Det svenska politiska systemet:
Medborgare, partier och
intressegrupper
Upplägg
Valsystem och röstbeteende
 Partier och partisystem i förändring
 Intressegrupper, föreningar, det sociala
kapitalet

Rösträtten
1866
1907-09
1919-21
1945
Första
kammaren
Män (35 år)
Indirekt val
Gradering efter
förmögenhet och
inkomst
Betald skatt
Män (23 och 27 år)
Gradering efter
förmögenhet och
inkomst
Betald skatt
Män och kvinnor
(23 år)
Betald skatt
Män och
kvinnor
(21 år)
Andra
kammaren
Män (24 år)
Män (21 år)
Krav på taxerad inkomst Betalad skatt
eller fastighetsinnehav
Betald skatt
Män och kvinnor
(23 år)
Fattigvårdsstreck
Män och
kvinnor
(21 år)
Proportionella valsystem:
karaktäristiska drag
Partier nominerar
 Väljare röstar på partier
 Mandat allokeras till partier i proportion
till det antal röster de fått
 Graden av proportionalitet kan varierar
bla beroende på

◦ Antalet valdistrikt
◦ “two-tier district”
◦ “Trösklar”
Det svenska valsystemet
Trösklar: 4 % i hela landet, 12 % i enskilt
distrikt
 Utjämningsmandat (39 av 349)
 Jämkade uddavalsmetoden
 Inslag av personval
 Sveriges valsystem en av de mest
proportionella

Trender bland väljarna
Minskat valdeltagande: från omkring 90%
under 1970-talet, till omkring 80% idag
 Minskad partidentifikation
 Tilltagande röstsplittring
 Ökad väljarrörlighet

Väljarrörlighet ökat radikalt
Folkomröstningar
Rusdrycksförbud (1922, nej)
 Högertrafik (1955, nej)
 Pensionsfrågan, ATP (1957, oklart)
 Kärnkraften (1980, oklart)
 EU-medlemskap (1994, ja)
 Införandet av euron (2003, nej)

Vad är ett politiskt parti?
“A political group identified by an official
label that presents at elections, and is
capable of placing through elections
candidates for public office”

Elitpartier, “masspartier” and “catch all”partier

Olika arenor: valarenan, parlamentsarenan,
partiarenan
Det svenska fempartisystemet och
nedfrysningteorin
Partisystemet antas vara resultat av
långsamma historiska processer
 Vilken roll spelar valsystemet?
Proportionellt valsystem gynnar
framväxten av fler partier
 Det svenska fempartisystemet stabilt
from 1930-tal tom 1980-talet

Socialdemokraterna och
vänsterpartiet (tidigare SKP- VPK)
Folkrörelsepartier (växt fram utanför
parlamentet)
 (s): klart dominerande ställning i svensk
politik 1930-tal t.o.m. 1970-tal (omkring
45% av rösterna)
 Vänsterpartiet stödparti. Komplicerat
förhållande till socialdemokratin
 (s) förlorat
problemformuleringsprivilegiet?

De borgerliga partierna (tom 1991)
(fp): heterogen bas i liberalism
(inomparlamentarisk) samt fri- och
nykterhetsrörelser (utanför parlament).
Idéinriktat parti.
 (m): bas ursprungligen i valsamarbete
mellan olika konservativa
högergrupperingar, näringslivsintressen
(främst inomparlametariska)
 (c): bas i jordbrukar- och
lansbygdsintressen

Samarbete mellan de borgerliga
partierna

En vacklande koalition:
◦ 1930-tal tom 1950-tal samarbete (c) och (s)
◦ From 1970-talet borgerlig samverkan
huvudmönstret
◦ Allianssamarbetet det starkaste försöket till
samverkan hitintills, men kan det hålla?

Ett av partierna har i allmänhet varit
dominant:
◦ 1940- och 50-tal: folkpartiet
◦ 1970-talet: centerpartiet
◦ From 1980-talet: moderaterna
Utmanande partier
Miljöpartiet
 Kristdemokraterna
 Ny demokrati
 Feministiskt initiativ
 Junilistan
 Piratpartiet
 Sveriges pensionärers intresseparti
 Sverigedemokraterna
 Kalle Anka-partiet

Intressegrupper och föreningsliv

Vi tänker kanske främst på
◦ Påtryckningsgrupper/intresseorganisationer
(fackföreningar, arbetsgivarföreningar,
pensionärsorganisationer etc.)
◦ Förespråkargrupper (miljöorganisationer,
organisationer mot främlingsfientlighet)

Men det kan också handla om
organisationer med sociala funktioner
eller välgörenhetsorganisationer
Intressegruppers förändrade roll
Korporatism: det politiska systemet
karaktäriseras av institutionaliserat
samarbete mellan ett fåtal intressegrupper
och stat
 Pluralism: det politiska systemet
karaktäriseras av ett stort antal
intressegrupper är verksamma (”lobbyism”)
 Intressegruppers roll i det svenska politiska
systemet har förändrats: från korporatism
till pluralism/lobbyism

Trender i svenskt föreningsliv
Svagare kopplingar mellan partier och
föreningsliv
 Minskat antal medlemmar i
organisationer, men ingen radikal
minskning
 Konsekvenser för demokratin? Det
sociala kapitalets betydelse?
