Nya Slussen-projektet
- Kritik och möjligheter i blått och rött ljus
Alexander Öström
Bastian Barklid
Gabriella Degerfält Hygrell
Kristoffer Edblad
Seminariegrupp 3
1
Innehållsförteckning
Inledning .................................................................................................................................... 3
Metod ......................................................................................................................................... 3
Källkritik .................................................................................................................................. 3
Bakgrund ................................................................................................................................... 6
Resultat...................................................................................................................................... 7
Landskapsbild och siktlinjer .................................................................................................... 7
Trafiklösning ........................................................................................................................... 9
Kultur och rekreation .............................................................................................................. 9
Miljö .......................................................................................................................................10
Huvudsaklig åsiktsskiljaktighet ..............................................................................................12
Diskussion ................................................................................................................................13
Referenslista .............................................................................................................................15
2
Inledning
”Från trafikplats till mötesplats” så lyder det nya slagordet för Slussen, Stockholm som står inför
en stundande ombyggnad. Slussen är ett område som har sedan många hundra år tillbaka
genomgått många förändringar och förbättringar i många avseenden. Nu står Slussen inför detta
skede igen. Detta har blivit en stor lokal fråga med en aktiv och het debatt.
I denna rapport granskar vi således den huvudsakliga motsättningen i utvecklandet av den
Slussenkonstruktion, den s k Nya Slussen, som i december 2011 klubbades igenom i Stockholms
kommunfullmäktige för att ersätta den 1935 års dito; nämligen den mellan Moderaterna, det
största partiet i den borgerliga majoriteten i Stockholms kommunfullmäktige, som varit drivande
i utvecklandet av ovan nämnda förslag, och Socialdemokraterna, det ledande oppositionspartiet i
Stockholm, som av olika anledningar motsatt sig det förslag som idag ligger på bordet för att
genomföras.
Alltså; hur ställer sig de två dominerande partierna i Stockholm kommun, det vill säga
Socialdemokraterna och Moderaterna, till ombyggnation av Slussen, och har deras ståndpunkter
något stöd i de utredningar som gjorts angående denna ombyggnation?
För att begränsa ämnet har vi valt att fokusera på fyra huvudområden inom vilka vi anser att den
största delen av diskussionen av Slussenfrågan har ägt rum. Dessa är: 1) landskapsbild och
siktlinjer, 2) trafiklösning, 3) kultur och rekreation, samt 4) miljö.
Metod
Denna rapport är utformad som ett litteraturstudium, vilket innebär att vi använt oss av olika
litterära källor som exempelvis artiklar, främst hämtade från internet, för att få kunskap i ämnet.
Informationsinsamlingen har gjorts från:
● Dagens Nyheter (DN)
● Svenska Dagbladet (SVD)
● Diverse fördjupnings-PM, beställda av Stockholm stad och Socialdemokraterna
● Skönhetsrådet i Stockholm stads utlåtanden i frågan
● Socialdemokraterna i Stockholms utlåtanden i frågan
● Två böcker, skrivna av Ylva Norén Bretzer respektive Lennart Lundquist
Källkritik
3
De källkritiska kriterier vi har granskat våra källor utifrån är: 1) tendens/beroende (det vill säga,
om källan är neutral eller beroende av någon intressegrupp, och därmed har tendens åt något håll
utifrån den givna intressegruppens värderingar), 2) tid (det vill säga, källans relevans utifrån ett
tidsperspektiv; har förändringar skett sedan källans tillkomst som gjort den irrelevant?), samt 3)
äkthet (det vill säga är källan en första, andra-, eller tredjehandskälla?).
●
De tidsskrifter vi har använt, Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD),
erkänner sig till olika politiska åskådningar: DN “redigeras i liberal och frisinnad anda”
(Dagens Nyheter AB 2008), medan SvD, åtminstone på ledarplats, är “obunden liberal”
(Svenska Dagbladet 2007). Detta kan naturligtvis påverka hur tidningarna framställer
olika frågor, och även det urval av nyheter som tidningarna gör; man kanske väljer att
inte skriva om en händelse som av olika anledningar uppfattas som fientlig mot den egna
ideologin. Vi har emellertid främst använt dessa tidningar för att utröna vad olika aktörer
tycker i frågan (vi har alltså använt oss av direkta citat), främst genom diverse
debattartiklar, varför vi anser att den politiska färgen som den givna tidningen har inte
spelar en lika avgörande som om exempelvis en reporter skildrar en given persons
utlåtanden ur sitt perspektiv. Naturligtvis kan urvalet av debattörer, alltså vilka som får
utrymme att publicera debattartiklar på respektive tidnings debattplats, ha betydelse, det
vill säga; i detta fall kanske liberala debattörer får större plats än socialistiska eller
liknande diton.
Vad gäller äkthetsaspekten är många av källorna vi tagit från DN och SVD
debattartiklar, alltså förstahandskällor, därför tror vi att dessa är tillförlitliga. Detta då de
inte kunnat förvridas av någon annan.
●
De fördjupnings-PM vi tagit del av är beställda av Stockholm stad och genomförda av
vad vi anser vara oberoende aktörer, då de två arkitektkontor som skrivit respektive PM
inte är eller har varit involverade i den process som lett fram till nuvarande detaljförslag.
Beställaren, alltså Stockholm stad, anser vi också vara en oberoende aktör i detta
sammanhang.
Vad gäller äkthetsaspekten är dessa PM förstahandskällor och utifrån detta anser vi att
de inte kunnat modifierats av en tredje part. Därför anser vi dessa PM tillförlitliga.
●
Skönhetsrådet är en kommunal instans i Stockholm vars huvudsakliga uppgift är att
granska detaljplaner och bygglovsärenden från Stadsbyggnadskontoret i Stockholm. Den
analys detta råd gör av en given fråga anser vi vara neutral, då Skönhetsrådet inte har
några intressen annat än att förespråka det de anser vara mest gynnsamt för Stockholm.
Vad gäller äkthetsaspekten är de källor vi tagit del av direkt från Skönhetsrådet, det vill
säga; de är förstahandskällor. Enligt oss så är då dessa tillförlitliga, då de inte utsatts för
ytterligare tolkningar från en mellanhand.
4
●
Vad gäller dem två böcker vi har använt oss av så är författarna till båda dessa
akademiker. Ylva Norén Bretzer en lärare och forskare vid handelshögskolan på
Göteborgs Universitet och hennes bok används som studiematerial, så det som är skrivet
där anser vi alltså vara relevant och legitim fakta. Denna bok är skriven 2010 så den är
färsk och den är uppdaterad. Den har tagit hänsyn till relativt aktuella samhällssituationer.
Eftersom denna bok är släppt i syfte att vara underlag för studier så måste hon hålla en
opartisk ställning gällande politik och andra faktorer; det får inte vara färgat på så sätt.
Den här boken är skriven av Norén Bretzer vilket gör detta till en första handskälla, då vi
har använt oss av hennes bok och formler.
Vi har även använt oss av Lennart Lundquist, professor i statsvetenskap, och hans bok
“förvaltning, stat och samhälle” skriven 1992. Vad gäller ovan genomgångna aspekter:
vad gäller tendens och beroende, gäller samma som Ylva Norén Bretzer. I och med att
han är en professor antar vi att han är källkritisk och är objektiv i sitt förhållningssätt.
Även denna bok är en första handskälla, och den information vi tagit från honom
stämmer överens med Norén Bretzers teori, varför vi anser att bokens ålder inte gör den
irrelevant.
●
Slutligen har vi även tagit del av Socialdemokraterna i Stockholms officiella utlåtanden i
frågan, vilka naturligtvis har en tendens åt det socialistiska hållet, vilket dock är helt i sin
ordning, då syftet med denna rapport är just att granska de båda dominerade partierna i
Stockholms hållning i Slussenfrågan.
Vad gäller äkthetsperspektivet är även dessa Socialdemokratiska utlåtanden
förstahandskällor, då de är officiellt publicerade av Socialdemokraterna och sålunda vore
det väldigt konstigt om de inte överenstämde med deras åsikter i frågan.
●
Vad gäller tidsperspektivet är alla källor vi tagit del av skrivna under 2010, 2011 och
2012 (förutom två undantag; se nedan), varför vi anser att det inte skett några betydande
förändringar som gjort dessa källor irrelevanta.
De källor vi har använt som inte är från 2010-talet är från 2007 respektive 1992. Den
ena är dock en faktabaserad artikel om själva historien bakom den nuvarande Slussen och
föregångarna till denna. Och enligt oss kan knappast en historiebeskrivning av Slussen
och deras föregångare anses opålitlig, då den inte sannolikt i detta fall kan nyttjas för
eventuella politiska argumentationer. Den andra är från 1992, men eftersom att vi endast
har använt oss av de teorier som presenterats i boken och inte någon fakta, anser vi att
den inte brister i relevans. Det kan i och för sig alltid komma nya teorier som motbevisar
gamla dito, men eftersom att Lundquist teori stämmer överens med Norén Bretzers teori,
anser vi att den är relevant i dagens samhälle.
5
Bakgrund
Slussen är en plats med en historia som sträcker sig ända tillbaka till 1600-talet då en sluss
konstruerades för att hjälpa fartyg att ta sig igenom inloppet mellan Södermalm och Gamla Stan
(Edling 2011). Idag är Slussen ett av Stockholms viktigaste kommunikationscentrum där bil- och
båttrafik, vattenflöden och arkitektur binds samman i en enhet. Den nuvarande
Slussenkonstruktionen, med dess karaktäristiska klöverbladskonstruktion, stod klar 1935 (Stugart
2007), men efter drygt 75 år i bruk anser de flesta, på grund av omfattande förslitningsskador och
risk för framtida översvämningar bland annat, att den nuvarande Slussenkonstruktionen av olika
anledningar inte längre håller måttet, och därför behöver reformeras eller helt byggas om. Det är
dock här åsikterna går isär.
Men innan vi börjar granska ovan nämnda motsättning i detalj, kan det vara bra att ge en kort
introduktion i den process som lett fram till det kommunfullmäktigebeslut som nämnds i
inledningen.
Planeringsprocessen för byggandet av ett nytt Slussen har pågått sedan 1990-talet, efter att vissa
tekniska brister hade uppdagats. Efter att en rad arkitekttävlingar mellan åren 1991-2003
anhållits beslutade Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm att den karakteristiska
klöverbladskonstruktionen inte skulle förnyas, utan att förslaget Nya Slussen, en vidarearbetning
från en tidigare vinnare av ovan nämnda arkitettävlingar; Nyréns arkitektkontors Strömmar.
Under 2008 anlitades fem olika arkitektfirmor parallellt för att utforma Nya Slussen, vars
respektive förslag sedan i april 2009 ställdes ut på Stadsmuséet för att debatteras och diskuteras
(Bjarnestam 2011, s. 50).
I april 2009 valdes förslaget av det engelska arkitekturkontoret Foster + Partners och det svenska
dito Berg Arkitekturkontor, att ligga till grund för Nya Slussens utformning. Efter att detta
förslag ytterligare bearbetats under hösten 2009, ställdes ett planförslag ut i maj 2010. Den kritik
som detta planförslag mötte togs sedan upp i den fortsatta vidarearbetningen, vilken resulterade i
ett detaljplanförslag som i sin tur ställdes ut ett år senare, i maj och juni 2011 (Bjarnestam 2011,
s. 52). Mycket av kritiken kvarstod dock, till exempel vad gällde den nytillkomna bebyggelsen,
vilken ansågs leda bli blockerade vyer (Bodin & Rörby 2011, s. 4, Hellekant 2011) och den
vägbro som i förslaget ersätter klöverbladskonstruktionen (Andersson 2011).
Trots detta klubbades alltså förslaget igenom av den borgerliga majoriteten i kommunfullmäktige
i Stockholm den 12 december 2011, med siffrorna 51 mot 48 (Tidningarnas Telegrambyrå
Stockholm 2011). Arbetet påbörjas 2013 och antas vara klart 2020 (Stockholm stad 2012d).
6
Resultat
Landskapsbild och siktlinjer
Hur slussens landskapsbild påverkas i och med Nya Slussen-projektet och huruvida denna
påverkan är positiv eller negativ, är en annan fråga som debatterats flitigt (se beskrivna nämnda
process).
Det planförslag som presenterades i maj 2010 möttes av skarp kritik vad gäller de försämringar
av landskapsbilden kritikerna menade förslaget innebar. Skönhetsrådet i Stockholm, vilket är en
kommunal instans i Stockholm vars huvudsakliga uppgift är att granska detaljplaner och
bygglovsärenden från Stadsbyggnadskontoret i Stockholm (Stockholm stad 2012e), menade
exempelvis att de nya byggnadsrätterna som presenterades i planförslaget, bland annat
anhopningen av bebyggelse framför det s k KF-huset och Glashuset (vilka är båda
kontorskomplex riktade mot saltsjön), dels helt skulle sudda ut dessa båda byggnader, vilka
enligt Skönhetsrådet tillsammans utgör ”ett omistligt inslag i stadsbilden” i och med att de
förstärker den ”topografiska dramatiken” som dagens förkastningsbrant utgör. Men även offra
stora delar av den öppenhet som enligt Skönhetsrådet präglar dagens slussenområde, och vilken
möjliggör utblicken över ”den dramatiska topografin, skärgårdslanskapet och vattenvägarna som
gett förutsättningarna för stadens framväxt och utveckling genom seklerna på ett mycket
påtagligt sätt närvarande i nuet” (Grandien & Rörby 2010, s. 4). Det ledande oppositionspartiet i
Stockholm, Socialdemokraterna, instämde i denna kritik då man menade att panoramat utöver
saltsjön, i motsats mot de då gällande förslaget, ”måste värnas och utvecklas”, samt att det var
viktigt att inte ”bygga sönder” synligheten av de ovan nämnda unika förkastningsbranterna
(Rudin 2011, s. 1).
Vidare kritiserades av Skönhetsrådet den ovan nämnda åttafiliga huvudbro som både i
planförslaget 2010 och 2011 ersätter dagens ”klöverbladslösning” och dubbla broar. Man
menade att huvudbrons bredd i och med dess många filer innebar ”ett stort visuellt problem”, då
det tillfogar hörnet av ”Gamla Stan stor skada”, samt gör Stadholmens sydöstra hörn oläsbar
(Grandien & Rörby 2010, s. 3). Även Socialdemokraterna kritiserade brons utformning, då man
menade att brons höga läge ”bryter kontakten mellan Saltsjön och byggnader i Gamla Stan”,
vilket alltså uppfattas som estetiskt icke önskvärt (Arbetarekommunens representantskap i
Stockholm 2011, s. 2).
Denna bild fick delvis medhåll av det fördjupnings-PM utfört av arkitekturfirman White
Arkitekter AB på uppdrag av exploateringskontoret i Stockholm som presenterades i april 2011,
vars avsikt var redogöra för den visuella förändringen vid slussenområdet som planförslaget
2010 eventuellt skulle innebära. Man höll med Skönhetsrådet och Socialdemokraterna att den
nya bebyggelse 2010 års planförslag innebar påverkade inblicken mot slussen negativt ”genom
att den centrala byggnadens höjd delvis skymmer bebyggelsen kring Södermalmstorg” (Butler &
7
Nordström 2011, s.18-19). Dock menade man att den nya huvudbron tvärt emot vad
Skönhetsrådet och Socialdemokraterna ansåg, innebar en generell förbättring vad gäller
landskapsbilden jämfört med den tidigare ”klöverbladslösningen”, då man påpekade att den nya
bron var betydligt smalare än de båda befintliga broarna sammantaget, och därmed frigjorde
en ”större yta och rymd i det centrala vattenrummet i Slussen” (Ibid, s. 28), samt att den
påverkade inblicken mot slussen positivt ”eftersom den nya bron och parkterrassen förtydligar
läsbarheten av landskapets form” (Ibid, s. 18).
I detta hänseende, det vill säga vad gäller landskapsbilden, kan man konstatera att kritiken gav
tydliga resultat; i det planförslag som presenterades i maj 2011 var bebyggelsen framför KF- och
Glashuset reducerade, även om den åttafiliga huvudbron var intakt (vilket kan ses som logiskt då
det enbart var den i planförslaget 2010 tillkomna bebyggelsen som fick enhetlig kritik av både
oppositionen, samt de båda oberoende aktörerna).
Både Skönhetrådet och Socialdemokraterna var emellertid fortfarande kritiska, dels mot
bevarandet av huvudbron, vars konsekvenser Skönhetsrådet i juni 2011 beskrev som ”skäl nog
för att fälla hela förslaget som direkt olämpligt” (Bodin & Rörby 2011, s. 2), då man ansåg
reduktionen av bebyggelse vara otillräcklig. Socialdemokraterna konstaterar att siktlinjerna
också i det omarbetade förslaget störs, då utsikten fortfarande skyms ”av de nya tillkommande
byggnaderna” (Arbetarekommunens representantskap i Stockholm 2011, s. 2), och Skönhetsrådet
vidhåller sin kritik av den nya bebyggelsen, vilken ersätter stadsrummets nuvarande ”dramatik”
och ”storslagna känsla”, med en ”nedbruten och ängslig bebyggelse” (Bodin & Rörby 2011, s. 4).
Man kan även observera att ovan nämnda kritik inte enbart var grundad på professionella
utlåtanden, utan hade även stöd i opinionen. Efter utställningen i maj 2010 lämnades 1100
synpunkter på planförslaget till Stadsbyggnadskontoret av ”privatpersoner och näringsidkare”,
där de flesta synpunkterna handlade om ”utsikterna, vyerna och öppenheten där man är mycket
negativ till de inskränkningar av vyerna som den nya bebyggelsen innebär” (Schröder 2010 s. 3),
men man var även kritisk mot huvudbrons bredd (Bjarnestam 2011, s. 55). De synpunkter
allmänheten hade verkade alltså i stort överensstämma med den ovan beskrivna kritik som
Skönhetsrådet och Socialdemokraterna lagt fram.
Moderaterna, det ledande partiet i den allians som leder kommunfullmäktige i Stockholm, har i
de debattartiklar vi granskat inte kommenterat hur det nya planförslaget påverkar
landskapsbilden, och vi har inte heller hittat något annat dokument där man bemöter den kritik
man fått i detta avseende. Det närmaste man i dessa artiklar kommit att kommentera påverkan på
landskapsbilden var när Sten Nordin (moderat finansborgarråd och kommunstyrelsen i
Stockholms ordförande) i ett svar till Benny Andersson (f d ABBA-medlem som varit öppet
kritisk mot ovan beskrivna planförslag (Andersson 2011)) i november 2011, menar att det nya
planförslaget ”minskar dramatiskt mängden betong”, dock utan att specificera hur detta skulle
påverka landskapsbilden (Nordin 2011). Med tanke på att kritiken även delvis har fått inflytande
8
på planförslaget får man anta att moderaterna lyssnat på kritiken men vägt andra faktorer tyngre
än landskapsbilden vid byggandet av Nya Slussen; till exempel lyfter Nordin i en debattartikel i
juni 2012 tillsammans med Joakim Larsson (ordförande i Exploateringsnämnden i Stockholm)
fram den överhängande risken för översvämningar i dagens Slussenkonstruktion (Larsson &
Nordin 2011), och samme Nordin lyfter tillsammans med Regina Kevius (stadsbyggnads- och
idrottsborgarråd i Stockholm) bland annat fram hur betongen i dagens Slussen är i dåligt skick
(Kevius & Nordin 2011).
Trafiklösning
Vid Slussens ombyggnad kommer trafiken påverkas. Faktum är, enligt kritiskt studiematerial
från ABF, att Stockholms Finansborgarråd Sten Nordin (M) hävdat att det är just trafiklösningen
som ska styra utformingen av nya Slussen (ABF, 2011, s. 5). Ombyggnationen innefattar bland
annat en åttafilig broväg över Mälaren (Tyréns, 2011), vilket Stockholms Socialdemokrater anser
kommer leda till ökning av trafikvolymen som strömmar in i Gamla Stan, som därmed bildar ett
hot mot kulturarv genom buller och diverse partikelutsläpp. Socialdemokraterna i Stockholm ser
hellre en satsning på kollektivtrafik. Bland annat genom att förlänga tunnelbanans blå linje till
Nacka samt byggandet av en bussterminal (Arbetarekommunens representantskap, 2011, s.2).
Socialdemokraten Tomas Rudin understryker ytterligare vikten av att bygget av Slussen måste ha
kollektivtrafiken som utgångspunkt och att brons utseende gällande bredd och antal filer måste
ses över. Man måste även se till så all trafik i området inte kollapsar under ombyggnationen
(Rudin m.fl., 2011).
I ett fördjupnings-PM skapat på beställning av Stockholm stad i syfte att bland annat förklara
trafikändringarna vid Slussenbygget, förklarar man att en bussterminal, som Socialdemokraterna
önskat, kommer sprängas in i Katarinaberget samt under Katarinavägen. Denna lösning ska leda
till ökad yta för andra färdmedel, främst cyklar och gång. Dessutom ska den nya terminalen öka
busstrafikens kapacitet på sträckan Slussen-Nacka (Tyréns, 2011).
Kultur och rekreation
Det diskuteras ofta kring om man verkligen kan riva Slussen. Detta då Slussen innehar en stark
symbolisk ställning i Stockholm och för dess invånare. För många är Slussen en central gestalt i
deras bild av Stockholm. För dessa människor så vore det ett brott att riva den nuvarande slussen,
men samtidigt finns det röster som pratar för en ny och modernare sluss.
9
Men där Slussen ligger idag fanns för över tusen år sedan en liten landbrygga mellan det som
idag är Södermalm och Gamla Stan. Man tror att det byggdes en passage genom själva området i
slutet av 1200-talet. År 1634 påbörjade man bygget av en sluss tillägnad drottning Kristina på
platsen. Denna stod klart först åtta år senare, år 1642. Denna konstruktion användes då fram till
1700-talet. Då man år 1724 lät uppfinnaren Christopher Polhem bygga en ny sluss, som var
färdig år 1748 efter att förseningar dragit ut på tiden. Detta är dock inte den sista slussen som
byggts på platsen innan den ”moderna” slussen. Utan år 1850 så invigdes ytterligare en nybyggd
och modernare sluss på samma plats. Denna var i bruk fram till 1926, då man påbörjade arbetet
med den nuvarande slussen (Stugart 2007).
Jan Lööf skriver i en debattartikel ( Lööf 2011) att enligt honom så har de som hävdar att Slussen
i sig inte har något estetiskt värde fel. Han menar på att Slussen liksom Eiffeltornet ser precis ut
så som det var menat att se ut från början. Enligt honom är Slussen ett unikt byggnadsverk och
borde bevaras istället för att rivas. För honom och troligen andra, som är emot att riva Slussen
och bygga en helt ny sluss, så verkar alternativet att renovera Slussen oavsett prislappen vara att
föredra. Lööf ser då som nämnt hellre att man fokuserar på att rusta upp Slussen, för att kunna
behålla en central mötesplats i Stockholm och även bevara statsbilden.
Men samtidigt finns det röster för att Slussen omedelbart måste rivas. Sten Nordin och Regina
Kevius, som är ansvariga moderata borgarråd, skriver i Svenska Dagbladet ( Nordin & Kevius
2011) att de igenom Nya Slussen-projektet vill skapa en central mötespunkt. Denna ska kunna
nyttjas året runt och människor ska känna sig lockade att spendera tid på platsen. Enligt Nordin
och Kevius så är dagens Slussen i princip fallfärdig och att hela alltet måste rivas. Som slutkläm
så skriver de att Slussen är en viktig plats som berör många stockholmare. Att det är Stockholms
näst största knutpunkt och en plats för möten, nöjen och kultur. Enligt dem kommer den nya
Slussen vara allt detta och lite till.
Samtidigt har Benny Andersson i en artikel (Andersson 2011) protesterat mot hela Slussenarbetet
med att gå så långt som att uttrycka att han inte vill vara en reklampelare för Stockholm. Han har
krävt att det enorma fotografiet av honom vid Arlanda tas ner. Allt för att han inte vill kopplas
som reklampelare för någon som kan tänka sig att riva slussen och bygga en ny sluss.
Miljö
En punkt som har varit i fokus under denna process är miljön och huruvida miljön tar skada eller
faktiskt gynnas av ett ombygge av slussen-området. Slussen har sedan den senaste
omformateringen 1930 sänkts med 25 centimeter (Stockholm stad, 2012a).
10
Man vill bygga en ny anläggning som är anpassad för sin livslängd och med miljöns
omständigheter beräknade. Man har beräknat en livslängd för den nya Slussen på ca 100 år
(Stockholm stad, 2012b) Med det faktum att Slussen sänks och är i ett ostabilt skick så ökar
ständigt översvämningsrisken. Havsnivån i Mälaren bedöms enligt SMHI sannolikt höjas med
0,5 m inom det närmaste seklet över den nuvarande landnivån i slussenområdet. För att förhindra
och förebygga en hotande översvämning från Mälardalen så har man då kommit upp med detta
förslag om det nya Slussen. Klimatanpassningen har varit en central faktor i detta projekt, för de
som är boendes i området samt för besökare och trafikanter. Projektet har även som syfte att vara
anpassat efter dagens klimat och den befintliga stadsmiljön och i och med denna ombyggelse så
äventyrar man den kulturhistorisk känsliga miljön som genomsyrar Gamla Stan. Den omtalade
kulturmiljön som existerar i Gamla Stan skulle påverkas negativt och en del av Stockholms
historia skulle bli vandaliserad och bortträngd.
Problemet med den nuvarande Slussen- formationen är att möjligheten att tappa ut vatten från
Mälaren är för liten i hastighet med kraftiga vattenflöden till sjön, vilket orsakar denna stora
översvämningsrisk. Med det nya Slussen har man ett nytt tappningssystem som ska förebygga en
framtida översvämning, en större avtappningskapacitet. Man ska alltså kunna i och med
ombyggelsen tappa ut större mängder vatten från Mälaren till Östersjön. (Stockholm stad, 2012c)
I och med det faktum att Stockholm blev utnämnd till Europas miljöhuvudstad 2010 vill alla
partier bevara detta och komma på en hållbar lösning. Vägen dit skiljer sig mellan partier och
blocken. Socialdemokraterna och moderaterna har olika åsikter och förslag om hur man ska
uppnå en hållbar lösning för miljön som ska vara anpassad för ett sekel framåt. (Jesper
Bjarnestam, 2011, s. 10)
Moderaterna vill göra detta ombygge för det är den absolut bästa och en modern lösning på ett
stundande akut problem. De anser att man måste ta hänsyn till den konstanta höjningen av
vattennivån. Moderaterna anser att en Det nya Slussen är det bästa och första steget att förhindra
en klimatkatastrof i hela Mälarområdet och att detta projekt ska bli ett resultat som har skyddat
staden från översvämningar och även säkra dricksvatten för två miljoner människor. De menar
på att man vill öka kapaciteten och på så sätt få en ökad effektivitet inom problemet (Norén
Bretzer, 2010, s. 45).
De vill att Stockholm Stad ska kunna leverera det som förväntas av en modern stad, därför vill
man öka effektiviteten så att staden ska kunna leva upp till dagens krav och förväntningar. För
att uppnå detta så ska man även reglera och bygga om Hammarbyslussen, som ska fördubblas.
Om en översvämning skulle bli verklighet skulle inte bara tillgång till rent dricksvatten hotas
utan även värmeförsörjningen och infrastrukturen i stora delar av regionen skulle ta stora skador.
Moderaterna poängterar som kontrast till Socialdemokraternas argument om att kulturhistorisk
11
miljö i Gamla Stan kommer ta skada genom att de värdefulla kulturmiljöer som existerar på
Södermalm riskerar att ta en enorm skada vid översvämning. (Larsson & Nordin, 2011)
Socialdemokraterna har varit en drivande kraft att skjuta upp detta projekt för dem vill värna om
det kulturella arvet, den befintliga siktlinjen och historiken. De anser att en stor ombyggnad av
Slussen-området är hastigt och ogenomtänkt. Mycket på grund av att det är många
expertutlåtanden som har varit väldigt skilda, de tycker att denna fråga ska tas på allvar och
beakta att det finns flera olika perspektiv och andra lösningar på detta problem. Det ska tas på
allvar och inte vara en lösning som tar bort en stor del som representerar Stockholm. De vill med
mer diskussion och förslag komma fram till en vacker, långsiktig och hållbar för ett nytt Slussen.
De vill därför att det nuvarande förslaget ska återremitteras och att nya undersökningar ska
genomföras, nya utredningar mot de senaste vetenskapliga bedömningarna (Tomas Rudin m.fl,
2011, sida 1).
Att en ny Sluss behövs för att förhindra framtida miljöskador är ett givet konstaterande, frågan
och debatten är och kommer att fortsätta vara, hur nya Slussen ska vara utformad. Hur resultatet
ska se ut för att på bästa möjliga vis bevara kulturhistoriska märken, skapa en hållbar lösning för
miljön och för Stockholm som stad.
Huvudsaklig åsiktsskiljaktighet
Utifrån ovan genomgången mot- och förargumentation, kan man konstatera två huvudsakliga
skiljelinjer mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i Stockholm. Socialdemokraterna anser
att beslutet att bygga en ny sluss bör skjutas upp och utredas vidare. Tomas Rudin (S),
oppositionsborgarråd i Stockholm, med flera, anser att det bör utföras tre nya utredningar i syfte
att ta fram referensalternativ (Rudin m.fl. 2011, s. 1). Samme Rudin vill även göra Slussenfrågan
till en valfråga till valet 2014, då Socialdemokraterna om de får majoritet hotar att riva upp
nuvarande förslag (Hellekant 2011). Ett alternativ som presenteras i ABF:s studiematerial,
bygger på att man snarare än att bygga om hela Slussen, enbart renoverar den nuvarande och,
enligt materialet, överlägsna bygget. En renovering menar man skulle sänka
byggnadskostnaderna från ca 10 miljarder till 2 miljarder (ABF, 2011, bilaga s.4).
Moderaterna i Stockholm anser dock, utifrån argument som presenterats ovan, exempelvis
översvämningsrisken och den vittrande betongen, att ett vidare uppskjutande av beslutet och
vidare utredning vore direkt oansvarigt, och att byggandet av den Nya Slussen bör påbörjas så
snabbt som möjligt (Larsson & Nordin 2011b).
12
Diskussion
Socialdemokraternas och Moderaternas olika ståndpunkter i denna fråga kan tolkas utifrån den
av Ylva Norén Bretzer beskrivna legitimitetstriangeln. Den är en beskrivning av de tre huvudmål,
nämligen demokrati, effektivitet och rättssäkerhet, som man i en demokrati generellt eftersträvar,
men som ofta är inbördes oförenliga. Detta innebär att beroende på vilket av dessa mål man
prioriterar, förflyttar man tyngdpunkten i triangeln, då man inte kan tillgodose alla mål fullt ut,
utan att de andra två huvudmålen blir lidande (Norén Bretzer 2010, s. 45). Enligt vår tolkning har
den ledande aktören i detta fall, det vill säga moderaterna, valt att lägga tyngdpunkten i
legitimitetstriangeln på effektivitet.
Den mest uppenbara konsekvensen av detta är att man främst förlorade främst demokratisk eller
civilrättslig tyngd. Om den demokratiska principen skulle ha tillämpats fullt ut anser vi att den
omfattande kritik som framlades vad gäller de negativa konsekvenserna för planförslaget på den
Nya Slussen skulle få på exempelvis landskapsbilden, skulle ha bemötts i högre grad. Visserligen
bemöttes kritiken delvis genom att till exempel reducera bebyggelsen framför i synnerhet KFoch Glashuset, men om den kraftiga kritiken skulle ha bemötts fullt ut skulle, enligt vår
uppfattning, förslaget ha ritats om mer övergripande. Eftersom att detta skulle ha fördröjt
projektet, och kanske också blivit föremål för nya utredningar, valde moderaterna att reducera
det befintliga förslaget till viss del för att tillmötesgå kritiken, men lägga tyngdpunkten på
effektivitet genom att driva igenom förslaget trots att kritiken i detta fall kvarstod.
Slussen är i ett uppenbart behov av en upprustning av något slag. Slussen håller på att falla
sönder och därav riskerar även stora kulturhistoriska märken att försvinna. Moderaterna och
socialdemokraterna har båda som syfte att skapa ett tryggare Slussen, som kan förhindra
eventuella översvämningar och vara anpassad för dagens och morgondagens klimat.
Moderaterna har kommit med ett konkret förslag om hur man ska kunna rädda framtidens
Slussen och Stockholm Stad och de anser att handling måste göras nu för området befinner sig i
ett akut läge. Moderaterna menar även på att det är inte bara Stockholm som kommer att drabbas
av denna översvämning utan alla regioner runt Mälaren hotas av konsekvenser.
Socialdemokraterna ser även de allvaret i den rådande situationen i Slussenområdet. De anser
till skillnad från moderaterna att man ska skjuta upp förslaget och eventuellt göra det till en
valfråga 2014. de tycker att det är ett för hastigt beslut som inte skulle gynna stockholm eller
Slussen på ett positivt sätt. Mycket av det som är representativt för Stockholm sitter i Slussens
aura, som drastiskt kommer förstöras med moderaternas förslag. Socialdemokraterna har å andra
sidan inte gett ett konkret förslag på en lösning som moderaterna har gjort och det har dem fått
kritik för. Socialdemokraterna vill för stadens bästa och för att vara extra noggranna göra fler
undersökningar. De har även lagt fram ett alternativ som innebär att rusta upp den redan
befintliga konstruktionen. Det skulle bli betydligt billigare i drift, flera miljarder kronor skulle bli
mellanskillnaden. Frågan återstår då, skulle den lösningen vara hållbar för ca ett sekel framåt
eller behövs det ett helt nytt Slussen, från grunden?
13
Socialdemokraterna vill inte kasta sig in i detta projekt så tidigt som år 2013 för de tycker att
man ska ta hänsyn till kulturen som Gamla Stan står för och framför allt låta folket, inte minst de
som är bosatta på Södermalm få tycka till, vad de anser om det nya förslaget som bland annat
innefattar en galleria, åttafilig motorväg mellan Slussen och Gamla Stan och en ny kaj. En
terminal för kollektivtrafiken mellan Slussen- Nacka, Värmdö ska även få en ny plats, inne i
Katarinaberget. Detta är stor förändring som måste tas genom folket också, de kan inte som
politiker göra exakt som de vill utan de måste föra förslaget till de som är boendes i Stockholm,
framför allt på Södermalm.
I december månad 2011 genomförde man en omröstning i kommunfullmäktige, utgången blev
som bekant tre rösters övervikt till fördel för en helt ny ombyggnad av Slussen. Det som man kan
kritiskt ställa sig till detta, som många gjort, är att man kan inte fatta och genomföra ett sådant
stort beslut som detta projekt är med endast tre rösters övervikt. Det är ytterst tveksamt om det då
blir ett legitimt beslut. Även denna aspekt kan kopplas till legitimitetstriangeln: för att få ett
bredare stöd till förslaget finns risk att det behöver arbetas om genom nya utredningar, varför
man, på grund av man från Moderaternas håll prioriterat effektivitet, valt att genomför beslutet
trots en svag majoritet.
Hela detta projekt kan man alltså sammanfattningsvis koppla till Norén Bretzers
legitimitetstriangel där socialdemokraterna tydligt lagt mer vikt vid demokratin och folket, vilket
innebär då att beslutet skjuts fram och det tar längre tid. Konsekvens av detta blir då att
effektiviteten drabbas och processen går inte i samma hastighet som moderaterna, vilka främst
har prioriterat effektiviteten och att handlingar ska göras snabbt i detta läge, utan att ta en riktig
hänsyn till den gamla kulturhistoriska miljön och klimat som genomsyrar Slussen och Gamla
Stan framför allt. De vill istället se en modern utveckling som ska förhindra exempelvis
eventuella översvämningar. Socialdemokraterna utgår från folket och vill rusta upp och förbättra
den redan befintliga Slussen, så man har kvar det gamla men med starkare grund, så det
historiska och den kända siluetten bevaras och risken för översvämning från Mälaren förhindras.
Resultatet ovan kan även tolkas utifrån statsvetaren Lennart Lundquists analys av
förvaltningens grundläggande värden, där han använder sig av samma princip som Norén Bretzer,
dock utifrån andra begrepp. Han menar att förvaltningen främst förhåller sig till tre värdenivåer;
1. Funktion (det svarar mot Norén Bretzers effektivitet)
2. Offentlighet (vilket svarar mot Norén Bretzers rättssäkerhet)
3. Demorati (vilket då är den samma som Norén Bretsers demokrati-nivå)
Även Lundquist anser att man inte kan uppfylla alla tre nivåer utan att målen riskerar att
krocka med varandra (Lundquist, 1992, sida 55-56). Utifrån denna modell anser vi att
moderaterna i detta fall har lagt mer fokus på funktionsnivån snarare än demokrati, medan
socialdemokraterna prioriterar tvärtom.
14
Referenslista
ABF (2011) Slussen var god dröj. Ett studiematerial kring en klassisk och svår
stadsbyggnadsfråga, hämtad från http://www.socialdemokraterna.se/webben-foralla/partidistrikt/stockholm/vart-parti/medlemsinfo/om-slussen/ den 2012-10-10
Andersson, Benny (2011) Jag har ingen lust att vara reklampelare hämtad från
http://www.dn.se/sthlm/jag-har-ingen-lust-att-vara-reklampelare den 9 oktober 2012
Andersson, Benny (2011) Slussen. Öppet brev till finansborgarrådet Sven Nordin, hämtad från
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/slussen-oppet-brev-till-finansborgarradet-sten-nordin
den 8 oktober 2012
Andersson, Elisabet (2011) Skönhetsrådet dömer ut vägbron, hämtad från
http://www.svd.se/kultur/skonhetsradet-domer-ut-vagbron_6211445.svd den 8 oktober 2012
Arbetarekommunens representantskap i Stockholm (2011) Socialdemokraternas
ställningstagande till detaljplaneförslaget om nya Slussen, hämtat från
http://www.socialdemokraterna.se/webben-for-alla/partidistrikt/stockholm/vartparti/medlemsinfo/om-slussen/ den 5 oktober 2012
Bjarnestam, Jeper (2011) En hållbar trafiklösning för nya Slussen? Uppfattningar om
hållbarhet och hållbar stadsutveckling i Slussenprojektet, hämtad från http://uu.test.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:413821 den 5 oktober 2012
Bodin, Anders och Rörby, Martin (2011) Ang. Slussen, nybyggnation, utställning, hämtad från
http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Skonhetsradet/Aktuellt/Slussen-i-framtiden/ den
5 oktober 2012
Butler, Emma och Nordström, Mattias (2011) Slussen – fördjupnings-PM: Landskapsbild,
hämtad från http://bygg.stockholm.se/-/Alla-projekt/Slussen/Beslut-och-handlingar/DetaljplanSlussen/ den 5 oktober 2012
Dagens Nyheter (2008) Om Dagens Nyheter, hämtad från http://www.dn.se/diverse/diverse--hem/om-dagens-nyheter den 10 november 2012
Edling, Lars (2011) Slussen – knutpunkt med lång historia, hämtad från
http://www.popularhistoria.se/artiklar/slussen-knutpunkt-med-lang-historia/ den 8 oktober 2012
15
Grandien, Bo och Rörby, Martin (2010) Ang. Slussen, förslag till detaljplan, hämtad från
http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Skonhetsradet/Aktuellt/Slussen-i-framtiden/ den
5 oktober 2012
Hellekant, Johan (2011) Slussen kan bli valfråga 2014, hämtad från
http://www.svd.se/kultur/slussen-kan-bli-valfraga-2014_6441214.svd den 8 oktober 2012
Kevius, Regina och Nordin, Sten (2011) Nya Slussen kan inte vänta, hämtad från
http://www.svd.se/kultur/kulturdebatt/nya-slussen-kan-inte-vanta_6651190.svd den 5 oktober
2012
Larsson, Joakim och Nordin, Sten (2012a) Stockholm behöver en ny sluss, hämtad från
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/stockholm-behover-en-ny-sluss_7341060.svd den 5
oktober 2012
Larsson, Joakim och Nordin, Sten (2011b) Oansvarigt att starta nya utdragna utredningar,
hämtad från http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/oansvarigt-att-starta-nya-utdragnautredningar_7352854.svd den 10 november 2012
Lundquist, Lennart (1992) Förvaltning, stat och samhälle, Studentlitteratur AB Lund
Lööf, Jan (2011) Bevara Slussen - ändra bara lite i östra hörnet hämtad från
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/jan-loof-bevara-slussen--andra-bara-lite-i-ostrahornet den 9 oktober 2012
Norén Bretzer, Ylva (2010) Sveriges Politiska System, Studentlitteratur AB Lund
Nordin, Sten (2011) Sten Nordin: Beslutet kan inte vänta längre, hämtad från
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/sten-nordin-beslutet-kan-inte-vanta-langre den 5
oktober 2012
Rudin, Tomas (2011) Förslag till beslut, hämtad från
http://www.socialdemokraterna.se/webben-for-alla/partidistrikt/stockholm/vartparti/medlemsinfo/om-slussen/ den 5 oktober 2012
Schröder, Martin (2010) Detaljplan för Slussen del av fastigheten Södermalm 7:85 m.fl. i
stadsdelarna Södermalm och Gamla Stan i Stockholm, hämtad från http://bygg.stockholm.se//Alla-projekt/Slussen/Beslut-och-handlingar/Detaljplan-Slussen/ den 5 oktober 2012
Stockholm Stad (2012b) Miljöperspektiv. Hämtat den 8 oktober
http://bygg.stockholm.se/-/Alla-projekt/Slussen/Sa-blir-nya-Slussen/Miljoperspektiv/
16
Stockholm Stad (2012c) Mälarens Reglering. Hämtat den 9 oktober
http://bygg.stockholm.se/-/Alla-projekt/Slussen/Sa-blir-nyaSlussen/Miljoperspektiv/Malarens-reglering/
Stockholm stad (2012e) Skönhetsrådet, hämtad från http://www.stockholm.se/skonhetsradet
den 8 oktober 2012
Stockholm stad (2012d) Slussen, hämtad från http://bygg.stockholm.se/slussen den 8 oktober
2012
Stockholm Stad (2012a) Så mår Slussen idag. Hämtat den 9 oktober.
http://bygg.stockholm.se/-/Alla-projekt/Slussen/Sa-blir-nya-Slussen/Hur-mar-Slussen-idag/
Stugart, Martin (2007) Slussen en tusenårig historia, hämtad från
http://www.dn.se/nyheter/slussen-en-tusenarig-historia?a= den 8 oktober 2012
Svenska dagbladet (2007) Välkommen till SvD - du också, hämtad från
http://www.svd.se/special/svd_info/valkommen-till-svd-information-ochkontaktadresser_275057.svd den 10 november 2012
Tidningarnas Telegrambyrå Stockholm (2011) Beslut om nya Slussen klubbat hämtad från
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/beslut-om-nya-slussen-klubbat_6704693.svd den 8 oktober
2012
17