Det svenska politiska systemet
Matilda Falk
Christoffer Brinck
Clara Aranda
Ida Svensson
Statsvetenskap 1
Linköpings universitet
Om Norrköpings kommuns
hanterande av nyanlända flyktingbarn
Innehållsförteckning
1. Inledning och
bakgrundsinformation................................................................................................3
1
2.
Syfte..............................................................................................................................................3
3. Metod...........................................................................................................................................4
4. Resultat......................................................................................................................................45
4.1 Intervju med HVBvårdare...........................................................................................................5
4.1.1 Kort bakgrund......................................................................................................................5-6
4.1.2 Integration.............................................................................................................................67
4.1.3 Integration av
myndiga...............................................................................................................7
4.2.1 Bostadsmarknaden................................................................................................................78
4.2.3 Det kommunala ansvaret gällande mottagandet av ensamkommande
flyktingbarn........................8
4.3.1 Intervju
familjehemsplacering.....................................................................................................9
4.3.2 Kostnadsersättning till kommuner.......................................................................................1011
4.3.3 Slutsats och analys.............................................................................................................1112
5
Källförteckning..............................................................................................................................13
1.Inledning samt bakgrundsinformation
2
När det ensamkommande flyktingen ger sig till känna för en svensk myndighet så som
migrationsverket, polismyndighet eller socialtjänst blir den kommunen barnet vistas i en såkallad
ankomstkommun. Denna kommun ansvarar då för bl.a. boende i väntan på att migrationsverket
ska slussa barnet vidare till en anvisningskommun.
Migrationsverket har som huvudregel att anvisa barnet till en kommun där man har kommit
överens om att ta emot asylsökande ensamkommande barn. Detta kan man frångå om man har
särskilda skäl, tillexempel att barnet har en anhörig boende i en kommun som inte har en
överenskommelse1.
Den anvisade kommunen ska ansvara för att barnet får det stöd och hjälp från socialtjänsten som
föreskrivs i socialtjänstlagen . Kommunen ska även utreda barnets behov samt fatta beslut om
insatser samt placera ut barnet på ett lämpligt boende2samt utse en god man som kan företräda
barnet/ungdomen då det inte finns någon nära anhörig som kan företräda barnet3. Det är även
kommunens ansvar att se till att barnet har tillgång till skolväsendet.4
Till saken hör att samtidigt som det anländer flyktingbarn i Norrköpings kommun, så råder det
där på nuvarande tidpunkt en bostadsbrist exempelvis bland hyresrätter.5 2011 rådde det även
brist på plats vad gäller asyl- och PUT-boende för ensamkommande flyktingbarn och för att
rädda situationen anlitade Norrköpings Kommun då privata aktörer till detta, bl.a. vårdföretaget
Carema.6
2.Syfte:
Syfte för vårt arbete är att fördjupa oss i integreringen av nyanlända flyktingbarn samt hur
kommuner sköter det. Vi har valt att dela upp vår frågeställning i flera delar med motiveringen
att försöka täcka så mycket som möjligt av ämnet, vilket kan verka . Vi är medvetna om
problematiken i detta.
Frågeställningen som vi i slutändan har valt att ta är hur verksamheten på olika boende fungerar,
vad man arbetar efter samt kommunens roll i integrationen.
3.Metod:
1
2
3
4
5
6
3 § LMA samt prop. 2005/06:46 s 57
11 kap. 1 § och 6 kap. 6 § SoL
3 § lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn
4 § förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5471583
http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=6794667
3
För att besvara frågeställningen om lagstiftningens påverkan på asyl- och PUT-boenden så
gjorde vi på det viset att vi först satte oss in i situationen genom att samla information. Detta
också för att göra en slags avgränsning av arbetet, vilket vi i slutet även gjorde. Då vi hade
bekantskaper som jobbar med just asyl- och PUT-boenden så kontaktade vi dem för att få mer
information om institutionerna. Efter det gjordes så tog vi kontakt med olika inblandade
instanserna, såsom:
a) Socialtjänsten i Norrköping.
b) Ett privat PUT-boende .
c) Ett kommunalt PUT-boende.
Vi har gjort en intervjuv med en vårdare som jobbar på ett HVB-hem för att få en inblick i hur
verksamheten fungerar. Likaså intervjuvat en familj i Norrköpings kommun som tagit emot ett
ensamkommande flyktingbarn, detta för att få insikt i hur teorin fungerar i verkligheten.
4.Resultat
Tyvärr har vi än så länge inte fått något svar från vare sig det kommunala eller det privata
boendet. En intressant notis att nämna är att verksamhetschefen var synnerligen otrevlig i sitt
bemötande då vi kontaktade dem för att göra en intervjuv. På samma sätt undvek de våra frågor
då vi ringde till det privata boende, vilket är märkvärdigt i våra ögon.
Vad man utgår efter på PUT-boende i Norrköping
På PUT-boende Tellus arbetar dem efter tre komponenter vilka speglar det salutogena synsättet,
dessa är:
Meningsfullhet, som innebära en tro på att livet har en mening värd att satsa energi och
engagemang på. Denna punkt är förutsättningen för de följande.
·
Begriplighet, som innebär att man förstår sig själv, sin omgivning och tillvaro liksom att bli
att själv bli förstådd av andra.
·
Hanterbarhet, som handlar om att kunna bemästra situationer som uppstår, att inte känna sig
som ett offer utan ha kvar viljan att påverka7.
BBIC - Barnets Behov I centrum
Tellus arbetar även utifrån modellen BBIC - Barnets Behov I centrum. Där de använder sig av
andra arbetsmetoder för att kunna ta reda på barnets nuläge när det kommer till boendet, dels för
att personalen ska kunna anpassa sitt stöd utifrån individens förutsättningar dels för att kunna se
hur barnet utvecklas till den dag det är dags för barnet att stå på egna ben.
7
http://www.caremacare.se/huvudnavigation/varatjanster/individochfamiljeomsorg/putboenden/enheter/tell
usputboende/inriktning.4.52e3e21312a0da37e3a800020967.html
4
·
·
·
·
·
Vi erbjuder
Vårt erbjudande utgår från det salutogena förhållningssättet, vilket innebär:
att vi skapar en miljö i hemmet som är harmonisk och underlättar gemenskap
att vi stimulerar till avkoppling och olika upplevelser utanför boendet.
att aktivteter och kultur bidrar till en meningsfull tillvaro och ökar livskvaliteten
att en öppenhet och service finns så att boendet är tillgängligt och öppet mot omvärlden.
att personalen är välutbildad och får kompetensutveckling för att på bästa sätt kunna ge
barnen en meningsfull, begriplig och hanterbar värld.8
4.1Intervju med HVB-vårdare
Integration & bostadsmarknad
Allt nedanstående är refererat ur intervjun.
4.1.1 Kort bakgrund
Ensamkommande flyktingbarn placeras vanligtvis på hvb hem. Vanligast är då åldrarna mellan
14-18 år. I vissa kommuner blandar man asylsökande ungdomar och de ungdomar som fått
permanent uppehållstillstånd (PUT) i Sverige.
Många kommuner har fyra olika verksamheter som följer ungdomarna. Först placeras du på ett
boende för asylsökande flyktingbarn. Detta boende påminner om ett vanligt svenskt hem där
varje ungdom har ett eget rum. Är du väldigt ung när du kommer till Sverige (14-15 år) så
försöker vanligtvis socialsekreteraren hitta ett familjehem till ungdomen. Dock är det ytterst
svårt. När eller Om ungdomen fått uppehållstillstånd flyttar denne vidare till ett annat boende.
När ungdomen är lite äldre och fått bättre kunnighet att ta hand om sig själv flyttar denne till näta
hem som påminner om ett studentboende. Ungdomarna har där sina egna rum, kylskåp och frys
på rummet, gemensamt kök och tvättstuga likt de i hyreshusen. Personal finns även här på plats
dygnet runt för stöd, vägledning och läxhjälp. När ungdomen fyllt 18 år och har uppvisat att
denne är kapabel att klara sig själv i en egen lägenhet (Om det finns någon lägenhet) får denne
ett andrahandskontrakt på en lägenhet. Då finns personal i en annan lokal, om ungdomarna
behöver hjälp med något men i huvudsak är syftet att de nu skall klara sig själva. När ungdomen
är 21 år skrivs denne ut ifrån verksamheten, de har möjlighet att skriva ut sig redan då de är 18 år
gamla.
8
http://www.caremacare.se/huvudnavigation/varatjanster/individochfamiljeomsorg/putboenden/enheter/tell
usputboende/inriktning.4.52e3e21312a0da37e3a800020967.html
5
4.1.2 Integration
Integrationsarbetet ser lite olika ut i olika län. De flesta kommuner arbetar efter BBIC. Detta är
ett dokumentationsmaterial där man följer upp ungdomens hälsa, ekonomi, sociala samspel,
sysselsättning etc. Personalen och ungdomens godeman är de som finns till för ungdomen.
Godemannen har det mer formella ansvaret likt en vårdnadshavare, framförallt är de delaktiga i
ungdomens ekonomi.
Personalen finns ofta till som stödpersoner och ställföreträdande föräldrar för att hjälpa till med.
Det kan vara allt ifrån social integrering i form av olika besök på ställen du som svensk vanligen
blivit presenterad av, fostran på boendet, introduktion av olika föreningar, läxläsning, hur du
använder kommunaltrafiken etc.
Göteborg har nu tagit fram ett nytt arbetsmaterial som heter Hitta Rätt. I det materialet ingår allt
man kan tänkas behöva för att förstå det svenska samhället. Alltifrån hygien, dusch,
tandborstning till demokrati och försäkringar.
“Jag tror att detta material kommer sprida sig över hela landet då materialet kan säkerställa att
ungdomen får med sig den kunskap denne behöver och har rätt till”
Amanda Falk, arbetar på HVB hem
När ungdomarna kommert till Sverige börjar de ganska snart med skolan, SFI A,B,C, och D och
sedan svenska som andraspråk och därefter förhoppningsvis gymnasiet, annars komvux eller en
annan sysselsättning. Skolan har även de en stor roll för ungdomarnas integration.
“Min upplevelse är att skolan tar sitt ansvar. Läxorna är ofta formade efter att lära både språk,
svensk kultur, normer och värderingar.
Desto tidigare ungdomen kommer till Sverige desto mer integrationskunskap hinner de få med
sig i bagaget innan de blir helt självständiga. Men generellt tror jag att man har lättare att
integreras i Sverige om man är under 18 år”
- Amanda Falk, arbetar på HVB hem
4.1.3Integration av myndiga
Kommer du till Sverige som myndig så omfattas du av etableringslagen. Denna lag påtalar att
alla nyanlända skall få 60 timmars samhällsorientering. Dvs att du har 60 timmar på dig att lära
dig hur det svenska samhället fungerar med sjukvård, välfärdssystemet, kulturen,
kommunaltrafiken, rättigheter, skyldigheter, viktiga sociala normer etc. Du får även gå på SFI
och har dessutom rätt till en etableringslots som ska finnas till hands för mer akuta frågor.
Arbetsförmedlingen har numera ett större ansvar för att få ut dessa individer i någon form av
sysselsättning, jobb, arbetspraktik, utbildning eller annat.
6
Kommer du som myndig nyanländ ensam till Sverige hamnar du först på någon
flyktingförläggning, vanligtvis är detta ett hus som du delar med andra vuxna nyanlända. I vissa
fall försöker man anpassa kulturer och folkslag i boendena men i flera fall kan du tvingas dela
hus med den folkgrupp som kanske fått dig att behöva fly till Sverige. Som myndig får du alltså
aldrig prova på en Svenssons vardag vilket jag tror kan göra det mer utmanande för att lära sig
det svenska samhället.
4.2.1Bostadsmarknaden
Ungdomarna
Bostadsmarknaden är numera ett svårt problem i flera delar av Sverige. För ungdomarna har
socialförvaltningen som uppdrag att hitta bostäder till de ungdomar som fyllt 18 och anses vara
redo för att klara sig på egen hand. Dessa hamnar i en bostadskö tillsammans med andra svenska
ungdomar som omfattas av socialförvaltningen.
Vuxna
De vuxna som kommer ensamma har jag dålig koll på när de flyttar från flyktingförläggningen.
Andra vuxna kan komma som kvotflyktingar med sina familjer. I sådana fall hamnar de först på
en flyktingförläggning, hela familjerna samlade och sen blir de tilldelade en lämplig bostad i en
kommun där det finns något passande.
Min upplevelse är att kvotfamiljerna integreras bättre i det svenska samhället än de vuxna
som kommer ensamma. Varför kan jag inte helt svara på eftersom alla omfattas av
etableringslagen och därmed har samma rättigheter.
- Amanda Falk, arbetande på HVB hem
4.2.3 Det kommunala ansvaret gällande mottagandet av ensamkommande
flyktingbarn
När ensamkommande flyktingbarn anländer till Sverige är kommunen barnet vistas i, enligt
socialtjänstlagen, skyldig att ordna boende. Den så kallade ankomstkommunen bär det absolut
yttersta ansvaret för omhändertagandet. Dock ska migrationsverket förflytta flyktingbarnet
snarast. Detta ska göras till en kommun Migrationsverket har ett avtal med. Kommunen som tar
emot barnet kallas för anvisningskommun. Boende och mottagande ska anordnas av kommunen
och är till för de barn och unga som har uppehållstillstånd eller de som är asylsökande. Det
ensamkommande barnet kan ha önskemål om att få flytta in hos anhöriga eller närstående, i
dessa fall krävs inte beslut om anvisningskommun. Dock ska den mottagande kommunen utreda
7
och sedan ta ställning till om det är lämpligt att barnet bosätter sig i kommunen. Om
beslutsärendet drar ut på tiden kan kommunen ordna boende på annan adress tills vidare. Under
tiden utreds den aktuella familjen som barnet önskar flytta till, detta kallas för en
medgivandeutredning där man alltså ser lämpligheten hos den av barnet föreslagna familjen och
tar beslut efter utredningen.
Kommunen är skyldig att utreda barnets behov och sedan fatta beslut om eventuella insatser, se
till så att barnet blir placerat i ett boende samt ordna skolundervisning av något slag. Kommunen
ska även utse en god man till barnet. När ett ensamkommande barn blivit beviljat
uppehållsstillstånd är vistelsekommunens ansvarig för alla tänkbara insatser under hela
uppväxten. Kommunen ska även skapa integrationsmöjligheter för barnet.
Det asylsökande barnets vistelsekommun är likaså skyldig att erbjuda skola och andra former av
utvecklande verksamhet. Exempelvis förskoleverksamhet, grund- och gymnasieskola. Dock
gäller inte svensk skolplikt för dessa barn och ungdomar. Trots detta ligger stor vikt vid att
barnet ska bli erbjuden någon av ovan nämnda verksamheter inom en månad efter ankomst till
Sverige.
Migrationsverket har som uppdrag att under handläggningsprocessen leta efter barnets biologiska
föräldrar.
4.3.1 Intervju
Familjehemsplacering i Norrköpings kommun
Cornelia Dahlberg tog under en månad hand om ett ensamkommande flyktingbarn från Afrika.
Hela processen började med att hon anmälde sig på ett familjehemsföretag på nätet.
”Där fick man berätta om sig själv och komma med önskemål om placering”
Efter det blev hon uppringd, eftersom hon tidigare hade haft andra slags placeringar i hemmet
gjordes ingen ny utredning, vilket i annat fall brukar bestå av hembesök och intervju för
säkerställande av lämplighet. Hon fick tidigt veta att den unga pojken varit med om
fruktansvärda och traumatiska händelser och förberedde sig för att hjälpa och stödja ett barn som
var i svår nöd.
Pojken som sedan anlände verkade må bra och terapeuten som utredde honom menade att han
mådde bra. Cornelia uppdagade aldrig tecken på oro eller ångest hos pojken.
8
”Jag fick senare reda på att han hade blivit polisanmäld flera gånger på grund av ett aggressivt
beteende och han var enligt de statligt anställda även drogpåverkad när jag tog emot honom, trots
detta gjordes inget drogtest”
Cornelia berättar hur en vanlig dag kunde se ut för pojken:
”Han sov oftast fram till eftermiddagen, duschade och åt för att sedan gå till gymmet eller åka in
till stan. Han älskade märkeskläder och såg till att ha den nyaste tekniken”
Han kände till det faktum att den svenska skolplikten inte gällde honom berättar hon.
”Jag ordnade skolplats åt honom men det var han inte intresserad av, han sa att det enda han var
intresserad av var att få sitt uppehållstillstånd så att han kunde få en egen lägenhet ”
Han fick utöver boende och mat 5200 kr per månad. Och ett flyktingbarn kostar i snitt 57 000 kr
per månad. Cornelia fick ersättning bestående av 10 000 kr efter skatt per månad. I detta ingick
lön, mat, hyra och övriga omkostnader.
”Det tog Migrationsverket ett år att fatta beslut i detta fall och han kostade därför 700 000 kr”
Migrationsverket beslutade sedan att pojken skulle få en egen lägenhet i Stockholm då de insett
att han inte fungerade socialt i samhället.
”Han erkände i förtroende att han var 20 år gammal och socialtjänsten misstänkte att hans
historia inte var trovärdig men de valde att inte göra någonting åt saken”
Cornelia blev efter den avslutade placeringen uppringd av en annan familjehemsplacerare där
hon blev tillfrågad att ta emot ett till ensamkommande flyktingbarn.
”Jag berättade hela historien som jag delgivit i intervjun och hon menade att min historia inte alls
var ovanlig. Sedan sade hon att hon faktiskt själv undrade om de verkligen var de fattiga barnen
som kom till Sverige”
4.3.2 Kostnadsersättning till kommuner
Kommunen får statlig ersättning för de ensamkommande barnen som de tar emot. Både när
barnen är asylsökande samt när de har fått uppehållstillstånd. Sjukvård- samt
tandvårdskostnader. Detta ersätts direkt från staten till Landstinget. Migrationsverket sköter den
administrationen.
Årlig ersättning för ett kalenderår är 500 000 kr per ensamkommande flyktingbarn. Detta gäller
kommuner som har en överenskommelse om att ta emot asylsökande flyktingbarn. De
kommuner som dessutom avtalat att tillgodose behovet av boendeplatser för barnen får ersättning
för detta och ska täcka personal, kost, logi och omvårdnad etc. Ersättning per dygn är 1600 kr per
barn. Utöver det ersätts det för 300 kr per dygn för belagd plats.
Ersättning för elevens skolgång är följande:
Förskola – 30 300 kr årligen per elev
Grundskola – 59 300 kr årligen per elev
9
Gymnasieskola – 67 200 kr årligen per elev
Till det tillkommer behovsprövade tilläggskostnader exempelvis stödundervisning.
Kommunen ska ersättas för transport av flyktingbarn till den kommun som barnet anvisats till.
Den ersättning kommunen får för handläggning och utredning av det ensamkommande
flyktingbarnet är 39 000 kr per barn vid familjehemsplacering. Vid gruppboendevårdhemsplacering eller liknande är ersättningen 31 000 kr per barn.
Övriga kostnader som kommunen haft i samband med ensamkommande flyktingbarn kan
kommunen ansöka ersättning för.
Sveriges kommuner får en årlig ersättning som betalas ut i maj varje år. Denna ersättning är till
för förebyggande stödinsatser och det beloppet som tillgodoses för detta är 50 miljoner kr.
Följande uppdelning sker, 5 miljoner per berörd kommun. Resterande 45 miljoner delas med
antalet ensamkommande flyktingbarn och betalas efter detta ut till deras kommuner.
Ersättning till de kommuner som har en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande
av de invandrare som är i behov av skydd samt andra invandrare. Har rätt till en grundersättning
på 562 800 kr årligen (siffror från 2010). Detta enligt 1 § förordningen (1990:927) om statlig
ersättning för flyktingmottagande m.m.
Den kommun som före den 31 mars 2010 går in i en överenskommelse med Migrationsverket,
som gäller för ovannämnda år, får den extra ersättningen på 10 000 kr per person och 20 000 kr
per person som blir mottagen i kommunen mellan perioden 1 januari och 30 november(2010).
För barn och ungdomar var schablonersättningen (år 2010) 115 200 kr per barn 0-16 år och 187
600 kr för de mellan 16-64 år. Detta enligt ErsF utan behov av överenskommelse mellan
kommun och Migrationsverket. Utöver den så kallade schablonersättningen kan kommunen söka
om andra tilläggsersättningar.
Kostnader för vård utanför hemmet detta enligt SoL eller lag (1990:52). Där särskilda
bestämmelser gällande Lag om vård av unga (LVU) 53.
Kommunen kan även söka ersättning för andra utlägg som inte omfattas av SoL. Ersättning
lämnas alltid endast för de som fyllt 18 men inte 21 år. Om inte vård har påbörjats innan 18
årsåldern vill säga. Kommunen kan likaså söka ersättning för vård- och färdtjänstkostnader. Alla
ersättningar faller bort om återförening med barnets biologiska familj sker alternativt om barnet
får svenskt medborgarskap.
Det rådde platsbrist i Norrköping år 2009 då kommunen antog sig att ta emot åtta
ensamkommande barn9. För att sedan år 2011 göra en omförhandling och då ha möjlighet att ta
emot tjugosex ensamkommande barn10.
9
http://www.nt.se/norrkoping/artikel.aspx?articleid=5505895
http://www.migrationsverket.se/
10
10
5. Slutsats och analys
Vår slutsats är att vi inte anser att Norrköpings kommun bör ta in flera än vad man har tid och
plats för. Detta gynnar varken nyanlända flyktingbarn eller kommunen, då barnen inte får det
omhändertagande som de behöver och kommunen att det blir personalbrist samt överarbete för
de som arbetar. Vi anser även att alla de barn som kommer till Sverige faktiskt kommer hit för
att vi behöver hjälp och därför vill vi att det ska bli lättare att bli placerad i familjehem, för det är
på nuvarande tidpunkt väldigt svårt för barn mellan 14 - 18 att bli. Om barnen blir placerad i
familjehem kommer det snabbare i det svenska samhället än om man bor på ett HVB-hem med
andra flyktingbarn. Dock kan ett HVB-hem vara en bra hem om man kommer från svåra
omständigheter för att man har andra som har varit med om samma svårigheter. En annan viktig
part är skolan, skolan spelar en av dem största parterna utöver ett tryggt hem.
När ungdomarna kommert till Sverige börjar de ganska snart med skolan, SFI A,B,C, och D och
sedan svenska som andraspråk och därefter förhoppningsvis gymnasiet, annars komvux eller en
annan sysselsättning.
Min upplevelse är att skolan tar sitt ansvar. Läxorna är ofta formade efter
att lära både språk, svensk kultur, normer och värderingar.
Desto tidigare ungdomen kommer till Sverige desto mer
integrationskunskap hinner de få med sig i bagaget innan de blir helt
självständiga. Men generellt tror jag att man har lättare att integreras i
Sverige om man är under 18 år.
- Amanda Falk, arbetar på HVB hem
En slutreflektion av vårt arbete är att det blir lättare att komma in i ett nytt samhälle desto yngre
du är. Du anpassar lättare in i samhället. Något man då också kommit fram till är en
frågeställning om det görs tillräckligt för att integrera den äldre nyanlända i samhället? I
Danmark har man infört en 5 års plan för nyanlända. Efter 5 år måste dessa göra ett språk test,
detta anser vi är något bra. Då du inte kan anpassa dig och känna dig ett med svenska samhället
om du inte förstår det svenska språket. Imigrationen blir lättare för både den nyanlända och
samhällets invånare om vi kan förstå varandra.
Utöver det vill vi ta upp att en kommun som tar emot ett flyktingbarn får 500 000 SEK. Detta är
intressant därför att det råder en diskussion gällande kostnaden för invandringen och
mottagningen av flyktingbarn under 18 år. Dock kostar det i längden mycket mer att ta emot ett
flyktingbarn då det måste integreras väl i samhället.
Varför då detta?
11
Vi skulle vilja påpeka att så länge du integrerer ett barn rätt i samhället så kommer detta gynna
oss. Detta pågrund av att då kan denne gå tillbaka till samhället genom dess arbetskraft och
skattebetalande. Det finns just nu samhällen i sverige som står stilla, där fabriker läggs ner, folk
får flytta ifrån osv, ett exempel på detta är kommunen Laxå utanför Stockholm. Ett annat
exempel är Kiruna, där försöker dem locka folk att flytta dit genom att dem nyinflyttade får en
premium på 10 000 kr.
Det finns många brister i systemet vilket leder till en kostsam process som hjälper ytterst få
flyktingar i praktiken. De som sedan blir hjälpta är många gånger inte i så stor nöd som de barn
som inte har möjlighet att ta sig ända till Sverige. En enorm kostnad för skattbetalarnas pengar,
som kan hjälpa otroligt många fler nödställda på plats i deras närområden. Att flyktingbarn inte
omfattas av skolplikten är något som bör ifrågasättas, då det är enorm viktig del i själva
integrationsprocessen.
Medmänsklighet kan inte mätas i mängden flyktingar, eller ensamkommande flyktingbarn vi tar
emot. Att ta emot individer innebär ett stort ansvar, att se till så att dem blir en del av det svenska
samhället. Det handlar i sin tur inte bara om rättigheter, utan även skyldigheter gentemot det
svenska samhället. Vi måste våga ställa krav på de som kommer hit och visa att vi vill se att de
blir en del av vårt svenska samhälle, istället för att som i nuläget skapa utanförskap och splittring
i samhället.
5. Källförteckning
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5471583
http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=6794667
www.migrationsverket.se
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.HTM
vårdare på HVB-hem, Amanda Falk
http://www.nt.se/norrkoping/artikel.aspx?articleid=5505895
http://www.caremacare.se/huvudnavigation/varatjanster/individochfamiljeomsorg/putboenden/en
heter/tellusputboende/inriktning.4.52e3e21312a0da37e3a800020967.html
http://www.caremacare.se/download/18.52e3e21312a0da37e3a800018365/Ensamkommande+ba
rn+Migrationsverket.pdf
3 § LMA samt prop. 2005/06:46 s 57
11 kap. 1 § och 6 kap. 6 § SoL
3 § lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn
4 § förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för
asylsökande
12