2014-03-27
Varför är välfärdsstaten intressant
att studera?
Det representerar en stor del av de
offentliga utgifterna (mellan 15 och 35% av
BNP)
Välfärdsstaten och välfärdspolitiken är i
konstant förändring
Välfärdsstaten är en politisk triumf (med
viss variation…)
Transformation av välfärdstaten
Mattias Örnerheim
PhD Candidate, Political Science
Department of Management and Engineering
Linköping University
2014-03-27
Disposition
Mattias Örnerheim
3
Begreppet välfärdsstat?
En vanlig definition:
Välfärdsregimer
Den industriella välfärdsstaten
Vad driver förändring i välfärdspolitik?
2014-03-27
Mattias Örnerheim
“Organiserad politisk makt används för att
påverka fördelningsprocesserna i samhället
så att det skapas garantier mot inkomstbortfall
och vård för dem som behöver och stöd för att
möta sociala problem av olika slag. “
(Briggs, 1961)
2
2014-03-27
Mattias Örnerheim
4
1
2014-03-27
Välfärdens tre hörnpelare
Trygghet
Inkomster
Fritid
Sysselsättning
Ekonomi
Marknaden
Staten
Behovsorienterad uppfattning
Utbildning
Sociala relationer
Hälsa
Familjen
Politiska resurser
Boendeförhållanden
2014-03-27
Mattias Örnerheim
(Esping-Andersen, 1999;2002).
5
2014-03-27
Mattias Örnerheim
7
Välfärdsregimer*
Tre idealtyper:
Frihetsideal
Liberala system (marknadssystem som t. ex. i USA,
New Public Management
Australien)
Nyttoorienterad uppfattning
Korporatistiska system (s.k. Bismarcksystem som t.
ex. i Tyskland, Nederländerna, Japan)
Socialdemokratiska system (s. k. Beveridgesystem
Marknad
som t. ex. i Sverige och övriga skandinaviska
länder samt Nya Zeeland)
Rationella val
*The three worlds of welfare capitalism, Esping-Andersen, 1990.
2014-03-27
Mattias Örnerheim
6
2014-03-27
Mattias Örnerheim
8
2
2014-03-27
Ytterligare välfärdsregimer
Lite historik…
Nya Idealtyper:
Erfarenheter efter andra världskriget:
Resurser till de viktigaste behoven
Uppbyggnaden av en krigsförvaltning
Medelhavsmodell (t. ex. Spanien, Italien
Portugal)
Östereuropeisk välfärdsmodell (t.ex.
Ekonomisk utveckling
Förutsättning för att bedriva socialpolitik
Baltikum, Polen, Tjeckien)
2014-03-27
Mattias Örnerheim
9
Lite historik…
2014-03-27
Mattias Örnerheim
11
Välfärdspolitikens karaktär
Bismarck och de första
socialförsäkringarna
William Beveridge och en storstilad plan
Generell välfärd
Omfattar i princip hela befolkningen
Selektiv välfärd
Omfattar begränsade grupper
2014-03-27
Mattias Örnerheim
10
2014-03-27
Mattias Örnerheim
12
3
2014-03-27
Den industriella välfärdsstaten
(ca. 1945-1980)
”Den gyllene eran” – tillväxt och full
sysselsättning
Stabil arbetsmarknad
Gustav Möller,
Socialdemokratisk politiker
Stabila familjestrukturer
”
Alva och Gunnar Myrdal 1934. Bild:
Pressens bild.
Alla välfärdsstater växer, alla skyddar
förlust av inkomster (på olika sätt)
2014-03-27
Mattias Örnerheim
13
Ett exempel på skillnad i de
Möllerska och Myrdalska linjerna
Myrdalska politiken
för behövande
barnfamiljer också
kallad: ”naturalinjen”
Selektiv genom
utdelning av varor
Kontroll av
konsumtion för att
garantera kvalitet
2014-03-27
Mattias Örnerheim
15
Vad hände sen då?
Möllerska politiken
för behövande
barnfamiljer
Kontanta och
generella bidrag
Förstärkning av
hushållsbudget, lita
till människors egen
förmåga
Mattias Örnerheim
2014-03-27
Oljekris 1973-74
Oljekris 1979
Tillväxt
Arbetslöshet
Inflation
14
2014-03-27
Mattias Örnerheim
16
4
2014-03-27
Vad hände sen då?
Paradigmskifte
Missnöje med svällande byråkrati
Dysfunktionella institutioner
Institutionell förändring
Låg inflation nytt politiskt mål
Höga löneavtal
Expansiv finanspolitik (stödpaket)
Växande budgetunderskott
2014-03-27
Mattias Örnerheim
17
Vad hände sen då?
2014-03-27
Mattias Örnerheim
19
Paradigmskifte
80-tal:
Strukturell obalans mellan inkomster och
utgifter
Devalvering av valutan med 16% 1982
Inflationsproblem
Ekonomisk globalisering
2014-03-27
Mattias Örnerheim
18
2014-03-27
Mattias Örnerheim
20
5
2014-03-27
Paradigmskifte
Marknaden och staten
Marknad
”The choice revolution” (Blomqvist,
2004)
Decentralisering (1986-90)
Stat
Nirvana
ansatsen
Effektivitet
Valfrihet
Kreativitet
Rättvisa
Demokrati
Likabehandling
Reellt
existerande
problem
Segregering
Kartellisering
Monopol
Byråkrati
Korruption
Köer
Marknadslösningar och valfrihet (1990-94)
Kontraktering av privata utförare (1994-)
2014-03-27
Mattias Örnerheim
21
Produktion
23
Inga marknader helt fria från reglering
Staten kan vara enda köparen
Staten har fler mål än kostnadseffektivitet
Huvudmannaskap
Reglering
Finansiering
Mattias Örnerheim
Är det alltid lämpligt med
marknadslösningar?
Privat och offentligt
Funktion
2014-03-27
offentlig
offentlig
privat
privat
offentlig
privat
offentlig privat offentlig privat offentlig privat offentlig privat
Rättsäkerhet
(Lundqvist, 1988)
”Lika omtanke och respekt”
Ansvarighet
2014-03-27
Mattias Örnerheim
22
2014-03-27
Mattias Örnerheim
24
6
2014-03-27
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Vad kommer förändringspressen ifrån?
Trög ekonomisk tillväxt
Efterkrigstidens återhämtning har avstannat
○ Globalisering/europeisk integration (Scharpf 1997 vs. Pierson
En ”mättnad” av industriell produktion
2001/Schwartz 2001)
En övergång till serviceekonomi
○ Trög ekonomisk tillväxt (Iversen/Wren 1998, Schwartz 2001)
(genomsnittligt lägre produktivitet)
○ En politisk mognadsprocess av välfärdsstaten (t. ex.
Pierson 2001, Schwartz 2001)
○
T ex. Iversen, Torben and Anne Wren (1998) Schwartz (2001)
○ Strukturella förändringar av arbetsmarknaden
(Iversen/Wren 1998)
○ Förändrade familjestrukturer och sociala värderingar
(t.ex. Pierson 2001, Bonoli 2001)
2014-03-27
Mattias Örnerheim
25
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
2014-03-27
Mattias Örnerheim
27
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Globalisering/Europeisk integration
Ökade kapitalflöden
(potentiell) arbetskraftsrörlighet
En gemensam EU-marknad (rörlighet av varor och
tjänster)
○ Kontra: Pierson (2001), Schwartz (2001). The New Politics
of the
WS.
○ Pro: Scharpf, Fritz (1997). “Economic integration,
democracy and the welfare state”, Journal of European
Public Policy, 4(1): 18-36.
2014-03-27
Mattias Örnerheim
26
2014-03-27
Mattias Örnerheim
28
7
2014-03-27
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Servicesektorns trilemma
(Iversen/Wren, 1998)
Dualisering av arbetsmarknaden:
Vilka mekanismer utgör trilemmat i
En primär arbetsmarknd: Stabil - reglerad
och fungerande försäkringar – ”Insiders”
postindustriella ekonomier?
○ Inkomstutjämning
En sekundär arbetsmarknad: osäkra och
flexibla anställningar – ”Outsiders”
○ Full sysselsättning
○ Budgetstabilitet
2014-03-27
Mattias Örnerheim
29
(The age of dualization, 2012) (Rueda 2005, 2007; Emmenegger 2009;
Burgoon and Dekker 2010; Lindvall and Rueda, forthcoming)
2014-03-27
Mattias Örnerheim
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Trilemmat i servicesektorn
31
Mognaden av välfärdstaten
Budgetdisciplin
Genom demografiska förändringar
Genom teknologiska innovationer
Genom ekonomiska kriser
○ T ex. Pierson, Paul (2001). “Post-Industrial Pressures on the Mature
Sysselsättningstillväxt
Inkomstutjämning
Welfare States”.
Socialdemokratiska system
2014-03-27
Mattias Örnerheim
30
2014-03-27
Mattias Örnerheim
32
8
2014-03-27
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Förändrade sociala strukturer och förändrade
arbetsmarknad
Ökning av medelklass (utbildning)
Delning av arbetarklassen
”Gamla risker” innebar inkomstförlust
vid:
Ålder
Tillfällig arbetslöshet
○ Minskning av den industriella arbetarklassen
○ Ökning av arbetarklass i servicesektor
Funktionsnedsättning
Demografisk utveckling – större andel äldre
Olycka
Oesch Daniel, Coming to grips with a changing class structure. An analysis
of employment stratification in Britain, Germany, Sweden and
Switzerland. International Sociology 21(2), pp. 263-288, 2006.
Sjukdom
Oesch D., Rodriguez Menes J., Upgrading or polarization? Occupational
change in Britain, Germany, Spain and Switzerland, 1990-2008. SocioEconomic Review 9(3), pp. 1-29, 2011.
2014-03-27
Mattias Örnerheim
33
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
2014-03-27
Mattias Örnerheim
35
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Förändrade familjestrukturer och nya
social risker
”Nya sociala risker” handlar framförallt
om fattigdom:
Hur ser de nya sociala riskerna ut?
Vilka är nya och mest akuta?
Ensamstående mödrar
Vilka nya krav och behov kan tänkas
Barnfattigdom
utvecklas från arbetsmarknaden?
Äldre fattiga
(Esping Andersen, 1999)
2014-03-27
Mattias Örnerheim
34
2014-03-27
Mattias Örnerheim
36
9
2014-03-27
Den generella välfärdspolitikens
utmaningar
Generell välfärd kostar
Moraliska aspekter
Politiska möjligheter att styra
Värderingsförändring i befolkningen
Ökning av behovsprövade bidrag
Förändrat huvudmannaskap
Den generella välfärden har sedan
1990-talet varit politiskt utmanad.
2014-03-27
Mattias Örnerheim
37
10