Det svenska politiska systemet
Regering och statsförvaltning
Uppläggning
 Regeringsbildning
 Regeringen och regeringskansliet
 Regeringens arbete: beredning av beslut
 Den offentliga förvaltningen: det svenska systemets särdrag
 Regeringens styrning av förvaltningen
Regeringsbildning
 Talmansval
 Talmannen förelår statsminister
 Riksdagen röstar: negativ majoritet gäller. Förslaget går
igenom om inte 175 nej-röster noteras
 Statsminister utser statsråd
Majoritets- eller minoritetsregering?
 Minoritetsregering vanligast
 Majoritetsregering undantag
 Koalitionsregering
 Samlingsregering
 Minoritetsregering med organiserat samarbete med partier
utanför regeringen
Regeringens uppgifter
 Förbereda propositioner
 Verkställa riksdagsbeslut
 Budgetansvar och styrning av myndigheter
 Företräda Sverige i EU
 Ingå avtal med andra stater
 Styra den statliga verksamheten
 Besluta i förvaltningsärenden som ingen annan myndighet svarar för
 Utfärda förordningar och föreskrifter
 Krishantering
(Regeringens webbplats, punkt 1-7, citerad från Norén Bretzer, s. 97)
Regeringens arbetsformer
 Regeringen fattar beslut som kollektiv
 Regeringssammanträde och allmän beredning
 Beredning av ärenden i regeringskansliet (11 departement,
statsrådsberedning, förvaltningsavdelning)
 Regeringskansliet litet (i jämförelse med många andra
länder): ca 4300 anställda, varav ca 200 politiskt tillsatta
Den centrala statsförvaltningen
Regering
Regeringskansli
Centrala
myndigheter
Länsstyrelser
Kommittéer,
nämnder osv
Det svenska kommittéväsendet: en
institution
 I grunden en beredningsfunktion för regeringen
 Svensk tradition av att inrätta tillfälliga organ för




utredningar utanför regeringskansliet
Formellt sett är en kommitté att jämställa med en
myndighet under regeringen
Redovisning i betänkande: SOU
Remissväsendet
Reglering: kommittéförordningen, direktiv,
kommittéhandboken, kommittéberättelse
Olika typer av kommittéer
 En grupp ledamöter under ledning av ordförande
 Parlamentariska
 Övriga med flera ledamöter
 Enmansutredningar
 Ad-hoc kommittéer, men också permanenta kommittéer
Vad är offentlig förvaltning?
 Offentlig organisation för att bereda och genomföra politiska




beslut
Förvaltning i bred bemärkelse (den offentliga sektorn): alla
anställda i offentlig sektor (även t.ex. lärare, vårdpersonal
etc.)
Förvaltning i smal bemärkelse (Byråkratin): tjänstemän
(ämbetsmän) ansvariga för beredning och implementering av
politiska beslut
Gränserna mellan de båda definitionerna flytande
Icke-offentliga organisationer har blivit vanligare
Svensk offentlig förvaltning: viktiga
särdrag
 Den dualistiska förvaltningen
 Den öppna förvaltningen
 Den kommunala självstyrelsen
 Den korporatistiska förvaltningen
 Den stora förvaltningen
Dualismen: relationen mellan regering
och myndigheter
 RF 1: 6: ”Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.”
 RF 1:8: ”För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga
förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.”
 RF 12:2: ”Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns
beslutande organ, får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i
särskilt fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot
enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag.”
 www.regeringen.se
Statliga förvaltningsmyndigheter, verk
och bolag mm









Centrala förvaltningsmyndigheter
Mindre myndigheter, råd och nämnder
Regionala och lokala förvaltningsorganisationer
Länsstyrelser
Försvarsmakten
Universitet, högskolor, museum etc.
Affärsverk
Aktiebolag
Stiftelser
 http://www.offentliglistan.se/
Olika verksamhetsformer för offentliga
myndigheter
 Myndighetsutövning: ”utövande av befogenhet att för enskild





bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär
bestraffning eller annat jämförbart förhållande” (t.ex. CSN)
Kontroll och tillsyn (t.ex. Högskoleverket)
Information och rådgivning (t.ex. Trafikverkets
informationskampanjer)
Tjänste- och varuproduktion (t.ex. Arbetsförmedlingen)
Kunskapsproduktion (t.ex. universiteten)
Planering, samordning och policyutformning (t.ex.
regeringskansliet)
Ledningsformer för
förvaltningsmyndigheter
 Enrådighetsmodell (chef med fullt ansvar), ibland med
insynsråd
 Styrelse med fullt ansvar
 Nämnd
 Tidigare vanligt med lekmannastyrelse
Regeringens styrning av
förvaltningsmyndigheter
 Föreskrifter, förordningar
 Ekonomi, regleringsbrev
 Myndighetsinstruktioner
 Utnämningsmakten
 Informella kontakter
Öppenhet
 Offentlighetsprincipen: RF 2:1, Informationsfrihet ”Till främjande
av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje
svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.”
(TF 2:1)
 Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt
upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas
endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den
förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som
inkommen till eller upprättad hos myndighet
 Förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen: lagar som reglerar
förvaltningars relation till medborgarna
Kommunal självstyrelse: viktiga
särdrag
 Central del av demokratin: Beslut utövas av valda




representanter för befolkningen (45 000 förtroendevalda)
Sköter en stor del av de offentliga angelägenheterna
Kommunal beskattningsrätt, generella statsbidrag,
utjämningsbidrag
Ca 80 % av inkomstskatterna kommunala: kommunerna stor
autonomi
Men statens inflytande ändå stort: kommunerna ålagda
uppgifter via lagstiftning, systemet är inte federalt
Korporatism?
 En specifik typ av relation mellan intressegrupper och stat
som bygger på institutionaliserat samarbete på viktiga
politikområden och med reellt inflytande över
beslutsfattande
 Samförståndsanda, konsensuskultur, Harpsundssamtal
 Förvaltningskorporatism: form av styrningsstrategi?
 Från korporatism till lobbyism?
En stor offentlig sektor?
 Störst i slutet av 1970-talet, men har minskat under de sista
decennierna
 Tillhör fortfarande en av de större: Ca 30% av det totala
antalet anställda i Sverige arbetar I offentlig sektor (ca 25 % I
kommuner och 5 % i staten) och de offentliga utgifternas
andel av BNP ca 50 %
 Finansiering: 90 % genom skatter och
socialförsäkringsavgifter
Den offentliga sektorns storlek i olika
länder (procent av BNP)
Offentliga utgifter
Konsumtion
Frankrike
53
51
Danmark
52
56
Sverige
52
54
Nederländerna
46
47
Tyskland
45
44
Slovenien
45
44
Storbritannien
45
42
Slovakien
38
34
USA
37
34
Omprövningens tid
 Ekonomiska problem
 Stigande förväntningar, minskande utrymme
 Ideologisk kritik av statens roll och storlek
 Akademisk kritik av statens roll och storlek
 Internationalisering och globalisering
 Drivande aktörer och nätverk
 Reform som rutin?
New Public Management (NPM)
 Marknaden som ideal
 Från reformpolitik till effektivitetspolitik
 Fokus på kontraktsmodeller och konkurrens
 Fokus på ledarskap
 Från processkontroll till efterkontroll
 Individualisering
En svensk förvaltningspolitik
 1980-tal: förvaltningspolitiska utredningar om ministerstyre,
offentlig service och decentralisering.
 1990-tal: fokus på privatisering, styrning och renodling
 2000-tal: EU-medlemskapets konsekvenser,
demokratieffekter av 1990-talets reformer
 Civildepartementet ursprungligen centrum för reformer,
senare finansdepartementet.
1980-tal: Medborgarorientering och
”god service”
 1970-talets byråkratikritik riktades bl.a. mot krångliga
regler och dålig service
 Regelförenkling och minskad regelflora
 Bättre service i offentliga förvaltningar (bl.a. i ny
förvaltningslag):
 Ökad tillgänglighet
 ”vinnlägga sig om att ett vänligt bemötande”
 Använda enklare språk
1980-tal: Decentralisering
 ”Lägg besluten närmare folket”, båda blocken drev krav på
decentralisering
 Mer inflytande åt kommuner och landsting
 Från specialdestinerade till generella statsbidrag (till
kommuner)
 Decentralisering av ett politikområde: Göran Perssons
kommunalisering av skolan i slutet av 1980-talet
1990-tal: Mer marknadslika
myndigheter?
 Krav på nedskärningar och ökad produktivitet
(”tvåprocentaren”)
 Fokus på mål- och resultatstyrning; politiker formulerar mål,
myndigheter redovisar resultat. Ökad autonomi för
myndigheten att välja ”medel”
 Företagisering: ökad betoning av varumärke, marknadsföring
och organisationsidentitet
 http://www.tillvaxtanalys.se/sv/
 http://www.vinnova.se
1990-tal: Renodling och privatisering
 Ägandefrågan i centrum: staten borde renodla sina uppgifter
 De borgerliga partierna drivande, socialdemokraterna kluvna
 Bolagisering av statliga affärsverk, t.ex. Televerket,
Postverket, Statens vattenfallsverk och Statens järnvägar
 Parallell av (eller om-) reglering av tele, post, energi och
tågtrafikmarknader
 Reformerna har lett till ökade krav på kontroll: särskilda
tillsynsmyndigheter upprättas
2000-tal: mer slagkraftiga myndigheter
 Färre men slagkraftigare myndigheter (sammanslagningar): från
1400 (1990) till 400 (2009)
 Exempel: Trafikverket, Tillväxtverket och Vetenskapsrådet
 Ideologiproducerande och opinionsbildande myndigheter?
2000-tal: Regionalisering
 Den regionala nivån stärkt sin ställning i det politiska





systemet
Länsstyrelsens ansvar för regionala utvecklingsfrågor tex
övergått till den regionala politiska nivån (regionala
samverkansorgan och motsvarande)
Tillväxtpolitiken sköts i stor utsträckning på regional nivå
Nya storregioner: Västra Götaland och Skåne
EU bidrar aktivt till att stärka den regionala nivån genom
strukturfonder
Ansvarskommitténs betänkande: nya storregioner
EU och den svenska statsförvaltningen
Vad har EU-medlemskapet inneburit?
 Starkt fokus på EU-samordning
 Tolkningar av EU-regler allt viktigare del av statstjänstmännens
arbete
 Statstjänstemän viktig roll i kommittéarbetet under kommissionen
 Utökning av tjänstemännens makt?
 Ökad betydelse av ”transgovernmental networks”?
Europeiseringen av förvaltningen:
Uppfattningar bland tjänstemän på
departement
 Ökad konflikt
 Ökad osäkerhet
 Ökat tempo
 Ökad expertorientering
 Mindre insyn
 Stor efterfrågan på nationella ställningstaganden
 Rättsorienterad organisation