Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
Äldreomsorgen i Norrköping & Linköping­ kommunal eller privat regi
Patrik Karlson
Mimmi Lindberg
Daniel Kvist
Therese Matsson
1
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
Innehållsförteckning:
1. Inledning……………………………………………s(3)
1.1 Syfte………………………………………………. s(3)
1.2 Frågeställningar…………………………………… s(3)
1.3 Material…………………………………………….s(3)
1.4 Metod………………………………………………s(3)
1.5 Metod­ och källkritik……………………………….s(4)
2. Bakgrund…………………………………………….s(4)
2.1 Det kommunala styret .……………………………….s(4)
2.2 Privatisering av äldreomsorgen……………………… s(5)
3. Resultat……………………………………………..s(6)
4. Diskussion……………………………………………s(15)
5. Slutsats……………………………………………….s(17)
6. Källförteckning………………………………………s(19)
2
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
Inledning
1.1 Syfte
Syftet med rapporten är att undersöka skillnaderna och likheterna samt effekterna av att enbart erbjuda äldreomsorg i kommunal regi kontra att tillåta och erbjuda privata aktörer inom äldreomsorgen, och vilken effekt detta får för brukarna och slutligen se vilket alternativ som kan ge upphov till bästa kvalité för Brukarna. 1.2 Frågeställningar
❖ Hur ser äldreomsorgen ut i Linköping respektive i Norrköping?
­ Erbjudande av boenden – vad/ hur många platser finns?
­ Livskvalité & aktiviteter
­ Mat
­ Personaltäthet
❖ Hur arbetar kommunerna för att uppnå regeringens och socialstyrelsens mål och prioriteringar för äldreomsorg?
­ Kvalité enligt styrande och brukare
❖ Hur ser budgeten ut för äldreomsorgen i respektive kommun?
1.2.1 Avgränsningar
Undersökningen sker med avgränsning på särskilda boenden inom äldreomsorgen i Linköpings och Norrköpings kommun.
1.3 Material
Material som använts är kurslitteratur, statliga och offentliga rapporter, statistik och nätbaserad information.
1.4 Metod
Faktainsamling har skett genom sökning på internet samt genom mail­ och telefonkontakt med politiker i 3
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
Linköpings och Norrköpings kommun. Fortsättningvis har vissa fakta hämtats ur litteratur. Fakta har jämförts gentemot den från respektive motsvarande kommun och analyserats ur ett så objektivt perspektiv som möjligt för att komma fram till en sådan saklig och opersonlig slutsasts.
1.5 Metod­ och källkritik
Främst har fakta hämtats från olika myndigheters webbplatser. Dessa anses pålitliga just eftersom de tillhör statliga myndigheter. Fakta har också hämtats från kommunala hemsidor. Dessa anses pålitliga då de är skrivna av tjänstemän och all fakta ska i regel vara objektiv. Fakta erhållen direkt från politiker anses pålitlig eftersom de är offentliga fakta och allt är dokumenterat och granskningsbart. Denna information kan eventuellt vara vinklad utifrån den ideologi sammankopplad med de olika partier dessa personer identifierar sig med. Informationen vi tagit från böcker är pålitlig då författarna är belästa inom ämnet, och böckerna, som är skrivna för utbildningssyfte, bör innehålla korrekt fakta. Valet att samla in fakta på tidigare beskrivet vis gjordes i tron om att det var på så sätt som den mest ackurata informationen kunde sammanställas. Som alltid med det som uttrycks i dialog, i detta fall mail och telefonsamtal, finns det utrymme för feltolkning och förvrängning vilket kan leda till bristfällig information.
2. Bakgrund
2.1 Det kommunala styret
Alla kommuner i Sverige är politiskt styrda organisationer där politiker är förtroendevalda och representerar invånarna och dess åsikter likt en miniversion av den nationella staten (165)1 . Dessa politiker kommer från olika ideologer och partier och väljs ut genom kommunalval.
De folkvalda politikerna fattar beslut som rör samhällsservicen, hur den ska genomföras och dess kvalité. Kommunen måste fullborda statens beslut, uppgifter och lagar som staten ålägger inom bland annat äldreomsorgen och har utöver det ett beslutsutrymme som kvarstår efter de obligatoriska uppgifterna tillgodosetts2 . (167) Detta innebär att kommunernas och dess politikers ideologier påverkar synen på äldreomsorgen inom respektive kommun och dess val av service. Linköping är den 5 största kommunen i Sverige med 150 202 invånare3varav 25 766 är 65+4. Kommunen 1
Norén Bretzer, Ylva. 2010, Sveriges Politiska System, Stundentlitteratur. Norén Bretzer, Ylva.2010, Sveriges Politiska System, Studentlitteratur. 3
http://app.linkoping.se/statdok/sabok/193.pdf
4
Statistiska centralbyrån, årsrapport 2013
2
4
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
styrs sedan 2007 av ”allians Linköping” vilket är en samverkan mellan Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Oppositionen utgörs var för sig av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Allians Linköpings mål med bland annat vårdboenden handlar om att människor ska ha stora möjligheter att göra egna val inom välfärdens tjänster5 och satsar därför mycket på valfrihet inom äldreomsorgen. Norrköpings kommun består av 133 749 invånare6 varav 25 108 är 65+7. Kommunen styrs sedan 20 år tillbaka (1994) av Socialdemokraterna. Majoriteten i kommunfullmäktige består av består av Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet medan oppositionen utgörs av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centern samt Sverigedemokraterna. 2.2
Privatisering av äldreomsorgen 1992 antogs ”Ädelreformen” vilket innebar att kommunerna övertog ansvaret för långvarig service, vård och omsorg inom bland annat äldreomsorgen. Detta ledde till att många kommuner försökt att förändra och hitta lösningar för att kunna effektivisera äldreomsorgen och även öka kvalitén. En vanlig lösning inom kommunerna blev då att skriva kontrakt med privata aktörer som då övertar utförandet av tjänster inom äldreomsorgsservicen. 8
Sedan dess har en debatt pågått inom ämnet, om privatiseringen inom äldreomsorgen. Det som diskuteras är om det verkligen ökar effektiviteten och kvalitén. Grundtanken är genom att privatisera äldreomsorgen så kommer äldreomsorgen ut på marknaden och får möta konkurrens som ska i sig öka kvaliteten och effektiviteten och ge brukaren en större frihet och valmöjlighet över sin livssituation.
De borgerliga partierna står sig överlag väldigt positivt till detta, medan oppositionen ställer sig lite mer tveksam till faktum att äldreomsorgen blir vinstdrivande.
Överlag är detta ett väldebatterat ämne som många människor har många uppfattningar och åsikter om, och frågan som många ställer sig är huruvida privatisering är en positiv riktning för framtidens äldreomsorg eller inte. Inom Linköpings kommun vill man att Äldrenämnden vid utarbetande av förfrågningsunderlag och godkännande av utförare ska underlätta för mindre företag att etablera sig för att utföra vård och omsorg. Man vill att antalet verksamheter som är godkända enligt LOV (Lag Om Valfrihet) ska öka.
I Norrköpings kommun har man gått motsatt väg och vill inte införa LOV (Lag OM Valfrihet). Man anser att skillnaden på vården kommer att variera för mycket beroende på vilken utövare man har och det vill man motverka då man anser att alla har rätt till jämlik vård oavsett vilket boende man hamnat på. 5
http://www.linkoping.se/sv/Om­kommunen/Mal­och­regler/Mal­och­regler/ http://www.scb.se/Statistik/OE/OE0115/2013A01S/Kommunalekonomisk%20utj%C3%A4mning%20f%C3%B6r%20ko
mmuner%202013%2C%20utfall.pdf
7
Statistiska centralbyrån 8
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument­Lagar/Forslag/Motioner/motion­D_GM02So436/?text=true 6
5
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
3. Resultat
Allmänt om äldreomsorgen Linköpings kommuns äldreomsorg styrs av äldrenämnden och som ansvarar för särskilda boendeformer för äldre och hemtjänst för personer över 65 år. Målsättningen för nämnden är framför allt bra kvalité och nöjda brukare och kommunen erbjuder tjänster av både kommunala och privata utförare.9 I Linköpings kommun erbjuds olika former av stöd när det gäller äldreomsorgen vilket är direkt anslutna till behovet av vård. Det erbjuds platser vid Servicelägenheter, där vård samt hjälp kommer genom hemtjänsten och också vårdbostäder med olika inriktningar. I en vårdbostad bor man i en ca 35 kvadratmeter stor lägenhet där det finns tillgång till personal dygnet runt och ett trygghetslarm installerat. De finns gruppboende för personer med demenssjukdomar, sjukhemsboende för personer som har behov av mycket tillsyn och medicinska insatser samt ålderdomshem och korttidsboenden. Även erbjuds seniorboenden. Både kommunala och privata alternativ erbjuds inom boenden för äldre som inte längre kan bo kvar i ordinärt boende. Linköpings kommun har sedan 90­talet avtal med olika företag som har utförande av äldreomsorg vilket styrs av kommunens riktlinjer för hälso­ och sjukvård10 som är utformade av omsorgs­ och äldreförvaltningens omsorgs­ och äldrekontor och dess medicinsk ansvarige sjuksköterska. Informationen som man finner inom riktlinjerna vänder sig till alla privata aktörer som har avtal med hälso­ och sjukvårdsnämnden. Kvalitén på vården övervakas av Kvalitets och utvärderingskontoret, ett fristående kontor från Omsorgs och äldreförvaltning som arbetar på uppdrag av äldrenämnden. Kontoret följer upp hur den upprättade verksamheten bedrivs.11 Linköpingskommun har sammanlagt 38 boenden för personer över 65 år som är i behov av vård och omsorg. 14 är i kommunalt regi och resterande 24 står enskilda aktörer för, verksamheter som bedrivs av bolag, stiftelser, kooperativ, föreningar med mera.12 I Norrköpingskommun är det 4,8 % av invånarna som har beslut om särskilt serviceboende. Äldreomsorgen i Norrköpings kommun sköts och drivs av Vård­ och omsorgsnämnden. Nämnden erbjuder 9
http://www.linkoping.se/sv/Demokrati­politik/Namnder/Aldrenamnden/
http://www.linkoping.se/sv/Om­kommunen/Organisation/Omsorg­och­aldreforvaltningen/Omsorgskontoret/Medicin
skt­ansvariga­sjukskoterskor/MAS­sidor­for­utforare1/
11
http://www.linkoping.se/sv/Om­kommunen/Organisation/Omsorg­och­aldreforvaltningen/Kvalitet­­och­utvarderings
kontoret/
12
http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor?step=3&service=1&municipal=87&cities=87
10
6
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
stöd, omsorg och omvårdnad i alla skeden i livet, bland annat äldreomsorgen genom vård­ och omsorgsboenden för äldre. Det tjänstemannaorgan som är sammankopplat med nämnden är vård­ och omsorgskontoret som sköter förberedelser inför beslut, verkställighet av beslut, uppföljningar och utvärderingar av verksamheten och dess kvalité. Det övergripliga målet för nämnden är ”Det är den enskildes behov och önskemål om stöd, omsorg och vård som ska tillgodoses. Kvaliteten bestäms av hur den enskilde upplever tjänsten.” 13
Norrköpings kommun erbjuder olika behovsanpassade boendeformer för personer över 65 år. Likt Linköpings kommun är stödet och boendeformen anpassat till behovet av stöd. Äldreboende (vårdboende) finns för personer som är i behov av större tillsyn, stöd och ett högre krav på trygghet i hemmet. Man erbjuder bland annat vanliga äldreboenden, där man bor i en mindre bostad med trygghetslarm och närhet till omvårdnads­ och sjukvårds insatser under hela dygnet samt måltider. Det erbjuds även möjlighet aktiviteter och samvaro14 Dessa äldreboenden finns i olika former kopplade till behovet av stöd, så som demens och hög ålder. Men även korttidsboenden med växelvis vård, och alternativa 65+/seniorboenden. Kommunen erbjuder framför allt kommunala boenden och ett fåtal boenden drivna av privata aktörer. Sammanlagt finns 32 vårdboenden varav 27 stycken är i kommunal regi och resterande 5 stycken i enskild regi, driven av verksamheter som bedrivs av bolag, stiftelser, kooperativ, föreningar med mera.15 Livskvaliteten
Livskvaliteten enligt brukarna baserat på undersökningar från socialstyrelsen, så är de äldre i Norrköpings Kommun i det stora hela mer nöjda med äldrevården och även bemötandet de får av personalen än respektive i Linköpings Kommun16. Även om skillnaden mellan kommunerna är marginell så är den ändå intressant just på grund av olikheterna mellan hur kommunerna har valt att sköta och styra sin äldrevård. En viktig beståndsdel för att de äldre ska trivas är självklart hur mycket personal det finns att tillgå per brukare. Detta kan skilja relativt mycket mellan äldreboendena oavsett om de är privata eller kommunalstyrda. I Sverige ligger riksnittet runt 0,3 vårdarbetare per brukare.
I Linköpings Kommun som har valt att satsa mer på privatägda ålderdomshem så ligger snittet inom den privata delen på 0,27 och 0,3 för den kommunalägda delen. I Norrköpings Kommun som satsar fullt ut på kommunalägda äldreboenden så ligger snittet på 0,32 vårdarbetar per brukare17 och på de privatägda äldreboenden så ligger snittet på 0,32 vårdarbetar per brukare. Kanske är det just denna skillnad som höjer 13
http://www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal­regler/uppdragsplaner/vardomsorg/vard_omsorgsnamnden.pdf 2014­03­18
14
http://www.norrkoping.se/vard­omsorg/aldre/boenden/aldreboende/ 2014­03­18
15
http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor?step=3&service=1&municipal=88&cities=88 2014­03­18
16
1 Socialstyrelsen, Socialstyrelsen.se, http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor?step=4&service=1&municipal=88&cities=88&performers=4
891%2C4911%2C4892%2C4893%2C4894%2C4897%2C4895%2C4898%2C4896%2C4912%2C4913%2C4910%2C4905%2
C4914%2C4915%2C4900%2C4901%2C4916%2C4917%2C4918%2C4902%2C4899%2C4903%2C4906%2C4909%2C4919
%2C4920%2C4904%2C4921%2C4907%2C4908%2C4922&popup=false 2014­03­13 17
Ibid. 7
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
antalet nöjda brukare i Norrköping jämfört med Linköping. Men det finns självklart många andra faktorer som spelar in och avgör livskvaliteten på kommunernas äldreboenden. Här nedan följer en tabell18 som visar på personaltäthet emellan äldreboenden i de båda kommunerna.
Linköping
Norrköping
Berga äldreboende 0,32/individ Kommunal
Apelgården 0.28/individ
Ekbacken ålderdomshem 0,24/individ Kommunal Borgmästaregården 0.29/individ
Ekhults sjukhem 0,28/individ Kommunal
Cederborgs korttidsboende 0.27/individ
Gröna Gården 0,22/individ Kommunal
Ekhöjden 0.35/individ
Gåsens äldreboende 0,25/individ Kommunal
Generalen äldreboende 1 0.29/individ
Kanalgården 0,27/individ Kommunal
Generalen äldreboende 2 0.30/individ
Kaprifolen/Violen 0,31/individ Kommunal
Hagaborg 1 0.24/individ
Kvarnbacken 0,27/individ Kommunal
Hagaborg 2 0.26/individ
Landeryds vårdboende 0,42/individ Kommunal
Hallegården 0.33/individ
Solstickan 0,4/individ Kommunal
Höjden 0.36/individ
Stiglötsgatan 0,29/individ Kommunal
Järvens äldreboende 0.36/individ
Trollflöjtens vårdboende 0,43/individ Kommunal Kalkstensgatans äldreboende. Attendo Care AB 0.34/individ
Vretalidens vårdboende 0,21/individ Kommunal Kvillinge äldrecentrum 0.26/individ
Mariabacken 0.31/individ
Bantorget 0,36/individ Privat
Nils Åbergsgata 2A 0.26/individ
18
Ibid. 8
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
Bastuplan 0,29/individ Privat
Plåtslagaregatan 8 0.30/individ
Brushanen ålderdomshem 0,19/individ Privat
Ringdansen 0.28/individ
Duvans Vårdboende 0,27/individ Privat
Skogsbrynet vårdboende 0.39/individ
Gammelgården 0,27/individ Privat
St Persgatan 134 vån 2­3 0.28/individ
Garnisonens vårdboende 0,27/individ Privat
St Persgatan 134 vån 4 0.28/individ
Gottfridbergs Gård 0,31/individ Privat
St Persgatan 134 vån 5 0.28/individ
Hagalund 0,27/individ Privat
St Persgatan 134 vån 6 0.28/individ
Järdalavägen sjukhem & Demens 0,23/individ Tegelgården 0.30/individ
Privat
Kastanjen 0,25/individ Privat
Valhallavägen 1 A 0.32/individ
Kärna Vårdby 0,23/individ Privat
Vickelbygården 0.27/individ
Linghems vårdboende 0,25/individ Privat
Wijkagården 0.23/individ
Möjetorp vårdbostad 0,24/individ Privat
Skräddargården 0,23/individ Privat
Villa Sjöängen 0.37/individ Privat
Solgläntan 0,30/individ Privat
Vrinnevihus 0.35/individ Privat
Spinnrocken/Gläntan 0,29/individ Privat
Östergården 0.27/individ Privat
Valla Park äldreboende 0,31/individ Privat
Konstantinopel 0.31/individ Privat
Valthornsgatans vårdboende 0,30/individ Privat
Stiftelsen John och Mathilda Lennings sjukhem
inkl. Mathildagården 0.28/individ Privat
Vasastadens Vårdbostäder 0,31/individ Privat
Södergården 0.29/individ Privat
Anestad Herrgårdsboende 0,22/individ Privat
9
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
Linköping Norrköping
Kommunala 0,30 per individ i genomsnitt Kommunala 0.32 per individ i genomsnitt
Privata 0,27 per individ i genomsnitt Privata 0,32 per individ i genomsnitt
Tabellen visar antal arbetare per brukare i Linköpings och Norrköpings kommuners äldreboenden. En annan aspekt som måste tas med i beräkningen är vårdtagarnas vardagssysselsättning, så som gruppaktiviteter, träning eller socialt umgänge. Olika sorters gruppaktiviteter erbjuds regelbundet i båda kommunerna både på de kommunala och privatägda hemmen. Likaså finns det möjligheter till olika typer av träffpunkter och dagsverksamheter. Vad det gäller träningsmöjligheter så finns i Norrköping möjlighet till träningslokaler i anknytning till samtliga äldreboenden med undantag för 2 boenden.19 När det gäller Linköping ser det lite annorlunda ut. Endast 6 av de 13 kommunalt ägda boendena och 6 av de 20 privat ägda boendena kan erbjuda en träningsanläggning, men samtliga boenden erbjuder i alla fall regelbundna möjligheter till styrke/balansträning.20
En annan stor del av livskvaliteten för de äldre är den mat som serveras på boendet. Det serveras sex måltider om dagen och alla måltider ska uppfylla rekommendationer och riktlinjer som är utfärdade av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. I Norrköpings kommun finns det en Kostenhet som lagar mat för den offentliga sektorn i kommunen och där med också till kommunens äldreboenden. Maten från Kostenheten är näringsvärdeberäknad och de äldre har alltid ett val mellan två olika rätter samt dessert.21 79 procent av brukarna på Norrköpings ålderdomshem är nöjda med maten som serveras.22 I Linköpings kommun är maten mer konkurrensbaserad. Det finns alltså olika kök som lagar maten för olika områden. För de kommunala boendena bestämmer kommunen vilka olika företag som står för maten och de privata väljer lite mer själva. Ett exempel på en matleverantör är Kost & Restaurang som levererar mat till bland annat 10 vårdboenden, de står främst för lunchen, resterande måltider lagas på äldreboendena. Det finns i regel även här alltid olika alternativ att välja på.23 78 procent av brukarna på Linköpings ålderdomshem är 19
Socialstyrelsen, Socialstyrelsen.se, http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor?step=4&service=1&municipal=88&cities=88&performers=4
891%2C4911%2C4892%2C4893%2C4894%2C4897%2C4895%2C4898%2C4896%2C4912%2C4913%2C4910%2C4905%2
C4914%2C4915%2C4900%2C4901%2C4916%2C4917%2C4918%2C4902%2C4899%2C4903%2C4906%2C4909%2C4919
%2C4920%2C4904%2C4921%2C4907%2C4908%2C4922&popup=false, 2014­03­13
20
Ibid. 21
Norrköpings kommun, Norrköping.se, http://www.norrkoping.se/organisation/kommunen/kommunstyrelsen/kskontor/kommunservice/kostenheten/,
2014­03­13
22
Socialstyrelsen, Socialstyrelsen.se, http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor?step=4&service=1&municipal=88&cities=88&performers=4
891%2C4911%2C4892%2C4893%2C4894%2C4897%2C4895%2C4898%2C4896%2C4912%2C4913%2C4910%2C4905%2
C4914%2C4915%2C4900%2C4901%2C4916%2C4917%2C4918%2C4902%2C4899%2C4903%2C4906%2C4909%2C4919
%2C4920%2C4904%2C4921%2C4907%2C4908%2C4922&popup=false, 2014­03­13
23
Linköpings kommun, Linköping.se,
http://www.linkoping.se/Om­kommunen/Organisation/leanlink/kostochrestaurang/,2014­03­13
10
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
nöjda med maten som serveras.24 Kostnaderna per brukare ser väldigt annorlunda ut mellan kommunerna, i Linköping ligger den årliga kostnaden per brukare på 397 972 kr jämfört med Norrköpings kommun där kostanden ligger på 606 026 kr om året.25 Mål, prioriteringar och upplevd kvalité
Sveriges regering ser äldre människor som individer med skilda intressen och behov, och arbetar genom äldrepolitiken för att äldreomsorgen ska ta särskild hänsyn till detta. En central fråga är därför valfrihet; möjligheten att själv kunna välja vem som ska utföra de tjänster man har behov av samt när, var och hur de ska utföras.26 De äldre ska ha delaktighet och inflytande inom alla delar av omsorgen. De ska känna trygghet, psykiskt välbefinnande och bemötas med respekt. De ska erbjudas bra boende­ och måltidsmiljö, bra mat och ha tillgång till sociala aktiviteter, utevistelse samt ha full tillgänglighet till omsorg och vård.27
Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen återfinns i socialtjänstlagen, SoL, kaptiel 5, 4§: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund).
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Lag (2010:427)
5§: Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Lag (2010:427)28
Eftersom att kommunerna har rätt att själva formge sin äldreomsorg ser den och dess utbud olika ut i varje enskild kommun. Socialstyrelsen övervakar att all äldreomsorg upprätthåller tillräckligt god kvalitet.29 Målsättningen för äldreomsorgen i Linköpings kommun är “att erbjuda äldreomsorgsinsatser 24
Socialstyrelsen, Socialstyrelsen.se, http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor?step=4&service=1&municipal=88&cities=88&performers=4
891%2C4911%2C4892%2C4893%2C4894%2C4897%2C4895%2C4898%2C4896%2C4912%2C4913%2C4910%2C4905%2
C4914%2C4915%2C4900%2C4901%2C4916%2C4917%2C4918%2C4902%2C4899%2C4903%2C4906%2C4909%2C4919
%2C4920%2C4904%2C4921%2C4907%2C4908%2C4922&popup=false, 2014­03­13
25
Kommun och landstingsdatabasen,Kolada.se http://www.kolada.se/index.php?page=workspace/nt
26
http://www.regeringen.se/sb/d/14929/a/170338
27
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19232/2013­11­4.pdf
28
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument­Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag­2001453_sf
s­2001­453/
29
http://www.regeringen.se/sb/d/14933
11
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
och ett tryggt boende i både eget och särskilt boende. Insatserna ska erbjudas och utformas utifrån den enskildes önskemål och behov. De ska underlätta för äldre att bo kvar i det egna hemmet”.30 Linköpings kommun utför kontinuerliga kvalitetskontroller för att se att alla verksamheter håller måttet. I dessa kontroller ingår både planerade och oanmälda platsbesök, internkontroller samt uppföljningar av avvikelser och biståndsinsatser. Det görs även brukarundersökningar där de som tar del av omsorgen kan utvärdera och kritisera servicen som erbjuds.31 Dessa undersökningars resultat har hittills stämt bra överens med resultaten från Socialstyrelsens brukarundersökningar, och visar att brukarna av äldrevård i Linköpings kommun över lag är nöjda med den omsorg de får.32
Det övergripande målet för vård och omsorg i Norrköpings kommun är att “den enskildes behov och önskemål om stöd, omsorg och vård som ska tillgodoses”. Kommunen anser också att kvaliteten bestäms av hur den enskilde upplever tjänsten.33 Norrköpings arbete för kvalitet och utveckling av sina verksamheter bedrivs till stor del av PUFF­enheten som arbetar med forskning och utveckling inom välfärdsområdet.34 Enligt ordförande för vård­ och omsorgskontoret i Norrköpings kommun, Mona Olsson, ställs lika höga krav på kommunens egna utförare som på de externa utförarna. De säkerställer kvalitén genom bl.a. platsbesök som genomförs av antingen politiker i nämnden eller av medicinskt ansvariga sjuksköterskor. När politikerna besöker verksamheterna fokuserar de på att träffa främst anhöriga och personal, men även också en del av de boende, för att ta emot deras synpunkter på sådant som kan förbättras. De medicinskt ansvariga sjuksköterskorna ansvarar för att hälso­ och sjukvårdslagen följs och har därför, vid sidan av platsbesöken, ständig mail­ och telefonkontakt med verksamheterna. Efter Socialstyrelsens nationella brukarundersökning utförts kräver Norrköpings kommun att deras vårdenheter strukturerar upp en åtgärdsplan som sedan ska visas för vård­ och omsorgskontoret. Det görs även stickprovskontroller på bemanningen så att utförarna har lika mycket personal som överenskommet om i avtal.
Socialstyrelsens brukarenkät ger den tillriktade målgruppen möjlighet att ge sitt boende ett helhetsomdöme, och att bedöma bemötande och trygghet, inflytande och delaktighet, mat och måltider samt läkemedel och läkare. Resultaten från Socialstyrelsens undersökning visar att av brukarna i Linköpings och Norrköpings kommun, boende både på kommunala och enskilda boenden är 86% mycket eller ganska nöjda med sitt boende i helhet, jämfört med riksresultatet på 83%. Undersökningen visar också att de äldre i Norrköpings kommun nöjdare med nästan alla de enskilda kvalitetskategorierna än vad de äldre i Linköpings kommun är.
30
http://www.linkoping.se/sv/Demokrati­politik/Namnder/Aldrenam
nden/
31
http://www.linkoping.se/sv/Stod­omsorg/Aldreomsorg/Kvalitetsuppfoljning/
32
http://www.linkoping.se/Global/St%C3%B6d%20och%20omsorg/Kvalitet%20och%20utveckling/Kvalitetsuppf%C3%B6ljning/R
apport_%C3%84ldreboende_Link%C3%B6ping_2010.pdf?epslanguage=sv
33
34
http://www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal­regler/uppdragsplaner/vardomsorg/vard_omsorgsnamnden.pdf
http://www.norrkoping.se/vard­omsorg/kvalitet­utveckling/
12
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
Bild 135 Bild 236
Budgeten för äldreomsorg i respektive kommun
Som man kan läsa under avsnittet, Bakgrund så ligger Norrköping och Linköpings kommun nära varandra i befolkningsmängd. Detta avspeglar sig även i respektives budgetar för 2014. Norrköping
På tabellen här nedan kan man läsa av hur majoriteten i Norrköping har valt att fördela pengarna till de olika nämnderna i kommunen. Vård­ och omsorgsnämnden har den näst största budget av alla nämnder 35
http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor?step=4&service=1&municipal=88&cities=88&performers=4891%2C49
11%2C4892%2C4893%2C4894%2C4897%2C4895%2C4898%2C4896%2C4912%2C4913%2C4910%2C4905%2C4914%2C49
15%2C4900%2C4901%2C4916%2C4917%2C4918%2C4902%2C4899%2C4903%2C4906%2C4909%2C4919%2C4920%2C49
04%2C4921%2C4907%2C4908%2C4922&popup=false
36
http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor?step=4&service=1&municipal=87&cities=87&performers=4935%2C49
36%2C4949%2C4937%2C4938%2C4950%2C5436%2C4951%2C4939%2C4952%2C4940%2C4941%2C4942%2C4943%2C49
23%2C4953%2C4930%2C4944%2C4945%2C4954%2C4946%2C4947%2C4948%2C4932%2C4924%2C4927%2C4928%2C49
29%2C4925%2C4955%2C4933%2C4931%2C4926%2C5435%2C4956%2C5434%2C4934&popup=false
13
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
och på totalt 1 947 598 tkr, vilket motsvarar 28% av kommunens totala budget. Bild 137 Linköping
På tabellen här nedan kan man läsa av hur majoriteten i Linköping har valt att fördela pengarna till de olika nämnderna i kommunen. Motsvarande nämnd till Vård­ och omsorgsnämnden i Linköping heter Äldrenämnden. Till skillnad från Norrköping har Linköping valt att ha Äldre­ och omsorgsnämnden var för sig. Slår man ihop Äldre­ och omsorgsnämndens budgetar utgör de 26% av kommunens totala budget, totalt 1 865 802 tkr.38
37
Norrköpings kommun, Norrköping.se,
http://www.norrkoping.se/organisation/ekonomi/budget/budget2014_NorrkopingsKommun.pdf ,2014­03­16
38
Linköpings kommun,Linköping.se
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Ekonomi%20och%20administration/Ekonomi/Budget/2013­2014/B
udget%202013_2014.pdf?epslanguage=sv 2014­03­16
14
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
Bild 239
4. Diskussion
Vi kan konstatera att med den information och data som vi undersökt så pekar det emot att äldreomsorgen i Linköpings och Norrköpings kommun sammanfattningsvis är i mångt och mycket likvärdiga. Det finns aspekter runt äldreomsorgen som skiljer kommunerna från varandra men överlag så är vården och kvalitén på samma nivå. Man uppnår sina uppsatta mål, som är approximativt lika i båda kommunerna ­ att få nöjda brukare, bra vård och god kvalité, men den stora skillnaden ligger i hur man går tillväga för att uppnå sina mål. Norrköping har valt en äldreomsorg som går i kommunal regi i en rent idelogisk föreställning, med tanke på att alla skall ha rätt till samma goda kvalitet på vården oavsett socioekonomisk bakgrund. Medan Linköping satsar på enskilda aktörer i kombination med kommunal regi. Detta i tron om att det ska utbringa en större konkurens och därmed en bättre kvalité samt att motarbeta enformighet inom vården och ge större valfrihet. Baserat på det resultat av den information och data som vi inhämtat kan vi konstatera att 39
Linköpings kommun ,Linköping.se
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Ekonomi%20och%20administration/Ekonomi/Budget/2013­2014/Budget%20
2013_2014.pdf?epslanguage=sv 2014­03­16
15
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
för brukaren så är det inte avgörande vem som är huvudman för tjänsten för att ånjuta en god vård och få ta del av ett bra bemötande samt känna sig säker i sin vardagliga tillvaro. I de enskilda fall då brukaren inte är nöjd med den tjänst och upplever att man inte fått en bra vård handlar framför allt om individuella insatser som gått fel och inte övergripligt över hur verksamheten styrs. Vi anser att så länge målen och kvalitén uppfylls och brukarna är nöjda med tjänsten så är huvudmannaskapet oväsentligt så länge brukarens önskemål och behov är uppfyllda. Man kan inte säga att ena alternativet överträffar det andra. En konkurens anpassad situation inom äldreomsorgen anses ta hänsyn till individers önskemål och behov och innebär inte per automatik en försämrad kvalité utan kan ge större möjlighet att kunna påverka sin vardag trots att man blivit tvungen av diverse anledningar att flytta in på ett vårdboende. Med bakgrund av detta anser vi att man bör tillåta privata enskilda aktörer inom äldreomsorgen. Om man ser äldreomsorgen i Linköping och Norrköpings kommun från ett ekonomiskt perspektiv kan man konstatera att de båda kommunerna lägger lika mycket ekonomiska medel procentuellt sett av kommunernas totala budget på de berörda nämnderna som har hand om äldreomsorgen. Dock är det väldigt intressant vad respektive kommun betalar per brukare under ett år. Linköping betalar ca. 200 000 kronor mindre per brukare än Norrköping på ett år men uppnår ändå samma resultat när det kommer till helhetsbedömning av vården ur brukarens perspektiv. Kan detta bero på att privata alternativ är mer kostnadseffektiva pågrund av att privata aktörer är vinstdrivande och strävar då efter att göra sig av med onödiga kostnader? Medan kommunala boenden inte har någon vinstintresse och inte får föra med sig eventuellt överskott in i nästa års budget.
Linköping och Norrköpings kommun har rent övergripligt ett gemensamt mål nämligen att få bra vård och en god kvalité. Målsättningen för Linköping är framför allt bra kvalité och nöjda brukare, och Norrköping formulerar målet genom att det är den enskildes behov och önskemål om stöd, omsorg och vård som ska tillgodoses, och kvaliteten bestäms av hur den enskilde upplever tjänsten. En reflektion utifrån detta kan tolkas som att det är i Linköping är politikerstyrt vad som är god kvalité, bra vård och man sätter upp klara och tydliga mål som skall nås. Hur utövarna går tillväga för att nå dessa är upp till dem så länge de följer de utsatta riktlinjer som kommunen satt upp. I Norrköping kommun så är det brukaren själv som avgör när vården är bra och kvalitén är god och ut ifrån detta regleras verksamheten. Man kan tolka detta som att i Linköping har man en stor tilltro till att de privata aktörerna att de kan sköta verksamheten utifrån de styrdokument som finns utan en direkt politisk inblandning i hur verksamheten styrs. I vår kurslitteratur Sveriges politiska system (Norén Bretzer, Ylva. 2010, Studentlitteratur) förklaras att genom speciallagstiftningen bestämmer staten vad kommunerna måste göra. En av dessa obligatoriska uppgifter som kommunerna för närvarande har är “vård av äldre och funktionshindrade”. I detta avseende blir kommunerna förvaltningsmyndigheter i relation till centralmakten. Staten bestämmer ­ kommunerna utför. Frågan är om det är önskevärt att makten centraliseras ännu mer förutom att staten dikterar villkoren. Man måste beakta de olika förutsättningarna som de 290 kommunerna står inför. T.e.x i många mindre kommuner tenderar yngre folk att flytta ifrån pågrund av brist på utbildning eller jobb och en väldigt stor del av kommunens befolkning är inte längre arbetsföra och i behov av vård och omsorg, vilket innebär att det blir en ojämn fördelning av skatteintäkter och skatteutgifter. Kommuner har olika förutsättningar till att kunna bedriva en god vård. Ett alternativ här kan då vara att öppna upp för privata aktörer som är 16
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
godkända enligt LOV (Lag om valfrihet) och mer kostnadseffektiva. Med en decentraliserad styrning så har man mer kunskap om de behov som finns och de åtgärder som krävs inom kommunen. Därför är det bra att staten sätter standarden för vården medan kommunerna som har kunskap om den rådande situationen i kommunen utför. Om staten skulle ha haft hand om utförandet så kan det på grund av t.ex. byråkrati och dålig lokalkunskap finnas en stor risk att det skulle ta överdrivet lång tid att åtgärda problem som uppstått. Sammanfattningsvis anser vi i gruppen att det är positivt att kommunerna är ansvariga över hur äldreomsorgen bedrivs och att det existerar en kombination av kommunala respektive privata alternativ. I slutänden är det invånarna i respektive kommun som väljer vilka som ska styra kommunen och då indirekt den vård man vill ha. I Linköping och Norrköpings kommun så är helhetsbedömningen likvärdig trots skillnaderna i utförandet efter det material som vi förfogar över. 5. Slutsats Skillnaden på Linköping och Norrköpings kvalité på äldreomsorg är enligt brukarundersökningen som gjorts bland kommunernas berörda är knappt märkbar trots de olika regiformerna. Kvalitén för brukarna är mer eller mindre den samma och brukarna från de olika kommunerna är båda relativt nöjda med sin vardag på äldreboendena. Den största skillnaden ligger i kostnaden, Linköping betalar bara 397 972 kr per brukare om året jämfört med Norrköping där kostnaden är 200 000 kr mer årligen. Andra tydliga skillnader är att Norrköpings kommun med sina kommunalt styrda boenden vill skapa och bibehålla en minsta standard som man anser ska råda på samtliga boenden i kommunen. T.ex. finns det i regel träningslokaler på samtliga boenden, maten kommer från samma leverantörer och lokalerna är utformade efter samma modell. Kontentan av detta blir att alla får samma vård och förutsättningar, ur ett kollektivistisk tänk ses detta som det mest rättvisa och jämlika alternativet. I Norrköpings kommun har man valt att inte införa LOV (Lagen om valfrihet) utan istället så försöker man se till individens behov genom något som man döpt till “mina timmar”, vilket är majoritetens projekt för att öka valfriheten för brukarna. Projektet ska inledas med fyra månaders försöksverksamhet under 2014 för att sedan följas av en utvärdering men berör bara hemtjänstens brukare och inte brukarna i Norrköping kommuns äldreboenden. I Linköpings kommun har man till skillnad från Norrköpings kommun infört LOV. LOV reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård­ och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Detta innebär att man erbjuder mer valfrihet och möjlighet till brukaren att själv bestämma över den vård man vill ha och tar hänsyn till deras önskemål och behov. När man ska ansöka om äldreboende i Linköping har man möjligheten att välja utövare. Man kan t.ex. välja om man vill ha ett boende med anknytning till träningslokaler, som kan erbjuda alternativ till övriga 17
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
aktiviteter eller är specialiserade på vissa besvär. Slutsatsen som kan dras är att valfrihet är en viktig fråga, man måste respektera faktumet att människor är olika och att vi människor har olika behov.
18
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
6. Källförteckning
Tryckta källor:
Norén Bretzer, Ylva. 2010, Sveriges Politiska System, Studentlitteratur
Statistiska centralbyrån, årsrapport 2013
Otryckta källor:
http://app.linkoping.se/statdok/sabok/193.pdf 2014­03­12
http://www.kolada.se/index.php?page=workspace/nt 2014­03­13
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Ekonomi%20och%20administration/Ekonomi/Budget/2013­2014/B
udget%202013_2014.pdf?epslanguage=sv2014­03­16
http://www.linkoping.se/Global/St%C3%B6d%20och%20omsorg/Kvalitet%20och%20utveckling/Kvalitetsuppf%C3
%B6ljning/Rapport_%C3%84ldreboende_Link%C3%B6ping_2010.pdf?epslanguage=sv 2014­03­16
http://www.linkoping.se/Om­kommunen/Organisation/leanlink/kostochrestaurang/ 2014­03­13
http://www.linkoping.se/sv/Demokrati­politik/Namnder/Aldrenamnden/ 2014­03­13
http://www.linkoping.se/sv/Om­kommunen/Mal­och­regler/Mal­och­regler/2014­03­13
http://www.linkoping.se/sv/Om­kommunen/Organisation/Omsorg­och­aldreforvaltningen/Kvalitet­­och­utvarderings
kontoret/ 2014­03­13
http://www.linkoping.se/sv/Om­kommunen/Organisation/Omsorg­och­aldreforvaltningen/Omsorgskontoret/Medicin
skt­ansvariga­sjukskoterskor/MAS­sidor­for­utforare1/ 2014­03­16
http://www.linkoping.se/sv/Stod­omsorg/Aldreomsorg/Kvalitetsuppfoljning/ 2014­03­17
http://www.norrkoping.se/organisation/ekonomi/budget/budget2014_NorrkopingsKommun.pdf 2014­03­16
http://www.norrkoping.se/organisation/kommunen/kommunstyrelsen/kskontor/kommunservice/kostenheten/ 2014­03­13
http://www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal­regler/uppdragsplaner/vardomsorg/vard_omsorgsnamnden.pdf 2014­03­18
http://www.norrkoping.se/vard­omsorg/aldre/boenden/aldreboende/ 2014­03­18
http://www.norrkoping.se/vard­omsorg/kvalitet­utveckling/ 2014­03­12
http://www.regeringen.se/sb/d/14929/a/170338 2014­03­15
http://www.regeringen.se/sb/d/14933 2014­03­16
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument­Lagar/Forslag/Motioner/motion­D_GM02So436/?text=true 2014­03­18
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument­Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag­2001453_sfs­2001­453
/ 2014­03­16
http://www.scb.se/Statistik/OE/OE0115/2013A01S/Kommunalekonomisk%20utj%C3%A4mning%20f%C3%B6r%20ko
mmuner%202013%2C%20utfall.pdf 2014­03­13
http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor?step=3&service=1&municipal=87&cities=87 2014­03­14
19
Statsvetenskap 1 733G16: Det svenska politiska systemet
Linköpings universitet Seminariegrupp 2
2014­03­19
http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor?step=4&service=1&municipal=87&cities=87&performers=4
935%2C4936%2C4949%2C4937%2C4938%2C4950%2C5436%2C4951%2C4939%2C4952%2C4940%2C4941%2C4942%2
C4943%2C4923%2C4953%2C4930%2C4944%2C4945%2C4954%2C4946%2C4947%2C4948%2C4932%2C4924%2C4927
%2C4928%2C4929%2C4925%2C4955%2C4933%2C4931%2C4926%2C5435%2C4956%2C5434%2C4934&popup=false 2014­03­16
http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor?step=3&service=1&municipal=88&cities=88 2014­03­18
http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor?step=4&service=1&municipal=88&cities=88&performers=4
891%2C4911%2C4892%2C4893%2C4894%2C4897%2C4895%2C4898%2C4896%2C4912%2C4913%2C4910%2C4905%2
C4914%2C4915%2C4900%2C4901%2C4916%2C4917%2C4918%2C4902%2C4899%2C4903%2C4906%2C4909%2C4919
%2C4920%2C4904%2C4921%2C4907%2C4908%2C4922&popup=false 2014­03­16
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19232/2013­11­4.pdf 2014­03­13
20