nämnder.
Kommunen får själv avgöra vilka och hur många nämnder man vill ha. Kommunfullmäktiges
ordförande brukar kallas kommunalråd, men i några kommuner bl.a. Vellinge, Linköping och
Växjö har man valt titeln borgmästare. I Solnas kommun har man istället valt att
kommunstyrelsens ordförande ska få titeln borgmästare. En intressant iakttagelse är att det
bara är moderater på borgmästarposterna.
Kommunerna granskas av revisorer som är utvalda av kommunfullmäktige och kommunen
måste ha minst fem revisorer. Dessa revisorer får inte ha uppdrag inom de organ de granskar,
då de ska förhålla sig objektivt till granskningen. Deras uppgifter är att se till så att
verksamheten följer stiftade lagar och fullmäktiges mål.3
Enligt Bengt Wester, ordförande i revisionen i Säters kommun, är det praxis att ordförande i
revisionen kommer från oppositionen och därmed kan ett enskilt parti inte styra över
revisionen.4
Det är genom de statliga myndigheterna och genom lagstiftning som staten kontrollerar
kommunerna, exempel på detta är bygglagen och skolagen. En kommun måste förhålla sig till
dessa lagar från de statliga myndigheterna. När dessa inte följs har staten två alternativ,
antingen att genomföra en ny lagstiftning som kommunen måste förhålla sig till eller att
bötfälla kommunen ifråga5.
Vellinge kommun fick i sitt uppmärksammade fall om att inte ta emot några flyktingar tillslut
vika sig i frågan och ta in flyktingbarn efter skarp kritik från bland annat Moderaternas
partisekreterare Per Schlingmann. För första gången på 25 år skrevs alltså ett avtal med
Migrationsverket under.6 Ett citat från Göran Holm lyder: ”Hade vi inte skrivit på ett avtal om
att ta emot 3-5 flyktingbarn så hade vi fått en lagstiftning som hade sagt att vi skulle ta emot
30-50.”7
3
http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/97/36/cf5a656d.pdf
Intervju med Bengt Wester, ordförande i revisionen i Säters kommun. 2012-10-09.
5
http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/97/36/cf5a656d.pdf
6
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vellinge-tar-emot-flyktingbarn_4079051.svd
7
http://www.youtube.com/watch?v=MLhf5ToAXPI
4
4 Enligt Holm skulle alltså staten komma att använda sig av lagstiftning för att få kommunen att
foga sig om kommunen fortsatte driva sin egen linje. Huruvida detta är ett faktum eller Holms
egen teori kan man spekulera i. Ett faktum är dock att trycket från det Moderata
samlingspartiet, medier och människor i allmänhet blev så stort att Vellinge kommun inte
längre kunde stå emot. Idag är situationen något annorlunda. Sedan avtalet med
Migrationsverket skrevs under år 2010 har 16 ensamkommande flyktingbarn tagits emot och
kommunen planerar att bygga ett nytt gruppboende i Falsterbo som ska rymma nio personer.8
Vellinge kommun hade också planer på att få ett ännu starkare lokalt styre genom att dels
decentralisera polisen, men även få brandbilar och ambulanser i bruk i staden.9
2.2 Kan en enskild person bli dominerande i kommunpolitiken? Kan demokratin då bli
åsidosatt?
I kommunallagen10 står det att en kommun ska ha ett fullmäktige som i sin tur ska utse en
kommunstyrelse och även olika nämnder efter behov. Det gör att de politiska partier som fått
flest röster i valet får mandat i fullmäktige i enighet med det proportionella valsystemet. Om
ett parti får en överväldigande majoritet av rösterna, som moderaterna i Vellinge, blir det
väldigt starkt och om det då inom dominerande partiet finns en stark ledare kan denne bli
väldigt dominerande i den kommunala politiken. Det finns således en opinion i fullmäktige
men den blir väldigt svag och har egentligen ingen makt att utöva. Det här kan vara ett
demokratiskt problem, men inte ett hot mot demokratin då det dominerande partiet kan förlora
mandat i nästkommande val och därmed kan dess makt komma att minska avsevärt.
Demokratin går förlorad när befolkningens röster inte blir hörda eller när de folkvalda
representanterna går emot de lagar som finns och författningarna inte respekteras. Att ett parti
kan bli väldigt dominerande bygger på ett genuint stöd från kommunens medborgare och det
är också själva grunden i den svenska demokratin.11
2.3 Hur stort var Göran Holms inflytande i Vellinge kommun?
Vellinge kommun har samma grund som alla andra kommuner, de har dock utvecklat ett eget
centrerat styre men fortfarande inom ramarna för gällande lagstiftning. Men andra ord är det
en skillnad mellan teori och praktik. Historien och rutiner färgar av sig på sättet man sköter en
administrativ uppgift. I Vellinge har en man, Göran Holm, lycktas hålla kvar sig kvar på sin
post så pass länge att hans inflytande blev ovanligt stort för en kommunalpolitiker. Holm sa
själv, i en intervju vi gjorde med honom, att företag i kommunen älskade hans effektivitet och
han menade att han i mångt och mycket skötte näringslivsfrågorna själv.
Har kommunen då gått emot reglerna för hur långt den kommunala makten får sträcka sig?
Frågar man Kerstin Warnerbring f.d. kommunalpolitiker (C) i Vellinge kommun är svarat, ja.
8
http://www.trelleborgsallehanda.se/vellinge/article1684925/Vellinge-kommun-tar-emot-fler-flyktingbarn.html
Tidningen: Rösta på Människor (RPM) nr 1 2006
10
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm 11
Kap 7. Norén Bretzer, Ylva. Sveriges politiska system. Upplaga 1:1, 2010. Studentlitteratur AB, Lund.
9
5 Även om hennes åsikter inte på något sätt juridiskt grundade och hennes ställning gör hennes
åsikter subjektiva, väljer vi att framlägga hennes åsikter då hon tillhör en av få
oppositionspolitiker.
När vi frågade henne hur politiken förs i Vellinge kommun, svarade hon att det är i högsta
grad odemokratiskt att en man genom hot får sina partimedlemmar att hålla med i hans beslut.
Om hennes påstående är sant att det är en skendemokrati som strider mot kommunallagen:
1 § Sverige är indelat i kommuner och landsting. Dessa sköter på demokratins och den
kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda
föreskrifter.
Kerstin Warnerbring hävdar också att Göran Holm strider mot annan paragraf i
kommunallagen genom att inte behandla sina medborgare lika då hon säger att företag i
kommunen som är välbekanta med Göran Holm får extra förmåner såsom bygglov för
svartbyggen.
2kap 2 § Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns
sakliga skäl för något annat.
Badhyttskandalen som media uppmärksammade år 2010 kan ses som ett exempel på Holms
utnyttjade av sin position. I korthet handlade det om att Holm under en löneförhandling med
en direktör inom kommunen, men som var bosatt i annan kommun, erbjöd denne tillstånd att
äga en badhytt. Det här bryter kommunens föreskrifter som säger att man måste vara skriven
eller äga fastighet i kommunen för att få äga en badhytt.1213
Vidare påstod Warnerbring i vår intervju med henne att Holm höll sig kvar vid makten så pass
länge som han gjorde genom att hota med att om ett annat parti skulle vara styrande i
kommunen skulle skatterna höjas och flyktingförläggningar skulle ofrånkomligen upprättas.
Hon hävdade att moderaterna till och med delat ut flygblad med adresserna där dessa
förläggningar skulle ligga om inte moderaterna hade mandat att förhindra det. En uppenbart
känslig fråga i Vellinge.
Enligt Holm själv var hans inflytande i kommunen mycket stort under en lång tid, och det
växte även med tiden. Han poängterar dock att det är medborgarna som röstat fram honom
och att han alltid känt stöd ifrån medborgarna.
Om man frågar Kerstin Warnerbring säger hon att det inte tack vare Göran Holm som
kommunen går så bra utan det är tack vare invånarna i Vellinge kommun. Enligt Warnerbring
beror inte heller stödet för Göran Holm på att han sköter kommunen så väl, utan på att
invånarna sätter kommunen i en stark välfärd tack vare deras höga inkomst som generar i en
hög skattebas, samt i invånarnas höga utbildningsnivå.
När det gäller stödet för Göran Holm så anser Warnerbring att det försvagades starkt under
slutet på hans styre. Enligt henne bildades det ett utbrytarparti från kommunens moderater och
detta utbrytarparti bestod av personer som inte tyckte att Göran Holm drev den bästa möjliga
politiken. De som satt i kommunen under tiden Göran Holm styrde var de som var hans
vänner och de som inte tyckte som Holm hade inget där att göra. Det var dessa personer som
senare startade utbrytarpartiet. Enligt Warnerbring var det alltså inte Holm som avgick
frivilligt, utan det var från pressen från utbrytarpartiet som gjorde att han avgick.
12
13
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/vellinge/badhytt-till-garna-mot-alla-regler-1/
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/vellinge/olovliga-hytter-saljs-i-familjen/ 6 Att Göran Holm hade ett stort inflytande över kommunpolitiken i Vellinge verkar vara ett
faktum. Både Holm själv och Kerstin Warnerbring, oppositionsrådet kallad, säger rätt ut att så
var fallet. Om detta är positivt eller negativt har de dock av naturliga skäl olika åsikter om.1415
14
15
Intervju med Kerstin Warnerbring. 2012-10-05.
Intervju med Göran Holm. 2012-10-09. 7 3 Slutsatser/Analys
Hur ser då det kommunala självstyret ut i Sverige idag?
Vi har ett ganska väl utvecklat kommunalt självstyre, men kommunerna kan ändå bara röra
sig inom de ramar som staten satt upp. Det centrala styret är väldigt starkt i det svenska
systemet och har delat ut vissa befogenheter till primärkommuner och sekundärkommuner.
De relativt autonoma kommunerna har historiskt sett en ganska lång tradition. Förr i tiden var
det något mindre organiserat och man träffades på kyrkbacken för att diskutera viktiga frågor
och där stod normativa värden stod i fokus.
Vellinge kommun har gått väldigt långt i sitt självstyre jämfört med många andra kommuner
eftersom de har en stark majoritet som kan driva sina frågor till sin spets. De har exempelvis
en extremt låg skatt och de vägrade så länge de kunde att ta emot flyktingar. Det slutade med
att kommunen fick vika sig i frågan. Huruvida det hade kunnat bli så som Holm förutspådde
och staten skulle ha tagit till lagstiftning för att kuva kommunen i frågan är svår att svara på.
Förmodligen är inte lagstiftning i frågan något som den centrala statsmakten gärna skulle ta
till i första hand. Om det är många kommuner som vägrar att ta emot flyktingar kommer
problemet säkert aktualiseras och en eventuell lagstiftning kan bli nödvändig. Ett parti som
driver frågan att kommuner inte ska kunna säga nej till mottagandet av flyktingar är
Miljöpartiet16 som menar att kommunerna borde se det som en del av sitt kommunala uppdrag
och man tror att mottagandet av flyktingar kommer bli bättre om alla kommuner ser det som
sitt gemensamma ansvar. En annan som drivit frågan om lagstiftning är den moderate
politikern Tobias Billström17.
Kan den ekonomiska välfärden ha påverkat Vellinge i avseende om dess självstyre? Vellinge
är en kommun där skattebasen är bevisat hög genom det höga inkomsttagandet bland
invånarna. Som vi redan skrivit ligger Vellinge på nionde plats gällande medelinkomst i
landet och antalet medborgare som har en eftergymnasial utbildning är hög. Ekonomiskt sett
är man då väldigt slagkraftiga och just skattefrågan var en hjärtefråga för kommunen under
Göran Holms period som ordförande i kommunfullmäktige: ”hur kan man sänka
kommunalskatten lite till?”.
För att få ihop ett fungerande samhälle med grundtanken ”så låga skatter som möjligt” krävs
så få utgifter som möjligt och att alla invånare i samhället har bra förutsättningar och kan
bidra till det samhälle medborgarna strävar efter. Med så låga skatter som möjligt innebär det
i praktiken att man inte vill betala för tjänster eller invånare i kommunen som behöver bidrag,
i Vellinges fall främst i form av flyktingar. Visserligen så får man bidrag för att ta emot
flyktingar, men man anser att omkostnaderna skulle bli för höga samt att det varken skulle
finnas varken jobb eller bostäder i samhället åt dem.
Kommunpolitiken i Vellinge styrs efter ett starkt lokalt system där man vill decentralisera
polisen samt få egna ambulanser och brandbilar i staden. Just dessa delar skulle förstärka det
lokala självstyret ännu mer. Man skulle bli mindre beroende av både andra regioner och av
staten om kommunen fick styra enligt dessa villkor.
Men flyktingar är en ekonomisk fråga som inte gynnar det effektiva samhället enligt deras
syn. Utan tillräckligt med hyresbostäder för flyktingar krävs det att man bygger nya bostäder,
och det krävs resurser, pengar man då får hämta in från andra områden ur budgeten. Detta
16
17
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5298860
http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/683451-sveriges-minsta-kommun-dissar-billstroms-flyktingforslag
8 skulle innebära att den såkallade ”välfärden” man har i Vellinge kommun idag, skulle behöva
trappas ner. Det har lett till att Moderaterna, enligt Sverigedemokraternas Tommy Funebo,
har verkställt en politik i kommunen som kan liknas med den som Sverigedemokraterna
bedriver18. Vellinge kommun, och då specifikt Moderaterna, är beredda att gå så långt i
invandringsfrågan för att behålla sin starka välfärd och för att fortsätta utvecklas på sin väg
mot ett ännu starkare självstyre.
Om vi då ska summera frågan kring Vellinges vilja till starkt lokalt självstyre, så har denna
växt fram ur flera områden och i synnerhet då under Göran Holms dagar vid makten för
moderaterna. Det är genom behandlingen av flyktingfrågan, den starka ekonomin (som vi
redan redovisat uppkommer ur den höga skattebasen) och viljan att effektivisera samhället
som Vellinge har drivit framåt. Det har drivit Vellinge mot en tanke och vilja att det lokala
självstyret ska få något mer utökad makt än idag. Ett samhällstänk där man vill främja det
lokala i det svenska politiska systemet, att politiker i området kan fatta bättre men framför
effektivare och snabbare beslut. Det innebär att man vill få utrymme för beslutsfattande på
lägre nivåer i samhällshierarkin, alltså en form av decentralisering av politiken. Den frågan i
kommunen som genomsyrar deras synsätt i andra politiska frågor, så som invandring och det
lokala självstyret, är skattefrågan. Det är ett argument som Göran Holm gärna lyfter fram för
att dels flytta till Vellinge men även för att det lokala självstyret bör få ett större inflytande.
Att en enskild individ kan bli väldigt dominerande är allmänt känt. Somliga personer är till sin
natur mer ledande och auktoritära än andra. Om det finns en sådan person i ett parti som är
väldigt dominerande (som exempelvis moderaterna är i Vellinge) så får ju den personen de
facto väldigt mycket makt, då denne har en dominerande ställning i sitt parti, som i sin tur har
majoritet i kommunfullmäktige och därmed får igenom sina förslag.
Men det uppstår en fråga om vad demokrati är. Om majoriteten väljer ett styrelsesätt, vi måste
utgå från att valen går legitimt till, är det inte då odemokratiskt att motsätta sig folkets vilja
om hur kommunen ska styras?
I fallet om Göran Holm så skulle svaret vara: Ja, en enskild person kan bli dominerande i
kommunpolitiken. Eftersom att han suttit med i Vellinge kommun i 29 år, så har han
självfallet haft ett stort inflytande och varit en av de dominanta krafterna i moderaterna
Vellinge. Samma sak skulle även kunna ske i andra kommuner och gör det säkert att en
person sitter på de högre posterna under en lång tid och är med i styrande processen. Det som
är speciellt i Vellinge är att moderaterna haft egen majoritet sedan 1988 och då inte behövt
kompromissa med de andra partierna. Detta kan man fråga sig ifall det är ett demokratiskt
system, då ingen annan har något att säga till om. Men det är trots allt så som invånarna i
Vellinge har röstat. Om man ska ta det ifrån den synpunkt Kerstin Warnerbring har, att det
inte är tack vare Göran Holm som det gått så bra, utan tack vare Vellinges goda ekonomi. Då
har vi en teori som bygger på samma tes, att vi inte tror att det är Göran Holm i egen person
som har gjort kommunen till det den har blivit. Visst har han genomfört det som invånarna
vill ha, men det tror vi att likaväl någon annan person inom Moderata samlingspartiet hade
kunnat göra.
När det gäller granskningen av kommunen hade vi en teori om hur revisorerna utsågs och
deras roll i det kommunala styret. Det är fullmäktige som väljer ut revisorerna och om
fullmäktige då har majoritet från något parti får detta parti större roll när revisorerna ska utses.
Vår teori då var att om fullmäktige ser ut dessa, kan det då innebära att man skulle kunna utse
sådana personer som kan gynna dem själva? Alltså, om vi sätter in det i exemplet med Göran
18
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10406190.ab
9 Holm så skulle det innebära att hans styrelse skulle kunna utse en grupp revisorer som då
skulle gynna dem. Om revisorerna skulle ha någon form av fördel av att granska kommunen
på ett bristfälligt sätt eller blunda för vissa saker de ser, skulle detta bryta mot kommunlagen.
Som med ”badhyttsskandalen” när Göran Holm gav ut ägandetillstånd till en person han inte
var berättigad att ge tillstånd till. Sådana undantag skulle kanske i teorin även kunna gälla
revisorerna. Det är deras jobb att granska de beslut som tas i kommunen och se till så att de
följer lagen. Detta skulle de då i teorin kunna göra för sig själva om de drar nytta av den
position de sitter i och även göra de styrande i kommunen en tjänst så de får styra på det sätt
de vill utan att ha revisorerna vakande över sina axlar. Det ska tilläggas att revisorer som
sitter inom kommuner runt om i Sverige inte har tid och resurser nog att kolla igenom alla
beslut som tas i en kommun och då kan de bara ta ut stickprover i kommunens
beslutsfattande. I fallet med Göran Holm och badhytterna skulle det alltså kunna vara svårt att
som revisor direkt se detta och kunna stoppa det. Men ifall revisorerna skulle dra någon nytta
av detta skulle det kunnas ignoreras. Så vi hade en teori om att individens makt skulle stärkas
då den inte blir granskad på ett ordentligt vis. Detta skulle då heller inte vara särskilt
demokratiskt om man kan gå runt lagen som stiftats. Granskningen av den offentliga sektorn
är en grundpelare inom demokratin i Sverige.
Teorin dementerades dock av Bengt Wester, som sitter som ordförande för revisionen i Säter
kommun, då han sade att oppositionen sitter med och väljer revisorer och att det är praxis att
revisionens ordförande kommer från oppositionen. Så om vår teori skulle stämma skulle det
krävas att moderaterna hade 100 procent av rösterna i valet och därmed 100 procent av
mandaten i fullmäktige och alltså vara helt självbestämmande. Ett totalt orimligt scenario. Så i
dagens kommuner ses revisorerna ut för att de skall granska på så objektivt sätt som möjligt.
Men om korruptionen i Sverige skulle nå en annan nivå kanske detta skulle vara möjligt.
Transparensen i det svenska systemet förhindrar dock förekomst av korruption i mångt och
mycket, på ett väldigt effektivt sätt.
En annan intressant aspekt är hur en starke man kommer fram och hur han håller sig kvar på
sin post. Vår teori är att en starke man lättast kommer fram genom att propagera för en
specifik fråga, i Göran Holms fall främst skatten. Här kan man dra paralleller till en annan
starke man, Harald Aronsson, som var aktiv i Örebro kommun 1947-1971. Aronsson var en
socialdemokratisk politiker och han var mycket engagerad i bostadspolitiken. Han satt som
ordförande i kommunstyrelsen, ordförande i bostadsbolaget och chef i bostadsbolagetsamtidigt. Därmed blev han väldigt dominerande.19 Göran Holm satt också på många poster
samtidigt: I kommunförbundets styrelse, i Region Skåne och dess nämnd för regional
utveckling, i styrelsen för kommunala Vellingebostäder samt i Vellinge exploatering.
Men att man kommer fram genom att driva en stark fråga innebär inte per definition att man
blir kvar länge på sin post. Det som gjorde både Holm och Aronsson populära bland
allmänheten är att de var effektiva och fick saker att hända. Det kan ses som en strategi. Holm
satte ära i att snabbt se till att trasiga parkbänkar etc. blev lagade och Aronsson tog sig mycket
tid till att besöka människor och försöka hjälpa dem efter förmåga. Det här är saker som syns
tydligt och politiken blir därför inte så abstrakt för allmänheten som den annars kan framstå.
Vår teori från början var alltså att en stark ekonomi lagt grund för en starke man, men efter
arbetets gång har vi nu mer börjat luta åt att det är en huvudfråga och popularitet hos
allmänheten som banar väg för en stark individ på ledande positioner.
19 Bo Persson, föreläsning 9.
10 Summering/Slutsats
Att se hur politiken i teorin möter politiken i praktiken är problematiskt. För att ta reda på hur
politiken sköts praktiskt i en kommun utan att det bottnar i rykten är svårt om man vill åt
snacket i korriden ("bastu politik"). Vår rapport utgår delvis från olika intervjuer och då blir
den ej neutral. Vi valde att ta synen från två olika vinklar för att sen kunna bilda en helhetssyn
för att åtminstone försöka nå en viss neutralitet. Att få tydliga exempel på hur långt
kommunen kan gå i sitt självstyre i praktiken är svårt. Vi var i många fall tvungna att använda
oss av extrema tankeexperiment för att visa hur det svenska systemet kan utnyttjas.
Vår slutsats är att det svenska politiska systemet kan ge tillfälle för att en man ska kunna
skapa tillräckligt mycket makt för att hans personliga vilja ska bli beslut, dock inom ramarna
för vad som är lagligt. Alltså kan det finnas ”starke män” inom det demokratiska systemet.
11 Referenser
Norén Bretzer, Ylva. Sveriges politiska system. Upplaga 1:1, 2010. Studentlitteratur AB,
Lund. (Främst kap 7)
Tidningen Rösta på Människor (RPM). Nr 1 år 2006.
Persson, Bo. Föreläsare. Föreläsning 9 i kursen ”Det svenska politiska systemet”. 2012-10-11.
Wester, Bengt. Revisor Säters kommun. Intervju 2012-10-09.
Warnerbring, Kerstin. F.d. Centerpartistisk politiker i Vellinge kommun. Intervju 2012-10-05.
Holm, Göran. F.d. Borgmästare i Vellinge kommun. Intervju 2012-10-09.
Webbsidor:
http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2011/201117.pdf
http://www.linkoping.se/Demokrati-politik/Kontakta-din-politiker/Borgmastare/
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/goddag-jag-ar-borgmastare-goran-holm/
http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/borgmastaren-fick-sin-silverkedja(698325).gm
http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/politiker-vill-vara-borgmaestare-379405
http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/sa_styrs_en_kommun
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10406190.ab
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Skanelan/Vellinge/?var=8946
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Skanelan/Vellinge/?var=2642
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Skanelan/Vellinge/?var=2640
http://www.vellinge.se/kommun-politik/kommunfakta/befolkning/
http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/12/33/index.html
http://www.svt.se/2.129575/1.1930643/inte_i_vart_intresse_att_ta_emot_flyktingar?lid=puff_
1939676&lpos=rubrik
http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/97/36/cf5a656d.pdf
12 http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/97/36/cf5a656d.pdf
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vellinge-tar-emot-flyktingbarn_4079051.svd
http://www.youtube.com/watch?v=MLhf5ToAXPI
http://www.trelleborgsallehanda.se/vellinge/article1684925/Vellinge-kommun-tar-emot-flerflyktingbarn.html
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/vellinge/badhytt-till-garna-mot-alla-regler-1/
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/vellinge/olovliga-hytter-saljs-i-familjen/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5298860
http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/683451-sveriges-minsta-kommun-dissar-billstromsflyktingforslag
13 Fotnoter:
Sid 3
http://www.val.se/
http://www.svt.se/2.129575/1.1930643/inte_i_vart_intresse_att_ta_emot_flyktingar?lid=puff_
1939676&lpos=rubrik
sid 4
http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/97/36/cf5a656d.pdf
Intervju med Bengt Wester, ordförande i revisionen i Säters kommun. 2012-10-09.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/97/36/cf5a656d.pdf
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vellinge-tar-emot-flyktingbarn_4079051.svd
http://www.youtube.com/watch?v=MLhf5ToAXPI
sid 5
http://www.trelleborgsallehanda.se/vellinge/article1684925/Vellinge-kommun-tar-emot-flerflyktingbarn.html
Tidningen: Rösta på Människor (RPM) nr 1 2006
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm
Kap 7. Norén Bretzer, Ylva. Sveriges politiska system. Upplaga 1:1, 2010. Studentlitteratur
AB, Lund.
sid 6
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/vellinge/badhytt-till-garna-mot-alla-regler-1/
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/vellinge/olovliga-hytter-saljs-i-familjen/
sid 7
Intervju med Kerstin Warnerbring. 2012-10-05.
Intervju med Göran Holm. 2012-10-09.
sid 8
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5298860
http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/683451-sveriges-minsta-kommun-dissar-billstromsflyktingforslag
sid 9
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10406190.ab
sid 10
Bo Persson, föreläsning 9.
14