Det svenska politiska systemet:
Introduktion
Föreläsningens uppläggning
Genomgång av kursens uppläggning
 Genomgång av grupp-uppgift
 Analys av svensk politik och förvaltning:
centrala begrepp och perspektiv

Kursens syfte och mål
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna






besitta kunskaper om grundläggande strukturer i det svenska politiska
systemet,
redogöra för centrala och kritiska situationer i den moderna politiska
historien och vad dessa betytt för hur svensk politik och
förvaltning är organiserad och strukturerad idag,
skriftligt redogöra för och reflektera kring såväl empiriska som
principiella aspekter av svensk politik och förvaltning,
analysera politiska händelser i relation till det svenska politiska
systemets särdrag och historiska utveckling,
analysera och förhålla sig till olika förklaringsansatser inom svensk
politik och förvaltning,
visa ett kritiskt förhållningssätt till argument och tolkningar av olika
förvaltningsmodeller och politiska förlopp.
Innehåll

”Delkursen behandlar svensk politik och
förvaltning avseende lokala, regionala och
nationella processer. Särskild vikt läggs vid
den politisk-historiska utvecklingen och
samspelet mellan politik och förvaltning.
Delkursen fokuserar principiella särdrag
och deras relation till centrala idéer inom
politisk teori”
Kursens olika delar
1. Centrala händelser i svensk politisk
historia: demokratisering och framväxten
av den moderna staten
2. Den offentliga maktens organisation i
Sverige: nationellt, regionalt och lokalt
3. Förändringslinjer i svensk politik och
förvaltning: decentralisering,
marknadifiering, internationalisering
Examination
Skriftlig tentamen
 Författande av en kortare uppsats i grupp
 Författandet av en individuell
inlämningsuppgift
 Aktivt deltagande i samtliga seminarier

Grupp-uppgift
Analys av en ”forskningsfråga” – ett
”forskningsproblem” på kommunal eller regional
nivå
 ”Vetenskapligt förhållningsätt”:

◦
◦
◦
◦


Problemformulering och avgränsning
Metodiskt tillvägagångssätt
Självständig insamling av material
Analys och diskussion utifrån principiella
utgångspunkter (litteratur)
Arbete i grupper om 3-4 personer
Redovisning genom skriftlig uppsats och muntlig
presentation
Staten

”A political community formed by a territorially
defined population which is subject to one
government”
(Hague & Harrop 2001)

”…staten består av ett mycket stort antal, i vissa
avseenden visserligen kopplade och likartade men i
andra avseenden självständiga och olikartade,
organisationer.”
(Premfors 1998)

”Staten det är jag”
(yttrande tillskriver Ludvig XIV)
Är staten legitim?
Accepterar medborgarna den styrande
maktens rätt att fatta beslut?
 Beslut enligt lagarna…
 …men också en fråga om tillit och
acceptens
 Upprätthålls i en demokrati genom
möjlighet till insyn och granskning
 Inflödeslegitimering, utflödeslegitimering
och genomflödeslegitimering

Maktbegreppet
Maktens första ansikte: relationell makt
 Maktens andra ansikte: dagordningsmakt
 Maktens tredje ansikte: diskursiv och
strukturell makt

Demokrati: centrala aspekter
Hur skall folkstyrelsen organiseras?
 Representiv demokrati eller
direktdemokrati?
 Vilken typ av representativ demokrati:

◦ Parlamentsdemokrati
◦ Partidemokrati
◦ Publikdemokrati

Enhetsstat eller maktdelning?
Hur kan politiska processer
studeras?
Aktörsorienterade perspektiv: fokus på
aktörernas motiv, intressen, strategier i
samspel med varandra (mikroperspektiv)
 Strukturorienterade perspektiv: fokus på
regelsystem, klasstrukturer, diskurser
(makroperspektiv)
 Utmaningen för forskare: att förena
nivåerna i en sammanhållen analys

Centrala aspekter i utvecklingen av
den moderna staten
-
Centralisering vs decentralisering
Kungamakt vs oligarki vs folkmakt
Politisk vs ekonomisk makt
Beroende vs oberoende av omvärlden
Konfliktdemokrati vs konsensusdemokrati
Byråkrati: ett mångtydigt
begrepp
Offentlig (statlig) förvaltning
 Administration
 Tjänstemannavälde
 En rationellt och hierarkiskt organiserad
organisation
 En ineffektiv och ”trög” organisation

Den offentliga förvaltningen
Organisation för att genomföra politiska
beslut.
 Organisation för att bereda politiska beslut
 ”Förvaltning är den organisation som har till
uppgift att bereda och implementera
politikernas beslut (bred definition)”
 ”Förvaltning är den organisation som har till
uppgift att vid beredning och implementering
av politikernas beslut ombesörja allmänna
administrationsuppgifter” (smal definition)

Statsvetenskap och förvaltning:
några centrala teman





Demokrati och byråkrati: gränserna mellan
representativitet och effektivitet/expertis
Styrning av förvaltningen: hur kan/bör
politikerna styra och kontrollera förvaltningen
Organisering av förvaltningen: byråkrati eller
profession? Offentligt eller privat?
Förvaltningspolitik: idédebatten och
maktkampen kring hur den offentliga
förvaltningen skall utformas
Empirisk, normativ och konstruktiv teori