Kalkylmetod och produktionsförhållande
Föreläsningsserie i ”Vad kostar det?”-frågor
• Skilj mellan kostnader för en resurs (arbete, material och maskiner) och
kostnader för det företaget presterar!
• Självkostnadskalkyler rör kostnader för det företaget presterar
• Periodkalkyler
* Divisionskalkyl
* Normalkalkyl
* Minimikalkyl
* Ekvivalentkalkyl
* Restkalkyl
• Produkt- och orderkalkyler (påläggskalkyler)
* Fullständig kostnadsfördelning -> självkostnadskalkyl (Absorbtion costing)
* Ofullständig kostnadsfördelning -> bidragskalkyl (Variable costing)
* Självkostnadskalkyl och styrning i tillverknings-, tjänste- och handelsföretag
• Stegfördelning ”Vad kostar en huvudverksamhet?”
• ”ABC-Accounting” och ”Activity Based Management”
Periodkalkyler
Kostnaden för en viss period fastställs och fördelas på antalet
producerade enheter under samma period. Metoden är användbar i
företag med relativt ”ensartad” produktion, t ex vid mass- och
serieproduktion.
Divisionskalkyl = Total kostnad under perioden / verklig produktion
Normalkalkyl = Totala fasta kostnader / normal volym + Rörlig styckkostnad
Verklig produktionsvolym = utnyttjandegrad * normal produktionsvolym
Minimikalkyl = Total rörliga kostnader / verklig produktion
= Rörlig styckkostnad (eller särkostnaden för produkten eller ordern)
Exempel på periodkalkyler
•
Antag en chokladfabrik som normalt tillverkar 10 000 chokladaskar per månad. Den fasta
kostnaden uppgår till 500 000 kr per månad. Rörliga kostnader för material, arbete och förpackning
uppgår till 30 kr per ask. Under augusti var produktionen 8 000 askar och under september 12 000
askar. Priset är 120 kr per ask. Beräkna självkostnaden per ask och vinsten i respektive månad!
• Divisionskalkyl:
Självkostnad aug = (500 000 + 30 * 8 000)/ 8000 = 92,5 kr/ask
Vinst = 8000 * (120 – 92,5) = 220 000 kr
Självkostnad sep = (500 000 + 30 * 12 000)/ 12 000 = 71,67 kr/ask
Vinst = 12 000 * (120 – 71,76) = 580 000 kr
• Normalkalkyl:
Självkostnad aug = 500 000/10 000 + 30 = 80 kr/ask
Vinst = 8 000 * (120 – 80) = 320 000 kr (kalkylmässigt resultat!)
Självkostnad sep = 500 000/10 000 + 30 = 80 kr/ask
Vinst = 12 000 * (120 – 80) = 480 000 kr (kalkylmässigt resultat!)
• Resultatberäkning vi normalkalkyl = Kalkylmässig nettovinst +
under/övertäckning av fasta kostnader
Nettoresultat = 320 000 + [ 500 000/10 000 *(8000 - 10 000)] = 320 000 -100 000 = 220 000 kr
Nettoresultat = 480 000 + [ 500 000/10 000 *(12 000 - 10 000)] = 480 000 + 100 000 = 580 000 kr
• Minimi-kalkyl:
Självkostnad mimimi = särkostnad = i detta fall RK = 30 kr/ask i båda månader
Över- och undertäckning av fasta kostnader
• Den fasta kostnaden är priset för att hålla en viss kapacitet. En
normal verksamhetsvolym motsvarar en fast styckkostnad som det
gäller att leva upp till för att möta företagets krav på effektivitet.
• Om utnyttjandegrad < 100 %  undertäckning av fasta kostnader
• Om utnyttjandegrad > 100 %  övertäckning av fasta kostnader
Täckta fasta kostnader = FK/st * Qv
Täckta FK
vid Qv2
Övertäckning vid Q sept
Budgeterade fasta kostnader
500 000 kr Undertäckning
Vid Q aug
Täckta FK
vid Qv1
Q aug
Q sept
Q normal
10 000 askar
Verksamhetsvolym
• Under-/övertäckning = TFK/Q normal * (Q verklig – Q normal)
•
Fast styckkostnad eller FK enligt standard!
Över- eller undertäckning är ett mått på effektivt utnyttjande av fast resurs!
Ekvivalentkalkyl och Restkalkyl
• Ekvivalentkalkyl
Ekvivalentkalkyl används i företag där ett eller ett fåtal råvaror/halvfabrikat ger upphov
till ett brett sortiment av produkter, t ex mjölk som er upphov till mejeriprodukter, råolja
som ger olika oljeprodukter eller kött som ger olika köttprodukter. Den totala
kostnaden för verksamheten fastställs och sedan fördelas på produkterna med hjälp
av produkternas s k ekvivalenttal. Ekvivalenttalet återspeglar produktens
resursanspråk, t ex storlek, vikt, halt eller annan faktor som visar produktens andel av
den totala produktionen. Produkternas styck- eller självkostnad bestäms av
produktens andel av den totala ekvivalentmängden.
• Restkalkyl
Metoden tillämpas när produktionen av huvudprodukten också ger upphov till
biprodukter vid sin framställning och som är möjliga att sälja, t ex flis vid produktion av
sågade trävaror eller kli vid produktion av mjöl. Vid en restkalkyl beräknas bidraget
från den mängd biprodukt som genereras vid framställning av en viss mängd
huvudprodukt. Bidraget för biprodukten dras av från huvudproduktens
produktionskostnad. Återstoden blir huvudproduktens självkostnad.
Exempel på ekvivalentkalkyl och restkalkyl
•
Ett sågverk skär upp och levererar plankor av ett visst snitt i längderna 2m, 3m och 5m i mängderna
22 500, 25 000 respektive 12 000 plankor per månad. Totala produktionskostnaden för en
normalmånad är 2 700 000 kr. Vad kostar företagets produkter (2m-, 3m- och 5m-plankor) per enhet?
Exempel på Ekvivalentkalkyl
Produkt
2m
3m
5m
•
Volym Ekvivalenttal
22 500
2
25 000
3
12 000
5
Ekvivalentmängd
45 000
75 000
60 000
180 000
2 700 000 kr
Produktens
totalkostnad
675 000 kr
1 125 000 kr
900 000 kr
2 700 000 kr
15 kr
Produktens
självkostnad/st
30 kr
45 kr
75 kr
Vad är produktionskostnaden för varje produktsort om framskärning av varje meter planka ger
upphov till 0,5 kilo flis som säljs till energibolag och andra företag trävarubranschen för 2 kr per kilo.
Flisen kostar 0,80 kr per kilo att tugga ner till spån och att transportera till kund. Vad kostar företagets
produkter i produktionskostnad enligt en restkalkyl?
Produkt
Produktionskostnad enligt ekvvivalentkalkyl
Mängd biprodukt i kilo
0,5
Särintäkt för biprodukt
2,00 kr
Särkostnad för biprodukt
0,80 kr
Bidrag från biprodukt/st
Produktionskostnad enlt restkalkyl
2m
30 kr
1
2 kr
0,80 kr
1,20 kr
28,80 kr
3m
45 kr
1,5
3 kr
1,20 kr
1,80 kr
43,20 kr
5m
75 kr
2,5
5,00 kr
2,00 kr
3,00 kr
72,00 kr
Självkostnad enligt påläggskalkyl
• Direkt kostnad
En kostnad som direkt kan hänföras till en viss kostnadsbärare
eller kalkylobjekt, t ex direkt lön och direkt material
• Indirekt kostnad
Kostnader som är gemensamma för flera kostnadsbärare och
således inte direkt kan hänföras till en viss kostnadsbärare, t ex
materialomkostnad (MO), tillverkningsomkostnad (TO),
administrationsomkostnad (AO), försäljningsomkostnad (FO).
• Varför klassas vissa kostnader som indirekta?
Logiskt omöjligt att klassa kostnader som direkta
Nödvändig informationsinsamling alltför arbetskrävande
Företagsledningen väljer att klassa vissa kostnader som indirekta
Självkostnad enligt påläggskalkyl
Direkta kostnader
Kostnadsslag
Kostnadsbärare
Kostnadsställe
Indirekta kostnader
Kriterier för nyckel:
Rättvis indikator på det som genererar resursförbrukning
Enkel och begriplig modell för kostnadsfördelning
Lätt att mäta och registrera nyckeln (indikatorn)
Fördelade
kostnader
Fördelningsnycklar och kausalitetsprincip
Olika nycklar (grunder eller bas) för fördelning av indirekta
kostnader:
Tid (arbetstid, maskintid)
Mängd (kilo, meter, ton, kvadratmeter, kubikmeter osv)
Värde (värdet av direkt material, värdet av direkt lön osv i kr)
Kausalitetsprincip
Man bör som nyckel (påläggsbas) för en viss indirekt kostnad välja
den faktor (tid, mängd, värde) som den indirekta kostnaden
samvarierar mest med. T ex fördelas tillverkningsomkostnaden på
värdet av direkt lön om verksamheten är arbetsintensiv eller på
antal maskintimmar om verksamheten är kapitalintensiv.
Kostnadsslag på olika kostnadsställen
• Materialomkostnader (MO)
kostnad för lagerlokal, förrådsarbete, transporter in och ränta på
lagerhållning av varor.
Vanlig påläggsbas (nyckel): värdet av direkt material (dm)
• Tillverkningsomkostnader (TO)
kostnad för förmän och produktionsledning, kapitalkostnader för maskin
och anläggning (avskrivning och räntekostnader), reparation och underhåll
av maskiner, produkter i arbete.
Vanliga påläggsbaser: värdet av direkt lön, arbetstid, maskintid
• Affärsomkostnader (AFFO) administration och försäljning
kostnad för företagsledning och central administration (personal, ekonomi
och IT) samt marknadsföring (PR, reklam och kampanjer) och försäljning.
Vanlig påläggsbas: Tillverkningskostnad sålda varor (TVK)
Beräkning och tillämpning av påläggssats
• Beräkna eller utgå ifrån den totala indirekta kostnaden
T ex TO = 5 000 000 kr/år
• Välj fördelningsgrund eller nyckel
T ex värdet av direkt lön
• Beräkna omfattningen av den totala fördelningsgrunden
Direkt lön = 2 500 000 kr/år
• Dividera total indirekt kostnad med den totala fördelningsgrunden
TO / DL = 5 000 000 / 2 500 000 = 2,0 eller 200% på direkt lön
• Använd påläggssatsen för att fördela aktuella omkostnad på en order
T ex om direkt lön = 150 kr för en order  TO för ordern = 150 * 2 = 300 kr
Kalkykmodell för
påläggskalkyl i Tillverkande företag
Direkt material (dm)
Direkt lön (dl)
Materialomkostnad (MO)
Tillverkningsomkostnader fasta (TOF)
Tillverkningsomkostnader rörliga (TOR)
Speciella direkta tillverkningskostnader (t ex royalty)
Tillverkningskostnad (TVK)
Administrations- och försäljningsomkostnad (AFFO)
Direkta försäljningskostnader (t ex provision)
SJÄLVKOSTNAD
Orderkalkyl i tillverkande företag
-medaljfabriken
•
Följande årsdata gäller för AB
medaljfabriken:
Direkt lön
Direkt material
Materialomkostnad
Tillverkningsomkostnad (rörliga)
Tillverkningsomkostnad (fasta)
Affärsomkostnader
Totala intäkter
1 200 000 kr
2 000 000 kr
200 000 kr
600 000 kr
1 500 000 kr
1 100 000 kr
8 250 000 kr
Beräkna i en efterkalkyl hur stora MO-, TOR-, TOF och AFFO-påläggen skulle ha varit under året,
för att de precis skulle ha täckt de verkliga omkostnaderna. Hur stor är företagets genomsnittliga
vinstmarginal i procent?
AB medaljfabriken ska lämna en offert på 200 st av guldsmycket Jaw. Den direkta
materialkostnaden beräknas till 1200 kr per styck och den direkta lönen till 300 kr per styck samt en
fast särkostnad på 5 000 kr för hela ordern. Vad kostar Jaw per styck och hur stor är ordervärdet?
Vad skulle 500 av den väldekorerade bronsmedaljen Saw kosta om den kostade 250 kr i material
och 500 kr i lön samt 20 000 kr i en fast ordersärkostnad? Vad är självkostnaden enligt en
minimikalkyl?
Vilket är det lägsta priset för dessa två olika order om man kräver 20 procent i vinstmarginal?
Lösning till orderkalkyler i medaljfabriken
Medaljfabriken
Direkt lön
Direkt material
Materialomkostnad
Tillverkningsomkostnad, rörliga
Tillverkningsomkostnad, fasta
Total tillverkningskostnad
Affärsomkostnader
Totala intäkter
Totala kostnader
Resultat
Vinstmarginal
Orderkalkyl
Fast ordersärkostnad
Orderstorlek i antal
Direkt material, dm
Direkt lön, dl
Speciell direkt kostnad
MO
10% på dm
TOR
50% på dl
TOF
125% på dl
TVK
AFFO
20% på TVK
SJK
Vinst
20% av priset
Kundpris : SJK/(1-VM)
Ordervärde
Kostnader Påläggsbas eller nyckel
1 200 000 kr
2 000 000 kr
200 000 kr
direkt material
600 000 kr
direkt lön
1 500 000 kr
direkt lön
5 500 000 kr
1 100 000 kr tillverkningskostnad
8 250 000 kr
6 600 000 kr
1 650 000 kr
20,00%
Jaw
5 000 kr
200
1 200 kr
300 kr
25 kr
120 kr
150 kr
375 kr
2 170 kr
434 kr
2 604 kr
651,00 kr
3 255 kr
651 000 kr
Saw Nya objekt
20 000 kr
500
250 kr
500 kr
40 kr
25 kr
250 kr
625 kr
1 690 kr
338 kr
2 028 kr
507,00 kr
2 535 kr
1 267 500 kr
Påläggssats
10,00% på dm
50,00% på dl
125,00% på dl
20,00% på TVK
Självkostnadskalkyl enligt normalkalkyl
• Antag ett företag som bara gör produkterna Alfa och Beta. Normal
tillverkning och försäljning är 200 Alfa och 100 Beta per månad. I
november väntas faktisk tillverkning och försäljning av Alfa bli 250
och för Beta 150 st.
• Direkt lön är 60 kr/st för Alfa och 40 kr/st för Beta
Direkt material är 40 kr/st för Alfa och 20 kr/st för Beta
Speciella direkta tillverkningskostnader är
20 kr/st för Alfa och 11 kr/st för Beta
Direkt försäljningskostnad är 6 för Alfa och 18 för Beta.
• Följande gäller om företagets omkostnader per månad:
MO = 1500 kr
TOF = 12 800 kr
TOR = 12 600 kr
AFFO = 22 000 kr
• Beräkna självkostnad och pris för Alfa och Beta om företaget
tillämpar normalkalkyl och pålägget för vinst 30 procent.
Lösning till självkostnadskalkyl enligt normalkalkyl
Alfa
Direkt Lön (dl)
60
Direkt Material (dm)
40
Speciella direkta kostnader
20
MO: 15% på dm
6
TOR: 60% på dl
36
TOF: 80% på dl
48
Tillverkningskostnad
210
AFFO: 40% på TVK
84
Direkt försäljningskostnad
6
Självkostnad
300
Vinst = pålägg 30% på självkostnad 90
Försäljningspris
390
Beta
40
20
11
3
24
32
130
52
18
200
60
260
I denna uppgift ska alfa och beta ensamma bära alla omkostnader!
Normalmetod innebär att fasta omkostnader fördelas på en normalmånads bas och rörliga omkostnader på den
aktuella månadens bas.
1)
2)
3)
4)
MO-pålägg = MO/DM normalmånad = 1 500/(40*200+20*100)= 0,15 eller 15% på dm
TOR-pålägg = TOR/DL November = 12 600/(60*250+40*150) = 0,6 eller 60% på dl
TOF-pålägg = TOF/DL normalmånad = 12 800/(60*200 +40*100) =0,8 eller 80% på dl
AFFO-pålägg = AFFO/TVK normalmånad = 22 000/(210*200+130*100)= 0,4 eller 40% på dl
Ex på normalkalkyl vid självkostnadskalkyl
•
AB reparationsverkstad räknar det kommande året med en tillverkning och försäljning
som är 80% av den normala. Kostnaderna för året budgeteras till:
80% kapacitet
8 000 000 kr
4 800 000 kr
2 400 000 kr
3 600 000 kr
2 260 000 kr
1 356 000 kr
Normalkapacitet
10 000 000 kr
6 000 000 kr
3 000 000 kr
3 600 000 kr
2 260 000 kr
1 356 000 kr
Påläggssats
•
•
•
•
•
•
Direkt material
Direkt lön
Rörliga TO
Fasta TO
AO (fasta)
FO (fasta)
•
Beräkna påläggssatserna för företagets omkostnader om verkstan tillämpar
normalkalkyl! Kalkylera självkostnaden för en reparationsorder på Palles bil som kostar
2200 kr i direkt material och 1800 kr i direkt lön samt 820 kr i speciell direkt
tillverkningskostnad för transport och besiktning.
Kostnadsslag
Direkt material
Direkt lön
Speciell direkt tillverkning
TOR
TOF
TVK
AO
FO
Självkostnad
50 % på dl
60 % på dl
10 % på TVK
6% på TVK
50%
60%
10%
6%
Palles bil
2 200 kr
1 800 kr
820 kr
900 kr
1 080 kr
6 800 kr
680 kr
408 kr
7 888 kr
Exempel på förkalkyl enligt normalårsmetoden
•
•
•
Företagets Zensation tillverkar produkterna Fierenze och Carcasonne (ryggsäckar
för tågluffare). För det kommande året beräknas en tillverkning och försäljning av
24 000 Fierenze och 13 000 Carcasonne. Försäljningspriserna är 500 kr respektive
350 kr för de båda produkterna. De budgeterade kostnaderna är följande:
Kostnadsslag
Totalt
Fierenze
Carcasonne
Direkt material
3 276 000
2 496 000
780 000
Direkt lön
2 220 000
1 440 000
780 000
Direkt försäljningskostnad 370 000
240 000
130 000
Fasta MO
350 000
Rörliga TO
1 111 000
Fasta TO
1 200 000
Fasta AO
865 000
Fasta FO
432 000
Upprätta självkostnadskalkyler (kostnad i kr per enhet) för de båda produkterna!
Företaget använder sig av normalårsmetoden. De normala kvantiteterna för
tillverkning och försäljning är 25 000 av Fierenze och 15 000 av Carcasonne. Gör
också en lönsamhetsberäkning (nettovinstprocent) med användning av
försäljningspriserna.
Kausalitetsprincipen och ex på fördelning av TOF
Antag två produkter A och B som passerar en produktionsavdelning, som
är kapitalintensiv. A är arbetsintensiv medan B är kapitalintensiv. A kostar
500 kr i direkt lön och B 40 kr i direkt lön. A kräver 6 minuters maskintid
medan B kräver 30 minuter. Periodens fasta tillverkningsomkostnad (TOF)
blev 560 000 kr, varav huvuddelen 450 000 kr utgörs av maskinkostnader
(kapital- och driftkostnader). Periodens totala direkta löner blev 100 000 kr
och total maskintid 350 timmar. Beräkna TOF per styck för A och B!
1.
2.
3.
4.
5.
6.
TOF = 560 000 kr
Välj Nyckel:
Omfattning av nyckeln:
Dividera TOF med nyckel
alt 1: Dir Lön
alt 2: maskintid
alt 1: DL= 100 tkr alt 2: Maskintid = 350 tim
alt 1: 560 tkr/100 tkr = 5,6 eller 560% på DL
alt 2: 560 tkr/350 tim = 1600 kr/maskintimma
Vilken påläggssats ska väljas?
Om alt 1) TO för A = 5,6 * 500 = 2800 kr och TO för B = 5,6 * 40 = 224 kr
Om alt 2) TO för A = 1600*6/60 =160 kr och TO för B = 1600*30/60=800 kr
Välj alternativ 2, med maskintid som nyckel, ty den ger en rättvisare
fördelning! (Alternativ 1 snedfördelar omkostnaden.)
Att välja lämplig påläggsbas för olika kostnadsställen
-reviderad version anpassad till inlämningsuppgift 1
•
•
AB Turner Industries tillverkar produkterna alfa, beta och gamma som genomgår operationerna 1
och 2. Produkterna kräver olika mängd resurser i form av maskintid och arbetstid. Arbetarna har
differentierade löner beroende på kvalifikation. Företagets fasta tillverkningsomkostnader i operation
1 och 2 består under ett normalår av följande komponenter:
Operation1
Operation 2
Kapitalkostnader för maskiner
400 000
170 000
Lön till arbetsledare
180 000
520 000
Energi
60 000
50 000
Hyra
60 000
120 000
Värme
20 000
40 000
Summa
720 000 kr
900 000 kr
Normal direkt lönekostnad
Normal total arbetstid (timmar/år)
Normal total maskintid (timmar/år)
1 800 000 kr
12 000
3 600
•
Antag att följande gäller om produkterna alfa, beta och gamma:
•
Produkt
Normal årsproduktion
Maskintid i operation 1 (tim/st)
Maskintid i operation 2 (tim/st)
Arbetstid i operation 1 (tim/st)
Arbetstid i operation 2 (tim/st)
direkt material (kr/st)
Licensavgift till uppfinnare (kr/st)
Provision till säljare (kr/st)
•
•
Alfa
4000
0,5
1
0,5
0,5
100
50
100
Beta
3000
1
0,5
1,5
1
120
50
150
3 600 000 kr
20 000
1 200
Gamma
2000
1,5
1
1,5
2
200
100
300
Beräkna lönesatser och påläggssatser för TO i operation 1 och 2 och beräkna tillverkningskostnaden
för alfa, beta och gamma. Påläggssatserna för MO och AFFO är 10 respektive 20 procent. Beräkna
hur stora MO och AFFO som fördelas på dessa tre produkter under ett normalår!
Lösningsförslag till Turner Industries
Normal direkt lönekostnad
1 800 000 kr
3 600 000 kr
Normal total arbetstid (timmar/år)
12 000
20 000
Normal total maskintid (timmar/år)
3 600
1 200
Maskintid
Arbetstid
Påläggsbas
Påläggsbasens storlek
Påläggssats
Lönesats
45 kr
per maskintim
per arbetstimme
150 kr
180 kr
Beta
Gamma
4 000
3 000
2 000
0,5
1
1,5
Maskintid i operation 2 (tim/st)
1
0,5
1
Arbetstid i operation 1 (tim/st)
0,5
1,5
1,5
Arbetstid i operation 2 (tim/st)
0,5
1
2
Alfa
Beta
Gamma
direkt lön oper 1
75,00 kr
225,00 kr
225,00 kr
direkt lön oper 2
90,00 kr
180,00 kr
360,00 kr
100,00 kr
120,00 kr
200,00 kr
50,00 kr
50,00 kr
100,00 kr
10,00 kr
12,00 kr
20,00 kr
100,00 kr
200,00 kr
300,00 kr
Maskintid i operation 1 (tim/st)
Produktkalkyl
direkt material (kr/st)
Licensavgift till uppfinnare (kr/st)
10%MO
TO-pålägg
200 krTO oper 1
TO-pålägg
45 krTO oper 2
TVK
AFFO-pålägg
20 000
Alfa
Normal årsproduktion
MO
3 600
200 kr
20%AFFO
22,50 kr
45,00 kr
90,00 kr
447,50 kr
832,00 kr
1 295,00 kr
89,50 kr
166,40 kr
259,00 kr
Provision till säljare (kr/st)
100,00 kr
150,00 kr
300,00 kr
Självkostnad
637,00 kr
1 148,40 kr
1 854,00 kr
Fullständig kostnadsfördelning och ofullständig …
Ofullständig
kostnadsfördelning
Fullständig
kostnadsfördelning
Kostnadsslag
Kostnadsbärare
Direkta kostnader
Indirekta
kostnader
Kostnadsställen
Särkostnader
Varuomkostnader
Ingående varukostnad
Varuomkostnadspålägg
Nettovinst
Varukostnad
Åsatt försäljningspris
Ekonomistyrning av handelsföretag
Inköpspriset för en burk honung är 15 kr och försäljningspriset är 25 kr. Hur stor är bruttovinsten och
bruttovinstmarginalen? Hur många procent måste försäljningspriset höjas vid en ökning av
inköpspriset med 3 kr för att bruttovinsten i kr ska förbli densamma?
Bruttovinst = Försäljningspris – ingående varukostnad = 25 – 15 = 10 kr i bruttovinst eller TB
Bruttovinstmarginal = 10/25 = 40% eller bidragsprocent
Priset måste höjas med (15+3)/15=18/15 =1,2 d v s med 20%
Anta att en butik omsätter 4,8 miljoner kr på ett år då de ingående varukostnaderna var 3 miljoner kr.
Vinsten för det året blev 600 000 kr. Hur stor är bruttovinstmarginalen och varuomkostnadspålägget i
företaget? Vad blir försäljningspriset för en produkt som kostar 700 kr i inköp? .
Bruttovinstpålägg = (4,8’’ - 3’’)/ 3’’ = 0,6 eller 60 % på ingående varukostnad
Varuomkostnadspålägget = (4,8’’-3’’-0,6’’)/3’’ = 1,2’’/3’’= 40 % på ingående varukostnad
Bruttovinstmarginal, täckningsgrad eller bidragsprocent = (4,8” – 3”)/4,8” = 0,375 eller 37,5%
Försäljningspriset = 700* (1+0,6) = 1 120 kr enligt påläggsmetod
eller
700/(1-0,375) = 1 120 kr enligt bidragsmetod eller bruttovinstmarginal!
Orderkalkyl på handelsföretag
Profit HB bedriver grosshandelsverksamhet med elektronikprodukter. Man köper
produkterna på den internationella marknaden och distribuerar sedan dessa vidare till
detaljister. I samband med lagring och transport uppkommer dels kostnader för
lagerhållning, dels kostnader för hantering vid lastning och lossning. Företaget har
konstaterat att den direkta kostnaden för lagerhållningen kan schablonberäknas till 3%
av inköpspriset per månad som produkterna lagras.
Man överväger nu att köpa in 4 000 st DVD-apparater från Singapore för 1520 kr/st.
Hemtagningskostnader som frakt och tull beräknas till 180 kr/st. Övriga direkta
hanteringskostnader uppgår till 16 000 kr för detta parti. Indirekta kostnader för lagring
och hantering uppgår erfarenhetsmässigt till 1% av inköpspriset. Förutom dessa
kostnader har företaget administrationsomkostnader som uppgår till 8% och
försäljningsomkostnader som uppgår till 15% av varukostnaden.
Vilket pris måste man minst debitera detaljisterna om man själv kräver ett vinstpålägg
på 20% på självkostnaden och beräknar att få lagra videoapparaterna i tre månader i
genomsnitt.
Hur mycket får en DVD apparat högst kosta i inköp om försäljningspriset inte får
överstiga 2 000 kr samtidigt som grossisten inte vill göra avkall på sin lönsamhet?
Kalkyltrappa för handelsföretag
DVD:n
Inköpspris
1520
Varuomkostnader
15,2
Direkta hanteringskostnader
184
Direkta lagerhållningskostnader
136,8
Varukostnad
1856,0 kr
Administrations- och försäljningsomkostnad 426,9
Självkostnad
2283
Vinst
457
Försäljningspris
2739,5 kr
Sätt inköpspriset = X
[(x+0,01*x+184+0,09*x)*(1+0,23)]*(1+0,2)= 2000 kr => x= 1064,6 kr
Orderkalkyl på Tjänsteföretag
Ett IT-konsultföretag har fått en förfrågan från ett oljeland om ett IT-projekt.
Detta innebär en arbetsinsats på ca 4000 egna konsulttimmar. Dessutom
tillkommer ca 500 arbetstimmar som måste köpas från en extern
underleverantör för 530 kr/timme. Underleverantören kräver dessutom
ersättning för resor och traktamente på 32 000 kr för att engagera sig som
underkonsult. IT-konsultföretaget räknar med att de egna konsulterna för
detta uppdrag kostar 355 kr/tim inklusive lönebikostnader.
En del av IT-projektet kan utföras i Sverige, men det kräver tillgång till ITkonsultföretagets utrustning. Projektomkostnaderna för detta uppskattas
motsvara ett pålägg på 25% på de egna konsulternas löner. Egna resor och
övriga direkta kostnader bedöms kosta 120 000 kr. Man kalkylerar med 10% i
administrationskostnadspålägg och 7% i försäljningsomkostnadspålägg.
Vilket pris bör man lämna i anbudet om man kräver 10% vinstmarginal?
Kalkyltrappa för tjänsteföretag
IT-projektet
1 420 000 kr
Direkta lönekostnader
355 000 kr
Projektomkostnader
417 000 kr
Speciella direkta kostnader
2 192 000 kr
Projektkostnad
Administrationsomkostnader , 10% på projektkostnad 219 200 kr
153 440 kr
Försäljningsomkostnader 7% på projektkostnad
2 564 640 kr
Självkostnad
284 960 kr
Vinst, vinstmarginal 10 % av priset
2 849 600 kr
Försäljningspris
•
Ekonomistyrning av tjänster
På en tandläkarmottagning vill man se över sin ekonomi och lönsamhet. Hur stort är
täckningsbidraget per uppdrag och totalt, om timpriset är 1 500 kr per uppdrag (en timme/uppdrag),
särkostnaden 900 kr per uppdrag och antalet budgeterade uppdrag är 250 per månad? Vad blir
vinsten om de fasta kostnaderna per månad för hyra, kapitalkostnader, fast personal är 120 tkr?
TB/uppdrag = 1 500 – 900 = 600 kr
Totalt täckningsbidrag = 600 * 250 = 150 000 kr
Resultat =.TTB – Samkostnader = 150 000 – 120 000 = 30 000 kr
•
Ett marknadskonsultföretag räknar med att 75 % av den totala årsarbetstiden på 12 000 timmar ska
kunna debiteras. Resten av tiden och därmed resurserna tillägnas företagsadministration och
kundkontakter. Enligt budgeten uppgår löner plus sociala avgifter till 3,6 mkr. Hur stor är
särkostnaden per debiterbar timme? Vilket täckningsbidrag krävs om företaget har som ambition att
göra en vinst på 450 tkr om man samtidigt räknar med ett pålägg på 25% på företagets
lönekostnader för att täcka företagets fasta administrationskostnader? Vilket pris krävs per
debiterbar timme för att nå den önskade vinsten? Upprätta en resultatbudget för företaget!
Antal debiterbara timmar = 12 000 * 0,75 = 9 000
Timkostnaden = 3 600 000 / 9 000 = 400 kr/timme
Totalt täckningsbidrag = Samkostnader + Vinst = 0,25 * 3 600 000 + 450 000 = 1 350 000 kr
Pris per debiterbar timme = 400 + 1 350 000/ 9 000 = 550 kr.
Resultatbudget
Intäkter
Särkostnader
Täckningsbidrag
Samkostnader
Resultat
550 x 9 000 = 4 950 000 kr
- 3 600 000 kr
1 350 000 kr
- 900 000 kr
+ 450 000 kr
Några punkter om fullkostnadsresonemang
• Det finns inget perfekt sätt att fördela indirekta kostnader till
kostnadsbärare, men vissa sätt är bättre än andra!
• De bakomliggande begreppet för fördelning är kausalitet.
• Självkostnaden (direkt kostnad plus en rimlig andel av indirekta
kostnader) är användbar för följande:
för att bestämma lönsamheten för en verksamhet. ”Bär den
sina egna kostnader samt ger utrymme för vinst?
för att jämföra lönsamheten för en verksamhet med
lönsamheten för liknande verksamheter i andra företag.
för att sätta priser.
Det är dock inte alltid värt mödan att beräkna den fulla kostnaden,
detta alldeles oavsett användningsområdena ovan.
Om man inte förstår begränsningarna med fullkostnadsresonemang,
kan de vara missvisande och missbrukas.
Princip för stegfördelning (step down procedure)
Dela upp verksamhetens olika avdelningar (delverksamheter) i
huvudkostnadsställen (operation or production centers) och
hjälpkostnadsställen (service centers) och fördela successivt
hjälpkostnadsställens kostnader på huvudkostnadsställen (vilka står
närmast kostnadsbärarna). Därmed får vi veta vad huvudverksamheterna
egentligen kostar!
Kostnadsslag
Direkta kostnader
Kostnadsbärare
Indirekta kostnader
HjälpKostnadsställe
HuvudKostnadsställe
HjälpKostnadsställe
Fördelade
kostnader
Exempel på Stegfördelning
Where is the rock’n roll?
En konstskola bedriver tre kursverksamheter; dans, sång och instrumentalmusik. Verksamheten har
en gemensam administration och en studentmottagning. Dessa huvud- och stödverksamheter delar
på en lokal som kostar 800 000 kr per år i hyra, städning och drift. I övrigt gäller följande när det gäller
antal anställda, studenter och kostnader för olika avdelningar i skolan. Vad kostar varje
huvudverksamhet och vad kostar det per student och år att delta i skolans kurser?
Hjälpkostnadsställe
Huvudkostnadsställe
Hyra & städ Admin & ledn
Kursadmin
Dans
Sång
Musik
totalt
40
50
175
60
75
400
3
2
2
2
5
11
25
50
75
150
60 000 kr
75 000 kr
Yta
Antal anställda
Antal studenter
Övriga fasta kostnader
Lönekostnader/år
2 000 kr Fördelad Hyra
40,00% Fördelad admin
7 000,00 kr Fördelad kursadmin
TK för
huvudkostnadsställe
SJK per student och år
800 000 kr
160 000 kr
110 000 kr
45 000 kr
1 200 000 kr
600 000 kr
700 000 kr
800 000 kr 1 500 000 kr
80 000 kr
100 000 kr
350 000 kr
120 000 kr
150 000 kr
800 000 kr
1 440 000 kr
240 000 kr
280 000 kr
320 000 kr
600 000 kr
1 440 000 kr
1 050 000 kr
175 000 kr
350 000 kr
525 000 kr
1 050 000 kr
1 550 000 kr 1 650 000 kr 2 850 000 kr
62 000 kr
33 000 kr
38 000 kr
3 600 000 kr
Ändrade förutsättningar i produktion
ändrar villkoren för produktkalkyler
•
•
•
•
•
•
•
•
Enhetliga principer (EP) för självkostnadsberäkning ända sen 1936, trots
ändrade förutsättningar i produktionen
Teknisk utveckling (ökad mekanisering, automatisering, robotisering och
datorstyrd produktion
Ökade kapitalkostnader i dagens företag
Behandling av kapitalkostnader som indirekta eller en del av
tillverkningsomkostnader
Ökad kundanpassning och fler produktvarianter
Risk för felaktig kostnadsfördelning om direkt lön används som bas, då direkt
lön har minskat i betydelse
Icke-volymberoende kostnader, som är fasta i relation till produkt,
produktgrupp, order, kund och marknad, (t ex utvecklings-, introduktions-,
anpassnings-, order-, sortiments-, service-, marknadsförings-, distributionsoch avvecklingskostnader) som kräver särbehandling.
Direkt lön och maskintid är volymberoende nycklar som ger snedfördelning.
KALKYLMODELL SKA ANPASSAS TILL VILLKOREN I MODERN PRODUKTION!
Konsekvenser av modern produktion för kalkylmodell
Då 1950-talet
Nu 2010-talet
Omkostnader
Omkostnader
Linjeorganisation
dedicerade åt
standardprodukter
Fokus på produktionskostnad
Direkt lön dominerande
Omkostnader låga
Felaktig fördelning på dl
gav inga dramatiska effekter
Aktivitet 1
Aktivitet 2
Aktivitet 3
…..
Direkta löner
Direkt material
Kalkylmodell
Direkt löner
Direkt löner
Direkt material
Direkt material
Aktiviteter istället för kostnadsställen
Högautomatiserad flexibel produktionTransaktionsbaserade och
för kundorderstyrda produkter
komplexitetsrelaterade aktiviteter
Fokus på design och distribution
Fokus på kundvärde och kundnytta
Omkostnader höga och
Aktiviteter som Inköp, orderbehandling
Felaktig fördelning av omkostnader produktionsplanering, kvalitetskontroll
på dl ger dramatiska snedeffekter
Användning av nya nycklar (kostnadsVad får vi för våra omkostnader? drivare för att fördela aktivitetskostnader)
Traditional versus activity-based costing
Traditional approach
Overheads are first assigned to
product cost centres
Total
overheads
Overheads are then allocated to cost
units using an overhead recovery rate
Product cost
centre 1
Cost centre overhead
recovery rate 1
Product cost
centre 2
Cost centre overhead
recovery rate 2
Product cost
centre 3
Cost centre overhead
recovery rate 3
Products
A B C D
ABC approach
Overheads are first assigned to
cost pools
Total
overheads
Figure 5.1
Overheads assigned to cost units using
cost driver rates
Activity cost pool 1
Activity cost driver rate 1
Products
Activity cost pool 2
Activity cost driver rate 2
A B CD
Activity cost pool 3
Activity cost driver rate 3
Activity cost pool 4
Activity cost driver rate 4
Traditional versus activity-based costing
Source: Adapted from Innes and Mitchell (see reference 1 at the end of the chapter 5 in the main text)
Arbetsmoment vid ABC-kalkyl
•
•
•
•
•
Identifiera de aktiviteter som äger rum i företaget
Bestäm en kostnadsdrivare för varje aktivitet
skilj mellan volymrelaterade och komplexitetsrelaterade kostnadsdrivare!
Fördela kostnader för aktiviteter på kostnadsdrivaren
Beräkna enhetskostnaden för en aktivitet per enhet kostnadsdrivare
Fördela aktiviteternas kostnader på objektet (produkterna) m h t hur mycket
av aktiviteterna som utnyttjas av respektive objekt.
Kostnadsslag
(resurser)
Aktivitetskostnader
Direkta kostnader
Aktiviteter
Kostnadsbärare
(produkter)
Kostnadsdrivare
Vilka aktiviteter utnyttjas av de olika produkterna och vad kostar dessa aktiviteter?
ABC-kalkyl – jaga guldstudent
•
Ett telemarketingföretag ringer upp potentiella kunder och erbjuder dem köpa varor eller tjänster som
man åtagit sig att sälja. En period var den tillgängliga tiden för samtal 2 000 timmar och kostnader för
denna aktivitet uppgick till 200 000 kr. Ledningen uppskattar att 80 procent av denna tid går åt samtal.
Varje samtal uppskattas ta 6 minuter. Vad kostar en säljkampanj riktade till studenter som innebär att 900
studenter ska kontaktas?
Om ett samtal leder till en order beställs en kreditupplysning och en orderbekräftelse utfärdas. Den
tillgängliga tiden för en order är 600 timmar, av vilka 90 procent är praktiskt tillgänglig tid. Kostnaderna för
aktiviteten order budgeteras till 81 000 kr. Att hantera en order tar 15 minuter. Beräkna motsvarande
aktivitetskostnad per order. Vad kostar projektet sälja biljett till en studentföreställning ”jaga guldstudent”
som kräver 900 samtal vilket beräknas resultera i 60 order? Vad blir projektets pris exkl moms om
telemarketingföretaget tillämpar en bruttovinstmarginal på 40 procent?
•
•
•
Aktivititet
Aktivitetskostnad
Tillgänglig debiterbar tid
Aktivitetskostnad per timme
Aktivitetskostnad per gång
Samtal
200 000 kr
2000*0,8 = 1 600 timmar
125 kr per timme
6*125/60 = 12,5 kr/samtal
Order
81 000 kr
600 * 0,9 = 540 timmar
150 kr per timme
15*150/60 = 37,5 kr/order
Antal aktiviteter i uppdrag
Aktivitetstid
Aktivitetskostnad
900
900*6/60 = 90 timmar
90*125 = 11 250 kr
60
60 * 15/60 = 15 timmar
60* 150 = 9 000 kr
Total kostnad för uppdrag = 11 250 kr + 9 000 kr = 20 250 kr dvs projektets särkostnad!
Projektpris = 20 250 /(1-0,4) = 33 750 kr
ABC-kalkyl i tillverkande företag
•
nycklar till Ferdinands frihet
Tjuren Ferdinand har av den kaliforniska polisen tagits för tjuv och sitter sedan en tid inne på
Shawshank. Han har fått ”ett jobb” och planerar därför för en utbrytning nu i vår. Han behöver en del
verktyg för att få jobbet gjort och lägger därför en beställning på 12 verktyg av en viss sort hos
freeman Morgan. Direkt material för ordern beräknas till 5 000 kr och direkt lön i Morgans två
avdelningar bearbetning och montering uppgår till 2 200 kr respektive 3 200 kr. Antalet komponenter
till ordern beräknas till 60 st och totalt kräver verktygen16 maskintimmar i bearbetningen.
Maskinavdelningen kostar 120 000 kr per år och den utnyttjas 400 timmar per år. Kostnaden för
anskaffning av komponenter är 50 000 kr per år och antalet komponenter som köps in uppgår till
1 000 st. Kostnaden för orderhantering (produktionsberedning och planering) är 64 000 kr per år och
antal tillverkningsorder uppgår till 40 per år. Ferdinand som insett att redovisning är nyckeln till frihet
vill veta självkostnaden för sin ”redemption order”. Morgan räknar med ett pålägg för AFFO på 25%!
Aktivitet hos Morgan
•
Aktivitets Kostnadsdrivare
Kostnadsdrivarkostnad
volym
Inköp av komponenter
50 000 kr Antal komponenter
1 000
Maskinbearbetning
120 000 kr Antal maskintimmar
400
Orderhantering
64 000 kr Antal tillverkningsorder
40
Självkostnadskalkyl för Ferdinands Redemption-order enligt ABC-kalkyl
Direkt material
5 000 kr
Direkt lön i bearbetning
2 200 kr
Direkt lön i montering
3 200 kr
Inköp och hantering av komponenter 60*50= 3 000
3 000 kr
Bearbetning
16*300 = 4 800
4 800 kr
Orderhantering (beredning och planering) 1* 1600
1 600 kr
Tillverkningskostnad
20 000 kr
AFFO
25%*20 000
5 000 kr
Självkostnad
25 000 kr
Aktivitets
kostnad
50 kr/komp
300 kr/tim
1600 kr/order
Traditionell påläggskalkyl vs ABC-kalkyl
•
Följande gäller för verkstadsföretaget Gladiatorer AB för ett normalår:
Direkt material
Direkt lön
Övriga rörliga tillverkningskostnader
Materialomkostnader, fasta
Tillverkningsomkostnader, fasta
Tillverkningsomkostnader, rörliga
Affärsomkostnader, fasta
•
•
400 000 kr
600 000 kr
100 000 kr
100 000 kr
480 000 kr
120 000 kr
270 000 kr
25% på dir material
80% på dir lön
20 % på dir lön
15% på TVK
Härled påläggssatser för aktuella omkostnader och beräkna självkostnaden för två
produkter, Stan och Lynx, för vilka följande gäller:
Kitsune
Lynx
Antal i en serie
100 st
50 st
direkt material
200 kr
300 kr
direkt lön
120 kr
200 kr
speciella direkta tillverkningskostnader
10 kr
25 kr
Antal inköp per order
6
10
Planeringstid per order
8
10
Antal ritningar per order
3
5
Robot- eller maskintid per styck
0,25
0,4
Antal kontroller per order
20 (vart femte)
25 (varannan)
Fort Ex. Nedbrytning av omkostnader till aktiviteter
•
Företaget valde att dela upp materialomkostnaderna och fasta
tillverkningsomkostnader i ett antal värdeskapande aktiviteter. En del av dessa
aktiviteter är transaktionsbaserade (komplexitetsdrivna) och en del är
volymbaserade (enhetsnivå på produkten).
•
Aktivitet
Inköp
Mtrladmin
Prod. Plan.
Design
Robotbearb.
Kval kontroll
•
Beräkna påläggssatser för aktiviteterna ovan för vilka kostnadsdrivare och
kostnadsdrivarvolym gäller! Beräkna självkostnaden för Kitsune och Lynx
enligt en ABC-kalkyl och jämför ditt svar med fallet med traditionell
påläggskalkyl. Vilka slutsatser kan vi dra?
Kostnad
80 000 kr
20 000 kr
100 000 kr
120 000 kr
180 000 kr
80 000 kr
Kostnadsdrivare
Antal inköp
Direkt mtrl
Planeringstid
Antal ritningar
Maskintid
Antal kontroller
Volym
200 st
400 tkr
500 tim
150 st
600 tim
1000 st
Påläggssats
400 kr/inköp
5 % på dm
200 kr/timme
800kr/ritning
300 kr/timme
80 kr/gång
Självkostnad enligt påläggskalkyl respektive ABC-kalkyl
Uppdelning av MO och TOF i Aktiviteter i Gladiator AB
Aktivitet
DM
400 000 kr
DL
600 000 kr
Övrig rörlig kostnad
100 000 kr
MO
100 000 kr
25%på dm
TOR
120 000 kr
20%på dl
TOF
480 000 kr
80%på dl
AFFO
270 000 kr
15%på TVK
80 000 krAntal inköp
Materialadmin
20 000 krMaterialvärde
400 000 kr
5%
Produktionsplanering
100 000 krPlaneringstid
500
200 kr
Design
120 000 krAntal ritningar
150
800 kr
Robotbearbetning
180 000 krMaskintid
600
300 kr
1000
80 kr
Kvalitetskontroll
96 kr
160 kr
500 kr
800 kr
75 kr
120 kr
575 kr
920 kr
SJK/st
15%
Påläggssats
400 kr
TOF
AFFO
Volym
200
Lynx
200 kr
300 kr
25 kr
75 kr
40 kr
TVK
Kostnadsdrivare
Inköp
Traditionell påläggskalkyl
Kitsune
dl
120 kr
dm
200 kr
Speciell direkt tillverkning
10 kr
MO
25%
50 kr
TOR
20%
24 kr
80%
kostnad
80 000 krAntal kontroller
580 000 kr
Modern ABC-kalkyl
Kitsune
Volym
100
dl
120 kr
dm
200 kr
Speciell direkt tillverkning
10 kr
TOR
20%
24 kr
Inköp
400 kr
5
20 kr
Materialadmin
5%på dm
10 kr
Planering
200 kr/
8
16 kr
Design
800 kr
3
24 kr
Robotbearbetning
300 kr
0,25
75 kr
Kvalitetskontroll
80 kr
20
16 kr
TVK
515 kr
AFFO
15%
77,25 kr
SJK/st
592 kr
10
10
5
0,4
25
Lynx
50
200 kr
300 kr
25 kr
40 kr
80 kr
15 kr
40 kr
80 kr
120 kr
8 kr
908 kr
136 kr
1 044 kr
ABC-kalkyl för ett tjänsteföretag
Ferdinand erbjuder deklarationstjänster till sina chefer och kompisar. Han delar upp sin verksamhet i
följande aktiviteter och kostnadsdrivare för respektive aktivitet. Härled aktivitetssatser för Ferdinands
aktiviteter. Beräkna kostnaden för ett uppdrag som chefen ställt en offertförfrågan för, för vilket det
dessutom gäller 11 380 kr i kostnader för resa, kost och logi (för att göra det hos eller för chefen).
Aktiviteter
Offerering
Kopiering
Fakturering
Administrativt stöd
Tjänster företagsdeklaration
Tjänster privatdeklaration
Kvalitetskontroll
ABC-kalkyl för cehfens order
Antal offerter
Antal kopior
Antal uppdrag (fakturor)
Antal timmar (administration)
Antal timmar (företagsdeklaration)
Antal timmar (privatdeklaration)
Antal timmar (kvalitetskontroll)
Rese- och logikostnader
Kostnadsdrivare
Antal offerter
Antal kopior
Antal uppdrag
Antal timmar
Antal timmar
Antal timmar
Antal timmar
Specifikation
1
900
1
4
6
12
3
11 380 kr
Aktivitetskostnad Kostnadsdrivarvolym
12 600 kr
6 offerter
20 000 kr
40 000 kopior
14 400 kr
40 uppdrag
72 000 kr
300 timmar
812 500 kr
650 timmar
750 000 kr
750 timmar
175 000 kr
100 timmar
kostnadskalkyl
2 100 kr
450,00 kr
360,00 kr
960,00 kr
7 500,00 kr
12 000,00 kr
5 250,00 kr
11 380 kr
40 000 kr
Aktivitetssats
2 100 kr per offert
0,50 kr per kopia
360 kr per uppdrag
240 kr per timme
1 250 kr per timme
1 000 kr per timme
1 750 kr per timme
Activity Based Management
- för bättre kundstyrning och ökad lönsamhet
• Försöka minska kostnaderna för dyra aktiviteter,
• Överlåta åt andra företag att utföra vissa aktiviteter (outsourcing),
• Slopa vissa olönsamma produkter och föra över mer resurser till
lönsammare produkter,
• Prioritera vinstkunder, t ex genom att öka försäljningen mot denna
kundgrupp,
• Tacka nej till förlustkunder eller försöka förändra de faktorer som gör
kunderna till förlustkunder
– De kräver extra mycket service
– De köper varor på vilka lönsamheten är för dålig
– De köper för ofta eller i små oekonomiska kvantiteter
ABC-kalkyl försöker betona vikten att studera sambandet mellan
orsak och verkan samt att öka företagets kostnadsmedvetande!