STATSVETENSKAP 1 VT 2013 – DET SVENSKA POLITISKA SYSTEMET
Riksväg 50
Värdeminskning och markinlösning
Grupp 3A: Elisabeth Kindeland, Lovisa Nordström, Viktor Skyrman
2013-03-18
Innehåll
1. Inledning................................................................................................................................. 2
1.1 Syfte ................................................................................................................................. 2
1.2 Frågeställningar ................................................................................................................ 2
2. Metod ..................................................................................................................................... 2
2.1 Tillvägagångssätt .............................................................................................................. 2
2.2 Avgränsning ..................................................................................................................... 2
2.3 Intervju ............................................................................................................................. 3
2.4 Material och källkritik ...................................................................................................... 3
3. Bakgrund ................................................................................................................................ 4
4. Resultat ................................................................................................................................... 4
4.1 Bestämmelser vid markinlösning ..................................................................................... 4
4.1.1 Introduktion till direkt påverkan ............................................................................... 4
4.1.2 Processen från planering till agering ......................................................................... 4
4.1.3 Vägrätt och expropriation.......................................................................................... 5
4.2 Åsikter och synpunkter kring riksväg 50 ......................................................................... 7
4.3 Indirekt påverkan på omgivningen ................................................................................... 9
4.3.1 Buller och störningar påverkar kringboende ............................................................. 9
4.3.2 Försämrade jordbruksförutsättningar på grund av närhet till större väg ................. 10
5. Slutreflektion ........................................................................................................................ 11
6. Referenser............................................................................................................................. 12
1
1. Inledning
I september 2013 ska den nya vägen mellan Mjölby och Motala stå färdig. Den kommer heta
riksväg 50 och kommer beräknas vara 28 kilometer lång och ha cirka 40 broar. Den
uppskattade projektkostnaden är 1,8 miljarder kronor. Det här stora projektet påverkar
självklart många individer men också dess omgivning. Markägare, kringboende och företag är
de grupper som kan påverkas av byggandet av den nya riksväg 50. Somliga har fått acceptera
riksväg 50 blivit byggd på deras mark, medan andra har fått acceptera att deras hus nu ligger
nära en motorväg. Det är inte bara individer som påverkats av detta utan också omgivningen
och miljön.
1.1 Syfte
Syftet med den här rapporten är för oss att lära oss mer hur det lokala svenska politiska
systemet fungerar i praktiken. Vi ska med den här rapporten komma på ett forskningsproblem
på lokalnivå och analysera hur detta har hanterats av till exempel kommunen. Vi valde
byggnationen av riksväg 50, och syftet med det projektet är för oss att ta reda på hur individer
och omgivningen påverkats av det här bygget i formen av hur värdet av privategendomen
hanteras och värderas. Vi kommer även ta upp vad lagen säger om dessa typer av projekt.
1.2 Frågeställningar
- Vad är riksväg 50?
- Vilka lagar är centrala vid ersättning av egendom berörd av vägbygge?
- Hur påverkas individerna och markägarna direkt av byggandet av riksväg 50?
- Hur har omgivningen och miljön påverkats indirekt av riksväg 50?
- Hur såg markägare i retrospektiv på Vägverkets hantering av deras "önskemål"?
2. Metod
2.1 Tillvägagångssätt
Det första vi gjorde var att diskutera vilket lokalt projekt som skulle vara intressant för oss att
forska mer om. Efter ett tag valde vi just byggandet av riksväg 50. För att få lite mer kött på
benen började vi kolla runt på internet för att se hur projektet gått till och hur vi skulle kunna
avgränsa oss. Vi lånade även en bok som skulle kunna komma till nytta under arbetets gång.
När vi valt vår avgränsning och våra frågeställningar delade vi upp arbetet mellan oss
eftersom vi anser att det är mest effektivt. Dock hade vi ständig kontakt mellan oss för att
stämma av hur det gick.
2.2 Avgränsning
Vi har valt att lägga vårt fokus på byggandet av riksväg 50. Projektet är väldigt stort och har
många aspekter men vi har valt att diskutera de problem som uppkommit. De problem vi
främst fokuserat på är hur markägarna och kringboende har påverkats. Ett annat fokus är hur
miljön och omgivningen påverkats av den nya vägen. Vi kommer även att relatera detta till
kommunen och lagar och ta upp detta ur ett värdeminsknings- och markinlösningsperspektiv.
Eftersom vårt syfte är att forska kring ett lokalt projekt fokuserar vi främst på den nya
vägsträckan mellan Mjölby – Motala.
2
2.3 Intervju
Inför det här arbetet har vi valt att genomföra en intervju som underlag av för vårt arbete. På
grund av tidsbrist valde vi att skicka våra frågor via mail till vår informant. Vi gjorde ett
frågeschema bestående av tre frågor som informanten fick svara. På detta sätt blir det en semistrukturerad intervju eftersom vi har svårt att ställa uppföljningsfrågor. Dock har informanten
fritt att svara hur denne vill på frågorna. Vi tänkte också på att inte ställa ledande frågor så att
informanten kan svara som den vill.1
Informanten vi intervjuade fick vi genom så kallade bekvämlighetsurval. Detta är när man
väljer intervjuperson utifrån vad som finns tillgängligt. I det här fallet var informanten i ett
målinriktat urval då vi vet att personen blivit påverkad av riksväg 50 på något sätt. 2
2.4 Material och källkritik
För att få information om vilken sorts intervju vi använts oss av använde vi
Samhällsvetenskapliga metoder skriven av Alan Bryman. Den här källan anser vi är väldigt
pålitlig eftersom den inte är skriven åt ett annat ändamål än för forskningsmetoder. Det är
även den senaste upplagan.
En annan källa som vi använt oss av är en broschyr som är utfärdad av Trafikverket –
BanaVäg Motala – Mjölby, Ny väg 50 och dubbelspårig järnväg – Många fördelar för din
vardag. Denna källa användes för att få information om projektet och dess bakgrund. Denna
källa kan inte ses som objektiv då den är skriven som en sorts positiv reklam för projektet i
sig. Den kan dock användas som en objektiv källa då man skriver om bakgrunden till
projektet. Trafikverkets informationsblad Vägen och markägaren och information angående
Region Öst. Trafikverket (TRV)är en svensk statlig förvaltningsmyndighet. Vägen och
markägaren skildrar konkret hur beslut om vägbygge kommer fram, samt hur detta påverkar
markägare och vad dessa har för rättigheter och skyldigheter gentemot väghållaren. Objektiv
källa angående grundinformationen.
Vi har även använt oss av ett protokoll från ett marksägandesammanträde som fördes av
nuvarande Trafikverket (Vägverket). Detta protokoll är väldigt subjektivt eftersom det främst
handlar om de marksägandes åsikter. Dock var detta vårt ändamål eftersom vi ville ha
åsikterna.
Statens offentliga utredningar (SOU) är en serie rapporter och betänkanden som görs av
kommittéer alt. ensamutredare efter direktiv av regeringen. I detta fall är det en kortfattad
sammanfattning utav Trafikverkets inrättande och dess ansvar och uppgifter. Offentlig
handling vilket gör den en trovärdig källa. Riksrevisionen.se är den svenska myndigheten vars
uppgift är att granska övriga statliga myndigheter angående exempelvis hur de statliga medlen
används, eventuella brister och rekommendationer på lösningar. Riksrevisionen är
grundlagsskyddad att vara oberoende och har därav hög trovärdighet. Government.se/
1
2
Alan, Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011 s. 415 ff
Bryman, (2011) s . 434 f
3
Malmo.se Malmö kommuns hemsida angående slagstiftning hur bostadsfastigheter ska vara
byggda så att de skyddar inneboende mot buller. Denna hemsida är Malmö kommuns hemsida
och vi anser att informationen bör vara uppdaterad och pålitlig. Ulla Torsmark är en
representant av den statliga myndigheten Miljöverket, skrev en artikel som publicerats på den
facklitterära tidningen Miljöforskning, om hälsonedsättning orsakat av buller. Vi anser att
detta är trovärdig och bra källa. Institutionen för västskyddsbiologi, Sveriges
lantbruksuniversitet publicerade en faktatext om rundmasken nematoder på universitetets
hemsida. Texten är skriven av forskare på universitetet. Källan bör därför anses som trovärdig
men kan vara något vriden åt forskarens ändamål.
3. Bakgrund
Byggandet av den nya riksväg 50 började år 2010. Vägen är delvis ny, ny och även en ny
genomfart i Motala vilken innehåller en bro över Motalaviken. Den väg som tidigare hette 32
kommer nu heta 50 och blir en mötesfri väg. Den nuvarande riksväg 50 blir istället en
regional väg, mellan Ödeshög och Motala. Den nya vägen mellan Motala och Mjölby ska
förbättra säkerheten och framkomligheten enligt Trafikverket. Vid sidan av riksväg 50 byggs
även ett nytt dubbelspår mellan Motala och Mjölby.
Trafikverket menar att genom att flytta trafiken från den riksväg 50 som finns nu kommer
landskapet vid Omberg, Alvastra och Vadstena med dess känsliga natur och även kulturella
platser att undvikas. Den nya vägen ska vid större möjlighet undvika den eventuella negativa
påverkan på miljön. Den nya vägen ska även öka framkomligheten genom att trafiken håller
jämn hastighet och trafikplatser som är säkra. 3
4. Resultat
4.1 Bestämmelser vid markinlösning
4.1.1 Introduktion till direkt påverkan
Vid ett vägbygge eller en renovering utav en väg blir det ibland oundvikligt för Trafikverket
att inte till en viss grad inkräkta på privategendom. Följaktligen kan det då självklart uppstå
konflikter, och då mellan allt från markägare vilka känner att deras äganderätt blivit kränkt,
till att vid inlösningen utav egendomen då de olika parterna inte kan komma överens om
egendomens värde. Inför den process där Trafikverket vid ett vägbygge måste lösa ut mark
finns ett antal lagar och bestämmelser för hur detta kan gå till. De ingrepp där det offentliga
går in med stöd av lagstiftningen och löser in den private medborgarens egendom kallas under
ett sammanfattade namn för marklösen.
4.1.2 Processen från planering till agering
Processen från en planerad väg till dess invigning är lång och resulterar i de flesta fallen i
olika konflikter i olika grader. Trafikverket agerar väghållare och är därmed ansvarig för de
3
Trafikverket, ”Riksväg 50, Banaväg Motala – Mjölby
”http://www.trafikverket.se/PageFiles/30704/Allm%c3%a4n%20broschyr_BanaV%c3%a4g_MotalaMj%c3%b6lby_100621.pdf s. 3 ff [Hämtad den 2013-03-09]
4
statliga vägarna i Sverige, vilket även är en funktion som de flesta kommunerna i Sverige
delar. Trafikverkets uppgift är att ansvara för utvecklingen utav Sveriges olika
vägtransportsystem men också att förvalta det statligt ägda vägnätet. Trafikverket företräder
den svenska staten 4. Myndighetens uppgifter är uppdelade till sex olika regioner där
Östergötlands läns tillhör Region Öst, där ett av Trafikverkets kontor inom Region Öst bland
annat finns i Linköping. Hit hör arbetsuppgifter som exempelvis att ta fram arbetsplaner inför
vägbyggen 5.
Myndigheten bakom beslutet angående den nya byggnationen av riksväg 50 var Trafikverkets
föregångare, Vägverket, vilken upphörde att existera den 1 april 2010 6. Processen bakom ett
vägbygge består utav ett flertal steg, där man bland annat under den så kallade
vägplaneringen gör en förstudie och vägutredning. Under förstudiet tittar myndigheten
närmare på varför en ny väg behövs byggas, därefter vad den nya vägen skall fylla för
funktion och vilken påverkan vägbygget kommer ha på dess omgivning. Förstudiet leder så
småningom vidare till den så kallade vägutredningen. Här tas förslag på en vägkorridor fram
för att ge en bild över hur området där vägen kommer gå igenom beräknas att se ut. Därefter
tas en arbetsplan fram för att i detalj demonstrera hur den nya vägen kommer att gå. Det är
först här som man kan se exakt hur vägbygget kommer att direkt påverka allmänheten och
markägares egendom. Ett vägbygge kan påverka en markägares egendom permanent genom
att vägen kommer att gå rakt igenom den, men den kan också påverka markägarens egendom
temporärt genom att man behöver ha åtkomst av vissa områden under själva byggnationen.
Härefter kallas alla berörda markägare (vilka i rättssammanhang kallas för sakägare),
kommunerna involverade samt Trafikverkets representerade från dess region, till ett
markägarsammanträde där den detaljerade planen för hur vägen kommer att se ut, och alla
dess delar, presenteras. Under markägarsammanträdet ges även information angående
miljökonsekvenser och marklösen. Den viktigaste punkten under markägarsammanträdena är
dock att ta in sakägarnas och allmänhetens åsikter kring vägbygget. Här ställer dessa frågor
och riktar önskemål kring hur vägbygget påverkar dem och deras egendom, vilket
Trafikverket sedan ska ta i beaktande 7.
4.1.3 Vägrätt och expropriation
Det finns olika sätt för Trafikverket att genomföra den arbetsplan som nu kommit fram ur
vägutredningen efter det att förhandlingarna mellan väghållaren och sakägaren, beroende på
utfallet av dessa, är klara. Målsättningen under dessa förhandlingar är att markägarna ska vara
lika skadelösa efter det att vägen byggts som före. Denna ersättning bestäms genom att en
(eller vid begäran, flera) lantmätare gör en värdering, men dock också efter överläggning
mellan båda parterna. Trafikverket menar att en frivillig lösning mellan parterna alltid är
4
Trafikverket, ”Vägen och markägaren” http://www.trafikverket.se/PageFiles/6758/vagen_och_markagaren.pdf
[Hämtad den 2013-03-18]
5
Trafikverket, ”Kontakta oss” http://www.trafikverket.se/Kontakta-oss/Vara-kontor-ochoppettider/Regionkontor/Region-Ost/ [Hämtad den 2013-03-18]
6
Regeringen, ”Trafikverket” http://www.sou.gov.se/regional/pdf/Trafikverket_110216.pdf [Hämtad den 201303-17]
7
Trafikverket, ”Vägen och markägaren” http://www.trafikverket.se/PageFiles/6758/vagen_och_markagaren.pdf
[Hämtad den 2013-03-18]
5
önskvärt och menar dessutom att så oftast är utfallet. Det kan dock vara svårt att uppnå när
ersättningen sakägarens fastighet värderas till inte överensstämmer med det sakägaren själv
anser vara rimligt. Om sakägaren inte är nöjd med ersättningen kan han/ hon ansöka om
stämning i fastighetsdomstolen där man då ska pröva ersättningsfrågan 8.
Oavsett om sakägaren önskar att få behålla sin egendom eller inte dock, finns det lagstiftning
som gör att väghållaren kan överta ägandet av den privata egendomen. Det offentligas
möjlighet att göra detta står med i grundlagen, 2 kap. 19§ (RF) 9:
Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas
avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom
expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna
inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för
att tillgodose angelägna allmänna intressen.
Den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas
avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten.
Sådan ersättning skall också vara tillförsäkrad den för vilken det
allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant
sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten
avsevärt försvåras eller skada uppkommer som är betydande i
förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen skall
bestämmas enligt grunder som anges i lag.
Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad
som föreskrivits ovan.
Här står det klart att det offentliga har rätt att förfoga över den enskildes fastighet om
ändamålet bakom beslutet är för att tillgodose det allmännas intresse. Detta sker antingen via
köp eller byte av fastighet 10. I frågor om marklösen regleras dessa då vid vägbyggen utifrån
två olika författningar. Dessa är Väglagen (1971:948) och Expropriationslagen (1972:719).
Dessa är två olika alternativ kring hur mark kan tas i anspråk utav väghållaren. I Väglagen
behandlas vägrätten, vilken beskriver hur förutsättningarna ser ut där privat mark tas i
anspråk. Vägrätt är ett nyttjanderätt av privategendom som utfärdas på obestämd tid 11. Det
ska inte misstas med äganderätt trots att vägrätten har stora likheter med detta. Det som skiljer
de åt är vägrätten upphör när vägen dras in och då återgår marken till markägaren 12. Den
ersättning en markägare får utifrån vägrätten kan exempelvis vara intrångsersättning och
8
Trafikverket, ”Vägen och markägaren” http://www.trafikverket.se/PageFiles/6758/vagen_och_markagaren.pdf
[Hämtad den 2013-03-18]
9
Regeringen ” Hur tillämpas expropriationslagens
ersättningsbestämmelser? http://www.government.se/content/1/c6/08/14/49/db0ccd40.pdf [Hämtad den 2013-0316]
10
Riksrevisionen ”Marklösen” http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/842/RiR_2005_15.pdf [Hämtad den
2013-03-18]
11
Lag24, ”Vägrätt” http://www.lag24.se/a/v%C3%A4gr%C3%A4tt [Hämtad den 2013-03-18]
12
Väglag (1971:948), 32§
6
ersättning för skada som uppkommit vid byggandet av vägen. Utöver detta ska väghållaren
även betala ränta från och med dagen då marken togs i anspråk 13.
Ett annat alternativ för hur väghållaren kan ta privatpersoners mark i anspråk är genom så
kallat expropriation. Genom expropriation blir fastighetsägaren istället helt av med den del
mark som väghållaren tagit i anspråk och kan ses som ett tvångsingripande. Här tar då det
offentliga över äganderätten av markägarens egendom. Expropriation är relativt ovanligt med
bara ett fåtal fall per år. I dessa fall är det då regeringen som avgör om mark ska tas i anspråk
på detta vis 14. Den ersättning en markägare får om dess egendom tas i anspråk via
expropriationslagen är högre än marknadsvärdet då markägaren inte själv varit den som tagit
initiativet till försäljning. Ökningen av marknadsvärdet uppgår till 25 procent sedan ett beslut
som togs den 1 augusti 2010 15.
4.2 Åsikter och synpunkter kring riksväg 50
Enligt Trafikverket ska den nya vägen förbättra närmiljön då trafiken kommer att ledas bort
från centrum. Den nya vägen ska vägen göra att 500 lägenheter nära den nuvarande vägen
slipper trafik precis utanför fönstret. Riksväg 50 som byggs kommer ha bullskydd och
trafiken kommer att hålla en jämn hastighet. Enligt Trafikverket är de flesta människor i
Motala positivt inställda till den nya vägen. 16
Inför byggandet av den nya riksväg 50 hölls det ett möte med ansvarig för byggandet,
Vägverket (nu Trafikverket) och marksägande. Detta protokoll fördes 2008-03-11 för alla
marksägande. Under mötet fick personerna möjlighet att ställa frågor kring bygget och de
ansvariga skulle svara på detta. Under mötet fick de även ta upp synpunkter och åsikter
kopplat till projektet. En okänd person tar upp frågan kring förstörelse åkerdräneringar och
täckdiken i samband med byggandet. Svaret blir att detta kommer att samrådas med varje
enskild person som det berör. En annan person önskar att man flyttar vägen som tänkt att
byggas på personens åkermark då denna är så dyrbar.
En av de marksägande tycker att situationen med riksväg 50 är tråkig och önskar att få sin
fastighet inlöst, och undrar även om det går att göra det i förtid. Många av marksägande på
mötet undrar över värdeminskning på deras marker och om möjliga markbyten. En annan
marksägande vill inte att den nya vägen ska byggas utan föreslår en ombyggnad av väg 32.
Några marksägande klagar på den bristfälliga informationen innan mötet om byggandet av
riksväg 50 och den nya järnvägen. Även marksägande som äger skog frågor om
värdeminskningen. Vägverket svarar än en gång att detta kommer att diskuteras med varje
individ senare. Många marksägande tar även upp frågan om hur de ska kunna ta sig till sina
13
Trafikverket, ”Vägen och markägaren” http://www.trafikverket.se/PageFiles/6758/vagen_och_markagaren.pdf
[Hämtad den 2013-03-18]
14
Regeringen ” Frågor och svar om expropriationsersättning” http://www.regeringen.se/sb/d/12985 [Hämtad den
2013-03-18]
15
Regeringen, ”Ersättningsregler vid expropriation” http://www.regeringen.se/sb/d/12984 [Hämtad den 2013-0318]
16
Trafikverket, ”Riksväg 50, Banaväg Motala – Mjölby
”http://www.trafikverket.se/PageFiles/30704/Allm%c3%a4n%20broschyr_BanaV%c3%a4g_MotalaMj%c3%b6lby_100621.pdf s. 10 f [Hämtad den 2013-03-09]
7
marker i framtiden. Väg 50 kommer för vissa av dem byggas mitt på deras marker vilket gör
det svårt för dem att ta sig till markerna på ett bra sätt. Vägverket påtalar att de kommer att
titta på detta och det noteras. De marksägande som brukar sin gjorde undrar även över
vattendräneringar, eventuell marksmitta och bevattningsanläggningar. Detta är något som tas
upp av många av marksägarna i samband med mötet.
Bullerskydd och hur detta ska hanteras är även en fråga som oroar många av marksägarna.
Hur bullerskydden ska fungerar och hur detta kommer att se ut. 17
Östgöta Correspondenten gick och frågade Skänningeborna om den nya vägen som kommer
passera samhället. Corren frågar några tjejer vilka anser att man kunde gjort något roligare för
pengarna än vad bygget av vägen kostar. Turistbyrån däremot tycker att det är bra att vägen
byggs då det kommer att göra Skänninge mer känt och locka dit folk. En man tycker det är bra
att vägen byggs om det nu gör att Skänningeborna lättare kan ta sig till sig samhället, men just
nu är det svårt att rasta hunden på grund av byggandet.
Byggandet av vägen innebär för en annan man att långtradarna åker in på gatan där han bor
vilket stör han på nätterna och blir en fara för hans katt. Andra menar på att det blir kanske
bra när vägen blir klar men att de kunde byggt den förbi Omberg istället. Även andra
synpunkter om standarden på vägen som har många hål och tvättbrädegrupp har kommit in till
Corren.
Jan Johansson som är projektledare på Trafikverket menar dock att vägen ser ut som den gör.
Han har inte hört talas om några hål på huvudvägen men vet om att den översta beläggningen
på den nya vägen saknas. Han menar att en vinter behövs för att det ska rätta till sig och torka
ut. De har även tagit emot synpunkter på att man borde få köra fortare än 100 kilometer i
timmen när vägen är färdig. 18
Vi genomförde en kort intervju med Lars Öhman som har Stavlösa gård utanför Vadstena.
Lars Öhman påverkades av en ombyggnad av kring Vadstena som byggs på grund av den nya
riksväg 50. Vi frågade Lars hur han påverkades av denna ombyggnad och han svarade:
Vägens dragning innebar att en åker delades på längden i två
delar vilket försämrar arronderingen och försvårar brukandet
av åkern. Ca 3 ha åkermark omvandlades dessutom till
0vägmark.
Vi frågade även om han fick påverka beslutet av byggandet av den nya vägen på nått sätt. Han
svarar att alla markägare fick information om men att ingen fick påverka någoting. Lars
försökte att man skulle lägga igen ett dike och sen gör någon slags våtmark som skulle vara
som en miljökompensation. Detta skulle ge en bättre arrondering. Enligt Lars fick detta
17
Trafikverket ” Protokoll markägarsammanträde 2008-03-11”
http://www.trafikverket.se/PageFiles/15637/008_protokoll_markagarsammantrade080311.pdf [Hämtad den
2013-03-18]
18
Gunilla Rech, ”Riksväg 50 får både ris och ros av Skänningeborna”
http://www.corren.se/ostergotland/mjolby/riksvag-50-far-bade-ris-och-ros-nar-skanningeborna-tycker-till6322853-artikel.aspx - [Hämtad 2013-03-19]
8
förslag inget gehör. En fråga handlade om Lars personliga åsikter om den nya riksväg 50. Han
tycker att kring farten kring Vadstena, den som påverkat honom är onödig när
förhoppningsvis kommer den långväga trafiken inte välja vägen mellan Motala-VadstenaÖdeshög utan kommer väl den nya riksväg 50. Han menar att istället för att bygga den
kringfart skulle man kunnat vänta ett par år för att se om den behövdes. Om det nu inte hade
funnits ett behov skulle man kunnat använda de pengarna istället för att förbättra den
nuvarande vägen mellan Vadstena och Skänninge. Lars menar att detta är den viktigaste
kommunikationen mot regionens centrum. 19
4.3 Indirekt påverkan på omgivningen
Även om en fastighetsägare inte blivit tvungen att lösa i delar av sin mark i samband med ett
vägbygge och därmed inte påverkas "direkt" ekonomiskt utav det, kan ett sådant projekt
fortfarande påverka värdet av en egendom och innehavarens ekonomi. Detta sker genom att
vägbyggen kan ha en stor inverkan på vägens kringliggande miljö och därmed även påverka
en större mängd människor än vilka som får en ekonomisk ersättning. Utifrån
markägarsammanträdet som skedde i samband med byggnationen av riksväg 50, men även i
andra sammanhang där man har samlat in berördas åsikter kring bygget, går det att urskilja ett
antal punkter som är kopplade till hur miljön kommer att förändras när bygget står klart, och
hur detta då indirekt kommer påverka dem.
4.3.1 Buller och störningar påverkar kringboende
Som kan ses utifrån underrubrik 4.1, Åsikter och synpunkter kring riksväg 50, är ett av de
vanligare synpunkterna kring vägbygget, den oro inför det buller som den vägdragning som
föreslogs skulle innebära. Forskning tyder på att buller kan ha en mycket skadlig inverkan
över människors hälsa, där människor som lever i bullriga områden har i genomsnitt högre
blodtryck än människor som inte lever i sådana områden. Dessa riskerar dessutom att lida
högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Övriga följder som kan uppstå i och med buller i den
nära omgivningen är både sömnsvårigheter och stress, vilka i sin tur kan ge upphov till både
emotionellt och kognitivt hämmande symptom. Det har även visat sig att foster rikseras att
påverkas negativt av buller.20
På grund av dessa konsekvenser orsakade utan buller, så står det i Miljöbalken att en bostad
ska ges betryggande skydd mot buller.21 För att sedan efterleva denna lagstiftning kan
myndigheter anlägga så kallade bullerskyddsåtgärder, vilka avskärmar vägbuller från
fastigheter. Dessa hjälpmedel är dock emellertid otillräckliga i somliga situationer. Ibland är
det inte möjligt att avskärma tillräckligt mycket buller från en fastighet, vilket i synnerhet
gäller om fastigheten ligger nära tungt trafikerade vägar, någonting som den nya riksväg 50
förväntas hålla. Dessutom ska bullerskyddsåtgärder vara samhällsekonomiskt
19
Intervju med Lars Öhman [2013-03-18]
Ulla Torsmark, ”Naturvårdsverkets Miljörättsavdelning” http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Augusti2008/Innehall/Tema/Buller---ett-hot-mot-var-halsa/ [Hämtad den 2013-03-18]
21
Malmö Stad, ”Vad säger lagen?” http://www.malmo.se/Medborgare/Miljo--hallbarhet/Bostad-narmiljo/Buller/Vad-sager-lagen-om-buller.html [Hämtad den 2013-03-18]
20
9
kostnadseffektiva, vilket gör det besvärligt att motivera upprättande av skattefinansierade
”bullerskärmar” och ”bullervallar” när det kommer till enstaka fastigheter. Den enda
lösningen för fastighetsägaren kan ibland då te sig vara att lösa in dessa fastigheter.22
Byggandet av Riksväg 50 genom västra Motala kommer innebära att centrala Motala till viss
del avlastas från trafik, vilket i sin tur kommer att leda till minskat buller. Istället kommer
dock buller öka markant i västra Motala längs nya Riksväg 50 då den nya vägen kommer bli
bred och därmed tungt trafikerad och tillåta höga hastigheter. Drygt 420 bostadsfastigheter i
västra Motala kommer att drabbas av ett mer påfrestande trafikbuller, vilket kommer att leda
till att marknadsvärdet på flera av dessa fastigheter kommer sjunka på grund av den nya
vägen. Ungefär ett tjugotal av dessa fastigheter antas blir föremål för inlösen.23
4.3.2 Försämrade jordbruksförutsättningar på grund av närhet till större väg
Utifrån markägarsammanträdet i fallet riksväg 50 går även att se ett av de vanligaste
missnöjena kring att den nya stora vägen går så nära deras ägor, är de följder en tyngre
trafikerad väg kan ha på lantbrukarnas ägor. Något som bör tas i beaktning är att marken kring
riksväg 50, mellan sträckan Mjölby - Motala, till stor del tillhör jordbrukare. "Okänd" nämner
under sammanträdet frågan kring hur smittad jord som uppstått från själva byggnationen av
vägen kommer kunna ersättas. "Okänd" får då svaret att det är först 10 år efter byggnationen
som man tar sådana prover för att se om smitta uppkommit 24. Åsikter formulerades även
kring den ökade risken för nematoder, en sorts springmask, vilka sprids och ökar i antal i
samband med vägbyggen. Nematoder finns naturligt i den svenska naturen, men hämmar
växtlighet på åkermark om de förekommer i för stora generationer. Inte minst potatisskördar
riskeras att angripas av nematoder.25
22
Trafikverket, ”Bullerskyddsåtgärder”
http://publikationswebbutik.vv.se/upload/1923/2001_88_bullerskuddsatgarder_allmanna_rad_for_vagverket.pdf
[Hämtad den 2013-03-18]
23
Trafikverket ”ARBETSPLAN Väg 50, Jönköping-Örebrodelen genom Motala, PM Buller från vägtrafik”
http://www.trafikverket.se/PageFiles/32648/009_MKB_Bilaga%201_Buller.pdf [Hämtad den 2013-09-18]
24
Trafikverket, ” Protokoll markägarsammanträde 2008-03-11”
http://www.trafikverket.se/PageFiles/15637/008_protokoll_markagarsammantrade080311.pdf [Hämtad den
2013-03-18]
25
Sveriges lantbruksuniversitet http://www.slu.se/sv/fakulteter/ltj/institutioner-vid-ltj-fakulteten/institutionenfor-vaxtskyddsbiologi/forskning/nematodlab/cystbildande-nematoder/potatiscystnematoder/ Sveriges
lantbruksuniversitet [Hämtad den 2013-03-16]
10
5. Slutreflektion
Vägverkets mål efter byggandet av den nya riksväg 50 ska vara att det berörda markägandet
ska ha samma ekonomiska situation efter bygget som det var före. För att se till att så blir
fallet ges en ersättning till de berörda markägarna som bestäms genom förhandling mellan de
olika parterna. Vårt syfte med detta arbete har varit att se hur den visionen överstämde med
verkligheten. I vår intervju med markägaren Lars Öhman som påverkades negativt av bygget.
Lars Öhmans mark blev delad i två delar vilket alltid nu kommer försvåra hans jordbruk. Han
fick även lösa in tre hektar åkermark som gick till vägbygget. Enligt Lars lyssnade inte
Trafikverket på hans och andra marksägandes åsikter och synpunkter.
Enligt Vägverkets broschyr som de skickade ut i samband med starten av bygget ska
allmänheten sett positivt på den nya infrastrukturen. Med vårt arbete kan man dra slutsatsen
att det inte helt stämmer överens med verkligheten. Genom att läsa det protokoll som fördes
med marksägande och Trafikverket år 2008 i Skänninge samt intervjun med Lars Öhman
visar detta något helt annat än Trafikverkets syn. Allmänt sett var många marksägande oroliga
över bygget och dess konsekvenser som befarades att påverka deras sysselsättning.
Jordbrukare som yrkesgrupp är redan sedan en tid tillbaka en yrkesmässigt pressad grupp. Det
markbortfall som vägbygget kräver har en stor påverkan på hela deras sysselsättning i all
framtid. Detta kan i vissa fall leda till ett varaktigt ekonomisk bakslag. Den ränta som de
berörda erbjuds för att kompensera denna förlust kan ses som endast symbolisk och är kanske
inte alltid rätt ersättning för den totala förlusten. De jordbrukare som inte fått ett större
markbortfall men där vägen byggts genom deras egendom kan få svårigheter att odla
ekologiskt. Det kan även ge andra bönder som varit villiga att göra den omställningen
svårigheter att göra den. Detta kanske inte ger en direkt förlust men påverkar indirekt då deras
ekonomi påverkas av inte kunna ekologiska produkter som har ett högre värde.
Det inte bara marksägande som påverkas av vägbygget utan även de som äger en fastighet i
byggets närområde. Dessa personer berörs genom att deras fastighet får en relativt betydande
värdeminskning. I ett område där ett en stor väg går igenom blir dess attraktion för framtida
boende. Detta kan vara eftersom det estiskt blir mindre idylliskt men också störningar från
trafiken, till exempel buller.
11
6. Referenser
Tryckta källor:
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011
Otryckta källor:
Gunilla Rech, ”Riksväg 50 får både ris och ros av Skänningeborna”
http://www.corren.se/ostergotland/mjolby/riksvag-50-far-bade-ris-och-ros-narskanningeborna-tycker-till-6322853-artikel.aspx - [Hämtad 2013-03-19]
Lag24 ”Vägrätt” http://www.lag24.se/a/v%C3%A4gr%C3%A4tt [Hämtad den 2013-03-18]
Malmö Stad, ”Vad säger lagen?” http://www.malmo.se/Medborgare/Miljo-hallbarhet/Bostad--narmiljo/Buller/Vad-sager-lagen-om-buller.html [Hämtad den 2013-0318]
Trafikverket ”Arbetsplan, Väg 50, Jönköping-Örebrodelen genom Motala, PM Buller från
vägtrafik” http://www.trafikverket.se/PageFiles/32648/009_MKB_Bilaga%201_Buller.pdf
[Hämtad den 2013-09-18]
Regeringen, ”Ersättningsregler vid expropriation” http://www.regeringen.se/sb/d/12984
[Hämtad den 2013-03-18]
Regeringen ” Frågor och svar om expropriationsersättning”
http://www.regeringen.se/sb/d/12985 [Hämtad den 2013-03-18]
Regeringen, ”Trafikverket” http://www.sou.gov.se/regional/pdf/Trafikverket_110216.pdf
[Hämtad den 2013-03-17]
Regeringen ” Hur tillämpas expropriationslagens
ersättningsbestämmelser? http://www.government.se/content/1/c6/08/14/49/db0ccd40.pdf
[Hämtad den 2013-03-16]
Riksrevisionen ”Marklösen” http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/842/RiR_2005_15.pdf
[Hämtad den 2013-03-18]
Sveriges lantbruksuniversitet, http://www.slu.se/sv/fakulteter/ltj/institutioner-vid-ltjfakulteten/institutionen-for-vaxtskyddsbiologi/forskning/nematodlab/cystbildandenematoder/potatiscystnematoder/ Sveriges lantbruksuniversitet [Hämtad den 2013-03-16]
Trafikverket, ”Bullerskyddsåtgärder”
http://publikationswebbutik.vv.se/upload/1923/2001_88_bullerskuddsatgarder_allmanna_rad_
for_vagverket.pdf
[Hämtad den 2013-03-18]
Trafikverket, ”Kontakta oss”
http://www.trafikverket.se/Kontakta-oss/Vara-kontor-och-oppettider/Regionkontor/RegionOst/ [Hämtad den 2013-03-18]
12
Trafikverket, ” Protokoll markägarsammanträde 2008-03-11”
http://www.trafikverket.se/PageFiles/15637/008_protokoll_markagarsammantrade080311.pdf
[Hämtad den 2013-03-18]
Trafikverket, ”Riksväg 50, Banaväg Motala – Mjölby”
http://www.trafikverket.se/PageFiles/30704/Allm%c3%a4n%20broschyr_BanaV%c3%a4g_
Motala-Mj%c3%b6lby_100621.pdf - [Hämtad den 2013-03-09]
Trafikverket, ”Vägen och markägaren”
http://www.trafikverket.se/PageFiles/6758/vagen_och_markagaren.pdf [Hämtad den 201303-18]
Ulla Torsmark, ”Naturvårdsverkets Miljörättsavdelning”
http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Augusti-2008/Innehall/Tema/Buller---ett-hotmot-var-halsa/ [Hämtad den 2013-03-18]
Övriga källor:
Intervju med Lars Öhman [2013-03-18]
Väglag (1971:948), 32§
13