Det svenska politiska systemet
Demokratisering och parlamentarismens genomslag
Centrala aspekter i utvecklingen av
den moderna staten
-
Centralisering vs decentralisering
Kungamakt vs oligarki vs folkmakt
Politisk vs ekonomisk makt
Beroende vs oberoende av omvärlden
Konfliktdemokrati vs konsensusdemokrati
Sveriges styrelseskick: en exposé
15001521-1721: Kungamakten och
centralmakten stärker sin position, främst
på adelns bekostnad
 1721-1810: Adel och borgarklass stärker
sin makt, främst på kungamaktens
bekostnad
 1809-1920: Folkstyrelsen stärker sin
makt på bekostnad av kungamakt och
aristokrati

Sveriges demokratisering: fyra faser
1809 års konstitution och 1800-talets
reformer
 Kampen om den allmänna rösträtten
 Parlamentarismens seger
 Demokratins konsolidering

1809 års konstitution:
maktdelningsprincipen
Kompromiss mellan viljan att begränsa
kungamakt och inte göra den för svag
 Verkställande makt: kungen i samråd med
statsråd
 Lagstiftande makt: delas mellan kung och
riksdag
 Dömande makt: Högsta domstolen
 Konstitutionsutskottet

1800-talet: Successiv förändring av
styrelseskicket
Kungamakten tappar terräng, riksdagens
position stärks successivt
 1840 års departementalreform
 1866: avskaffandet av ståndsriksdagen
 Tullstriden: parlamentet stärker sin
position

Rösträttsfrågan: spelplanen och
argument
Läget i början av 1900-talet:
Inkomstgraderad rösträtt och åldersgräns
 Argument för allmän rösträtt:

◦ Mänsklig rättighet
◦ Uppfostran
◦ Försvarsargument

Argument emot:
◦ Inget ”property”, inget ansvar
◦ Rädsla för pöbelvälde
Rösträttsfrågan:
en kompromissartad process
Högern och kungamakten vill undvika
allmän rösträtt, i synnerhet inom ramen
för ett majoritetsvalsystem
 Vänstern (liberaler och socialdemokrater)
vill införa allmän rösträtt, helst inom
ramen för ett majoritetsvalssystem

Rösträttsfrågan: utfallet
Allmän rösträtt till riksdagen för män
införs 1907-1909,
 Men, på riksdagsnivå införs ett
proportionellt valsystem
 Utfallet delvis alltså en kompromiss

Parlamentarismens eller
maktdelning?





Maktdelningsprincipen: verkställande, lagstiftande
och dömande makt åtskilda
Parlamentarism: Regeringen beroende av
parlamentets stöd eller acceptens
1809 års konstitution byggde på
maktdelningsprincipen, men i praktiken stärktes
parlamentarismen under 1800-talet
Gustav V tog dock strid mot parlamentarismen
Samtidigt hotades monarkins existens av
vänsterpartierna krav på republik
Motstånd mot parlamentarismen
Staaf bildar regering 1911, och fattar
beslut i försvarsfrågan i strid med kungens
uppfattning
 Pansarbåtsinsamlingen
 Bondetåget och borggårdstalet där
kungen tar strid i försvarsfrågan
 Staafs regering avgår,
ämbetsmannaregering tillträder

Parlamentarismens seger
Första världskriget: politisk och
ekonomisk kris
 Ryska revolutionen (1917), det tyska
kejsardömets fall och inbördeskrig i
Finland (1918)
 Stor oro för upplopp och tom revolution

◦ Kungen accepterar den parlamentariska
principen vid valet av liberalen Edén till
statsminister 1917
◦ Kvinnlig rösträtt införs 1919
Förklaringar till demokratiseringen

Strukturella förklaringar
◦ Socioekonomiska faktorer
◦ Internationell påverkan (diffusion, hot om
revolution, krigsrisk)
◦ Socialt kapital

Aktörsinriktade förklaringar
◦ Vikten av starka folkrörelser
◦ Drivande entreprenörer (Staaf)
◦ Skickliga strategiska aktörer (Lindman och
Branting)
Demokratin och det turbulenta
1920- och1930-talen
Det framväxande hotet mot demokratin :
Fascism, nazism och kommunism
 Börskrasch och depression
 Oro på den svenska arbetsmarknaden:
Ådalen 1931
 Starka motsättningar mellan
socialdemokrater och kommunister

Svensk demokrati under 1920-talet:
ett turbulent landskap
1920-talet: minoritetsregeringarnas tid
 Kosackvalet 1928: socialdemokraterna
förlorar
 I väntan på
revolutionen?

Det politiska systemets stabilisering:
krisuppgörelse och saltsjöbadsavtal

Krisuppgörelse mellan socialdemokraterna och
bondeförbundet
◦ (s) får igenom en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik,
men får acceptera en protektionistisk näringspolitik
◦ (bf) får igenom en protektionistisk näringspolitik, men får
acceptera en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik

Saltsjöbadsavtalet
◦ LO och SAF kommer överens om spelregler för
arbetsmarknaden
◦ Institutioner för att hantera konflikter
◦ Båda parter vill undvika statlig inblandning

Båda händelserna utgör tillsammans ett ”formativt
moment” i utvecklingen av den ”svenska modellen”