De generella kalkylproblemen
Urval:
Vilka resurser skall
tas med i kalkylen?
Periodisering: Hur skall kostnaderna för
anläggningstillgångar fördelas
över tiden?
Värdering:
Till vilket värde skall
resursförbrukningen tas upp?
Frågor:
gor
9 Urvalsproblemet :
Är alla dessa kostnader, t ex skatt och
besiktning, relevanta för vår kalkyl?
9 Periodiseringsproblemet: Hur har vi t ex fördelat
värdeminskningen på antalet år? Hur
många mil räknar vi med per år?
9 Värderingsproblemet:
Hur har vi värderat t ex
bensinförbrukningen?
Kalkylmässiga - bokföringsmässiga kostnader
Några kalkylmässiga merkostnader
™ Kalkylmässig avskrivning
™ Kalkylmässig ränta
Kalkylmässig avskrivning
Avskrivning: Fördelning av en tillgångs
värde över dess användningstid
År 1
År 2
År 3
År 4
År 5
År 6
… Tid
Använd livslängd vid avskrivning
Livslängd
Andel av företagen
Ekonomisk livslängd
Teknisk livslängd
Övriga alternativ
66 %
19 %
15 %
Kalkylteoretiskt
Kalkylteoretisktalternativ
alternativ
Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik
Hur fördelas avskrivningar över tiden
Fördelningsprincip
Linjär avskrivning
Linjär avskrivning över 2/3 av livslängden
Andel av företagen
99 %
1%
Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik
Vilket värde skall avskrivningar beräknas på?
Värde
Andel av företagen
Anskaffningsvärden
Anskaffningsvärden uppräknade med index
Nupris
Övriga värden
42 %
11 %
36 %
11 %
Kalkylteoretiskt
Kalkylteoretisktalternativ
alternativ
Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik
Nupris
Aktuellt återanskaffningsvärde på en
resurs
Bygger på tanken att förbrukade
resurser skall ersättas
Återanskaffningsproblemet
Anskaffning: 8 st à 10 = 80
Försäljning: 8 st à 12 = 96
Konventionellt finansiellt resultat: (96 – 80) = 16
Återanskaffningsvärde vid försäljningstillfälle: 11
Möjlig återanskaffning:
80
≈ 7,4
11
Resultat för att bibehålla fysiskt kapital: (96 – 8 x 11) = 8
Kalkylmässig ränta
Kostnad för att disponera kapital
9 på vilket kapital skall räntan beräknas?
(urvalsproblemet)
9 hur skall kapitalet värderas?
(värderingsproblemet)
9 vilken räntesats skall användas
Kapitalkällor och kapitalanvändning
Kapitalkällor:
Eget Kapital (EK) + lånat kapital
Kapitalanvändning: Olika tillgångar
Σ använt kapital (tillgångarna) ≡ Σ skaffat kapital (lånat + EK)
Kapitalanvändning
Lånat
kapital
Tillgångar
Eget
Kapital
Kapitalkällor
Kalkylmässig ränta - urvalsproblemet
Traditionell princip:
”Ränta bör räknas på alla aktivposter som ha
samband med driften”
Vanligt i praxis:
Sysselsatt kapital = Eget kapital +
räntebärande skulder
På vilket kapital beräknas kalkylmässig ränta?
Värde
Sysselsatt kapital
Anläggningstillgångar
Totalt kapital
Övriga värden
Andel av företagen
41 %
24 %
19 %
16 %
Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik
Kalkylmässig ränta - värderingsproblemet
Monetära tillgångar:
Monetärt belopp
Omsättningstillgångar:
Nupris
Anläggningstillgångar:
Bruksvärde
Bruksvärde
Bruksvärde = Nupris – ackumulerade
kalkylmässiga avskrivningar
Ex.
Anskaffningspris:
2.250.000 kr
Nupris:
Ekonomisk livslängd:
2.500.000 kr
10 år
Använd tid:
3 år
Bruksvärde:
3
2.500.000 − × 2.500.000 = 1.750.000
10
Kalkylmässig räntesats
”Ränteberäkningen /bör/ ske med den procent, efter vilken
företaget skulle ha möjlighet att låna (långfristigt) kapital (mot
god säkerhet) i den allmänna marknaden.” (Enhetliga principer)
Två alternativ:
¾ Vad får man betala i ränta för att skaffa kapital?
(genomsnitt eller marginellt)
¾ Vilken är kapitalets avkastning?
Beräkning av kalkylmässig ränta
Alternativ
Vägd kostnad långa lån - avkastning E K
Avkastningskrav på Eget Kapital (E K)
Gällande marknadsränta
Ränta på långfristiga skulder
Övrigt
Andel av företagen
24 %
20 %
20 %
11 %
25 %
Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik
Beräkning av kalkylmässig räntesats
TILLGÅNGAR:
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
750
250
1000
SKULDER o EGET KAPITAL:
Eget Kapital
Latent skatteskuld
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
300
50
300
350
1000
En grundläggande styrmodell
Jämförelse
Mål
Påverkan
Verksamhet
Mätning
Output
En grundläggande styrmodell i kalkyleringen
Jämförelse
Förkalkyl
Påverkan
Verksamhet
Efterkalkyl
Output
Användning av för- och efterkalkyl
För- och efterkalkyl
Andel av företagen
Använder ej förkalkyl
Använder ej efterkalkyl
0%
16 %
Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik
Produktkalkylering
Beräkning av intäkter och kostnader
för ett kalkylobjekt
I ett företag är det rutinmässiga
kalkylobjektet oftast produktenheter,
men kan också vara kunder,
aktiviteter etc.
Produktkalkyler
¾ Självkostnadskalkyl
Samtliga kostnader för ett kalkylobjekt ingår i
kalkylen (fullständig kostnadsfördelning)
¾ Bidragskalkylering
Endast s k särkostnader ingår i kalkylen
(ofullständig kostnadsfördelning)
Kalkyleringens historia
¾ Praktisk kalkylering i Sverige och Finland på 1600- och 1700-talet
¾ Självkostnadskalkyl med avskrivning och ränta hos Godard (1827)
¾ Med företagens tillväxt, flera produkter och ökad mekanisering i slutet
av 1800-talet blev kalkylerna också mer komplexa med flera
kostnadsställen och differentierade pålägg
¾ De amerikanska järnvägarna > avskrivningar
¾ Enhetliga principer 1938
¾ Bidragskalkyl – Harris (Direct costing; 1936), Rummel
(Proportionalkostenrechnung; 1949)
¾ ABC – Cooper & Kaplan (1988)
Historisk självkostnadskalkylering
Kostnadskomponenter i beräkningen av kostnaden för
tackjärnstillverkning vid Fiskars Bruk, 1757:
- Masugnens reparation och underhåll
- Masugnens omkostnader
- Malm
- Kol
- Kalksten
- Ställ- och pipsten
- Ugnsfolkets avlöning
- Andel i kontorskostnader
- Andel i allmänna omkostnader
Summa produktionskostnader
Tillverkat tackjärn, skeppund
Kostnad per skeppund
Självkostnadskalkyl enl. EP
Självkostnadskalkylering
¾ Periodkalkylering
Självkostnaden (oftast för varor och tjänster)
beräknas för viss period (månad, kvartal, halvår, år)
¾ Orderkalkylering
Självkostnaden beräknas för varje kalkylobjektet för
sig oberoende av tidsperiod
Periodkalkyleringskontext
Malting
Mashing
Fermentation
Destillation
Maturation
Periodkalkylering
9 Divisionsmetoden
9 Normalmetoden
9 Ekvivalentmetoden
- Kalkylobjekten identiska eller någorlunda lika m a p t ex
material, tillverkning, maskinutnyttjande etc.
- Kan förekomma i t ex bryggeri-, olje-, textil-, kemibranschen
Divisionsmetoden
Totalkostnaden för tidsperioden
Självkostnad per styck =
Verksamhetsvolym
Ex.
Totalkostnad för perioden: 200.000 kr
Antal produkter under perioden: 20.000 st
Självkostnad/st: 10 kr
Divisionsmetoden
1. Utan uppdelning på kostnadsställe
2. Med uppdelning på kostnadsställen
Kostnadsställe: Plats i företaget där en viss kostnad uppstår.
Kan utgöras av organisatoriska enheter (t ex en verkstad
eller en försäljningsavdelning) eller andra delar i
verksamheten (t ex en process).
Vilka kostnadsställen som får finnas fastställs av ledningen
Divisionsmetoden - kostnadsställen
Sammansättning Försäljning Administration
Lön
1500000
750000
250000
Material
2700000
200000
100000
Avskrivningar
135000
5000
10000
Övriga kostnader
300000
500000
200000
SUMMA
4635000
1455000
560000
Totalt
2500000
3000000
150000
1000000
6650000
Volym:
Volym:20.000
20.000stst
Sammansätt ning :
4.635.000
= 231,75 kr/st
20.000
1.455.000
Försäljnin g :
= 72,75 kr/st
20.000
Administra tion :
560.000
= 28 kr/st
20.000
Divisionsmetoden - nackdel
5.000
Totala kostnader
Rörliga kostnader
Fasta kostnader
Totala kostnader
Kostnad per timme
Rörlig kostnad
Fast kostnad
Total kostnad per timme
Total uthyrningstid i timmar
6.000
7.000
300.000
2.520.000
2.820.000
60
504
564
8.000
360.000
2.520.000
2.880.000
420.000
2.520.000
2.940.000
480.000
2.520.000
3.000.000
60
420
480
60
360
420
60
315
375
Variationer i sysselsättningen påverkar självkostnaden/st!
Normalmetoden
Totala rörliga kostnader fördelas på aktuell (budget,
verklig) volym medan fasta kostnader slås ut på normal
volym
Rörliga kostnader Fasta kostnader
Självkostnad per styck =
+
Verklig volym
Normal volym
Normalmetoden
Månad 1
Månad 2
Månad 3
Antal bord
Rörliga kostnader
Fasta kostnader
100
200
250
100 000 kr
200 000 kr
250 000 kr
100 000 kr
100 000 kr
100 000 kr
Normal
Normalvolym:
volym:200
200bord
bord
Självkostnad Månad 1 :
100.000 100.000
+
= 1.500 kr /bord
200
100
200.000 100.000
+
= 1.500 kr/bord
200
200
250.000 100.000
Självkostnad Månad 3 :
+
= 1.500 kr/bord
250
200
Självkostnad Månad 2 :
Över- och undertäckning av fasta kostnader
Normal fast kostnad/st enl. föregående: 500 kr st
När volymen < 200, t ex 100, täcker man in
100 x 500 = 50.000 kr i fasta kostnader. Man får då en
undertäckning med (100.000 – 50.000) = 50.000 kr
När volymen > 200, t ex 300, täcker man in
300 x 500 = 150.000 i fasta kostnader. Man får då en
övertäckning med (150.000 – 100.000) = 50.000 kr
Ekvivalentkalkyl
Ekvivalentkalkyl kan användas för situationer där,
även om produkterna i huvudsak är lika, man vill ta
hänsyn till olikheter i resursförbrukning.
Fördelning av resursförbrukningen på produkterna
sker med hjälp av s k ekvivalenttal som uttrycker
relativ resursförbrukning
Ekvivalentkalkyl
Ex. Tillverkning av två typer cementstenar, 10.000 A
och 12.000 B
Materialkostnader:
200.000 kr
Lön och övriga kostnader:
120.000 kr
Materialkostnaden bör fördelas efter vikt (8 kg/st för A
och 10 kg/st för B.
Lön och övriga kostnader bör fördelas efter arbetstid, 3
min/st för A och 2 min/st för B.
80..000
x 200.000 = 80.000
200.000
Kostnadsfördelning material
Produkt Antal Vikt/st
A
10.000
8
B
12.000
10
Ekvivalenttal
Vikt x
antal
Total Material
material kostnad/
kostnad
st
per
produkt
80.000
80.000
8,00
120.000
120.000
200.000
200.000
Ekvivalentmängd
10,00
30..000
x 120.000 = 66.667
54.000
Kostnadsfördelning lön + övriga kostnader
Produkt Antal Tid/st
A
10.000
3
Total
Lönekostnad kostnad/
per
st
produkt
30.000
66.667
6,70
B
12.000
2
24.000
53.333
54.000
120.000
Ekvivalenttal
Vikt x
antal
Ekvivalentmängd
4,40