Romsk integration i Linköpings kommun
Författare: Alexander Sundling, Jörgen Reinholdsson, Krmang Salih och Gustav Åhs
1. Inledning ........................................................................................................
1.1 Syfte ..........................................................................................................
1.2 Frågeställningar..........................................................................................
1.3 Metod..........................................................................................................
2. Bakgrund.........................................................................................................
2.1 Historisk Bakgrund....................................................................................
2.2 Romer i Linköping idag.............................................................................
3. Resultat ...........................................................................................................
3.1 Romsk inkludering....................................................................................
3.2 Romsk inkludering Linköping...................................................................
3.3 Arbetsförmedlingens betydelse .................................................................
3.4 Krishantering av romska tiggare.................................................................
4. Diskussion & Slutsatser.................................................................................
4.1 ....................................................................................................................
4.2 ....................................................................................................................
5. Käll- och litteraturförteckning .....................................................................
6. Bilagor..............................................................................................................
6.1 Uttalande ifrån Länsstyrelsen......................................................................
6.2 Rapport Romsk inkludering Länsstyrelsen 2012.............................................
1. Inledning
Vi hade först tänkt skriva om integration i Linköping utifrån ett bredare perspektiv, men valde
sen att avgränsa oss till just den romska minoriteten. Vi anser att debatten om romer är mer
aktuell än någonsin – mycket beroende på uppmärksamheten som den ökade invandringen av
tiggare ifrån Rumänien och Bulgarien har fått efter dessa länders inträde i EU 2007.
1.1 Syfte
Vi kommer med detta korta grupparbete att granska de bakomliggande orsakerna till romernas
moderna problematik, samt undersöka vad som sker på statlig och kommunal nivå för att
underlätta romernas integration in i det svenska samhället.
1.2 Frågeställningar
Vilken lagstiftning och vilka projekt på kommunal och statlig nivå dikterar romernas
levnadsvillkor?
1.3 Metod
Vi hade även tänkt intervjua den så kallade brobyggaren som finns anställd på
arbetsförmedlingen i Linköping, men han visade sig vara svår att boka in på så kort varsel. Vi
har därför främst utgått ifrån skriftliga källor.
2. Bakgrund
2.1 Historisk Bakgrund
Ett problem med att skriva en bakgrund om Romer handlar om vems definition av Romer som
skall användas. Statens definition av Romer infattar både de olika stammarna av Romani och
de Resande. Åsikterna går isär om de går att definiera som olika folkslag då vissa forskare
som Bo Hazell1 vill särskilja grupperna i så stor mån som möjligt medan andra som Köljing,
Nylander och Hultqvist2 pekar på att även om språkstammarna skiljer sig så är ursprunget
detsamma. För denna undersöknings enkelhet kommer vi använda statens användande av
ordet och använda Romer som samlingsnamn för de som historiskt kallats för Romer,
Resande och Zigenare.
Romerna är en folkgrupp vars bakgrund är omdiskuterad. Många forskare hävdar att deras
ursprung är Indiskt och att de utvandrade runt 700-talet. Enligt andra forskare och många
romska organisationer är deras ursprung Egyptiskt, eller Persiskt och stammar från 200-talet.
Den första Europeiska dokumentationen av Romer är från 1322 och beskriver ett kringresande
folk i Grekland. De har historiskt mestadels rört sig i sydöstra Europa, kring Balkan,
Rumänien och Ungern. År 1512 ankommer de första Romerna till Sverige. De verkar inte ha
varit särdeles välkomna då de första omnämningarna av ”Tatterne” är order om förvisningar,
hot om hängning eller beslut om att driva bort Romer. Men det finns också exempel på hur en
herr Anders Faa fått ett rekommendationsbrev av Hertig Magnus.3 Genom historien har de
1 Hazell, Bo (2002) Resandefolket: Från tattare till traveller. Uppsala: Ordfront s. 8-10
2 Köljing, Nylander, Hultqvist (2013) Vi är Romer Göteborg: Göteborgs Statsmuseum
3 Etzler, Allan (1944) Zigenarna och deras ättlingar i Sverige Uppsala s. 44-55
förföljts i Sverige under större delen av sin existens, med få uppehåll då deras
hantverksskicklighet befunnits önskvärd.
Flera exempel på Romskt etablerande finns igenom historien, i flertalet tillfällen etableras
byar som bara innehåller Romska familjer. Helst i närheten av gränser av olika slag då det
underlättar flytt ifall lagar ändras, myndigheter byter inställning eller lokalbefolkningen blir
uppretade på dem. Flera av de mindre sådana bosättningarna har funnits i Skåne med namn
som Gladsax, Degerberga och Skettliljunga.4 En annan plats som har funnits är ”Tattarstan i
Snarsmon” en ödsligt placerad by i Bohuslän på gränsen till Norge, som mest hade byn
mellan 75 och 150 invånare och bestod av jordkulor. Denna by bildades runt mitten av 1800talet och har gett en tydlig uppvisning i både positiva och negativa behandlingar av Romer.
Första försöket att bygga i Snarsmon slutar i att en bondehop jagar bort Romerna, det flyttar
då en kortare bit och bygger på nytt. Denna gång blir en lokal lärare engagerad, erbjuder
barnen skolgång och blir välkomnad in i lägret med värme. Även om där blev kulturkrockar
och framför allt diskussioner kring stöld som för många var enda sättet att försörja sig.5
Det skrivs även nidvisor som sprids som skillingtryck under slutet av 1800-talet, en av de mer
populära är ”Skojare”6 skriven av Gustaf Fröding själv:
I Kattebohult bor det tattarepack,
i Kattebohult bort i Bo,
och där är det rackel och snatter och snack
och skojareliv, må ni tro.
Där hålla de svarte Boneckerna till,
de värsta i vårt fögderi
- vad prästen och lagen och länsman vill
det strunta Boneckerna i.
Texten tillsammans med den nya rikstäckande lagen om lösdriveri7 och utbyggnaden av det
moderna samhället med lanthandlare och veterinärer m.fl. som etablerade fasta punkter för
tillhandahållande av de tjänster som kringresande tidigare stått för tog bort den nytta de ofta
utgjort i samhället, kvar blir bara föraktet.8
Förföljelserna fortsätter in i 1900-talet och i vågorna kring nationalism och rashygien flammar
de till och med upp och ett av de tydligaste exemplen är raskravallerna i Jönköping. Under 40talet bodde en förhållandevis stor mängd Romer i Jönköpings östra delar. Husen de bodde i
var i dåligt skick, men det var de enda som hyresvärdar var villiga att hyra ut åt dem. Efter
långt klagande på deras utnyttjande av fattigvårdssystemet och anklagelser om att de
misshandlade ”hederliga” Jönköpingsbor. Runt 1948 kulminerade relationerna till rena
4 Hazell s. 176
5 Ibid s. 177-180
6 Fröding, Gustav Skojare (1891) http://runeberg.org/dragharm/skojare.html
7 Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/lösdrivare
8 Lundin Sara, P3 Dokumentär, Jönköpingskravallerna http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/61563?
programid=2519, (2011) Sara Lundin/Rundfunk Media 13:10-15:05
raskravaller där en folkmobb gick från hus till hus och misshandlade alla Romer de kunde få
tag på. Passiviteten från polisen och uppmuntringar från lokalpressen visar också på tidsandan
och det vitt spridda hatet mot Romer. Det verkade finnas en tyst överenskommelse i
Jönköping, så länge folkmobben inte gick för långt utan höll sig till misshandel och
förstörelse fick de hålla på. Polisen gick in i slutet och stoppade kravallerna, men det tog så
pass länge att de troligen hade dött ut på egen hand i vilket fall. Men hela scenariot visar på
hur Romer inte sågs som jämbördiga medlemmar av samhället, tidningarna rapporterade
snarare om dem som en slags plåga för det goda svenska samhället och att det var naturligt att
”hederliga svenskar” sökte göra upp med dem.910
Rashygienen i sig förföljde aktivt Romer som ansågs ha en försvagande inverkan på den
svenska folkstammen. År 1934 införde svenska staten en steriliseringslag med syfte att hålla
rasen ”ren” från de raser som ansågs komma med sinnesslöa drag. Mellan 1934 och 1975
steriliserades 63 000 människor, mellan en tredjedel och hälften av dessa uppskattas vara
tvångssteriliseringar.11
Primärt var lagen ursprungligen till för de som ansågs ”sinnesslöa, sinnessjuka eller andra
som lida av rubbad själsverksamhet”. Däremot pågick en ständig kamp om att andra faktorer
skulle börja väga in i omdömet kring steriliseringar. Även om inga specifika raser pekas ut när
lagen som senare skulle underlätta steriliseringar kom år 1941 så gjorde den det lättare för
doktorer, många av vilka var anhängare av teorier kring rashygien att fatta beslut som var
baserade på rashygieniska grunder. Enligt många vittnesskildringar insamlade av Bo Hazell
fattades också många av besluten att sterilisera Romer på godtyckliga grunder annat än deras
härkomst. Många av de som angetts som frivilliga har dessutom blivit hotade med att bli
fråntagna sina barn.12
Mellan 20-talet och 60-talet skapades även de så kallade ”Filmtattarna”, den fördomsfulla
nidbilden av tattaren som visades på biograferna. Filmernas genomgående tema handlar om
tattarens utanförskap och passionerade sinne som skapar en grav brist på självkontroll och
slutar i tragedi går igenom i många av filmerna. De gestaltas som svartmuskiga och
kriminella, boende i skogen och inverkar vare sig de vill eller ej negativt på samhället. Sista
filmtattaren visades på bio år 1968 och de visas in i modern tid, till och med filmen I
mörkaste Småland som på många sett är att betrakta som gestaltar Romerna som lata, farliga
och utan normer samt fortsätter på ett skämtsamt sätt förklara att det borde anordnas
tattarejakt precis som man jagar älg.13
9 Ibid s. 197-205
10 Lundin Sara, P3 Dokumentär, Jönköpingskravallerna http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/61563?
programid=2519, (2011) Sara Lundin/Rundfunk Media
11 Hedenborg Susanna & Kvarnström Lars, Det svenska samhället 1720-2006 Böndernas och arbetarnas tid
(2004) Studentlitteratur, Lund s. 288-289
12 Hazell, s. 96-104
13 Ibid s. 144-156
I dag bor mellan 50-100 000 Romer i Sverige,14 siffran är svår att säkerställa då fördomar och
förföljelser har gjort att inte alla är öppna med sin kultur eller härkomst. De är idag en
officiell minoritet i Sverige och ett av språken Romani chib är officiellt minoritetsspråk med
rättigheter och forskningsresurser som ska se till att det både bevaras och att dess utövares rätt
att tala språket bevaras. Idag är de flesta Romer bofasta i Sverige men kulturen bevaras och
integrationen är ofta svår. Att det än i dag fortsätter komma ut artiklar om Romer som inte får
komma in i butiker, inte får hyra bil, blir utsatta i skolan visar på att samhället inte kommit så
långt att problemen försvunnit än. Enligt brottsförebyggande råden (BRÅ) begicks 885
hatbrott mot Romer mellan åren 2008-2012 och även om våldsbrotten har gått ner har
hetsandet mot folkgrupp ökat med 230 procent de senaste 5 åren15.
2.2 Romer i Linköping idag
I Linköping beräknar man med att de bor cirka 2000 romer. Man har tagit fram denna siffra
med hjälp av romska företrädare och religiösa samfund, och då inräknas både svenska
medborgare samt personer med permanent uppehållstillstånd.16 Linköping har störst andel
romer från balkanstaterna och det är därför denna grupp som har fått kommunens största
uppmärksamhet. Många romer i Linköping är lågutbildade och analfabetism är ett utbrett
problem. Linköping har också haft ett stort antal ökande papperslösa romer som gör
situationen betydligt svårare för kommunen att hantera. Kommunen har ett gott samarbete
med dom två föreningarna för balkanromer och man erbjuder utbildningar i föreningslivet för
att underlätta ett gott samarbete, och att utbilda människor i demokratiska värderingar. Men
fortsatt arbete behövs för att få bättre förståelse och tillit.
I samband med den fria rörlighet som Rumäniens och Bulgariens inträde i EU år 2010
medförde, så har tiggare ifrån dessa länder blivit en naturlig del av Linköpings stadsbild.
Dessa romer har en speciell utsatthet på grund av att deras egna stater inte tar det ansvaret för
arbetet mot diskriminering och utanförskap i civilsamhället och på arbetsmarknaden, vilket
man nu kan se resultatet av i Linköping.
Man kan fortfarande se tydliga exempel på institutionaliserad romsk diskriminering i den
uppmärksammade registreringen av romer som uppdagades hos Malmöpolisen vintern 2013.
Detta ledde till starka reaktioner bland romska grupper i Linköping, som stormade in på
polisstationen och krävde att få svar på om deras barn fanns med i registret.17
3. Resultat
3.1 Romsk inkludering
"Romsk inkludering" är en strategi som regeringen implementerade den 16 februari 2012 och
som skall genomföras mellan 2012 och 2032. Satsningen ska i början genomföras av fem
pilotkommuner, varav Linköping är en av dessa. Linköping ska bedriva utvecklingsarbete
mellan 2012-2015, och själva idén med pilotkommuner är att dessa ska utarbeta en bra modell
som sedan ska kunna tillämpas i andra kommuner.
14 http://minoritet.prod3.imcms.net/1013 2014-03-17 23:23
15 http://www.bra.se/bra/statistik/hatbrott/anmalda-hatbrott/antiromska-motiv.html
16 http://www.romskinkludering.se/Sv/pilotkommuner/Pages/linkoping.aspx
17 http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/starka-reaktioner-fran-romer-i-linkoping-6552429-artikel.aspx
Det är sex stycken samhällsområden som ingår:
•
•
•
•
•
•
Arbete
Utbildning
Bostad
Civilsamhällets organisering
Hälsa, Social omsorg och trygghet
Kultur och språk
Det är tänkt att varje kommun ska utveckla modeller runt dessa områden som sedan som på
lång sikt kan förbättra romers inkludering i samhället kan ansöka ett bidrag på 700 tusen
kronor.
Budgeten för projektet kommer mellan 2012 till 2015 att uppnå runt 46 miljoner kronor, som
tillkommer utöver de vanliga medel som finns tillgängliga för de nationella minoriteterna.
Själva idén kommer att utgå från människliga rättigheter och med stort fokus på bekämpning
av diskriminering.18
De sex stycken samhällsområdena som omfattas kommer att följas upp av riksdagen årligen i
budgetpropositionen, och utgångspunkterna kommer i förstahand att följas upp av mål som
satts tidigare av riksdagen på nationell nivå. Det slutliga målet är att den rom som fyller 20 år
2032 ska ha samma möjligheter som den övriga befolkningen i samma ålderskategori,
målgruppen är romer som är i socialt, ekonomiskt, diskriminerade utanförskap. Kvinnor och
barn har en speciell prioritering.
Skolverket fick den 19 april 2012 i uppgift att förklara situationen i förskolorna om vikten om
att slutföra studierna i grundskolan med godkända betyg så man får behörighet till vidare
studier på gymnasial nivå. Kommunerna har fått chansen till att ansöka om speciella bidrag
för att kunna utbilda så kallade brobyggare som kan vara lärarassistenter med speciella
kunskaper just inom romsk kultur och kunskap inom romani. Hela arbetet med romsk
inkludering ska vara ett arbete i Sveriges internationella samarbeten om mänskliga rättigheter,
antidiskriminering, barns rättigheter.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/12/01/eddfad23.pdf
3.2 Romsk inkludering Linköping
Linköpings kommun har flera år tillbaks arbetat med romska frågor inom kommunen och har
sedan 2007 funnits i Skäggetorp i form av ”Vårt Nygård” som bedriver socialt områdesarbete.
Vårt Nygård är till för att stötta romer och utveckla området som ofta beskrivs som ett område
med utanförskap och arbetslöshet. Romsk inkludering har med en viktig del arbetat med det
sociala arbetet att med direkt kontakt haft dialoger med romer för att kunna reflektera och
bygga upp relationer och på så sätt kunna nätverka lättare.
Man har också tillsatt sex stycken brobyggare som jobbar inom omsorgsförvaltningen och
arbetar socialt både i skolan och inom familjecentralen, vårdcentralen och andra föreningar.
Två brobyggare finns också inom skolan som med lärare samarbetar med att hålla kontakt
med föräldrar till romska barn och på s
18 http://www.regeringen.se/sb/d/15731
å sätt kunna bygga upp en god relation. En brobyggare finns också inom kunskapstorget för
att ge vuxna och yngre romer stöd igenom arbete och utbildning.
Linköpings kommuns arbete går ut på att genom öka romers delaktighet i samhället få en
bättre tillit, trovärdighet, gentemot myndigheter. Därför har man skapat centret för att få en
mötesplats för att lättare föra en dialog, viktigt att poängtera är att romska tjänstemän arbetar
som kompetens utvecklare för offentligt anställda för att föra vidare en bred kunskap inom
romsk kultur, livsvillkor osv. Förutom kommunens satsningar så finns inom
Arbetsförmedlingen en brobyggare och hos landstinget hälsokommunikatörer.
3.3 Arbetsförmedlingens insatser
I samband med 2010 års etableringsreform19 så har arbetsförmedlingen blivit regeringens
viktigaste verktyg för att underlätta nyanländ arbetskrafts etablering på arbetsmarknaden och
vidare i det svenska samhället. Satsningen på romsk inkludering är nationell, men har ett
särskilt fokus på de fem pilotkommunerna, vars arbetsförmedlingar har fått särskilda direktiv.
Man har bland annat översatt informationsmaterial till olika dialekter av romani, chib och
finska, och för varje kommuns arbetsförmedling anställt en så kallad brobyggare. Dennes
uppgift är inte att ersätta den ordinarie handläggarens roll, utan att istället med hjälp av sin
språkliga eller kulturella kompetens ha en konsultativ roll och "bland annat jobba med
uppsökande verksamhet, sprida information om vad arbetsförmedlingen kan hjälpa till med
och vara stöd mellan sökande och förmedlare."20 Men har även publicerat en webutbildning
på arbetsförmedlingens hemsida för att belysa och motverka de fördomar som romer ofta
drabbas av på arbetsmarknaden.21
Resultaten av dessa satsningar är något problematiska att utläsa; Det är i en
arbetsmarknadspolitisk databas inte är tillåtet att lagra uppgifter som avslöjar etniskt
ursprung.22 Alla romer väljer heller inte att ta stöd av en brobyggare, och det är vidare heller
inte troligt att alla romer väljer att vara öppna med sin romska identitet - något som
brobyggarnas öppenhet med denna är tänkt att motverka.23 Det saknas uppgifter om hur
resultaten för romer såg ut innan pilotverksamheten infördes. Dessutom avser resultaten för
”Arbete” i tabellen nedan ”samtliga anställningsformer, oavsett omfattning”. Med t.ex. så
kallade nystartsjobb och andra anställningsstöd i åtanke blir det därför svårt att göra en
kvalitativ utvärdering angående anställningarnas egentliga omfattning. Huruvida detta är ett
etiskt sätt att föra statistik på väljer vi dock att inte behandla i denna korta uppsats.
19 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
20 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5465648
21 http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Hitta-medarbetare/Nyheter/Nyheter-for-Arbetsgivare/927-2013-Webbutbildning-lar-dig-mer-om-romer.html#.UyhlnIWZ3uc
22 13 § personuppgiftslagen (1998:204)
23 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014: Pilotverksamhet för romsk inkludering, s.22
Tabell 1: Sammanställning, uppskattning av resultatet inom pilotverksamheten Avseende
2013.24
Ett mätbart resultat som dock är värt att belysa är att brobyggarna i de fem pilotkommunerna
under 2013 ”via sin uppsökande verksamhet har nått ut till uppskattningsvis 3000 personer,
vilket har resulterat i 297 kända nyskrivningar”25. Detta har i sin tur lett till att romers
förtroende för arbetsförmedlingen har ökat26, vilket på längre sikt borde underlätta
integrationen bland en grupp som historiskt sett alltid har haft en misstro mot statliga
institutioner och majoritetssamhället i allmänhet. Framförallt hoppas man att de
kunskapsresurser och modeller som växer fram i samband med brobyggarnas arbete i
pilotkommunerna i framtiden ska kunna användas i ett vägledande syfte i andra kommuner.
3.4 Krishantering av romska tiggare
Linköpings kommunstyrelse beslutade i januari att teckna en överenskommelse med
stadsmissionen, som möjliggör öppnandet av ett härbärge för tiggare ifrån andra EU-länder.
Det handlar främst om arton tiggare som kommer ifrån framförallt östeuropeiska länder som
Bulgarien och Bulgarien, men även ifrån sydligare länder som Grekland.
Linköpings kommun stödjer verksamheten genom:
•
•
•
Kostnader för halvtidstjänst under en begränsad period.
Lunchserveringsstöd samt ekonomiskt stöd till härbärget.
Samarbete med bl.a. stadsmissionen och storsamlingarna i Linköping.
På härbärget erbjuds 20 platser. Finansieringen av projektet är från pengarna av
kommunstyrelsen egna reservmedel. 850 000 kronor är maximalt stöd för projektet kostnader.
Beslutet från januari 2014 överklagades av en kommuninvånare till förvaltningsrätten.
kommunalrådet Linnea Darell (FP) försvarar kommunstyrelsen beslut och tycker att de inte
har tagit fel beslut, hon säger vidare ” enligt våra jurister har vi rätta att göra så här”
24 ibid, s.19
25 ibid, s.20
26 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5800390
Hon argumenterar att de har följt socialtjänstlagen, som ger rätt till kommunen och även
ansvarar kommunen att hjälpa de människorna som är i behov som är vistats inom kommunen
gränsen. Även enligt deras jurister säger att stödet är till de frivilliga verksamheter som jobbar
inom Linköpings kommun.
Härbärge är verksam fram till första april medan bidraget so ges till stadsmission som de
jobbar med crossroad verksamhet kommer och fortsätta fram till sommaren.
Hon påpekar vidare att kommunledningen är bered att ge stöd till framtida sociala insatser för
att människor inte få illa.
Stop på offentligt tiggeri!
I en motion till Linköpings kommun fullmäktiga som publicerades Maj 2013, Jonas
Andersson som jobbar som kommunfullmäktiga och även är politisk sekreterare för Sverige
demokraterna i Linköping föreslår förbjud för offentliga tiggeri i linköpingskommun.
Han menar att orsaken och anledningen till anstormningar av tiggeri till Linköpings kommun
är /…/ ” ofta handlar om välfärdsturism och arbete åt kriminelle ligor snarare än verkligt
tiggeri med ärligt uppstått”
Han argumenterar i sin motion vidare på Linköpings närpolischef uttalande om tiggeriet till
SVT den 17 april 2009 att: ” om det går att ta sig fram med tiggeri, då kommer det fler
människor hit och de som är här stannar mycket längre /…/”
Även en centerpartistisk landstingspolitiker från Blekinge som heter Petronella Pettersson
ville förbjuda tiggeri i Sverige, hon menar att en förbjud minskar risken för att de bli utnyttjas
av organiserad kriminelle ligor. Medan partiledaren har en annan syn på tiggeriet förbjud i
Sverige och hon kallar sådana förbjud för ”smaklös”.
Fredrik Reinfeld vill inte ta ställning till om han ger sina privata pengar till tiggeri eller inte
och tycker att det handlar om hans privata sak.
Partiledaren Jan Björklund ville ge hans privata pengar till insamlingar istället för att direkt ge
pengar till tiggeri, han hävder att i Sverige har man socialtjänst som man kan använder sig
av.2728293031323334
27 http://www.svt.se/nyheter/sverige/olika-syn-pa-tiggeri-hos-partiledarna
28 http://www.linkoping.se/Global/Demokrati%20och%20politik/Kommunfullm
%C3%A4ktige/Motioner_interpellationer/Sverigedemokraterna%202013/2013-05-14%20Tiggeri%20.pdf
29 http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/linkoping-oppnar-harbarge-for-tiggare
30 http://www.linkopingsstadsmission.se/crossroads
31 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5801062
32 http://www.mynewsdesk.com/se/linkoping/pressreleases/kommunen-kan-stoedja-eu-migranter-968162
33 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svep-sa-reagerar-partiledarna-pa-tiggare_8831710.svd?sidan=10
34 http://www.svt.se/nyheter/sverige/rumanien-oroas-over-tiggare-pa-svenska-gator
4. Diskussion & Slutsatser
Diskussion
Det historiska bagage som belastar Romerna gör alla frågor som rör dem som minoritet
komplicerade. De har tillbringat nära 500 år i Sveriges medvetande och har under den
absoluta majoriteten av den tiden varit förföljda och har i allmänhet haft en adversal relation
med auktoriteter i samhället. De har stämplats som kriminella, mentalt mindervärdiga och
opålitliga av allt ifrån statsöverhuvud till lärare och sjukvårdspersonal. De har steriliserats,
internerats och blivit måltavlor för upplopp och hatbrott. Poängen är att projekt som arbetar
för Romsk integration har varit nödvändiga länge, framför allt sådana som tar hänsyn till den
Romska kulturen.
Linköping har en förhållandevis stor minoritet av Romer, många kommer från andra länder då
främst balkanstaterna. Då utbildningsnivån är låg och tilliten till staten ofta brister också ser vi
det som en bra sak att kommunen valt att samarbeta genom existerande Romska föreningar
som kan se till att deras intressen tillvaratas och att det finns en samarbetspartner som anses
pålitlig för båda sidor. Romsk inkludering tillsammans med ett tydligt ansvarstagande från
arbetsförmedlingen att information existerar på Romani chib, romernas eget språk visar på hur
steg tas för att närma sig och underlätta situationen för Romer i Linköping.
Att det existerar tiggeri är en av de stora utmaningarna som finns i dagsläget och problemen
behöver lösas på både hemmaplan då många kommer direkt från Rumänien eller omgivande
länder men också här genom att skapa alternativa möjligheter till försörjning. Att höja
bildningsnivån och arbeta integrerande blir då nödvändigt framför allt då tiggeri historiskt
varit ett tvång för stora delar av det Romska folket som varit förhindrade från vanlig
försörjning av många.
Slutsats
Linköpings kommun har med projekt Romsk Inkludering tagit ett första steg till att arbeta
med att skapa både tillit och ekonomiska möjligheter mellan Romernas interna kultur och
svenska samhället. Tyvärr finns mycket arbete kvar att göra, många av problemen som dyker
upp vilar på fördomar och historier om hatbrott och polisregister hjälper inte situationen.
Det är viktigt att projektet lyckas dock, då detta är det första mer respektfulla försöket att
skapa en plats för Romer i Sverige som inte går ut på att utplåna deras kultur eller skuldgöra
historiska schizmer. Kommunen försvarar sin politik juridiskt och går även in vid
punktinsatser för att indirekt hjälpa individer även om de saknar medborgarskap som visas vid
exempelvis gymnastiksalsincidenten.
5. Bilagor
5.1 Uttalande ifrån Länsstyrelsen
Vi fick via epost kontakt med Majlis Nilsson som arbetar som samordnare på länsstyrelsen i
Stockholms län.
Hur fungerar arbetet med romsinkludering än så länge? Har ni stött på några hinder?
Länsstyrelsen håller precis på att sammanställa en årsrapport över erfarenheterna under 2013.
Där rapporterar pilotkommunerna om arbetets utveckling samt vilka utmaningar man står
inför. Analysen är inte gjord ännu och ej heller förankrad, varför jag inte kan uttala mig
specifikt i dagsläget. Årsrapporten kommer att skickas till Regeringen den 15 april och blir då
allmän handling och tillgänglig för alla. Om du vill ha fördjupad kunskap om kommunernas
arbete rekommenderar jag dig att avvakta till dess.
Hur fungerar samarbetet mellan kommunerna?
Kommunernas arbete ser relativt olika ut med olika projektplaner varför det är svårt att
samarbeta kring varje aktivitet men det finns flera tillfällen för erfarenhetsutbyte under året.
Samarbetet mellan kommunerna sker regelbundet där Länsstyrelsen inbjuder in. Därutöver
samtalar och träffar kommunrepresentanter varandra på olika nivåer och i olika roller. Ett
exempel är att de romska brobyggarna går en gemensam utbildning och därför ses varje
månad 3 dagar/tillfälle. Kommunerna har även åkt på studiebesök till varandra vid några
tillfällen, bl.a. till Göteborgs stads utställning Vi är romer på Göteborgs stadsmuseum.
Hur ser ni på dom tiggare som finns i kommunerna med romsk bakgrund?
Tar EU situationen på allvar eftersom det är romer från andra EU länder som tigger i Sverige?
Att det finns romer bland tiggarna på våra gator vet vi. Vi ser det dock inte som en situation
där den romska strategin kan gå in med långsiktiga strukturella insatser för att säkerställa
romsk inkludering på de områden som regeringen har pekat på. Tiggarna lämnar sina länder
som en sista utväg att komma ur fattigdom och utestängning. Därför ser vi detta som en
fattigdomsproblematik som behöver särskilda insatser för att lösa. Människor som tvingas till
detta behöver ofta en annan typ av stödåtgärder än vad som avses i den romska strategin, inte
bara de romer som tigger utan samtliga i samma situation. På EU-nivå ser man naturligtvis
allvarligt på situationen med att människor far illa och tvingas till att lämna sina hemländer,
varav en del är romer. Dessa söker sig inte bara till Sverige utan till hela Europa där man ser
att det finns en utväg.
Majlis Nilsson
Samordnare Länsstyrelsen i Stockholm län
5.2 Rapport Romsk inkludering Länsstyrelsen 2012
Länsstyrelsen i Stockholm har ansvar för den nationella uppföljningen och dess långsiktiga
arbete med romsk inkludering, denna strategi är ett långsiktigt arbete som kommer ta lång tid
innan det ger några resultat men den första rapporteringen ges av länsstyrelsen för perioderna
juni 2012 till januari 2013.
Den första perioden hösten 2012 har mest innehållit en tid av rekrytering, organisering både
nationellt samt inom pilotkommunerna. Som man vet är allt i ett nytt skede för alla parter så
man har inte fått fram några som helst effekter eller slut resultat av arbetet som påbörjats. Det
enda man kan dra just nu är vissa rekommendationer som länsstyrelsen i Stockholm ger i
rapporten för 2012, det länsstyrelsen kan ge som rekommendationer är att man riktar vissa
resurser mot att stärka romers aktiviteter för att vara delaktiga i arbetet. Utan dessa riktade
insatser så kommer arbetet utebli. För att motverka diskriminering så rekommenderar
länsstyrelsen att man riktar vissa resurser samt extra resurser av arbetet mot diskriminering
och uppmanar därför regeringen till möjligheten av extra resurser för just det arbetet.
Det viktigaste i arbetet för romsk inkludering är att romerna själva är delaktiga så
regeringskansliet har under 2012 träffat romska representanter, man har försökt skapat ett
nationellt samråd som ska arbeta för romsk inkludering och dess strategi. Länsstyrelsen i
Stockholm har därför skapat ett forum för all pilotverksamhet och där ska representanterna
från dom olika pilotkommunerna kunna byta erfarenheter och idéer. Forumet hade sitt första
möte februari 2013 och där pratade man både om problemen och framtida idéer om lösningar,
det man lyfte fram mest var att romer inte var tillräckligt delaktiga i arbetet romsk
inkludering. Deltagarna framhävde samt att framtids tron var en brist hos unga romer och en
anledning kunde vara att de inte fanns några romska förebilder. Deltagarna kom också
överens om att man genom samverkan och resurser kan få romer att själva arbeta och lösa
problem. För vem kan mer om romerna än romerna själva?
Rapportering för år 2012 avseende, En samordnad och långsiktig strategi för romsk
inkludering 2012-2032 sida 1, 30-3135
35 http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/manskligarattigheter/Romsk%20inkludering/20130412%20Rapportunderlag%20fr%C3%A5n%20pilotverksamheten
%202012.pdf
6. Källförteckning
Hazell, Bo (2002) Resandefolket: Från tattare till traveller. Uppsala: Ordfront
Köljing, Nylander, Hultqvist (2013) Vi är Romer Göteborg: Göteborgs Statsmuseum
Fröding, Gustav Skojare (1891) http://runeberg.org/dragharm/skojare.html
Lundin Sara, P3 Dokumentär, Jönköpingskravallerna http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/61563?
programid=2519, (2011) Sara Lundin/Rundfunk Media
Etzler, Allan (1944) Zigenarna och deras ättlingar i Sverige Uppsala
Hedenborg Susanna & Kvarnström Lars, Det svenska samhället 1720-2006 Böndernas och arbetarnas tid
(2004) Studentlitteratur, Lund
http://minoritet.prod3.imcms.net/1013
http://www.bra.se/bra/statistik/hatbrott/anmalda-hatbrott/antiromska-motiv.html
http://www.romskinkludering.se/Sv/pilotkommuner/Pages/linkoping.aspx
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/starka-reaktioner-fran-romer-i-linkoping-6552429artikel.aspx
http://www.regeringen.se/sb/d/15731
Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5465648
http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Hitta-medarbetare/Nyheter/Nyheter-forArbetsgivare/9-27-2013-Webbutbildning-lar-dig-mer-om-romer.html#.UyhlnIWZ3uc
13 § personuppgiftslagen (1998:204)
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014: Pilotverksamhet för romsk inkludering
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5800390
http://www.svt.se/nyheter/sverige/olika-syn-pa-tiggeri-hos-partiledarna
http://www.linkoping.se/Global/Demokrati%20och%20politik/Kommunfullm
%C3%A4ktige/Motioner_interpellationer/Sverigedemokraterna%202013/2013-05-14%20Tiggeri%20.pdf
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/linkoping-oppnar-harbarge-for-tiggare
http://www.linkopingsstadsmission.se/crossroads
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5801062
http://www.mynewsdesk.com/se/linkoping/pressreleases/kommunen-kan-stoedja-eu-migranter-968162
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svep-sa-reagerar-partiledarna-pa-tiggare_8831710.svd?sidan=10
http://www.svt.se/nyheter/sverige/rumanien-oroas-over-tiggare-pa-svenska-gator
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/manskligarattigheter/Romsk%20inkludering/20130412%20Rapportunderlag%20fr%C3%A5n
%20pilotverksamheten%202012.pdf