Statsvetenskap 1
Det svenska politiska systemet
733G16
KAMERAN I KRUKAN
Kameraövervakningen av Ågatan i Linköping
Seminariegrupp 1
Daniel Carelli
Jon Geiron
Lejla Salihu
Agnes Wallin
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING........................................................................................................................................... 2
1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 2
1.2 Syfte ............................................................................................................................................... 2
1.3 Metod ............................................................................................................................................ 2
2. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ............................................................................................................... 4
2.1 Länsstyrelsen ................................................................................................................................. 4
2.2 Kommunen .................................................................................................................................... 4
2.3 Media............................................................................................................................................. 4
2.4 Brottsförebyggande rådet ............................................................................................................. 5
2.5 Vad säger lagen?............................................................................................................................ 6
3. EMPIRI ................................................................................................................................................. 7
3.1 Länsstyrelsen ................................................................................................................................. 7
3.2 Kommunen .................................................................................................................................... 8
3.3 Polis ............................................................................................................................................... 8
3.4 Media............................................................................................................................................. 9
3.5 Medborgare ................................................................................................................................. 10
4. ANALYS .............................................................................................................................................. 11
5. SLUTSATS ........................................................................................................................................... 13
6. KÄLLFÖRTECKNING ............................................................................................................................ 14
1
1. INLEDNING
Redan 1949 beskrev George Orwell i sin bok 1984 hur en totalitär stat skulle kunna övervaka och
kontrollera sina medborgare genom modern teknik.1 Just det framtidssamhället har inte blivit
verklighet, men än idag är övervakning för ökad trygghet i konstrast till vad det innebär för den
personliga integriteten ett högst aktuellt ämne. De som förespråkar ökad övervakning argumenterar
ofta för att så länge en person inte har gjort något brottsligt är övervakning ett lågt pris att betala för
att få känna sig trygg. Motståndarna hävdar istället att frågan måste hanteras med försiktighet
eftersom informationen kan hamna i olämpliga händer samt att ett fritt samhälle är viktigare än
något annat.
1.1 Bakgrund
Ågatan är en krogtät gata i centrala Linköping som sedan lång tid präglats av hög brottslighet.2
Nyligen inkommen statistik visar att situationen inte är på väg att ändras och gatan, med angränsade
områden, är en av de mest brottsdrabbade platserna i Linköping.3 Vidare har hotbilden mot ett antal
krogar ökat4, och den organiserade brottsligheten är ett faktum.5 Med anledning av detta har polisen
sedan slutet av maj 2012 haft allmän kameraövervakning på Ågatan respektive Klostergatan. En
ansökan om permanent övervakning samtliga dagar i veckan, mellan klockan 22.00 och 06.00 har
skickats in till länsstyrelsen. Kommunstyrelsen har i ett uttalande uttryckt sig positiva till polisens
ansökan men länsstyrelsens beslut väntas dröja till oktober 2012.6
1.2 Syfte
Den här uppsatsens syfte är att djupare analysera och redogöra för vilka faktorer och instanser som
påverkar beslutet om kameraövervakningen på Ågatan i Linköping. Vi frågar oss:



Vilka faktorer inverkar i frågan om kameraövervakning?
Vilka instanser berörs?
Vad är intressenternas ställningstaganden?
1.3 Metod
För att kunna förstå och beskriva vägen till ett beslut gällande allmän kameraövervakning i
allmänhet, och debatten kring Ågatan i synnerhet, har vi, utifrån den förförståelse vi haft om
debatten och de politiska förutsättningar som föreligger lokala politiska beslut, sökt efter och brutit
ut faktorer och intressenter som kan påverka beslutsprocessen kring användning av
kameraövervakning. I arbetet har vi med stöd av offentlighetsprincipen begärt ut och tagit del av
offentliga dokument rörande polisens ansökan om kameraövervakning på Ågatan, länsstyrelsens
mottagande av den samma och kommunens behandling av det remissvar som länsstyrelsen
efterfrågat. Vidare har vi avsökt de lokala media som publicerat material rörande kamerorna på
Ågatan, samt i viss mån även tagit del av diskussionsforum på Internet där ämnet varit just bevakning
1
Nationalencyklopedin. 1984.
Axelsson & Kerpner. Mellansveriges farligaste gator. Ågatan i Linköping – Mellansveriges farligaste gata.
Polisens ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning, s. 7-13.
4
Lindberg. Ja till kameror på Ågatan.
5
Kindesjö. Polisen mobiliserar mot gängen.
6
Lindberg. Ja till kameror på Ågatan.
2
3
2
av Ågatan. Vi anser att vi genom denna metod nått en bredd i undersökning utan att uppsatsen för
den skull blivit alltför omfångsrik i relation till de ramar som givits.
3
2. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
Problematiken kring allmän kameraövervakning bygger i sin enklaste form på inskränkningen av
individers integritet, vilket vägs emot beräknade vinningar inom exempelvis brottsbekämpning. Som
en naturlig följd har Sverige, där denna teknik onekligen finns, lagar som reglerar användningen av
kameror samt myndigheter med ansvar för att dessa lagar åtföljs. Norén Bretzer påpekar att det finns
en generell problematik vad gäller myndighetsutövande, där centrala och kommunala myndigheter
fattar beslut ”som både kan gynna och missgynna den enskilde”.7 Följande teoretiska avsnitt redogör
för de politiska förutsättningarna för detta myndighetsutövande samt ger en viss inblick i tidigare
forskning kring kameraövervakning.
2.1 Länsstyrelsen
Enligt det svenska politiska systemet har länsstyrelsen som uppgift att vara den myndighet som har
det huvudsakliga ansvaret för kameraövervakningen i form av kontroll av lagefterlevnaden inom
länets kommuner.8 I den process som kallas förvaltningsärenden fattar länsstyrelsen beslut ”med
stöd av lag och med regionala och kommunal hänsyn”.9 Således har länsstyrelsen en mellanliggande
roll i frågor om kameraövervakning, då de måste svara gentemot riksdagen uppåt, och kommunen
tillika allmänheten nedåt.10 För att fullfölja detta ansvar inbjuder länsstyrelsen kommunen att
medverka i beslutsprocessen, antingen genom att i vissa frågor lämna sitt godkännande eller med sin
vetorätt invända mot en fråga eller ett förslag, alternativt genom att låta kommunen lämna sitt
yttrande genom ett remissvar i de fall kommunen är en remissinstans för viss fråga.11
2.2 Kommunen
I fall där kommunen är remissinstans agerar de utifrån sin allmänna kompetens, vilket innebär att
kommunen handhar sådant som inte åligger dem enligt lag att utföra.12 Eftersom det är
länsstyrelsens uppgift att besluta i frågan, inbjuds kommunen ändå, för att yttra sig i den svenska
förankringsmodellens anda. Genom den allmänna kompetensen gör då kommunen detta yttrande
dels genom att de har rätt att vårda gemensamma ordningsangelägenheter, men också på grund av
att de svarar för medborgarna i kommunen som i allmänna val satt sitt företroende till dem. Den
allmänna kompetensen är vidare reglerad av lokaliseringsprincipen, att ”det en kommun gör bör
komma till nytta eller vara intresse för kommunens invånare”.13 Som remissinstans till länsstyrelsen
ska kommunen sålunda inte föra Sveriges alla medborgares talan, utan i så lång utsträckning som
möjligt söka främja de egna kommuninvånarna – och då avses det allmänna intresset, utan
diskriminering av vissa kommuninvånare.14
2.3 Media
Det är sålunda inte obligatoriskt ålagt kommunen att svara på remissen från länsstyrelsen, eller med
andra ord, det är inte en del av kommunens speciallagsreglerade kompetens. I vilka frågor som
7
Norén Bretzer (2010), sid. 104.
Ibid, sid. 141.
9
Ibid, sid. 147.
10
Ibid, sid. 147.
11
Ibid, sid. 173.
12
Ibid, sid. 169.
13
Ibid, sid. 169.
14
Ibid, sid. 169.
8
4
kommunen dock skriver ett remissvar kan påverkas av det som kallas den fjärde statsmakten, med
vilket medierna avses. Norén Bretzer menar att lokala och nationella medier kan stå för ”en mycket
viktig granskning av de kommunala verksamheterna”.15 Inte sällan spelar medier en avgörande roll i
avslöjanden av så kallade politiska skandaler, och kan med sin mediala makt få politiker eller
tjänstemän att göra uttalanden de kanske hellre hade velat dölja, för att undvika än värre
situationer.16 Genom medias granskande arbete spelar de enligt Norén Bretzer i viss mån även en
dagordningssättande roll, vilket teoretiskt sätt kan påverka just i vilka frågor som kommunen väljer
att engagera sig i inom sin allmänna kompetens.17 Själva bakomliggande syftet med medias
granskning kan vara, utöver egna vinstintressen vid försäljning av sin media, att axla ansvaret att ”se
till att allmänheten får god insyn i kommunens verksamheter”.18
2.4 Brottsförebyggande rådet
En viktig förutsättning för att både kommun, länsstyrelse och media ska kunna yttra sig är att de tar
del av de fakta som redan finns i en viss fråga. Brottsförebyggande rådet – BRÅ – ger regelbundet ut
rapporter som allmänheten och andra myndigheter kan ta del av. Rapport 2007:29 bygger på
forskning om förebyggandet av brott i samband med allmän kameraövervakning.19 I rapporten
framgår att syftet med kameraövervakning är brottsförebyggande genom att den kan avskräcka
potentiella gärningsmän om de tror att de kan bli upptäckta, och att närvaron av en kamera också
kan öka närvaron av människor i området om de känner sig tryggare, vilket i sin tur också kan verka
avskräckande på gärningsmännen.20 Rapporten beskriver också att kameraövervakning på allmänna
områden lett till en viss minskning av brott jämfört med kontrollområden.21 Samtidigt menar forskare
på området att det finns en risk att den brottsliga verksamheten endast omfördelas till andra
områden, även om det bevakade området blivit säkrare.22
BRÅ har på egen hand också sammanställt försök med kameror i svenska miljöer i rapporten
Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte. Rapport 2003:11.23 BRÅ:s rekommendationer ur
rapporten är sammanfattningsvis att det krävs en djup analys av problembilden för att kunna svara
för om, hur, var och när en kamera skall användas, att kameran används i brottstäta områden där
kameran kan täcka en större del av området, att kännedomen om kameran är god och att brott som
löses med kameraövervakning får publicitet. Dock påpekar BRÅ att ”Kameraövervakning verkar
fungera bäst för att förhindra planerade brott, framför allt olika typer av egendomsbrott som inbrott,
stöld och skadegörelse. När det gäller mer oplanerade brott, exempelvis våldsbrott som sker under
alkoholpåverkan, tyder erfarenheterna på att kameraövervakningens avskräckande effekt har mindre
betydelse”.24
15
Norén Bretzer (2010), sid. 205.
Ibid, sid. 206f.
17
Ibid, sid. 207.
18
Ibid, sid. 207.
19
Brottsförebyggande rådet (2007), Kameraövervakning och brottsprevention - En systematisk forskningsgenomgång.
20
Ibid, sid. 7.
21
Ibid, sid. 8.
22
Ibid, sid. 14.
23
Ibid, sid. 9.
24
Ibid, sid. 10f.
16
5
2.5 Vad säger lagen?
Enligt lag (1998:150) om allmän kameraövervakning 5 § krävs tillstånd för att en övervakningskamera
skall få vara uppsatt och riktad mot allmänheten. Däremot finns vissa undantag. Lagens 9 §
föreskriver att ”en polismyndighet får bedriva allmän kameraövervakning utan tillstånd, om det av
särskild anledning finns risk för att allvarlig brottslighet som innebär fara för liv eller hälsa eller för
omfattande förstörelse av egendom kommer att utövas på en viss plats och syftet med
övervakningen är att förebygga eller förhindra brott”. Vidare går det dock att utläsa i 10 § att en
sådan kameraövervakning som 9 § syftar till, endast får ske i en månads tid - därefter måste
polismyndigheten ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen om de vill förlänga tiden för övervakningen.
Emellertid har polismyndigheten rätt, enligt 9 §, att fortsätta med övervakning utan tillstånd fram till
dess att ett beslut är fattat - om en ansökan gjorts inom den nämnda perioden. Det finns också en
upplysningsplikt i lagens 3 § som ska ske ”genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt
sätt”25
I Sverige står grundlagen över alla andra lagar. Det innebär i praktiken att inga lagar får bryta mot
grundlagen. I Regeringsformens 2 kap, 6 §, 2 stycket (tillägg sedan 2010) framgår det att ”… var och
en (är) gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det
sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga
förhållanden”.26 Intressant i sammanhanget är också att även om grundlagen står över alla andra
svenska lagar,27 överträffar EU-rätten nationell lag.28
25
Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning.
Regeringsformen. Grundläggande fri- och rättigheter, 6 §, 2 stycket.
27
Sveriges Riksdag. Grundlagarna.
28
Nationalencyklopedin. EU-rätt.
26
6
3. EMPIRI
I följande avsnitt presenteras på ett tematiskt sätt de faktorer, instanser och intressenter som varit
aktuella i debatten av kameraövervakning på Ågatan i Linköping.
3.1 Länsstyrelsen
Länsstyrelsens i Östergötlands agerande i fråga om kameraövervakning på Ågatan kan inte till fullo
besvaras här, då det formella beslutet om polisens ansökan inte är fattat ännu.29 Viss information
finns dock att tillgå angående länsstyrelsens inställning till allmän kameraövervakning. Vid
granskningen av länsstyrelsens hemsida blir det uppenbart att länsstyrelsen är en lagorienterad
myndighet vad gäller kameraövervakning där de på olika sätt hänvisar till Lagen om allmän
kameraövervakning och Personuppgiftslagen. Det framgår också att anmälan om övervakning skickas
till länsstyrelsen, samt att de kontrollerar att reglerna följs genom att besöka de platser dit
allmänheten har tillträde.30
Enligt uttalanden i Corren menar rättsenhetens chef Kristina H Samuelsson att ”för att få ett tillstånd
krävs att det intresse man har för att övervaka är starkare än integritetsintresset”.31 Vidare hävdar
Samuelsson att ett avgörande beslut skall överensstämma med gällande rättspraxis, och att de inte
styrs av forskning om kameraövervakning.32 Även om en sådan allmän kameraövervakning som
polisen ansökt om inte tidigare beviljats så har dock annan kameraövervakning på Ågatan fått
godkännande av länsstyrelsen.33
I fallet med polisens ansökan har som tidigare nämnts länsstyrelsen begärt ett remissvar från
Linköpings kommun. Länsstyrelsen är till skillnad från kommunstyrelsen inte tillsatt av folket, utan
dess ansvariga tjänstemän utses av regeringen. I de fall de enskildas intresse tas i beaktande vid
beslut om kameraövervakning krävs att länsstyrelsen vänder sig till kommunmedborgarnas
representanter för att få just medborgarnas perspektiv34. Efter egen kontakt med länsstyrelsens
rättsenhet vet vi dessutom att ingen annan instans eller intressegrupp har tillfrågats35.
För att nå legitimitet har alltså länsstyrelsen att väga lag mot polisens behov och medborgarnas
intressen. Ett tecken på dels länsstyrelsens lagorientering och att kameraövervakning måste ses som
en sista utväg, är att de skickade kompletteringskrav till polisen. Fastän polisen till punkt och pricka
fyllt den standardiserade ansökningsblanketten ansåg länsstyrelsen bland annat att polisen inte
tillräckligt redogjort för vilka alternativa åtgärder som vidtagits, samt att polisen måste redogöra för
aktuell brottsstatistisk i området.36
29
Quist. Polisens gömmer sina kameror i blomkrukor.
Länsstyrelsen Östergötland. Kameraövervakning.
31
Quist. Polisens gömmer sina kameror i blomkrukor.
32
Ibid.
33
Rehn & Eriksen. Kravet: Fler kameror på Ågatan.
34
Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning, 18 §.
35
Schwab, Gissela - handläggare på rättsenheten, länsstyrelsen Östergötland.
36
Polisens ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning, sid. 1-2 & Länsstyrelsen Östergötland. Tillstånd till kameraövervakning.
30
7
3.2 Kommunen
Linköpings kommunstyrelse har gett grönt ljus till kameraövervakning på Ågatan.37 Dock råder
oenighet bland politikerna i frågan, och tveksamhet ligger i huruvida polisen kommer att använda
kamerorna i efterhand för att lösa begångna brott, istället för att förebygga dem och eventuellt
minska sin närvaro på Ågatan. Andra menar att kameraövervakningen kan vara ett komplement till
polisens andra åtgärder. Kommunstyrelsens ordförande, Paul Lindvall tror att medborgarna har
förståelse för den offentliga kameraövervakningen. Han menar att kamerorna kan vara ett medel att
lösa brott, ge folk upprättelse samt ställa gärningsmän till svars, vilket är i stort värde för
medborgarna.38
När polisen beslöt sig för att påbörja arbetet med kameraövervakningen, var de tvungna att vända
sig till länsstyrelsen med en ansökan om tillstånd. Det som framgår av dokumentation är att
länsstyrelsen ber kommunen om ett yttrande. Kommunen som har ansvaret för medborgarnas
trygghet avger ett yttrande enligt kommunledningskontorets förslag baserat på de mål kommunen
har där de betonar medborgarnas trygghet, samt att Linköping skall vara en av Sveriges bästa
kommuner att starta, driva och växa med sitt företag. Kommunens bedömning är att polisens
ändamålsbeskrivning är godtagbar då området är särskilt utsatt för brottslighet som kan drabba
allmänheten såväl som näringsidkare. Linköpings kommuns beslutsgång grundas på att ”det är
viktigt att poängtera att införandet av mer permanent kameraövervakning inte får innebära att
varken kommunen eller rättsväsendet sänker sin ambitionsnivå när det gäller tryggheten på Ågatan.
En synlig närvarande polis är den viktigaste faktorn för att förebygga och klara upp brottslighet.
Kameraövervakning kan enbart vara ett komplement till detta”.39
3.3 Polis
Polismyndighetens kameraövervakning på Ågatan påbörjades som tidigare nämnts i slutet av maj,
där de även informerade allmänheten genom uppförandet av tre skyltar i storlek 180 x 190 mm.40
Därefter ansökte polisen om fortsatt allmän kameraövervakning till länsstyrelsen, vari de bifogade
statistik (för perioden 2009 till första halvåret 2012) som tydligt visar att Ågatan, med dess
avgränsande gator, utgjort en av de mest brottsdrabbade platserna i Linköping.41
Med hänvisande till de diagrammen och den statistik som framgår i ansökan, anser polismyndigheten
i Östergötland att deras resurser i form av bemanning på gatorna inte alltid räcker till, då deras
närvaro även måste finnas på andra platser i regionen. Polismyndigheten och kommunen har tidigare
vidtagit åtgärder på Ågatan, med exempelvis starkare gatubelysning, som visserligen fått viss effekt,
men insatsen har inte varit effektiv alla timmar på dygnet. Polisen menar därför att ett mer
slagkraftigt ingrepp vore att sätta upp övervakande kameror mellan 22.00 – 06.00 samtliga dagar,
och menar att det är framförallt mellan de klockslagen som brottsligheten inträffar.42
”Syftet med kameraövervakningen är att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet som kan
innebära fara för liv och hälsa och för omfattande förstörelse av egendom.” skriver polismyndigheten
37
Lindberg. Ja till kameror på Ågatan.
Ibid.
Kameraövervakning på Ågatan och Klostergatan. Yttrande till Länsstyrelsen. Kommunala mål, sid. 3.
40
Polisens ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning, sid. 18.
41
Ibid, sid. 7-13.
42
Ibid, sid. 17.
38
39
8
i sin ansökan. De menar dessutom att det finns ett essentiellt behov hos allmänheten av att
säkerställa tryggheten, eftersom området besöks regelbundet av personer som kan komma till skada
vid våld från personer som tillhör brottsliga ligor, och så vidare.43
Polismyndigheten konstaterar att individens intresse av att beskydda sin integritet är stark,
framförallt då gatan tillhör stadens stadskärna och erbjuder flera butiker, biograf och diverse
näringsställen. Polisen anser dock att behovet att förebygga grova brott och att öka tryggheten i
området prioriteras i denna fråga. 44
”Vi hoppas att länsstyrelsen ska ge oss tillstånd att under en period få bedriva kameraövervakning på
Ågatan. Vi anser i den rådande situationen att det är rimligt att den personliga integriteten får stå
tillbaka för behovet av säkerhet.” säger biträdande polischef för polismyndigheten i Linköping, Jan
Staaf i en intervju i Norrköpings Tidningar.45
3.4 Media
Kameraövervakningen blev en fråga i media i samband med den skottlossning som ägde rum mot
restaurangen New York Legends 11 juni 2012. I SVT Östnytt 12 juni gick polisen, genom en intervju
med Jan Staaf ut med att de har bedrivit kameraövervakning på Ågatan sedan två veckor innan
skjutningen. I anslutning till inslaget skrev reportern att ”polisen har i hemlighet satt upp kameror
som kan identifiera gärningsmännen” och i inslaget poängterades också att kommunens politiker inte
visste något om detta.46
Det var därefter framförallt Östgöta Correspondenten, kallad Corren, som sedan stod för
nyhetsbevakningen. Corren är en morgontidning som ges ut i Linköpingsområdet och tidningen utger
sig för att vara oberoende borgerlig och presentera nyheter utifrån ett borgerligt perspektiv.47 I de
artiklar, ledare och diskussioner som publicerats på Corren har vissa frågor och teman varit mer
framträdande än andra.
De största fokuset i artiklarna har varit på polisens agerande. Till en början debatterades att polisen
hade satt upp kameror utan att meddela detta offentligt. Polisen ville då inte heller på Correns frågor
svara på exakt var kamerorna var placerade. 48 Men efter några veckor hade dock Corren lokaliserat
de i blomkrukor kamouflerade kamerorna och publicerat både bilder och adress för dem.49 Corren
påpekade då med hänvisning till Brottförebyggande rådet vikten av allmänhetens kännedom för att
bevakningen ska ha någon förebyggande effekt, och menade senare att polisens skyltning ”flera
meter över gatunivå” var att kringgå gällande regelverk.50
Både i början av rapporteringen och i den senaste av Corren artiklar har kommunens agerande
beskrivits. Innan polisens övervakning hade kommit på tal hade Corren frågat kommunen vad just de
43
Polisens ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning, s. 16
Ibid, sid. 18
45
Quist. Polisen ansöker om kameraövervakning.
46
SVT play. Poliskameror filmade krogskotten.
47
Östgöta Correspondenten. Corren är borgerlig.
48
Quist. Polisen ansöker om kameraövervakning.
49
Quist. Polisens gömmer sina kameror i blomkrukor.
50
Quist. Polisens gömmer sina kameror i blomkrukor & Östgöta Correspondenten, ordet fritt. Varför avslöjar Corren polisens kameror?
44
9
”konkret” kunde göra för Ågatan.51 Mot slutet, när kommunen till sist hade givit sitt remissvar till
länsstyrelsen angående polisens ansökan om permanent övervakning, poängterades att politikerna
inte varit överens i sitt utlåtande.52
Ytterligare ett återkommande tema i Correns rapportering har varit vad de i en ledare har kallat ett
”liberalt dilemma”.53 Dilemmat kretsar kring medborgarnas integritet kontra behovet av att stävja
brottslighet. I detta sammanhang har ordet ”storebror” förekommit för att beskriva statens
agerande.54 Tre artiklar har dock direkt eller indirekt ställts sig positiva till kameraövervakning på
Ågatan till följd av den upptrappade brottsligheten.55
3.5 Medborgare
Vad tycker medborgarna om den offentliga kameraövervakningen?
Linköpings kommuns
undersökning där 500 personer har tillfrågats om sin uppfattning kring kameraövervakning, har två
av tre linköpingsbor svarat att de skulle känna sig tryggare om vissa delar i centrala Linköping
kameraövervakades. Medan var sjätte ansåg att kameraövervakningen gör intrång i den personliga
integriteten.56 Myndigheterna, samt de som fått tillstånd att sätta upp kamerorna är positiva till
effekten av övervakningen och de anser att kamerorna är ett effektivt hjälpmedel mot
brottsligheten. I de olika forum där medborgarna tar ställning till kameraövervakningen kan det
konstateras att även där ligger oeniga meningar. Dock menar fler på att ”det stör väl inte de som har
rent mjöl i påsen”.57
I en liknande undersökning som CMA Research hade gjort av linköpingsbornas uppfattning om
kameraövervakning, framgår att linköpingsborna generellt anser att det borde vara mer
kameraövervakning i samhället. Två av tre linköpingsbor anser inte att kameraövervakning gör
intrång i den personliga integriteten när den vistas i det området. De skulle också känna sig tryggare
om delar av centrala Linköping kameraövervakades. Även kameraägarna och personalen har en
positiv syn på effekterna och erfarenheterna av kameraövervakningen, samt anser de att antalet
brott har minskat – dock osäkert om så är fallet.58
51
Quist. Polisen har övervakningsbilder.
Lindberg. Ja till kameror på Ågatan.
53
Östgöta Correspondenten. Ett liberalt dilemma.
54
Lindberg. Ja till kameror på Ågatan.
54
Östgöta Correspondenten. Ett liberalt dilemma & Friborg. Nu Linköpingsbor tar vi tillbaka Ågatan.
55
Rehn & Eriksen. Kravet: Fler kameror på Ågatan & Friborg. Nu Linköpingsbor tar vi tillbaka Ågatan & Östgöta Correspondenten. Ett
liberalt dilemma.
56
Nyheter P4 Östergötland. Flest känner sig trygga med kameror.
57
Fragbite forum. Linköping kameraövervakat.
58
Kameraövervakning på Ågatan och Klostergatan. Yttrande till länsstyrelsen. Lokal undersökning av synpunkter från allmänheten, sid. 3.
52
10
4. ANALYS
Utifrån ovanstående undersökning kan vi se flera perspektiv som på olika sätt står emot eller
kompletterar varandra. Polisen, som tog initiativ till att påbörja övervakningen, framhåller att
situationen på Ågatan förändrats på ett sådant sätt att de ej längre kan fullgöra sin uppgift att skydda
allmänheten. Det var framförallt uppmärksammandet av den till synes organiserade brottsligheten
som föranledde initiativet, samtidigt som den statistik som presenterades inför länsstyrelsen främst
rörde en mer allmän brottslighet. Just frågan om vilken typ av brottslighet som förekommer på
Ågatan och vad som avses bekämpas verkar skilja sig mellan intressenterna. Utifrån allmänhetens
perspektiv hamnar den personliga tryggheten i fokus, men då inte av rädsla för att drabbas av
organiserad brottslighet eller gängkriminalitet, utan snarare av rädsla för våldsbrottslighet som kan
uppstå på en stökig kroggata. I och med att den stora allmänheten inte själva heller räknar sig till
dem som planerar brottslighet, eller till dem som blir våldsamma under krogbesök, så kommer heller
inte kameraövervakning att drabba dem som inte har ont uppsåt. Däremot tror vi att det kan finnas
en allmän tendens till en ökad rädsla för att organiserad brottslighet kan få fotfäste och växa i
samhället, vilket skulle kunna, i det fall kameraövervakning stävjar denna typ av brottslighet, ge
argument för att öka användningen av kameror.
Av lagstiftningen framgår det att övervakningen skall användas för att förebygga allvarligare brott.
Forskning visar dock att just den impulsiva våldsbrottsligheten, som måste sägas dominera bilden på
Ågatan, inte påverkas nämnvärt av kameraövervakning. För allmänhetens del innebär detta att de
genom kameraövervakning visst kan känna sig tryggare, men att den typen av brottslighet som med
störst risk drabbar dem inte kommer att minska. Om opinionen, vilken nu till största del är positivt
inställd, som ett resultat av detta kommer att svänga återstår att se. Media har troligtvis en
nyckelroll i detta genom att rapportera om lösta eller förhindrade allvarligare brott. Hittills verkar
dock Linköpings lokala media inte alltid verka för polisens goda anseende, vilket också kan tänkas
påverka allmänhetens bild av kameraövervakningens syfte och effektivitet. Även kommunen lyfte i
remissvaret fram på vilket sätt användningen av kamera kan påverka polisens arbete. En konsekvens
befarades bli minskad polisiär närvaro, och att bevakningsmaterialet endast skulle användas
retroaktivt, vilket skulle motverka syftet att förebygga brott.
Oavsett om kameraövervakning genom sin närvaro förebygger brott, eller att polisen klarar upp fler
brott genom det inspelade materialet, och på så sätt också förebygger fortsatt brottslig verksamhet så finns risken att brottsligheten endast flyttar till andra områden. Om länsstyrelsen godkänner
polisens ansökan, och detta blir ny rättspraxis, så är det inte otroligt att polisen kommer att ansöka
om fler kameror i de områden dit brottsligheten flyttats. Hypotetiskt kan en konsekvens bli att en
stor del av Linköping till slut övervakas. På samma sätt kan den organiserade brottsligheten flyttas
om restaurangverksamhet och kommunmedborgare väljer att verka, respektive roa sig på andra
gator. En sådan sak skulle kunna ske exempelvis på grund av att upp emot en tredjedel av Linköpings
invånare känner att kameraövervakning gör intrång på integriteten och att de därmed vill undvika
Ågatan. I de fall den organiserade brottsligheten kretsar just kring restauranger kommer de sålunda
flytta efter. Huruvida polisen har möjlighet att närvara på ytterligare kroggator utöver Ågatan blir en
intressant fråga. I undersökningen ser vi dock att ovanstående fråga faktiskt inte har debatterats i
någon större utsträckning hittills. Möjligen kan det antingen tyda på att både polisen, kommunen och
media räknar med att brottsligheten även fortsatt kommer ha sitt fäste på Ågatan, eller att
11
problemet inte anses beröra allmänheten på samma sätt, och därmed heller inte behöver påpekas,
jämfört med exempelvis integritetsproblematiken på den mest populära nöjesgatan i Linköping.
Frågan om kameraövervakning och argumenten för och emot som vi sett ovan, kan nyanseras vid en
närmare analys av samhällsklimatet idag. Ett tydligt exempel på liberaliseringen i samhället är dels
att individen oftare ställs mot vad som kallas ”storebror”, dels att de undersökningar som görs på
allmänheten riktar sig mot individuella svar – vad som är ens eget bästa i en given fråga. Denna
individualisering och fokus på den egna integriteten, som riskerar att kränkas av statsmakten, spås
inte minska vilket kan innebära att motståndet mot kameraövervakning ökar. Just nu har dock
uppmärksammandet av den ökade organiserade brottsligheten och maffiabildningen i det svenska
samhället, vilket inte minst offentliggjorts genom stora rubriker i media, gjort att integritetskränkning
genom kameraövervakning nu får stå tillbaka tillfälligt, så som i fallet med Ågatan. Denna uppfattning
om kameraövervakning kan dock troligtvis endast bibehållas till dess att den ”vanliga Svensson”
drabbas, så som inställningen till datainspektion förändrades genom debatten om IPRED-lagen.
12
5. SLUTSATS
Vår undersökning har visat att i debatten om kameraövervakning på Ågatan har flera intressenter
och faktorer varit inblandade. Vad gäller den rent lagliga aspekten av kamerabevakningen berördes
först och främst länsstyrelsen. Det var länsstyrelsen som mottog polisens ansökan och även
länsstyrelsen som skickade ut förfrågan om remissvar till kommunen. Länsstyrelsens inställning
påverkas främst av dess uppgift att ansvara för lagefterlevnaden i regionen samt att varje beslut
måste vägas mot individernas perspektiv, varför också kommunen kontaktats. Kommunen å sin sida
har, utöver länsstyrelsens förfrågan, påverkats av debatten genom att kommunen svarar för
medborgarnas upplevelse av trygghet och företagsamheten inom kommunen. Just dessa mål innebär
att kommunen, efter inbördes diskussion, ställde sig positiv till övervakningen i remissvaret, samt att
de även uttalat sig i kraftfulla ordalag i media vad gäller ökad säkerhet på Ågatan. Bilden kompliceras
dock av att det även åligger kommunen att motverka diskriminering av dem som motsätter sig
övervakning.
I medborgarundersökningar och på internetforum har medborgarna kommit till tals, vilka är de som
utöver eventuella gärningsmän kommer att påverkas av övervakningen i den mån
kameraövervakning innebär integritetsintrång. Media har appellerat till denna integritet bland annat
genom att diskutera i vilken utsträckning polisens övervakning inte varit tillräckligt skyltade och
genom att lyfta vad som kallades ett liberalt dilemma. I vilken utsträckning media, som den fjärde
statsmakten, de facto har möjlighet att påverka länsstyrelsens beslut är oklart, vilket det återstår för
fortsatt forskning att avgöra. Vi kan dock sluta oss till att i den mån media står för den allmänna
opinionen inom kommunen så har länsstyrelsen att beakta vad media uttrycker.
Vår analys visar att politiska beslut inte på förhand är bestämda, utan situationsanpassade och
beroende av det omgivande samhällsklimatet, vilket inte minst påverkas genom och speglas av
media och allmänhetens åsikter, trots att Sveriges politiska system ändå kan anses vara mycket
lagstyrt. Men det är också så lagstiftningen är konstruerad, att exempelvis länsstyrelsens beslut ska
tas med lokal och regional hänsyn. En fråga för den folkvalda statsmakten är huruvida denna
lagstiftning behöver ses över i fråga om flexibilitet kontra förutsägbarhet. Kameratekniken och
behandlingen av bevakningsmaterialet genomgår ständig utveckling, och därmed riskerar lagen att
snabbt bli inaktuell.
13
6. KÄLLFÖRTECKNING
Axelsson, Malin & Kerpner, Joachim. Mellansveriges farligaste gator. Ågatan i Linköping –
Mellansveriges farligaste gata. Aftonbladet 6/2-2005:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10540628.ab (Tillgänglig online 2012-10-10)
Brottsförebyggande rådet (2007), Kameraövervakning och brottsprevention - En systematisk
forskningsgenomgång. Rapport 2007:29.
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180006311/2008_kameraovervakning_brottsp
revention.pdf (Tillgänglig online 2012-10-04)
Fragbite forum. Linköping kameraövervakat: http://www.fragbite.se/?threadID=1110996 (Tillgänglig
online 2012-10-10)
Friborg, Charlotta. Nu Linköpingsbor tar vi tillbaka Ågatan. Östgöta Correspondenten 25/6-2012:
http://www.corren.se/asikter/charlottaskronika/nu-linkopingsbor-tar-vi-tillbaka-agatan-6063331artikel.aspx (Tillgänglig online 2012-10-10)
Kameraövervakning på Ågatan och Klostergatan. Yttrande till Länsstyrelsen. Kommunala mål. Finns
att tillgå.
Kindesjö, Jakob. Polisen mobiliserar mot gängen. Sveriges Radio 7/12-2010:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=4225323 (Tillgänglig online 201210-10)
Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1998150-om-allman-kamer_sfs-1998-150/ (Tillgänglig
online 2012-10-10)
Lindberg, Henrik. Ja till kameror på Ågatan. Norrköpings Tidningar 19/9-2012:
http://www.nt.se/ostergotland/artikel.aspx?articleid=7948840 (Tillgänglig online 2012-10-10)
Länsstyrelsen Östergötland. Kameraövervakning:
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/manniska-ochsamhalle/kameraovervakning/Pages/default.aspx (Tillgänglig online 2012-10-04)
Länsstyrelsen Östergötland. Tillstånd till kameraövervakning:
http://www.lansstyrelsen.se/OSTERGOTLAND/SV/MANNISKA-OCHSAMHALLE/KAMERAOVERVAKNING/Pages/Tillstand_kameraovervakning.aspx (Tillgänglig online
2012-10-10)
Nationalencyklopedin. 1984: http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/1984
Nationalencyklopedin. EU-rätt: http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/eur%C3%A4tt?i_h_word=eu%20r%C3%A4tt
14
Norén Bretzer, Ylva (2010), Sveriges politiska system. Lund: Studentlitteratur.
Nyheter P4 Östergötland. Flest känner sig trygga med kameror, 9/5-2010:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=3685638 (Tillgänglig online 201210-10)
Polisens ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning. Finns att tillgå.
Regeringsformen. Grundläggande fri- och rättigheter: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/#K2 (Tillgänglig
online 2012-10-10).
Rehn, Annika & Eriksen, Jenny. Kravet: Fler kameror på Ågatan. Östgöta Correspondenten 13/6-2012:
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/kravet-fler-kameror-pa-agatan-6059014-artikel.aspx
(Tillgänglig online 2012-10-04)
Schwab, Gissela - handläggare på rättsenheten, länsstyrelsen Östergötland. Mailkorrespondens finns
att tillgå.
Sveriges Riksdag. Grundlagarna: http://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkarriksdagen/Demokrati/Grundlagarna/ (Tillgänglig online 2012-10-10).
SVT play. Poliskameror filmade krogskotten, 12/6-2012:
http://www.svtplay.se/klipp/130616/poliskameror-filmade-krogskotten (Tillgänglig online 2012-1004)
Quist, Fredrik. Polisen ansöker om kameraövervakning. Norrköpings Tidningar 14/6-2012:
http://www.nt.se/arkiv/2012/06/14/%D6sterg%F6tland/7749557/Polisen-ans%F6ker-omkamera%F6vervakning.aspx (Tillgänglig online 2012-10-10).
Quist, Fredrik. Polisens gömmer sina kameror i blomkrukor. Östgöta Correspondenten 19/10-2012:
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/polisen-gommer-sina-kameror-i-blomkrukor-6143616artikel.aspx (Tillgänglig online 2012-10-04).
Quist, Fredrik. Polisen har övervakningsbilder. Östgöta Correspondenten 7/9-2012:
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/polisen-har-overvakningsbilder-6059131-artikel.aspx
(Tillgänglig online 2012-10-10).
Östgöta Correspondenten. Corren är borgerlig: http://www.corren.se/asikter/ledare/ (Tillgänglig
online 2012-10-11)
Östgöta Correspondenten. Ett liberalt dilemma, 5/9-2012: http://www.corren.se/asikter/ledare/ettliberalt-dilemma-6144330-artikel.aspx (Tillgänglig online 2012-10-10).
15
Östgöta Correspondenten, ordet fritt. Varför avslöjar Corren polisens kameror? 19/9-2012:
http://www.corren.se/asikter/ordet-fritt/varfor-avslojar-corren-polisens-kameror-6153505artikel.aspx (Tillgänglig online 2012-10-10).
16