LINKÖPINGS UNIVERSITET
A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Det svenska politiska systemet
Grupp 1
- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i
Vadstena?
Av: Arezo Ghavidel Asgari, Johanna Aspeteg, Amanda Hellman
Inledning och syfte
År 2012 var ca 1,5 miljoner personer i Sverige födda utomlands – det vill säga 15 % av
befolkningen. Antalet människor som söker asyl i Sverige och vart de kommer ifrån beror till
stor del på vart i världen det är konflikter och oroligheter. Konflikten i Syrien har gjort att
invandringen har ökat. År 2012 invanderade 4 730 Syrianska medborgare till Sverige, och
gjorde därmed Syrien, efter Sverige, det näst vanligaste ursprungslandet bland invandrare det
året, efter Afghanistan och Somalia.1
Antalet ensamkommande asylsökande varn har ökat de senaste åren. År 2012 sökte 3 578
ensamkommande barn och ungdomar om asyl i Sverige via Migrationsverket. Hur många som
får uppehållstillstånd varierar från år till år, men år 2012 godkändes till 65 % av de
ansökningar som hanterades av Migrationsverket. De flesta kom från Afghanistan och Syrien.
Året innan var siffran för ensamkommande barn 2 657, vilket innebär att antalet
ensamkommande barn ökat från ca. 2% till ungefär 10% av det totala antalet asylsökande.2
Då de flesta som invandrar till Sverige (efter svenskar) flyr från förtryck i sina länder, undrar
vi hur dessa blir bemötta. Vi har valt att inrikta oss på barnen. Syftet med vår uppsats är att få
1
http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/ 2
http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande/ensamkommande-barn/ en större inblick om hur de nyanlända flyktingbarnen blir behandlade i Vadstena.
Frågeställning: vilket stöd får ensankommande flyktingbarn i Vadstena?
Metod
Vi har valt att använda oss av en kvalitaiv intervju i vår uppsats för att besvara vår
frågeställning. Tanken är att skriva lite fakta och bakgrundinformation först, och sedan
intervjua Annlouise Köster-Johansson som jobbar som enhetschef på Hagabo, vilket är ett
flyktinghem i Vadstena, samt även en i personalen på Hagabo. Detta eftersom vi vill få så
bred kunskap som möjligt inom området. De frågor som inte blir besvarade när vi läser
faktatexten, ska vi få svar på under invervjun.
En kvalitativ forskningsmetod innebär att forskaren själv befinner sig i den sociala
verkligheten som analyseras, samt att insamling av information och analys sker i samspel med
varandra.3 Vid en kvalitativ intervju ska man få informanten att känna sig välkommen och
avslappnad så personen i fråga kan öppna upp sig och besvara frågorna som ställs utan att
känna sig obekväm eller illa till mods. Man ska under mötet respektera informantens svar och
åsikter och visa förståelse. Man ska även lyssna uppmärksammat med både ögon och öron
och medan man är målinriktad och fokuserar på det man vill ta reda på.4
Datainsamligen för en kvalitativ intervju sker på så sätt att man ställer mer eller mindre styrda
frågor till en eller flera utvalda personer, ofta till någon/några enskilda respesentanter för
något, som då besvarar dessa. En fördel med metoden är att det är lätt att säkerställa så att alla
3
http://www.ne.se/kvantitativ-metod
4
http%3A%2F%2Fmoodle.med.lu.se%2Fpluginfile.php%2F1060%2Fmod_folder%2Fcontent
%2F0%2Fkvalitative%2520metod%2FKvalitativ%252520forskningsintervju%255B1%255D.
pptx%3Fforcedownload%3D1&ei=PMohU9mcGIu6ygPFyIKwCg&usg=AFQjCNENMo_Fo
hfUsFtixavS7Gcxs-X2Gg&bvm=bv.62922401,d.bGQ
personer får komma till tals och svara på frågorna utifrån sina egna tankar. En nackdel med
metoden är att personerna som blir intervjuade samtidigt kan bli påverkade av det som sagts
tidigare av någon respresentant. I vårt fall ska vi intervjua en person i taget, och slipper däför
den problematiken. 5
Bakgrund
Sedan januari år 2014 kan flyktingar anvisas till vilken kommun i Sverige som helst men hur
många flyktingar som olika kommuner väljer att ta emot varierar.
Vadstena kommun har ett avtal med Migrationsverket om att årligen ta emot 20 flyktingar. De
flyktingar som får uppehållstillstånd får kontakt med en flyktingsamordnare. Kommunen
ansvarar sedan för att ge de nyanlända flyktingarna boende och även hjälp med vissa
praktiska saker. Kommunen erbjuder aven språkutbildning genom SFI, Svenska för
invandrare, och annan utbildning för att underlätta för de nyanlända att anpassa sig till och
komma in i samhället.
Källkritik
Vi har använt oss av två muntliga källor som vi har intervjuat, enhetschefen Annlouise
Köster-Johansson och mentalskötaren Peter Vidarsson. Att dessa är primärkällor och att de
arbetar på Hagabo just nu ökar deras trovärdighet. Det är dock viktigt att komma ihåg att då
enhetschefen företräder Vadstena kommun och mentalskötaren företräder Hagabo så kan det
finnas värderingar i vad de säger och man kan därmed inte säga att de är objektiva källor. För
att stärka trovärdigheten har vi jämfört informationen från dem muntliga källorna med
skriftliga, objektiva källor.
Dessutom har vi använt oss av rättskällor, i form av författningar och propositioner. Dessa är
objektiva, litterära, primärkällor med mycket hög tillförlitlighet.
Utöver ovan nämnda källor har vi valt vissa hemsidor med hög trovärdighet som källor. Bland
annat Vadstena kommuns hemsida, som får anses som vederhäftig eftersom den är publicerad
av en myndighet. Nationalencyklopedins hemsida är en primärkälla som är publicerad av ett
pålitligt företag.
5
http://www.behovsdrivenutveckling.se/verktyg/metoder/kvalitativa-metoder/ Sveriges politiska system, en litterär källa, skriven av Ylva Norén Bretzer, är visserligen inte
en primärkälla, men den är bra att använda sig av då den ger en överblick av Sveriges
politiska system.
Resultat
Från ankomstkommun till anvisningskommun
När ett ensamkommande flyktingbarn, vilket personer under 18 år räknas som, kommer till
Sverige ska barnet erbjudas boende i den kommun där hen först kommer i kontakt med en
statlig myndighet, detta kallas för en ankomstkommun och alla Sveriges kommuner kan
därmed bli ankomstkommuner. Där får barnet bo till det att Migrationsverket har bestämt
vilken kommun barnet ska anvisas till. Sedan januari 2014 kan barnet anvisas till alla
kommuner i Sverige, oavsett om kommunen har avtal med Migrationsverket eller ej.6
Anvisningskommunen är sedan ansvariga för omsorg och boende under
asylsökningsprocessen och därefter om den asylsökande får uppehållstillstånd. I
anvisningskommunen placeras barnet i antingen ett familjehem eller i ett HVB- hem, dvs ett
hem för vård och boende (Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.).
Modell för anvisning av ensamkommande flyktingbarn.
6
http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-ochungdomar/Overenskommelser-om-mottagande/Anvisningskommun.html
I anvisningskommunen
När ett barn placeras i ett HVB-hem ska kommunens socialsekreterare ha kontinuerlig kontakt
med denne och besöka barnet regelbundet. Minst var sjätte månade ska socialnämnden utreda
hur vården ska utformas för barnets bästa fortsatta utveckling. Asylsökande flyktingar och
flyktingar med uppehållstillstånd har rätt att gå i skola och det är kommunens ansvar att ordna
med skolgång. Detta gäller grundskolan och gymnasiet, barnet har rätt att börja gymnasiet
fram tills dess då hen har fyllt 18 år. Barnen omfattas dock inte av skolplikten(Förordning
(2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn
m.fl.).
Barnen blir tilldelade en god man som blir deras förmyndare som sköter saker såsom barnets
ekonomi, har kontakt med skola och socialförvaltningen. Den gode mannen sköter också
kontakten med Migrationsverket och hjälper barnet att exempelvis söka
asyl.Förtroendeuppdraget avslutas när barnet har fått permanent uppehållstillstånd, fyller 18
år, om något av barnets föräldrar kommer till Sverige eller om barnet lämnar Sverige (Lag
(2005:429) om god man för ensamkommande barn).
En god man har ”har samma rättsliga behörighet som en förälder men inte den faktiska
omvårdnaden om barnet” och den gode mannen utses av kommunens överförmyndare.7
HVB-hemmet Hagabo
Hösten 2011 startades verksamheten Hagabo i Vadstena. Hagabo är ett HVB-hem för
ensamkommande flyktingbarn, som drivs av Vadstena kommun.Idag har Hagabo 16 stycken
platser avtalade med Migrationsverket, just nu är det dock något fler boende, 19 stycken.
Åldrarna varierar mellan 16-18 år, och det finns blandade nationaliteter. Afghanistan, Eritrea
och Syrien är några av dem.
På Hagabo i Vadstena jobbar det 13 personer med olika yrkesroller, exklusive enhetschefen
och socialsekreteraren som också är delaktiga i verksamheten. Bland personalen finns det
socionomer, lärare, skötare och behandlingspedagoger.
Man jobbar mycket kognitiv beteendeterapi, i vilket verksamheten har sin grund. Dessutom
arbetar man efter konceptet BBIC, Barns behov i centrum. Vården på Hagabo är utformad för
att integrera ungdomarna i samhället på ett bra sätt, och man arbetar efter individuellt satta
7
http://vadstena.se/templates/Vadstena_SimpleList____13668.aspx
mål för varje individ. Om det skulle vara så att en individ har genomgått ett trauma eller
liknade som behöver bearbetas tar man hjälp av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller
andra specialister, då den kompetensen inte finns bland personalen på Hagabo.
Från att barnen anvisas och kommer till Hagabo till att de flyttar vidare är en process som tar
lång tid, i dagsläget håller de som först kom till Hagabo år 2011 på att slussas ut.Då
verksamheten inte har funnits så länge är det svårt att förutspå framtiden. Behovet kommer
dock att kvarstå och målet just nu är framförallt att vidareutveckla verksamheten. I dagsläget
finns det inga planer på större förändringar eller ökat antal platser.8
Det dagliga arbetet
Arbetet på Hagabo för en skötare handlar mycket om att skjutsa till olika aktiviteter, hjälpa till
med läxor och finnas till hands för barnen om de behöver hjälp med något. De som arbetar på
Hagabo är dessutom kontaktpersoner åt ungefär tre barn var, då har de ett närmare samarbete
och kan lättare jobba med enskilda individers mål. Man använder sig av tolkar, framförallt i
början och även när det är viktigare frågor som diskuteras. Alla boende på Hagabo har
dessutom utvecklingssamtal en gång i veckan och då använder man tolk fram tills dess att
barnen känner sig säkra utan.
Arbetet funkar bra, barnen får bra stöd från många olika håll, även om det finns vissa
språkliga och kulturella barriärer, enligt skötaren. Integrationen går också bra för dem flesta.
Det största problemet med arbetet på Hagabo är att det tar lång tid med beslutsfattning, i och
med att det är flera myndigheter inblandade (kommunen, länsstyrelsen och Migrationsverket).
Det är ett hierarkiskt system och mycket byråkrati vilket ibland leder till att arbetet blir
onödigt krångligt för de som arbetar på boendet.9
BBIC (Barns behov i centrum)
När man arbetar efter BBIC utgår man från barnets behov, exempelvis behovet av utbildning,
sociala relationer och behovet av en identitet. Genom att identifiera brister kan man lägga upp
arbetet på ett bra sätt för att skapa balans i barnens liv. Behov som ej tillfredsställs när det rör
sig om ensamkommande flyktingbarn är ofta den sociala tryggheten, i och med att man inte
har någon familj på plats. Grunderna i BBIC kommer från engelsk forskning som går i linje
med svensk praxis.10
8
9
Intervju med Annlouise Köster-johansson, 17 mars 2014
Intervju med Peter Vidarsson, 17 mars 2014 10
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic/grundernaibbic
Illustrering av BBIC:s koncept
Slutsats
Alla ensamkommande flyktingar som är asylsökande eller har uppehållstillstånd har rätt till
boende och omsorg. När ensamkommande flyktingbarn anländer till Sverige får de från första
början hjälp av en god man som fungerar som barnets förmyndare. Det innebär att barnet får
hjälp och stöd under asylansökningsprocessen och även hjälp med kontakt med skola och
socialtjänst. Detta gör sig gällande för alla barn upp till 18 år. Därmed kan man kanske
ifrågasätta hur det går för de som precis blivit myndiga och inte längre omfattas av dessa
hjälpmedel. Då förtroendeuppdraget avslutas då barnet blir myndigt och bara för att man blir
myndig betyder det inte att man direkt kan ta hand om sig själv.
Både asylsökande och barn med uppehållstillstånd har även rätt till att gå i skola och det är
kommunens ansvar att se till att de får det. Däremot omfattas inte dessa barn av skolplikten.
Vilket kan te sig lite märkligt, då det i högsta grad är nödvändigt för barnets utveckling. Det
innebär att om barnet under några omständigheter hålls borta från skolan finns det inget i
lagen som ger rättsliga skäl till att ingripa och se till att barnet får den utbildning som hen
faktiskt har rätt till. Däremot får alla barn som bor i HVB-hemmet i Haga så pass mycket stöd
av personalen att de med största sannolikhet får den utbildning som de behöver och har rätt
till.
En annan förutsättning för att ensamkommande flyktingbarn ska få så bra hjälp som möjligt
är att de åtaganden som kommunerna har gentemot dessa barn fullgörs och att saker fungerar i
praktiken såsom det är skrivet i teorin. Hur det fungerar i praktiken är alltid svårt att veta
eftersom att det krävs omfattande granskningar och uppföljning. Detta görs i regel var sjätte
månad av kommunens socialsekreterare. Man utreder då hur vården ska utformas för att
barnet ska få en så bra utveckling som möjligt. På Haga sker utredningar i samband med
BBIC, där man måste uppfylla vissa krav för att jobba enligt deras koncept och för att få
licens. Så länge som Haga uppfyller dessa krav och fortsätter jobba enligt konceptet innebär
det en trygghet för barnen eftersom att många krav gällande omsorg och utveckling behöver
uppfyllas för att man ska få licens att arbeta med BBIC.
HVB-hemmet i Haga är relativt nytt, då det grundades år 2011 men trots det verkar de ha
tillgång till de nödvändigaste resurserna som krävs för att barnen ska bli väl omhändertagna.
En av de viktigaste resurserna är såklart tillräckligt med kunnig personal inom olika
sakområden. På Hagahemmet har man 13 personer i personalen och det är för nuvarande 19
barn som bor på hemmet. Alltså finns det stor personalstyrka som alla verkar för olika
ändamål. Dessa är utbildade inom olika yrken såsom lärare, socionomer och
behandlingspedagoger. De barn som bor på Haga är ungefär i samma ålder, vilket kan vara
bra eftersom att det rör sig om ungdomar och dessa lever och lär av varandra. Alla barn har
även en personlig kontaktperson, vilket gör att barnen får en personlig relation till en specifik
vuxen som följer upp barnens utveckling.
Något barnen är i avsaknad av som är desto svårare att uppfylla är den sociala tryggheten som
främst föräldrar ger. Att bo på ett hem med många andra barn och flera olika vuxna som är
personal och har egna liv utöver arbetet gör att barnen går miste om det vanliga familjelivet
och den trygghet det i sin tur ger. Detta är saker man kan jobba med och försöka tillämpa
genom andra arbetssätt och de principer man jobbar efter på Hagahemmet är utformade enligt
BBIC och man jobbar även mycket med kognitiv beteendeterapi. Detta syftar till att ge en
positiv syn på hur man upplever sig själv och omgivningen. Vilket är nödvändigt för barn
som får en ny miljö att förhålla sig till och en ny kultur med andra omständigheter att leva i.
De anställda på Haga anser att integrationen fungerar väl för de flesta barnen. Detta trots att
det finns språkliga barriärer men det är ett problem som man kan komma runt genom tolkar
som finns tillgängligt. Dessutom får barnen bra med stöd och har många vuxna omkring dem
som kan vägleda dem och hjälpa dem såväl med språket som med annat. Exempelvis med mer
vardagliga saker som att skjutsa till aktiviteter och att hjälpa till med läxor. Precis som de
annars skulle få av sina föräldrar.
De som troligtvis skulle ge bäst bild av hur det ser ut i realiteten på Haga är barnen.
Uppsatsen grundas på en anställds svar och upplevelse av hur arbetet fungerar, samt annan
information från litterära källor och internet. Enligt vår intervjupersons mening verkar det
som att barnen på Haga trivs och integreras bra på hemmet. Då man även jobbar med BBIC
och har nära samarbeten med socialstyrelsen finns det många faktorer som talar för att stödet
för barnen på Haga är utfört enligt bra ramar för att ge barnen så goda förutsättningar som
möjligt för att lyckas väl i livet.
Källor
Internet
Behovsdriven utveckling.
http://www.behovsdrivenutveckling.se/verktyg/metoder/kvalitativa-metoder/
Migrationsverket.
http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-ochungdomar/Overenskommelser-om-mottagande/Anvisningskommun.html
Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/kvantitativ-metod
Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic/grundernaibbic
Stjernswärd, Sigrid. Kvalitativ forskningsintervju
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=5&ved=0CEQQFjAE&
url=http%3A%2F%2Fmoodle.med.lu.se%2Fpluginfile.php%2F1060%2Fmod_folder%2Fcont
ent%2F0%2Fkvalitative%2520metod%2FKvalitativ%252520forskningsintervju%255B1%25
5D.pptx%3Fforcedownload%3D1&ei=PMohU9mcGIu6ygPFyIKwCg&usg=AFQjCNENMo
_FohfUsFtixavS7Gcxs-X2Gg&bvm=bv.62922401,d.bGQ
Vadstena kommun.
http://vadstena.se/templates/Vadstena_SimpleList____13668.aspx
Litterära
Norén Bretzer, Ylva. Sveriges politiska system. 1,2 uppl. Lund 2010, Studentlitteratur AB.
Muntliga
Köster-Johansson, Annlouise. Enhetschef, Hagabo.
Vidarsson, Peter. Mentalskötare, Hagabo.