Kurs: 733G16
Av: Diyar Celik, Emil Gjein, Henrik Lindberg, Mosa Alasaly
Grupp 1
Rapport
i Svenska politiska systemet
1. Ingress
Denna uppsats kommer att avhandla problematiken kring hur Linköpings kommun valt att
tolka den gällande lagen. Huruvida barn på förskolor skall bli tilldelade vissa mål mat under den tid
som de vistas på de olika kommunala förskolorna. Den kommer även att ta upp hur har
skolinspektionen har valt att tolka denna fråga och vilka synpunkter som myndigheten kommer med
gentemot Linköpings kommun. Uppsatsen kommer alltså att ta upp vad som händer när en kommun
väljer att tolka en lag på ett visst sätt och vad som händer när en statlig myndighet granskar detta
förhållningssätt.
Underliggande anledning av detta valda ämne är således att belysa en aktuell händelse som uppstår
till följd av att en kommun och statlig myndighet tolkar en skriven lag på olika sätt och vilken
situation som uppstår då samt hur detta hanteras av kommun och statlig myndighet. Det är även en
intressant fråga som belyser hur kommunens invånare påverkas rent praktiskt av dessa olika beslut.
Grunden för detta arbete är en lokalt uppmärksammad rapport som skolinspektionen tagit fram där
de för fram sin åsikt om och hur kommunen har tolkat lagen och vad som skall göras av kommunen
för att tillfredsställa skolinspektionens krav. I grunden så är det en uppsats om det kommunala
självstyret kontra de centrala myndigheterna. Problemet sätts även in i en historisk kontext. Denna
uppsats resultatdel grundar sig på intervjuer med berörda parter, skolinspektionens rapport samt
vidkommande litteratur.
2. Syfte
Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma en aktuell händelse. Där en kommun, i detta
fall Linköpings och den centrala tillsynsmyndigheten Skolinspektionen gör olika tolkningar av
lagstiftningen. Därmed undersöka följderna av det kommunala självstyret i praktiken samt
uppmärksamma en följd av kommunaliseringen av skolväsendet, i detta fall förskolan.
2.1 Frågeställningar
–
Hur kommer det sig att Linköpings kommun har valt att inte servera mellanmål och/eller
frukost inom kommunens drift av förskolan?
–
Vad har man prioriterat istället för måltider?
–
Vad uppstår för följder för berörande aktörer så som föräldrar, barn, förskola och kommun?
–
Vad planerar Linköpings kommun att göra angående måltidsfrågan i skolinspektionens
rapport?
–
Hur ser skolinspektionen på detta problem? Är det ett stort problem, ett vanligt problem?
3. Metod
I den här rapporten används som källor i huvudsak intervjuer med berörda parter. En
förskollärare som arbetar i Linköping blir intervjuad om hur deras arbete som pedagoger påverkas
av beslutet som tas av kommunen, samt hur hon upplever att det påverkar vårdnadshavare och
förskolan i stort. Detta för att uppsatsen skall innehålla praktiska exempel om hur innevånare i
kommunen samt anställda inom kommunen påverkas av de beslut som tas av de olika instanserna.
För att även få in en kommunal representant som källa så utförs även en intervju med Catharina
Rosencrantz ordförande för barn och omsorgsnämnden i Linköpings kommun. Detta på grund av att
det skall finnas en kommunal förankring och en legitimitet i uppsatsen. Hon är även insatt i frågan
och bör anses som sakkunnig.
En intervju genomfördes även med Johan Nilsson som är huvudansvarig för den rapport som
skolinspektionen har komponerat och som är är grunden till uppsatsen. Detta för att uppsatsen skall
innehålla skälen till varför utredningen får det utfall den får och för att kunna besvara de frågor som
ställs upp i frågeställningen. Det är även för att se skillnader i tolkningen av lagen som görs
gentemot kommunen och då barn och omsorgsnämnden i synnerhet.
Som en skriftlig källa använder vi oss av den rapport som författats av skolinspektionen där
problemet beskrivs och tolkningen av lagen motiveras. Uppsatsen avhandlar i huvudsak den del där
Linköpings kommun tas upp i rapporten så en hel analys av rapporten är inte aktuell i just den här
specifika uppsatsen.
Lagstiftning som är aktuell för frågan har kontinuerligt använts så att rapporten får det stöd som
behövs och påståenden vi fått fram i intervjuer kan kontrolleras ordentligt. Då har regeringens och
skolinspektionens hemsida använts.
Det som var startskottet för uppsatsens författande var att frågan togs upp i media. Därför har det till
viss del använts massmedia som källa i form av TV och tidningar. Där har berörda parter uttalat sig
och det är ett enkelt sätt att få grepp om själva situationen snabbt.
Till alla dessa källor tillkommer relevant litteratur om förskolans utveckling och historia. Denna
litteratur används i bakgrundsdelen som en hitorisk referens.
Kurslitteraturen har använts genomgående där har mest fakta om hur en kommun arbetar och skall
fungera funnits.
3.1 Källkritik
När en uppsats använder sig av intervjuer som källor måste intervjuobjekten vara personer
som är pålästa, aktuella i frågan och som uttalar sig sakligt och undviker att blanda in för mycket
egna åsikter. Det är i alla fall ett faktum i det här arbetet. Man måste dock ta i beaktande att det kan
bli feltolkningar av både frågor och svar. Samt problematik med att uttrycka frågor och få fram det
man verkligen vill veta.
Lagarna som uppsatsen stödjer sig på måste anses tillförlitliga då vi går direkt till förstahandskällan
(Regeringen) och är därigenom bra källor till uppsatsen. Likadant är det med rapporten från
skolinspektionen som är en neutral och centralstyrd myndighet med aktuell lag som enda riktmärke.
Det får inte förekomma egna åsikter i sådana rapporter.
Litteraturen kan kritiseras till viss del i och med att den i vissa fall kan vara inaktuell och något
föråldrad. Vi har dock valt att använda oss av dessa ändå då det i första hand används som
bakgrundshistoria.
Den mest otillförlitliga källan vi använder oss av måste vara media. På grund av att det finns en
uppenbar chans att det kan läggas personliga värderingar i journalisternas frågor och texter som
skrivs om detta ämne.
4. Teori
I denna uppsats refereras ofta det kommunala självstyret och dess relation till centrala
förvaltningsmyndigheter i denna uppsatts fall, Skolinspektionen. Nedan följder en djupare analys
om vad det kommunala självstyret innebär i praktiken och dess innebörd, definition enligt svensk
lag. Enligt regeringsformen 1974 kap.1 §1 skrivning skall den svenska folkstyrelsen förverkligas
”genom ett representativt och parlamentariskt satsskick och kommunal självstyrelse”.
Detta betyder inte att de svenska kommunerna är autonoma och absoluta i dess egen beslutsform,
till skillnad från t.ex. de amerikanska staterna utan den svenska kommunala självstyrelsen kan inte
vara total (Holmberg & Stjenquist 1988:48; 1973:26 s.39).
Istället skall det kommunala självstyret verka i symbios och samverkan med den centrala
statsmakten och kommunerna. Som en följd av detta ”symbios förhållande” leder denna skrivelse
till att kommunernas ansvar för olika uppgifter, uppdrag inte är konstanta utan kan förändras i tid.
Ett praktiskt exempel på detta är kommunaliseringen av skolväsendet som kom i kraft i slutet på
1980-talet.
Den rådande skrivningen av den kommunala självstyrningen är därför också diffus och bör enligt
många definieras ytterligare. Detta har lätt till att kommunerna föreslås få ett nytt och enskilt kapitel
i Sveriges grundlag som skall göra det lättare att definiera självstyrelsen innebörd men också
förtydliga skrivelsen så att lagen blir enklare att förhålla sig till för kommuner såväl som statens
centrala statsmakt.
Förslaget till ny skrivelse är:
”En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med
hänsyn till de ändamål som har föranlett den.” (förslag R:F kap. 14).
För att den centrala statsmakten ändock skall kunna förbinda kommunerna vid viktiga åtanken anser
också den rådande skriven att kommunen alltid måste ta hänsyn till rådande lagstiftning eller
särskilda föreskrifter (K:L 1:1). Detta ger i nuläget kommunerna vissa obligatoriska uppgifter,
special lagar (Noren Bretzer. sv. pol. system. s.168) bl.a. barnomsorg och förskoleverksamhet,
skollagen. Det är alltså kommunernas ansvar att förbinda sig och förhålla sig till Sveriges rikes
skolagar och bedriva sin verksamhet efter dessa skrivelser.
Skollagen är en av de lagar, föreskrifter som denna uppsats refererar till och skall nedan förklaras
ytterligare i relation till det angivna syftet, frågeställningar för denna uppsats:
(Skollagen 2010:800 kap. 8 §2)
”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.
Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg,
utveckling och lärande bildar en helhet”
Då detta är en av kommunens obligatoriska uppgift, del av en speciallag är också kommunerna
skyldiga att efterleva denna skrivelse.
4.1 Principiella utgångspunkter
I skollagen kapitel 8 paragraf 2 står det att
”2 § Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.
Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg,
utveckling och lärande bildar en helhet.”1
Skolinspektionen som utförde undersökning på Linköpings förskolor menar på att erbjuda barnen
en trygg omsorg och driva en verksamhet som ska utgå från en helhetssyn på barnet och dess behov,
så måste det innebära att förskolor serverar både frukost och mellanmål istället för bara ett utav dem
2
. Att en verklig omsorg för barnet med utveckling och lärande måste också se till att barnets fulla
kostbehov är tillgodosett.
De hänvisar också till LPFÖ 98, Läroplanen för förskolan där det står att:
”Forskolan ska erbjuda barnen en i forhallande till deras alder och vistelsetid val avvagd dagsrytm
och miljo. Saval omvardnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vagas samman pa ett
balanserat satt” 3.
I sin rapport menar de att för en väl avvägd dagsrytm och miljö i förhållande till ålder och
vistelsetid, såväl omvårdnad och omsorg så måste de barn som kommer in tidigt också kunna
erbjudas frukost istället för att vara tvungna att vänta tills lunch. De menar också på att det inte går
att erbjuda frukost men i sådana fall inte kunna ge ett mellanmål senare på dagen. De menar att om
du då inte erbjuder till exempel de barnen som anländer till förskolan tidigt. En frukost samt lunch
och ett mellanmål så uppfyller du inte kraven för en väl avvägd dagsrytm och miljö i förhållande till
ålder och vistelsetid, eftersom barn som spenderar längre perioder på förskolor och särskilt de som
anländer tidigt ofta då får gå utan vissa måltider.
Barn och ungdomsnämnden ordförande för Linköpings kommun Catharina Rosencrantz sa i en
intervju med svensk radio den 27 september angående denna situation att:
”Det är ju en fråga som inte är glasklar, utan är föremål för tolkning. Det handlar då om omsorg om
barnet och där ingår måltider, så står det i skollagen. Men inte när, var och hur. Och vi har
prioriterat de resurser vi har och de lägger vi på personal i förskolan” 4.
I proposition 2009/10:165 står det att:
”Omsorg, utveckling och larande innebar att se till hela barnet och dess behov. I begreppet omsorg
ingar aven att barnen serveras maltider.” 5.
Här uttrycks det tydligen att inom begreppet omsorg så räknas också måltider. Vilket Catharina
Rosencrantz också uttrycker men det hon säger är att eftersom lagen inte tydligt specificerar när var
och hur dessa måltider ska ske så blir det istället en tolkningsfråga för kommunen och upp till dem
hur de väljer att tolka den och prioritera sina resurser.
Skolinspektionen är utav en annan uppfattning. Begreppet omsorg omfattar nu också måltider, och
enligt skollagen så skall förskolan erbjuda en trygg omsorg, och ha en helhetssyn som utformas så
att omsorg utveckling och lärande bildar en helhet, i Läroplanen för förskolan står det att såväl
omvårdnad och omsorg och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt, Så för en
trygg omsorg i enlighet med regeringen och riksdagens definitioner så anser skolinspektionen att
barnens måltider måste prioriteras.
Ett av de mest grundläggande behoven skulle kunna ses som behovet av mat och ett av argumentet
för att kommunen ska bidra med frukost är just att när barnen är i kommunens omsorg så måste
kommunen också se till att de blir väl omhändertagna, att den nuvarande vägen de tar är inte ett
tecken på en god omsorg.
I Kost och måltidspolicy för Linköpings kommun står det skrivet att:
”Maltider som serveras bor vara anpassade till forskola/familjedaghem respektive skola och
erbjuda variation.” 6.
Om man ska anpassa måltider till förskola/familjedaghem respektive skola så bör man också
anpassa utefter behov, T.ex. ett större utbud av Frukost/mellanmål mat för att möta kostbehovet som
barnen har i de olika förskolorna och minimera chansen att någon går hungrig.
5. Bakgrund
Förskolan i Sverige har vuxit fram genom industrialiseringen av riket då arbetare inte har
kunnat ta hand om sina barn då de arbetat. Men även som barnpassning för samhällets bemedlade
människor vars privatskolor erbjudit liknade verksamhet. Överlag har detta gått från ren
barnpassning gängse fattigvård till en bred pedagogisk, närmast skollik verksamhet i dagsläget.
Den rena förskolan har vuxit fram i början på 1900-talet som en verksamhet baserad på välgörenhet.
Närmast en folkrörelse, Fröbelförbundet som vuxit fram med tysken Friedrich Fröbels idéer om
barnpedagogik. Det var först efter andra världskriget, 1945 Socialstyrelsen tog över ansvaret att
utforma förskolan. Även om inriktningen förblev barnavård snarare än skola. Det var även vid
denna tid kommunerna började ta över som huvudmän för verksamheten.
På början av 1970-talet växer kritiken mot innehållet i förskolan med ord som "Sverige är
förskolepedagogikens u-land" samt att "Tjeckoslovakien är det land som har mycket att lära ut om
den verksamheten" (Förskola, Kerry Persson s.134). Vilket ledde till att 1975 blev förskolan
formellt reglerad i lag och kommunerna blev tvungna att förse sina medborgare med ordentlig
förskoleverksamhet. Detta är grunden för den nymodiga förskola vi har idag. 1990 skedde en
kommunalisering av skolan därmed även förskolan. Detta betyder att pengar som tidigare givits av
staten till kommunerna varit öronmärkt till skolan. Efter detta är det upp till kommunerna själva att
fördela sin budget mellan skola, äldrevård eller vägar, förslagsvis.
Idag sker således fördelningen av resurser till olika kommunala verksamheter inom kommunen
därmed även förskolan. Dock skall samtliga förskolor följa Skolverkets regelverk samt granskas av
tillsynsmyndigheten Skolinspektionen att dessa efterföljs.
Förskolan fortsätter att utvecklas genom att anpassas efter föräldrar som arbetar på obekväma
arbetstider. Denna fråga lyfts i början av 1990-talet, svårigheten att hålla jämvikt med anpassning av
arbetsmarknaden. ”Att skapa en flexibel barnomsorg som fullt ut motsvarar de skiftande behov av
omsorg som dagens föräldrar har är, tror jag, en hart när omöjlig uppgift”. (Förskolan i ett
samhällsperspektiv, Sven Persson s.166)
I mitten på 2000-talet kan skönjas att anpassningen nått långt ”Ingen ska behöva stressa, varken
barn eller föräldrar. På morgonen står frukosten uppdukad från klockan åtta till nio och många
barn väljer att äta på skolan” (Förskoleklassen – en klass för sig, Helene Lumholdt s.27)
6. Resultat
Inom denna uppsats beror vi det bl.a. det kommunala sjalvstyret och dess foljder i praktiken.
Med frihet kommer ansvar vilket också forbinder kommunen till svensk lagstiftning och andra
obligatoriska uppgifter. Johan Nilsson, utbildningsråd Skolinspektion har nyligen utrett Linkopings
hantering av foreskola och grundskola. I utredning framgår det tydligt att:
”... omsorg, utveckling och larande innebar att se till hela barnet och dess behov. I begreppet
omsorg ingar aven att barnen serveras maltider”(Skolinspketionen Dnr. 43-2011:1859)
Utredning pekar också på att i kommens forskola servas barnen endast två måltider varje dag,
samtliga forskolor erbjuder lunch. Foraldrarna får dock gora ett val om de vill att barnet skall servas
frukost eller mellanmål. Detta sker oberoende av hur lange barnet vistas på forskolan. Enligt
utredning ar en foljd av detta att barn vars vistelsetid borjar tidigt på morgonen vid Linkopings
kommun som inte serverar frukost måste ta med egen frukost.
Utredningen kritiserar Linkoping har och menar att barnen inte erbjuds de måltider som behovs
under deras vistelse i forskolan overensstammer inte med uppdraget att erbjuda den en god omsorg
enligt Skollagen 2010:800 kap.8 §2.
Enligt Johan Nilsson ar kommunen huvudman for mycket av samhallets utbildningsverksamhet
som forskola, fritidshem, de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna (gymnasium
och vuxenutbildning). Som huvudman for forskolan skall kommunen darfor ha kannedom om och
folja de lagar och forordningar som reglerar dessa skolformer. Detta betyder i praktiken att den
kommunala sjalvstyrelsen ger kommunerna stora friheter att organisera verksamheten, valja
metoder och arbetssatt så lange dessa inte kommer i konflikt med uppdraget som ar formulerat i
lagar och forordningar.
Skolinspektionens utredning pekar kritiskt på kommunens tillhandahållssatt och menar att
kommunen måste vidta åtgarder for att ”saSkerstalla att barnen serveras maltider utifran den tid de
vistas i forskolan”. Detta har sin grund i att ett vasentligt uppdrag for skolan och fritidshem ar att
tillhandahålla en god omsorg och god miljo. Skolinspektionens tolkning och åsikt ar att måltider ar
en stor faktor till just detta.
I frågan om Linkopings kommun ar den enda kommunen som tillampar detta måltidssystem anser
Skolinspektionen att de ej kan garantera att det inte finns andra kommuner innehavande av samma
system i forskola och fritidshem. Detta ar dock en valdigt annorlunda hantering:
”Jag och de kollegor här på vår enhet som jag talar med har inte påträffat detta förut” menar
Johan Nilsson inom sin åttaåriga tjanst som undervisningsråd, tillsyn och granskning.
Catharina Rosencrantz (m) som är den nuvarande ordföranden för barn och ungdomsnämnden i
Linköpings kommun och en av de ledande aktörerna i frågan om barnens måltider på kommunal
nivå, sa in intervju med oss att anledningen till att frukost och mellanmål inte har serverats i
förskolan är på grund av bristen på resurser i deras budgetplanering. Den mängd kapital som läggs
varje år på förskolan är enligt Catharina Rosencrantz inte tillräcklig för att täcka dem kostnader som
uppstår av att servera 3 måltider varje dag istället för de 2 måltider som det är i dagsläget.
Kostnaden att servera en extra måltid för barnen och inte tvinga dem att välja mellan frukost och
mellanmål beräknas enligt barn och ungdomsnämnden att hamna i mellan en extra 8-10 miljoner
kronor per år, vilket är en kostnad hon säger att de i dagsläget inte har råd med.
För att kunna lösa denna fråga menar Catharina Rosencrantz att det bygger på att de får ett
tilläggsavtal för att kunna få de nödvändiga resurserna de behöver. Detta tillägg är något hon inte
har sökt än då de redan har en budgetutredning igång och under det senaste mötet i september så
hade de inte någon avsikt att införa en extra måltid i skolan, utan detta kom i samband med
publicerandet utav skolinspektionens rapport som då kom senare och tog upp problemet med att
barnens fulla kostbehov inte möttes. Det här är dock en fråga hon i dagsläget har lyft upp nu i ljuset
av skolinspektionens resultat och en fråga hon menar att de i barn och ungdomsnämnden arbetar
mer aktivt med nu och kommer fortsätta att göra framöver. Det finns ingen helt klar bild utav hur
lång tid det kommer att ta innan en fast plan för att åtgärda detta problem är i effekt.
Hon anser inte att skolinspektionen har varit helt klara med vad dem egentligen tyckte, som t.ex. i
hur stor omfattning detta kostproblem sträcker sig, till vilka specifikt detta problem berörde eller
om det är barn med speciella tider som mest påverkas utav detta. Så för att kunna bemöta denna
fråga på rätt sätt så ska dem först och främst se över den under hösten men också lyssna på hur
andra kommuner har hanterat samma fråga. De har en konferens 14 olika kommuner träffas och hon
planerar på att använda dessa tillfällen för att lära om vilka åtgärder de andra kommunerna har tagit
i samma situation.
I januari 2013 ska de presentera ett svar till skolinspektionen om deras plan för att åtgärda de
problem som skolinspektionen belyste under deras rapport. Catharina Rosencrantz räknar med att
vid det laget ska ha ett svar om vilket tillvägagångssätt hennes institution ska ta för att åtgärda dessa
problem, men är inte helt säker på om de kommer hinna genomföra alla sina planer. Så länge
finansiering är på plats menar hon dock att hon inte ser några större problem med den här frågan,
enligt henne är detta mer än finansiell fråga än något annat. Att införa en extra måltid lägger ett
yttligare uppdrag på hennes institution vilket hon menar att dem inte kan lösa utan yttligare
finansiering. I avsaknad av extra kapital så måste de ta resurser ur själva verksamheten för att
tillsätta pengar till måltider och ur ett nämndperspektiv anser Catharina Rosencrantz inte att det är
rätt väg att gå.
Frukost och mellanmål frågan är ingenting de tidigare prioriterat, enligt dem har personaltätheten
varit deras största fokus när det kommer till förskolan och något de har lagt alla extra resurser de
har fått fram för att se till att den är så hög som möjligt. Catharina Rosencrantz anser att
prioriteringen av personal har varit viktigare för en god omsorg än prioritering utav måltider.
Klara är utbildad förskolelärare och har sedan år 2009 arbetat på Mårdtorpsgatan 59, Prästkragen.
”Huvudmännen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som
är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva” (Skollag: 2010:800).
På Prästkragen tillämpas kommunens bestämda system så länge hon själv varit anställd.
Processen tog sin början då vårdnadshavare bjöds in av tillhörande verksamhetschef för att
introduceras samt diskutera det nya måltidssystemet. Verksamhetscheferna gav enligt Klara väldigt
tydliga riktlinjer till vårdnadshavare samt förklarade i detalj hur detta skulle gå till i praktiken
(skollag 2010:800 kap.13 §).
Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen,
eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga
för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.) Inga
större invändningar kom då från föräldrarna. Sedan 2009 fram till hösten 2012 har föräldrarna
packat med barnen egen frukost och förskolan, Prästkragen har serverat barnen mellanmål. Till
hösten 2012 har dock systemet förändras. Detta i samråd med alla verksamhetscheferna i området
Ryd, Linköping. Det nya systemet går ut på att förskolan serverar frukost och föräldrarna skickar
med mellanmål, detta med anledning av att Prästkragen nu innehar en egen kokerska som kan
tillaga näringsrik frukost.
Detta gör också att pedagogerna nu kan säkerhetsställa att alla barn på förskolan ätit frukost innan
utförd aktivitet, skoldag. Klara anser i frågan om arbetsbördan att det var en större belastning att
servera mellanmål då stor mängd disk uppkom och blev en ytterligare belastning för den redan då
underbemannade arbetsstyrkan på förskolan.
Pedagogerna själva fick då stå för hela hanteringen av mellanmålet. Hösten 2012 anställdes en
kokerska som nu kan hantera frukostservering och efterföljande arbete självständigt då detta är hens
enda uppgift på förskolan. Detta leder till att pedagogerna fullt ut kan fokusera på planering av
pedagogiska aktiviteter och undervisning. Klara är väldigt tydligt med att måltider på föreskolan är
en stor del av den pedagogiska samt social inlärningen. Många föräldrar har varit positiva till denna
förändring då det innebär mindre stress och förberedelser på morgonen. Det finns dock ett
stressmoment kvar som förälder berättar Klara. För att föreskolan skall på ett praktiskt och
fungerande sätt servera frukost serveras ingen frukost till barn som anländer till skolan efter 08.00
detta medför att föräldrar är väldigt måna att hinna i tid men effektiviserar också resurserna för
förskolan då barn som ofta ankommer tidigt på morgonen ofta hämtas upp sent.
Klara är själv förälder och menar att hon liksom många med henne lägger stor vikt i valet av
förskola kopplat till om förskolan erbjuder frukost eller mellanmål. Det är betydligt vanligare att
föräldrar väljer förskolor med frukost istället för mellanmål. Klara förstår inte varför Linköpings
kommun har inrättat detta system då omsorgen av barn och utbildning är ytterst viktig för en
fungerande kommun. ”Att servera frukost eller mellanmål skall inte vara en kostnadsfråga för
kommunen utan en omsorgsfråga,”
I frågan om hur satsningar på personalutökningar har prioriterats anser Klara att hon inte märkt av
någon skillnad tvärt om är pedagogerna underbemannade vissa perioder av läsåret. För att barnen
skall få en så pass bra pedagogisk plattform som möjligt går det inte att skippa omsorgen.
En artikel i lokaltidningen Corren den 19 november 2009 berör hur barn och ungdomsnämnden
saknar nödvändiga resurser för att behålla personal, och endast fått hälften av de pengarna de
begärt7 och i vår intervju menar Catharina att alla pengar de har kunnat gräva upp har gått till att
öka personaltätheten eller i detta fall försöka behålla den på samma nivå.
7. Slutsats
Vårt arbete visar på svårigheten mellan statlig lagstiftande makt och det kommunala
självstyret. Lagmässigt finns det en stark grund för att Linköpings kommun är skyldiga att servera
frukost till förskolebarnen. Eftersom i termen omsorg inräknas måltider. I skollagen står det skrivet
att förskolan ska bidra med en god omsorg ur ett helhetsperspektiv. Detta står även att finna i boken
Förskoleklassen – i en klass för sig av den numera nedlagda myndigheten, myndigheten för
skolutveckling. Kommunen säger sig istället haft fokus på personaltätheten. Enligt förskoleläraren
Klara är detta inget de märkt av. Enligt tidigare artikel har dock ordförande i barn och
ungdomsnämnden, Catharina. Uttalat sig redan 2009 att personaltätheten varit för låg och hotat att
avgå. Signalerna från Linköpings kommun är att de kommer att rätta sig enligt skolinspektionens
påpekande. Däremot verkar det inte som att detta är något de kommer kunna lösa inom en snar
framtid. Om beräkningen av barn och ungdomsnämnden är korrekt skulle det kosta mellan 8-10
miljoner att införa frukost utöver mellanmål. Dock har det uppstått ett medialt tryck på dem i
samband med skolinspektionens rapport och detta kan bidra till att de blir mer benägna att tillsätta
resurser på förskolan för att införa detta. Varifrån dessa pengar ska komma från däremot är en fråga
som än så länge står utan ett svar, med tanke på hur aktuell denna fråga är så har kommunen inte
kommit fram till en bestämd plan på hur de ska hantera detta. Då pengar måste tas ifrån någonting
annat inom kommunen. Barn och ungdomsnämnden tilldelas endast vissa medel de själv får styra
över. Detta kan ses som en följd som kommunaliseringen av skolan som genomfördes 1990 att
kommunerna är fria att styra över sina egna medel. Pengarna är inte längre öronmärkt till att
uppfylla den statliga lagstiftningen. Vilket kan leda till dessa praktiska problem. Det kan således
vara bra att staten har större inflytande över hur pengarna tilldelas gällande detta fall. Dock är denna
fråga just isolerad till Linköpings kommun. Detta kan då ses som en tillbakagång snarare än en
utveckling.
8. Källor, referenser
1. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag2010800_sfs-2010-800/#K8
2.
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Rapporter/spara-2012/reg-linkopingforskolan.pdf
3.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F
%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext
%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2442
4.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5287538
5. http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/23/68/25bd4959.pdf prop. 2009/10:165 sida 344355
6. http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Gemensamt/Policyer%20och
%20riktlinjer/Kost-%20och%20måltidspolicy_NY.pdf
7. http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleid=5038878
Litteratur
Svensk förskola - en tillbakablick, Jan-Erik Johansson 91-38-90422-5
Förskola, Kerry Persson
Förskolan i ett samhällsperspektiv, Sven Persson 91-44-32711-0
Förskoleklassen – en klass för sig, Helene Lumholdt 91-85589-00-4
Intervjuer som bilagor.