Jämställdhetsintegrering i
Linköpings kommun
Seminariegrupp 3: Cissela Blomqvist Anna Prans Caroline Åkerman Amanda Åkesson
Det svenska politiska systemet 733G16, 7,5 hp
IEI - Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet
Vårterminen 2014
Innehållsförteckning
Inledning................................................................................................................................................. 2
Syfte................................................................................................................................................................................2
Frågeställningar ........................................................................................................................................................2
Bakgrund ........................................................................................................................................................ 3
Teori och tidigare forskning ................................................................................................................... 4
Metod ............................................................................................................................................................... 5
Resultat ........................................................................................................................................................... 6
Hur har Linköpings kommuns arbete för jämställdhetsintegrering sett ut?...................................6
Vilka resultat har projektet Kvalitet Jämt uppnått för integrering av jämställdhet inom
Linköpings kommun? .............................................................................................................................................7
Diskussion ...................................................................................................................................................... 9
Slutord .......................................................................................................................................................... 11
Referenslista .............................................................................................................................................. 12
1
Inledning
Den svenska välfärdsstaten har många fördelar men även brister. En av dessa brister är
att Sverige inte är ett jämställt land. Kvinnor och mäns lika villkor syns i teorin, men inte
i praktiken - de agerar på olika arenor och har olika förutsättningar. Enligt World
Economic Forums lista Global Gender Gap Report ligger Sverige fyra på rapport som
mäter jämställdheten i världen (”jämställdhet i Sverige”. nd). Sverige har aldrig haft en
kvinnlig regeringschef men är samtidigt ett av världens minst ojämställda parlament
med 45 procent kvinnor detta tyder på en splittrad bild ur ett makt- och
inflytandeperspektiv (Ibid). I Allbright-rapporten från 2014 redovisas att endast har
fyra procent av styrelseordföranden i börsföretag är kvinnor (Lundeteg, Hemberg &
Söder, 2014). I statliga bolagsstyrelser innehar kvinnor 35 procent av
ordförandeposterna. Vidare visar statistik på att ju fler kvinnor det finns inom ett yrke
desto sämre är lönerna, enligt Medlingsinstitutet tjänade kvinnor generellt 85, 2 procent
av mäns löner 2009. Samhällsstrukturerna knyter fortfarande kvinnan till hemmet där
hon utför merparten av det obetalda arbetet. Kvinnor tar ut mer än tre fjärdedelar av
föräldraledigheten och arbetar deltid i en större utsträckning. Detta sker på bekostnad
av kvinnornas löneutveckling och pension. Sveriges kommuner och landsting har en
viktig roll i jämställdhetsarbetet då kommunen kan ses som första steget för att nå en
nationell förändring (Karlberg, 2014). Invånarna ska kunna känna sig trygga med den
service som kommunerna och landstingen erbjuder och att den är likvärdig, oavsett kön.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver på sin hemsida att ”Jämställdhet
innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Hur
kommuner och landsting agerar som arbetsgivare och hur de utformar sina
verksamheter har stor betydelse för kvinnors och mäns levnadsvillkor” (“SKL:s stöd till
jämställdhetsarbete”, nd). Utifrån ovanstående informationen fann vi det intressant att
se närmare på hur och om Linköpings kommun arbetar med jämställdhetsintegrering på
kommunal nivå.
Syfte
Studien ämnar undersöka Linköpings kommuns arbete med jämställdhetsintegrering.
Vidare fokuserar studien på projektet Kvalitet Jämt, ett jämställdhetsprojekt som
Linköpings kommun startade 2010 efter att kommunen erhållit bidrag från SKL.
Frågeställningar
1. Hur har Linköpings kommuns arbete för jämställdhetsintegrering genom Kvalitet
Jämt sett ut?
2. Vilka resultat har projektet Kvalitet Jämt uppnått för integrering av jämställdhet inom
Linköpings kommun?
2
Bakgrund
Sveriges kommuner och landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation för
alla kommuner, landsting och regioner som finns i Sverige. SKL:s uppgift är att stödja
och bidra till att utveckla medlemmarnas verksamheter (Westlund, 2013). 2007-2008
påbörjade SKL ett program med medel från regeringen, ett program som ämnade till att
stärka kommunernas jämställdhetsarbete då det generellt i samhället finns ett stort
behov av att sprida kunskap om jämställdhet samt hur man bör arbetat med dessa
frågor. Denna strategi kallas jämställdhetsintegrering (“På tal om kvinnor och män,
lathund om jämställdhet 2012”, 2012). Syftet med programmet var att integrera ett
jämställdhetsperspektiv i den kommunala verksamheten och säkerhetsställa att
kommunens invånare får en likvärdig kommunal service och ett likvärdigt inflytande
oavsett kön (“Program för Hållbar Jämställdhet Slutrapporter Linköpings kommun”,
2013).
Under 2007 beviljades SKL 125 miljoner kronor för att under 2008-2010 kunna stödja
kommuner och landsting i sitt arbete med jämställdhetsintegrering (Regeringsbeslut
IJ2009/2012/JÄM). SKLs jämställdhetsprogram ger kommuner och landsting möjlighet
att ansöka om bidrag för jämställdhetsprojekt. Satsningen går under namnet
Programmet för hållbar jämställdhet och syftar till att få en långsiktigt hållbar
förändring där både rättvisa och kvalitet är i fokus (Sörman, 2014). Att underteckna
CEMR deklarationen var en förutsättning för att få bidraget beviljat från SKL.
Deklarationen ses som ett verktyg för att integrera jämställdshetsperspektivet i det
politiska beslutsfattandet i den praktiska verksamheten.
CEMR (The Council of European Municipalities and Regions) deklarationen är en
deklaration som undertecknas av regioner, kommuner och landsting inom Europa.
Deklarationen finns till för att stödja arbete för jämställdhet inom lokal och regional
nivå. Deklarationen innehåller bland annat arbete för att stärka demokratin, främja för
en god förvaltning samt att förbättra servicekvaliteten. Deklarationen ska finnas som
stöd så att diskrimineringslagstiftningen efterföljs samt att principer i internationella
avtal tas in i praktiken på både lokal och regional nivå. Deklarationen belyser ur ett
kvalitet och jämställdshetsperspektiv bland annat regioners och kommuners politiska
och beslutsfattande roll.
Undertecknande av CEMR-deklarationen är frivillig och de är upp till kommuner,
landsting och regioner att själva välja en eller flera frågor som deklarationen ska lägga
vikt vid samt att utforma en handlingsplan för hur jämställdhet över de resurser som är
nödvändiga för utförandet ska användas. Att underteckna CEMR-deklarationen innebär
att kommunen i fråga kan jämföra sig med andra kommuner men också att erfarenheter
kan utbytas både internationellt och nationellt (“CEMR-deklarationen Kortfakta om den
europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå”, 2009).
3
Teori och tidigare forskning
För att öka vår förståelse för jämställdhet har vi valt att se närmare på tidigare forskning
och teori ur ett genusperspektiv. Hur kön konstrueras blir av central betydelse när
jämställdhet ska studeras och undersökas. Enligt socialkonstruktionism är kön ett
socialt konstruerat fenomen, ett fenomen som vi ständigt producerar och återskapar.
Även organisationer betraktas som en form av social praktik som produceras av och i
samhället av människorna (Burr, 1995). Könsordningen på samhällsnivå såväl som på
organisationsnivå är komplex eftersom hela samhällets könsordning båda avspeglas,
skapar och reproduceras på samtliga nivåer, samhälls, - organisation, - grupp- och
individnivå (Wahl et al, 2001; Höök, 2001).
Yvonne Hirdman, framstående inom genusforskning, beskriver hur kön konstrueras och
kallar det genuskontrakt. Genuskontraktet ger instruktioner för hur vi ska bete oss
utifrån vilket kön vi har, till exempel att män ska vara beskyddare, starka och
överordnade och kvinnor ska vara omhändertagande, svaga och underordnade.
Kontraktet visar även att det som ses som manligt värderas högre än det som värderas
kvinnligt. Det anses alltså bättre att som kvinna besitta “manliga” egenskaper än vad det
är för en man att ha “kvinnliga” egenskaper. Genuskontraktet är någonting som funnits i
det patriarkala samhället väldigt länge och som hela tiden återskapas i samhället, utan
att det egentligen ifrågasätts (Hirdman, 2001). Vi kan se hur genuskontraktet fungerar
konkret genom att undersöka genus i organisationer.
Glastaket och glasvägg är teorier som beskriver kvinnors svårigheter i organisationer,
inte på grund av sin kompetens utan just på grund av att de är kvinnor. Glastaket-teorin
beskriver de svårigheter kvinnor möter när de ska avancera och nå högre positioner i
organisationer, och glasväggs-teorin beskriver att män och kvinnor äger majoritet inom
olika sektorer på arbetsmarknaden (Muhonen, 2010). Även Rosabeth Moss Kanter visar
de svårigheter kvinnor möter på arbetsplatser. Kvinnor möter till exempel svårigheter i
att värderas för sin kompetens, att kunna avancera, att de känner mer prestationskrav
samt har svårare att utvecklas i företagen (Moss Kanter, 1977). Även Sveriges
akademikers centralorganisation (Saco) utredningar visar att olika bedömningar
påverkar män och kvinnor. Kvinnor måste bevisa sin sakkunskap medan män kan
tillsättas i högre tjänster för deras potential. Statistik om löneskillnader visar tydligt att
det beror på kön. Under en livstid så tjänar kvinnor i snitt 2,6 miljoner mindre än män,
efter skatt (Jämställdhet, 2011).
Lena Abrahamsson påpekar att jämställdhet är en fråga som finns uppe i många
organisationer, men att få det att fungera i praktiken är svårt. Även om företagen i teorin
jobbar för att få det jämställt så återskapas den gamla ordningen tillslut. Mer konkret
betyder detta att när män och kvinnor på en avdelning ska “byta position” med varandra
så väljer ofta många män att arbeta på en annan avdelning, och därmed återgå till sin
vanliga position, för att undvika att deras arbete ska ses på som kvinnligt. För
kvinnornas del så återgår även de till sina vanliga positioner för att de positioner som
4
ses som manliga är någonting de måste kämpa för, och de är rädda för att inte ses som
tillräckligt kompetenta på dessa “manliga” positioner (Abrahamsson, 2009). Anna Wahl,
professor och forskare inom genus och organisationer på KTH, trycker på vikten av att
chefer i företag ska utbildades om genus. Utbildning är vad som krävs för att den
ojämställda maktfördelningen i företag inte längre ses som någonting naturligt (Wahl,
2012).
Det finns mycket tidigare forskning och teorier som pekar på vikten av tidiga
erfarenheter som påverkar hur kön som social konstruktion skapas. Två av dessa är
social inlärningsteori och kognitiv teori som visar att barn lär sig av sin miljö, och de
socialt konstruerade könsidentiteter vi har kommer från detta. Människan får tidigt lära
sig att det finns män och manligt beteende samt kvinnor och kvinnligt beteende, och blir
uppmuntrade när beteenden stämmer överens med kön och bestraffade när det inte
stämmer överens (Bjorklund, 2013).
Metod
För att på bästa sätt besvara studiens frågeställningar har vi dels antagit en kvalitativ
forskningsstrategi och dels valt att granska rapporter, tidigare forskning, lagtexter samt
utredningar från relevanta myndigheter (Fogelberg, 2011; Fogelberg, 2013, “Program
för Hållbar Jämställdhet Slutrapporter Linköpings kommun”, 2013, Information till
nämner och förvaltningsledningar Kvalitet Jämt Linköping, 2010). Inom den kvalitativa
forskningen önskar man nå djupare förståelse och kunskap inom valt forskningsområde
i motsats till den kvantitativa forskningsstrategin (Bryman, 2011). Utöver detta har vi
använt oss av befintlig kurslitteratur för att komplettera vår kunskap om hur det
svenska politiska systemet är uppbyggt och fungerar i praktiken ner till kommunalnivå.
Då vi valt att undersöka Linköpings kommuns arbete med integrering av
jämställdhetsfrågor fann vi det nödvändigt att komma i kontakt med en ansvarig för
detta på kommunkontoret. Vi kontaktade Linköping kommuns centrala service som
hänvisade oss vidare till en person som arbetar på kommunkontoret med den här typen
av frågor. Personen i fråga informerade oss om projektet Kvalitet Jämt och gav oss även
en del material om projektet som vi kunde läsa in oss på.
Som ovan nämnt, antog vi en kvalitativ forskningsstrategi varpå vi genomförde en
telefonintervju med en projektledare för Kvalitet Jämt, som vi härmed kommer referera
till som respondent. Intervjun ämnade till att dels få en djupare förståelse för projektet
Kvalitet Jämt samt att komplettera den information vi fått ta del av genom diverse
rapporter och dokument. Inför intervjun utformades en intervjuguide av
semistrukturerad karaktär med ett antal frågor baserade på studiens syfte och
frågeställningar. Frågorna formulerades med låg grad av styrning då vi önskade stort
utrymme i respondenternas svar (Patel & Davidson, 2012). Vi valde att genomför en
5
telefonintervju då det var fördelaktig utifrån vår tidsram. Telefonintervjuer kan enligt
Bryman (2011) motverka att respondenten påverkas av yttre faktorer som i större
utsträckning kan inverka vid en facetoface intervju. På önskan av respondenten
skickades de frågor som vi önskade ställa några dagar innan telefonintervjun skulle äga
rum.
De etiska aspekterna är alltid viktiga när en samhällsvetenskaplig studie utförs. Den här
studien
säkrar
detta
genom
informationskravet,
samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning,n.d).
Resultat
Nedan presenteras resultatet uppdelat efter studiens två frågeställningar.
Hur har Linköpings kommuns arbete för jämställdhetsintegrering sett ut?
Projektet Kvalitet Jämt är en utvecklingssatsning som gjorts av Linköpings kommun för
att integrera jämställdhetsperspektivet i kommunen under två faser. Linköpings
kommun har ingått i SKLs satsning Program för Hållbar Jämställdhet och erhållit 2
miljoner (fas 1) samt 1,4 miljoner (fas 2) av SKL för att arbeta med dessa frågor.
Regeringen har initierat en satsning för stöd till integrering av jämställdhetsarbete i
offentliga organisationer och tilldelat SKL 240 miljoner kronor under perioden 20082013. Linköpings kommun var den enda kommunen i Östergötland som sökte samt
beviljades anslag av SKL för denna satsning. En förutsättning för att Linköpings kommun
ens skulle få ansöka samt beviljas bidrag från SKL var att man undertecknade CEMRs
europeiska deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män. CEMR står för The
Council of European Municipalities and Regions. För att underteckna deklarationen
krävdes det att Linköpings kommun utarbetade en detaljerad handlingsplan för hur man
planerade att bedriva jämställdhetsarbetet inom kommunen ur ett långsiktigt
perspektiv. Arbetet kommer kontinuerlig följas upp för att kvalitetssäkra att kommunen
faktiskt följer den handlingsplan som formulerats. En återrapport förväntas framställas
under 2014.
Kvalitet Jämt (fas 1) startades 2010 och pågick under ett års tid. Efter ett år beslutade
SKL att fortsatt stödja genomförandet av jämställdhetsintegreringen inom kommunerna
och Linköpings kommun sökte återigen medel för att kunna fortsätta arbete med
jämställdhetsintegrering i kommunen. Ansökan beviljades av SKL och Kvalitet Jämt (fas
2) påbörjades och pågick mellan 2011-2013. Beslutet från SKL, att ge mer bidrag till
kommunerna syftade till att säkra hållbarheten i de utvecklingsarbeten som påbörjats i
fas ett. Fas två ämnade även att mer konkret leda till långsiktiga samt hållbara
förändringar inom kommunernas verksamheter för att uppnå målen om att kunna ge
likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar.
6
I och med projektet Kvalitet Jämt valde Linköpings kommun att satsa på att utbilda
politiker, förvaltningsledning, sakkunniga nyckelpersoner, chefer och fackliga
representanter på samtliga nivåer inom den kommunala verksamheten. Syftet med
projektet har varit att centralt utarbeta styrdokument och handlingsplaner utifrån ett
jämställdhetsintegreringsperspektiv för hela den kommunala verksamheten. Samtliga
förvaltningar och nämnder har involverats i arbetet i syfte att även förankra projektet
på organisationsnivå. Cirka 1000 personer deltog i de erbjudna utbildningsaktiviteterna.
Projektet leddes av två projektledare och det rekryterades åtta delprocessledare som
tillsammans skulle driva projektet Kvalitet Jämt och även fungera som resurser inom
kommunen för frågor rörande jämställdhet. För projektet valdes sju kommunala
verksamheter ut på en mer lokal nivå driva projektet vidare. De utvalda verksamheterna
var
Utbildningsförvaltningen
(två
gymnasieskolor
och
en
grundskola),
Kommunikationsavdelningen, Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen, Omsorgs – och
socialförvaltningen samt Kultur- och fritidskontoret.
De satsningar som gjordes inom Utbildningsförvaltningen och skolorna var
statistikuppföljning utifrån ett genusperspektiv, anonyma prov för att säkra
likvärdigheten i dem, en handlingsplan för att språkarbete inom skolan ska bli jämställt,
stresskurs,
studieverkstad
och
elevpärm
som
ska
hjälpa
till
i
jämställdhetsarbetet. Kommunikationsavdelningen har å sin sida uppgiften att
medvetandegöra den egna personalen om jämställdhetsfrågan om arbetat med
genusutbildning
och
en
föreläsning
i
bildanalys.
Inom
miljöoch
samhällsbyggnadsförvaltningen låg fokus på att undersöka hur service kvalitén såg ut,
utifrån ett genusperspektiv, för de som kontaktat förvaltningen angående parkunderhåll
och trafiksäkerhet. I Omsorg- och socialförvaltningen har man bland annat valt att
genomföra en enkätundersökning i syfte att kartlägga samt få kunskap om hur
genusaspekten ser ut i de olika verksamheterna inom förvaltningen. Det har samordnats
en referensgrupp med representanter från olika verksamhetsområden som tillsammans
ska fokusera på jämställdhet samt utbyta erfarenheter. Inom Kultur- och fritidskontoret
har det bland annat arbetats för att uppmärksamma könsfördelningen av ekonomiska
resurser samt jämföra hur denna fördelning ser ut inom idrottssektorn.
Vilka resultat har projektet Kvalitet Jämt uppnått för integrering av jämställdhet
inom Linköpings kommun?
Kvalitet Jämt har belyst och lyft frågan om jämställdhet och gjort medarbetarna
medvetna om bland annat beteenden och strukturer som hämmar könens
förutsättningar i samhället. En viktig del var att Linköpings Kommun undertecknade
CEMR-deklarationen. Det
här har resulterat
i
att kommunstyrelsens
utvecklingsavdelning tagit fram en aktivitetsplan, i enlighet med CEMR. I
aktivitetsplanen finns beskrivet aktivitet och tidsplan, och avstämningar samt
återkoppling kommer ske.
Genom kompetenssatsning på chefer, politiker och medarbetare finns nu kunskap i
kommunen om jämställdhetsintegrering. Det har visat sig ge resultat att arbeta med
7
jämställt perspektiv i förskoleklasserna i både barnens lek och hur de förhåller sig till
varandra.
För Linköpings Kommunala grundskolor var meritvärdet 2013 det bästa sen
mätningarna startade 2001, med 4,5 meritpoäng. Stressen har minskat för eleverna där
skolorna har erbjudit stresskurser. Projektet med att integrera jämställdhet i
ledningssystemet har gett positiva resultat då det nu finns med i de 10 olika processerna
och även i olika stöddokument. Kvalitet Jämt har även gett resultat i form av spridning.
Vissa projekt som pågått någonstans har kopierats av en annan enhet och startat även
där. Många projekt har även arbetats vidare med och utvecklats, till exempel har skolor
byggt vidare på teman så som stress, sexualitet och genus.
Kommunikationsavdelningens arbete gav ett resultat som visar att medarbetarna blev
mer uppmärksamma och medvetna om hur kvinnor och män presenteras olika i text och
bild. Undersökningen som miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen gjorde har visat att
det finns skillnader i hur män och kvinnor upplever servicen. Därmed ger
undersökningen underlag för att framtida ärenden skall ha kvalitetssäkring sett till ett
jämställdhetsperspektiv, fördjupningar av förvaltningens alla områden, utveckla hur
ärenden systematiskt hanteras samt skapa uppföljningsverktyg. Området för kultur och
fritid har innan projektet Kvalitet Jämt tidigare arbetat med jämställdhetsperspektivet
och kommer i fortsättningen arbeta vidare för att uppmärksamma dessa frågar samt
tydliggöra verksamhetsplaner som Kultur- och fritids förvaltning ansvarar för.
Utifrån arbetet med projektet Kvalitet Jämt har man inom Omsorgs- och
socialförvaltningen beslutat att avsätta medel för att öppna ett stödboende för kvinnor
då undersökningar visat att enkönad behandling bättre stödjer utsatta kvinnor.
Förvaltningen har även utarbetat ett webbverktyg där olika insatser kan mätas ur ett
könsperspektiv. Verktyget kommer att publiceras på webben och vara tillgängligt för
alla medborgare.
Enligt respondenten har Linköpings kommun redan innan projektets start arbetat aktivt
med jämställdhets- och mångfaldsintegrering i kommunen. Linköpings kommun ligger i
framkant när det kommer till jämställdhetsarbete enligt respondenten. Det var därför
självklart för Linköpings kommun att söka bidra från SKL för att jobba vidare med dessa
frågor. I enlighet med CEMR-deklarationen är kommunen som tidigare nämnt ålagd att
arbeta vidare med dessa frågor när projektet avslutas. Detta ser respondenten som en
självklarhet och trycker på att fokus på dessa frågor alltid kommer vara en del av
kommunens arbete. Projektet har varit lyckat i det avseende att det funnits resurser och
att utbilda och höja de anställdas kompetens. De olika projektgrupperna har kunnat följa
upp och stött projektet. Det har gett kommunen bra förutsättningar till att arbeta vidare
med dessa frågor och framhåller att jämställdhetsaspekten alltid ska vara en del av
samtliga politiska beslut som tas inom kommunen i framtiden (respondent). Utan
Kvalitet Jämt tror inte respondenten att man hade nått lika långt med
jämställdhetsarbetet inom Linköpings kommun.
8
Det som enligt respondenten gjorts mer konkret för att jämställdhetsintegreringen ska
bli en del av kommunens dagliga arbete är exempelvis att samtliga nämnder inom
kommunen är förpliktigade att sätta upp mål samt utforma handlingsplaner för hur man
ska arbeta vidare för att uppnå jämställdhet inom kommunen och dess verksamheter.
Projektet har även lett till små strukturförändringar, exempelvis har mallen för
ärendeberedningar omformats så att varje ärendeförslag måste ta hänsyn till
jämställdhetsintegreringsperspektivet i kommunen. Majoriteten av kommunens
anställda har enligt respondenten varit positiva till projektet Kvalitet Jämt och förklarar
att hen inte upplevde något motstånd till det, i alla fall inget större motstånd än vad man
vanligen möter vid förändringar av olika slag. Respondenten tror att
jämställdhetsarbetet kommer vara en naturlig del av kommunens dagliga arbete inom
några år.
Kvalitet Jämt-projektet stötte ibland på faktorer som gjorde det svårt att få förankring i
organisationsarbetet och därmed ge resultat. En försvårande faktor var att
vardagsarbetet prioriterades framför att arbeta för jämställdhet. Många av
delprocessledarna uppger att tiden för projekt Kvalitet Jämt verkade begränsande och
en förankringsarbetet skulle underlättats om tiden varat över en längre tid. De beskriver
att även om de genom Kvalitet Jämt besitter legitimitet att utföra
jämställdhetsintegrering, så kan de inte verka tvingande och beordra medarbetare att
arbeta jämställt.
Trots detta framkommer det att det inte är supertydligt hur man ska arbeta vidare med
jämställdhetsintegreringen när projektet avslutats, vem bär det yttersta ansvaret då.
Enligt utvärderaren av fas 2 är det inte helt självklart eller tydligt vem som ska äga det
fortsatta arbetet inom kommunen. Några delprocessledare uttrycker också stor
osäkerhet när det gäller hur arbetet ska kunna fortsätta, att det inte är klart vem som
ska överta ansvaret. Flera uttrycker också att de inte hunnit så långt som de hade
önskat, liksom en frustration över detta.
Diskussion
När Linköpings kommun tog möjligheten att söka bidrag hos SKL visade kommunen på
en vilja till förändring och engagemang. Bidraget gav kommunen möjlighet att finansiera
projekt Kvalitet Jämt. Projektet har ägt mandat i vilka frågor som skall prioriteras och
därför har frågan om jämställdhet fått en större plats och frågan har lyfts. Men vad
händer när projektet avslutats? Kommer arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätta
trots att själva projektet Kvalitet Jämt inte längre bedrivs i projektform? Vem eller vilka
tar ansvaret att föra detta viktiga arbete och diskussion vidare? Kommer det fortfarande
finnas ett lika stort intresse att driva dessa frågor vidare? Detta är frågor som vi ställer
oss efter genomgång av rapporter, dokument och intervju. Allt fler organisationer
uppmärksammar jämställdhetsfrågan och det förs diskussioner kring detta samtidigt
som komplexiteten verkar ligga i hur man i praktiken, det dagliga arbetet kan integrera
9
jämställdhetsarbete. Lena Abrahamsson (2009) bekräftar detta och menar att det oftast
fungerar väldigt bra i teorin men att det sedan blir lätt för många att återgå till sina
vanliga
och
rutiner
arbetsuppgifter.
Detta
försvårar
arbetet
med
jämställdhetsintegrering inom organisationer. Detta kan enligt oss ses som en
konsekvens även för Linköpings kommuns arbete med Kvalitet Jämt. Under projektets
gång är det relativt enkelt att bedriva ett arbete med fokus på integrering av
jämställdhet men efter projektets slut rikseras det att den här typen av frågor får mindre
fokus och utrymme på den dagliga agendan. Här kan det dras en parallell till Yvonne
Hirdmans (2001) genuskontrakt som trycker på att könsordningen och dess
konstruktion ligger djupt rotad i vår struktur och kultur på såväl samhälles som
organisationsnivå och det reproduceras varje dag av oss samhällsmedlemmar. Det är
därför otroligt viktigt att lyfta dessa frågor och försöka hitta metoder och konkreta
arbetssätt för hur man ska arbeta för ett jämställt klimat inom organisationer - både i
teorin men främst i praktiken.
Projektet Kvalitet Jämt kan i det stora hela sägas ha haft en positiv inverkan på
Linköpings kommuns arbete med jämställdhetsintegrering. Projektet har genom sin
stora satsning på utbildning och kunskapsspridning lyckats nå ut till många människor
inom kommunen och på olika nivåer. Många personer har involverats och man har
bedrivit ett intensivt arbete inom många olika verksamhetsområden. Även om projektet
i sig medfört många positiva aspekter uppstår det en paradox då projektet endast varar
en kortare period samtidigt som arbetet med jämställdhetsintegreringen bör
genomföras ur ett långsiktigt perspektiv för att uppnå hållbar utveckling. Enligt
respondenten bör jämställdhet vara en självklarhet i kommunens arbete och tror att på
det på sikt kommer vara en “naturligt” del av kommunens arbete. Den ansvarige
utvärderaren ser dock en utmaning i hur projektet framåt i tiden ska bedrivas och
menar att det kan vara svårt att ingen längre “äger” frågan längre.
Det kan vara svårt att se konkreta förändringar efter Kvalitet Jämt då det är vanskligt att
mäta statistiska förändringar inom jämställdhet, bortsett från hur många män
respektive kvinnor det finns inom olika sektorer och hur rollerna är fördelade mellan
respektive kön. Glastaket är den teori som beskriver hur kvinnor och män äger majoritet
inom olika sektioner och positioner, vilket Muhonen (2010) skriver om. Moss Kanter
(1977) visar att kvinnor möter svårigheter, till exempel när de vill avancera och
utvecklas på en arbetsplats. För att denna ojämställda maktfördelning i företag ska
brytas är det viktigt med kompetensutbildning (Wahl, 2012), till exempel genom
utbildning i genus. Genom kompetenssatsning på chefer, politiker och medarbetare har
Kvalitet Jämt varit aktiv med att det finns en kunskap i kommunen om
jämställdhetsintegrering.
Det visade sig ge positiva resultat då projektet arbetade med att uppmärksamma
jämställdhetsfrågor inom förskolor och fritidsgårdar. Intrycken från omgivning och
miljö i tidig ålder skapar beteende- och tankemönster som följer en i livet. Människan får
i tidig ålder lära sig att det finns skillnader mellan könen. Det finns förutbestämda
10
beteendemönster som passar för antingen män eller kvinnor och barn uppmuntras när
beteenden stämmer överens med “rätt” kön och blir bestraffande när de inte stämmer
överens (Bjorklund, 2013). En effekt av att i tidig ålder öka medvetenheten för
jämställdhet hos förskolepersonalen kommer det förhoppningsvis betyda att tydliga
förändringar sker ur ett hållbart perspektiv på längre sikt, där jämställdhet blir en
självklarhet istället för ett tillfälligt projekt.
Slutord
Det svåra är att implementera jämställdhet så att det blir en del av det dagliga arbetet. Vi
har valt att skriva en uppsats inom området, vilket tyder på att jämställdhetsfrågan
fortfarande är ett aktuellt och omdebatterat ämne. Studien fokuserade på vad
kommunen i Linköping gör för att integrera jämställdhet i de lokala verksamheterna så
att det blir en naturlig del av kommunen. Problemet bör fortsättningsvis
medvetandegöras och det utrymme i den dagliga debatten som krävs för att vi ska
uppnå ett jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga
möjligheter.
Vi har skrapat på ytan på ett stort omfattande projekt. Förslag till forskning är
fördjupningsarbete som fokuserar på någon av de sju verksamheterna som ingick i
Kvalitet Jämt och göra en närmare granskning och utvärdering av någon av
verksamheterna.
11
Referenslista
Abrahamsson, L. (2009), Att återställa ordningen, Boréa Bokförlag.
Bjorklund, D.F. (2013). Children's thinking cognitive development and individual
differences /. Johanneshov: MTM.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Burr, V. (1995). An introduction to social constructionism. London: Routledge.
CEMR-deklarationen Kortfakta om den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal
och regional nivå. (2009). Sveriges Kommuner och Landsting.
Fogelberg Eriksson, A. (2011). Utvärdering av “Kvalitet Jämt Linköping” - Systematisk
jämställdhetsintegrering i Linköpings kommun. Institutionen för beteendevetenskap och
lärande. HELIX VINN Excellence Centre Linköpingings Universitet.
Fogelberg Eriksson, A. (2013). Utvärdering av Kvalitet Jämt Linköping Fas 2.
Institutionen för beteendevetenskap och lärande. HELIX VINN Excellence Centre
Linköpingings Universitet.
Hirdman, Y. (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Information till nämnder och förvaltningsledningar. (2010). Linköpings Kommun.
Jämställdhet (2011) Saco. Hämtad 2014-03-17 Från http://www.saco.se/forskning-kunskap/vi-arbetar-med/jamstalldhet/
Jämställdhet i Sverige. (nd). Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund SKR. Hämtad
2014-03-20 Från http://www.kvinnojouren.se/fakta/feminism-ochjamstalldhet/jamstalldhet-i-sverige
Kanter, R. M. (1977). Men and women of the corporation. New York: Basic Books.
Karlberg, S. (2014). Jämställdhet fortsatt profilfråga för Sveriges kommuner och landsting.
Jämställ.nu, Nationella sekretariatet för genusforsking, Box 709, 405 30 Göteborg.
Hämtad 2014-03-17 Från http://jamstall.nu/blog/2014/02/07/jamstalldhet-fortsattprofilfraga-for-sveriges-kommuner-och-landsting/
Kvalitet Jämt Linköping (n.d.) Hämtad 2014-03-17 Från
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/J%C3%A4mst%C3%A4lldhet%2
0och%20m%C3%A5ngfald/Sammanfattning%20Kvalitet%20J%C3%A4mt.pdf?epslang
uage=sv
12
Lundeteg, A., Hemberg, C., Söder, M. (2014). Ny norm - En kvinna i ledningen. Allbrightrapporten, mars 2014. Allbright, Stockholm. Hämtad 2014-03-17 Från:
http://allbright.se/wp-content/uploads/2014/03/AllBrightrapporten-2014.pdf
Muhonen, (2010) Kvinna och chef - en karriär i motvind. Chefstidningen. Hämtad 201403-14 från http://www.chefstidningen.se/printtext.php?sid=4&tid=1082
Moss Kanter, R., (1977), Men and Women of the Corporation, BasicBooks.
Palmström, J., Eduards, M., Jansson, M., Wendt, M. & Åse, C. (red.) (2012). Det heter
feminism!: 20 anspråksfulla förslag för att förändra världen. Stockholm: Hallongrottan
och Feministiskt Perspektiv.
Principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (n.d.). Hämtad 7 mars, 2014
från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Program för Hållbar Jämställdhet Slutrapporter Linköpings kommun.(2013). Linköpings
Kommun
Regeringsbeslut IJ2009/2012/JÄM (2009). Hämtad 2014-03-17 Från
http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/60/07/9160025e.pdf
SKL:s stöd till jämställdhetsarbete. (Nd.). SKL. Hämtad från 2014-03-17 Från
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/jamstalldhet
Statistiska centralbyrån (2012) På tal om kvinnor och män, lathund om jämställdhet 2012
Hämtad 2014-03-17 Från
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2012A01_BR_X10BR1201.pdf
Sörman, H. (2014). Jämställdhet och kvalitet hänger ihop. Sveriges Kommuner och
Landsting, Stockholm. Hämtad 2014-03-17 Från
http://www.skl.se/press/veckobrev/vds-kronika/jamstalldhet-och-kvalitet-hangerihop
Wahl, A. Holgersson, C., Höök, P., Linghag, S., (2001). Det ordnar sig, Studentlitteratur.
Westlund, P. (2013). Om SKL. Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm. Hämtad
2014-03-17 Från http://www.skl.se/om_skl
13