LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för ekonomisk och
industriell utveckling
Statsvetenskap 1
Det svenska politiska systemet
Grupp 1
Gustav, Erik, Yasmine, Anneli
Rapport
Offentlighetsprincipen
”Många tjänstemän har en ’sekretessreflex’. De är rädda för att göra fel och säger nej för säkerhets skull. De
inser inte att det är ett lika allvarligt tjänstefel att inte lämna ut en handling som att sekretessbelägga den.”
Inledning och syfte
Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i det svenska politiska samhället. Den garanterar
insyn i riksdagens, regeringens och myndigheternas arbete, för såväl medborgare som medier.
Öppenheten möjliggör granskning av politikers och tjänstemäns beslut och
ställningstaganden, som i sin tur minskar risken för maktmissbruk och korruption.
Offentlighetsprincipen innebär bland annat rätten att närvara i riksdagen, vid
kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Principen innebär också rätten att läsa och ta
del av myndigheters allmänna handlingar. Även meddelarfriheten ingår, vilket handlar om en
offentliganställds rätt att berätta om oegentligheter som sker inom myndigheten, att vara så
kallad whistleblower, utan att riskera att bli eftersökt av sin arbetsgivare.
Den öppenhet som offentlighetsprincipen lägger grunden för är så viktig att den finns
inskriven i svensk grundlag, framförallt i Tryckfrihetsförordningen (TF). Där regleras bland
annat rätten att ta del av allmänna handlingar, och hur man överklagar ett avslag.
Men allt är inte offentligt i svensk förvaltning. Det finns starka sekretessbestämmelser för att
skydda enskilda individers personliga integritet, till exempel i ärenden som rör socialtjänsten.
Det finns skydd för rikets säkerhet och för vår relation till andra stater. Offentlighetsprincipen
gäller inte privata företag, och i begränsad form i kommunala bolag.
I denna undersökning har vi valt att undersöka två exempel på hur offentlighetsprincipen kan
fungera i praktiken. Vi har valt ett exempel från Linköpings respektive Norrköpings kommun.
Vi diskuterar det faktum att det är enskilda tjänstemän, från fall till fall, som avgör vad som
anses offentligt och vad som inte anses offentligt, vilket bäddar för godtycke och därmed en
inskränkning i öppenheten. Vi pekar också på den intressekonflikt som kan råda mellan
politiker och tjänstemän i våra utvalda exempel, och vi lyfter konflikten mellan integritet och
öppenhet.
Metod
Vi har utgått ifrån offentlighetprincipen, journalistiska arbetsmetoder samt tidningsartiklar
och rapporter. Vi har intervjuat Maria Sjödin Gustavsson, som är registrator i Norrköpings
kommun och Britt-Marie Citron, som är frilansjournalist. Vi har också använt oss av olika
internetsidor som underlag.
Resultat
Tryckfrihetsförordningen
Offentlighetsprincipen beskrivs i Tryckfrihetsförordningens kapital 2.
1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk
medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.
Med allmänna handlingar avses bilder, skrifter och tekniska upptagningar som är inkomna till
eller upprättade hos riksdag, kommun, landsting, domstol eller förvaltningsmyndighet. En
handling anses inkommen när den anlänt till avsedd myndighet och upprättad när den
färdigbehandlats, s.k. arbetsmaterial. Handlingar anses inte vara allmänna om de är under
teknisk bearbetning eller lagring för en annan myndighets räkning.
Myndigheter får inte undersöka en person eller dennes syfte vid en efterfrågan om tillgång till
allmänna handlingar. Om en myndighet avslår en begäran har man som privatperson rätt att
föra talan mot beslutet, detta gäller dock inte om myndigheten i fråga är regering eller
riksdag. Allmänna handlingar får skrivas av, kopieras eller på annat vis inspelas samt
avbildas.
Begränsningar
Rätten till allmänna handlingar kan begränsas om det berör:
1. Rikets säkerhet, eller förhållande till andra stater samt över- eller mellanstatliga
organisationer.
2. Rikets finanspolitik.
3. Myndighets kontroll, tillsyns eller inspektionsverksamhet.
4. Förebyggandet av brott.
5. Det allmänna ekonomiska intresset.
6. Individers integritet.
7. Bevarandet av djur och växtarter. 1
8. Statligt ägda företag och privata företag som utför kommunal verksamhet.2
Meddelarfrihet
Det innebär att anställda på en myndighet kan lämna information till journalister så länge
informationen inte klassas som en av ovanstående begränsningar av rätten till allmänna
handlingar eller som tryckfrihetsbrott. Som tryckfrihetsbrott räknas bland annat: spionage,
förräderi, sekretessbrott, anstiftan till uppror, utlämnande av uppgifter som kan hota rikets
säkerhet, hets mot folkgrupp, brott mot medborgerlig frihet eller försök till något av
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Tryckfrihetsforordning-19491_sfs-1949-105/ 16/3 2013
2 http://www.kkv.se/t/Process____2457.aspx 18/3 2013
1
ovanstående. I praktiken innebär meddelarfrihet helt enkelt att myndigheter inte får
efterforska om vem som lämnat ut information till media.3
Meddelarfriheten regleras i 1 kap 1§, 3 stycket och anonymiteten regleras i 3 kap. 4§.
Myndighetsexempel samt vilken information de tillhandahåller
1. Statens pensionsverk (SPV)
Information: Individers lön, pension, titlel och tjänstefrånvaro.
Krav: Namn, titel eller personnummer.
Sekretes: Hemlig identitet, sekretessbelagda yrken t.ex. polis.4
2. Arbetsdomstolen
Information: Protokoll, domar, målbeskrivningar, stämningsansökningar.
Krav: Personnummer, namn.
Sekretess: T.ex. läkarintyg.5
3. Försäkringskassan
Information: Ersättningar, bidrag, förmåner, inkomst, pension.
Krav: Personnummer, namn.
Sekretess: Normalt inte sekretessbelagd.6
4. Skatteverket
Information: Vårdnadshavare, personuppgifter om avlidna från 1990->bakåt, eventuell
förmögenhet, skatteuppgifter, skulder, taxerad- samt förvärvsinkomst, namnändring,
födelseort, medborgarskap mm.
Krav: Personnummer, namn, ort
Sekretess: Skyddad identitet7
5. Bolagsverket
Information: Styrelseuppdrag, bolagets verksamhet, säte.
Krav: Företags-, organisations-, namn och nummer eller personnummer.
Sekretess: I normala fall ingen sekretess. 8
6. Bankgirocentralen
Information: bankgiro, företags-, organisationsnummer och namn.
Krav: Bankgiro, organisations- eller företagsnamn/nummer.
Sekretess: Banksekretesslagen. Ingen information om kunders ekonomiska
Sveriges politiska system, Ylva Norén Bretzer, Studentlitteratur AB, Lund 2010, s. 194
http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1085 17/3 2013
5 http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1083 17/3 2013
6 http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1084 17/3 2013
7 http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1088 17/3 2013
http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1136 17/3 2013
8http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1091 17/3 2013
3
4
förhållanden får lämnas ut. Som kund räknas både företag, organisationer och
privatpersoner.9
7. Kronofogden
Information: Skulder, obetalda böter, skatter, konkurser, utmätning.
Krav: Person- eller organisationsnummer.
Sekretess: Vissa ekonomiska och sociala uppgifter.10
8. Marknadsdomstolen
Information: Akter rörande behandlade brott mot marknadsförnings-, konkurrenslagen
mm.
Krav: Diarienummer, namn på iblandade i målet.
Sekretess: Kan begäras av inblandade parter i ett mål.11
9. CSN
Information: Lån, skulder, ansökan, studier mm.
Krav: Namn, personnummer.
Sekretess: Vanligtvis inga skyddade uppgifter.12
10. Justitieombudsmannen
Information: Mål.
Krav: Namn på myndighet eller anmälare.
Sekretess: I normala fall ingen sekretess.13
11. Universitetets disciplinnämnd.
Information: Personnummer, namn på vederbörande, fusklappar samt arbete.
Krav: Namn, personnummer.
Sekretess: I normala fall ingen sekretess.14
12. Kommunal skolförvaltning.
Information: Betyg.
Krav: Personnummer, namn på skolan, eleven, skolår.
Sekretess: I normala fall ingen sekretess. 15
13. Transportstyrelsen.
Information: Fordon, ägare, modell, besiktning mm.
http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1087 17/3 2013
http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1151 17/3 2013
11 http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1135 17/3 2013
12 http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1155 17/3 2013
13 http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1127 20/3 2013
14 http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1165 20/3 2013
15 http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1117 20/3 2013
9
10
Krav: Personnummer, namn, registreringsnummer.
Sekretess: I normala fall ingen sekretess.16
14. Kommun
Information: Politiska företroende uppdrag.
Krav: Namn, parti.
Sekretess: I normala fall ingen sekretess. 17
16
17
http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1089 20/3 2013
http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1145 20/3 2013
Personnummer – nyckel till det mesta
Genom ett personnummer, delar av personnummer eller namn kan vem som helst enkelt få ut
ett flertal uppgifter om en annan människa så länge informationen inte strider mot
personuppgiftslagen (PuL 1998:204). Detta gäller uppgifter som direkt kan knytas till en
fysiskt levande person, exempelvis personens etnicitet eller religiösa åskådning.
Personuppgiftslagen gäller inte för rent privat behandling av personuppgifter. Det finns också
undantag med hänsyn till offentlighetsprincipen samt tryck- och yttrandefriheten
(Regeringskansliet). Ett av dessa undantag är så kallade katalogsajter på Internet där man
genom en enkel sökning kan få fram adress eller telefonnummer till personer. Dessa sajter har
erhållit ett så kallat utgivningsbevis från Radio- och TV-verket vilket innebär att webbplatsen
skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. Som följd av detta gäller alltså inte längre
personuppgiftslagen (Myndigheten för radio och tv).
På det stora hela kan man säga att de uppgifter som finns att hämta om en annan människa är
näst intill obegränsade. Några exempel på vad som kan ges ut från olika myndigheter,
domstolar eller databaser är adress- och namnförfrågningar, civilstånd, familjerelationer,
bolagsengagemang, förvärvsinkomst och skulder (Skatteverket). Domar, böter etc finns
tillgängligt om kontakt tas med den domstol som handlagt ärendet (Sveriges domstolar).
Att ta reda på dessa uppgifter är endast ett telefonsamtal bort till en myndighet som
skatteverket eller en sökning på samlingsdatabaser på Internet. Ett exempel på en
samlingsdatabas där det är möjligt att begära ut en mängd olika personuppgifter eller
företagsuppgifter är hemsidan ratsit. När en begärd uppgift från berörd myndighet hämtas ut
har en person rätt att vara anonym och personen behöver inte uppge till vilket ändamål man
tänkt utnyttja uppgifterna (Skatteverket).
Skulle en individ vara utsatt för allvarliga och konkreta hot kan denne som privatperson
begära att sina personuppgifter skyddas. Detta sker genom att kontakt tas med skatteverket så
att personen i fråga får en sekretessmarkering eller kvarskrivning vilket i praktiken innebär att
katalogsajter och andra databaser samt myndigheter inte längre har rätt att lämna ut
personuppgifter. Förutom att man har en hotbild finns det inga formella krav för att erhålla
sekretessmarkering men skatteverkets arbete underlättas och påskyndas genom uppgifter från
rättsväsende eller sociala myndigheter (Skatteverket).
Hur utnyttjas offentlighetsprincipen?
Vi kontaktade Maria Sjödin Gustavsson18, Norrköpings kommun, för att höra i vilken
utsträckning offentlighetsprincipen utnyttjas i Norrköpings kommun. Kommunalrådsenheten
Telefonintervju med Maria Sjödin Gustavsson, registrator kommunstyrelsens kansli Norrköping, 201303-15
18
får flest samtal gällande uthämtning av dokument och handlingar ur diariet. Främst är det
journalister som tar ut handlingar för underlag till artiklar och reportage. Kommunstyrelsens
kansli får i genomsnitt 2-3 samtal i månaden från andra medborgare i kommunen som önskar
hämta ut olika handlingar. Enligt Maria finns det dock inga specifika handlingar eller
dokument som är mer eftertraktade än andra, det beror helt på om det pågår ett mediadrev
eller om ett ärende är uppmärksammat på liknande sätt.
Norrköpings kommun jobbar för att nå ut och informera så många medborgare som möjligt
gällande deras rättigheter att få ut handlingar och dokument enligt offentlighetsprincipen.
Främst görs detta genom kommunens internetbaserade dokument- och
ärendehanteringssystem system DiWa. Där lägget kommunen ut de flesta handlingar och
dokument som inkommit och behandlats med undantag för vissa mindre företeelser som
inkommande mail eller andra mindre skrivningar. Dessa typer av inkommande dokument får
en person själv ringa kommunen och efterfråga.
DiWa började först användas för internt bruk 2001 och blev tillgängligt för allmänheten 2002.
Norrköpings kommun har även vid flertalet tillfällen annonserat i lokaltidningar gällande
öppettider för kommunens diarier för att ytterligare informera allmänheten och visa sin
tillgänglighet.
Kritiserade chefer och vårdskandaler
Artikel i Östgöta Correspondenten - Anställda kritiserar chefer
Jenny Eriksen, 2012-11-26
Under våren 2012 undersökte man hur ledarskapet fungerar i Linköpings kommun. Man
gjorde en medarbetarenkät om bland annat stress, arbetsbelastning, hur kommunen är som
arbetsgivare samt hur chefer leder och planerar arbetet. I denna undersökning hade totalt 74 %
av svarat, och av dessa var 75 % kritiska mot deras förvaltningsledning.
Ett analysföretag utarbetade ledarsprofiler på hundratals arbetsledare inom förvaltningarna
och Corren begärde att få ut ledarskapsprofilerna som gällde skolförvaltningen i Linköping
för att sedan kunna granska dessa.
Kommunens personalavdelning beslutade att ta bort uppgiften om vilken rektor och skolenhet
kritiken gällde. Därmed kunde inte Corren redovisa vilka skolor som enligt personalen skulle
ha problem. I detta fall har alltså viss information som egentligen borde vara tillgänglig för
allmänheten inte fått komma ut, genom kommunens beslut har man ansett att detta är ett brott
mot offentlighetsprincipen.19
19http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleId=6233721
Två debattartiklar i Norrköpings tidningar - Vilka bestämmer i Norrköping? och Är
insynsparagrafen skådebröd?
Britt-Marie Citron, 2011-07-07, 2011-07-09
Britt-Marie Citron, som är frilansjournalist i Norrköping, har under lång tid undersökt olika
fall av missförhållanden inom äldrevården i kommunen, bland annat där en patient fick fel
medicin på grund av slarv. Hon har också skrivit om Lex Maria-anmälningar där fem gamla i
ett äldreboende i Sandbyhov utsatts för hårdhänt behandling och kränkningar.
Ett principiellt viktigt fall började med en anonym anmälan till Socialstyrelsen, som rörde
brister vid två privatdrivna vårdhem i Norrköping. Det var en anställd sjuksköterska som
larmade om dålig bemanning.
Enligt kommunens avtal med företaget Attendo, som gick att hämta på nätet, skulle
vårdhemmet ha ett visst antal undersköterskor per boende.
Uppgifterna var svåra att kontrollera, då offentlighetsprincipen inte gäller privata företag. Det
krävdes att kommunen skulle utnyttja sin rätt till insyn enligt den s.k. insynsparagrafen.
Denna paragraf i kommunallagen säger att ”kommuner och landsting ska skriva in i sina avtal
med privata utförare att allmänheten har rätt till insyn i deras verksamhet”.
Först efter klagomål från anhöriga och en uppseglande mediedebatt valde kommunen att
begära in en redovisning för personaltätheten. Det visade sig att Attendo haft för lite personal
och företaget tvingades därefter att betala 2, 8 miljoner till kommunen.
Nästa steg var att undersöka personalens kompetens. Britt-Marie Citron bad kommunen ta
fram information om personalens utbildning. Men där blev det stopp. En till synes harmlös
uppgift, i synnerhet som kommunen haft just utbildad personal som ett av kraven i avtalet.
Här ställdes politik mot förvaltning. Ledande politiker ville ta fram uppgifterna, men vårdoch omsorgschefen sa nej och ingen ”vågade”( citat Citron) gå emot honom.
Då detta beslut inte kan överklagas, är det alltså helt upp till kommunen att avgöra vilka
handlingar som kan lämnas ut till allmänheten från privata vårdföretag.20
Det är skälet till varför Britt-Marie Citron tillspetsat frågar vem som egentligen bestämmer i
Norrköpings kommun, i två debattartiklar från juli 2011.
Med offentlighet som arbetsverktyg
Intervju med Britt-Marie Citron, journalist
20
http://www.nt.se/debatt/default.aspx?articleid=7708118
En svag länk i offentlighetsprincipen är alltså att den inte gäller privata företag som driver
förskolor, skolor, vård- och äldreboenden i kommunerna. I takt med att alltmer av servicen
bedrivs av privata företag minskar insynen och därmed kontrollen över om skattebetalarna
verkligen får den vård och utbildning som kommunen avtalat om.
-
Det som tidigare var offentlig information har idag förvandlats till affärshemligheter,
säger Britt-Marie Citron, frilansjournalist och grävexpert i Norrköping.
Mycket har förändrats sedan 1995 när hon avslöjade den s.k. Motala-skandalen, då hon tog
fram uppgifter om hur kommunens näringslivschef och ett kommunalråd gjort sig skyldiga till
bedrägeri med skattepengar. Makthavarna dömdes till fängelse, medan Citron fick Stora
Journalistpriset för researchen.
-
Det har blivit både lättare och svårare att använda offentlighetsprincipen sedan dess.
Lättare eftersom många kommuner lägger ut sina diarier på nätet. Då är det enkelt att
se vad som registrerats. Men samtidigt har det blivit svårare. Mycket mer
sekretessbeläggs idag med hänvisning till den personliga integriteten, säger Citron.
Varför har det blivit så?
-
Jag tror det är en anpassning till EU och så beror det på tiden - i sig.
Den personliga integriteten har blivit stort, säger hon.
Ett exempel är beslut som gäller tvångsomhändertaganden enligt lagen om vård av unga,
LVU. Det är inga problem att få del av enskilda fall med namn och domar via
förvaltningsrätten, men om en journalist eller medborgare ber kommunen om samma
information så döljer tjänstemännen numera alltid namnen. Det gjorde de inte förr.
En sak som inte förändrats är det faktum att tjänstemän kan fatta helt olika beslut i liknande
frågor, vilket bäddar för godtycke. Det beror framförallt på okunnighet, säger Britt-Marie
Citron:
-
Många tjänstemän har en ”sekretessreflex”. De är rädda för att göra fel och säger nej
för säkerhets skull. De inser inte att det är ett lika allvarligt tjänstefel att inte lämna ut
en handling som att sekretessbelägga den.
Hon berättar om den handläggare på Försäkringskassan i Kalmar som svarade ”jag vet att det
här är offentligt. Men jag tycker inte att det känns rätt att lämna ut de här uppgifterna om en
person”, som svar på en begäran om allmän handling.
-
Självklart borde jag JO-anmäla sådana fall men ibland orkar jag inte. Jag kan inte
överklaga och strida för varje avslag.
En viktig del i offentlighetsprincipen är just att beslut alltid kan överklagas eller JO-anmälas.
Britt-Marie Citron undervisar idag verksamma och blivande journalister i bl.a.
kommunbevakning och grävande journalistik. Men framförallt är hon frilansjournalist och har
flera undersökningar på gång.
Hur gör du, rent konkret?
-
Idag har jag begärt ut handlingar på tre ställen, säger hon. Ofta börjar det med ett tips
och sedan är det bara att sätta igång. Ringa går snabbast. Det är klart att man kan
maila också, men de kanske är i väg och åker skidor och då blir mailet liggande.
Eftersom det mesta har en koppling till pengar så är det bäst att börja med ekonomisystemet,
menar researchproffset. Hon kollar direkt med ekonomerna i kommunen och ber om
transaktionslistor och leverantörslistor. Utifrån vad som visar sig där går hon vidare och ber
om särskilt intressanta fakturor och underlag. Kontrolluppgifter på en enskild person är lätt att
få via Skatteverket och en registrator kan ta fram upphandlingsavtal mellan en kommun och
olika företag.
Britt-Marie Citron sitter med i Guldspadejuryn i föreningen Grävande journalister och märker
att fler bra journalistiska historier arbetas fram varje år, och att lokala medier blir duktigare på
att undersöka sina kommuner. Trots att det samtidigt blivit svårare då fler privata aktörer
levererar kommunal service.
Det började på 90-talet när elmarknaden avreglerades och de kommunala elbolagen skulle
drivas affärsmässigt. Därefter bolagiserades fastighets- och trafikbolagen och i januari 2011
ändrades lagen som reglerar de allmännyttiga bostadsbolagen. Den s.k.
självkostnadsprincipen togs bort, vilket gör att kommunen inte längre kan skjuta till pengar
om bostadsbolaget går dåligt. Det skulle snedvrida konkurrensen.
-
Vd:arna kommer från det privata näringslivet och bryr sig inte om offentlighet. Allt
blir ”affärssekretess”. Det här leder till en urholkning av offentlighetsprincipen, säger
hon.
Diskussion
Vad säger offentlighetsprincipen om vårt samhälle? Kan det tolkas som en allmän misstro
mot makt och makthavare? Eller som ett tecken på den särställning demokratin som
värdegrund har uppnått? Tyder den stora staten kanske snarare på en tillit till de tjänster den
offentliga sektorn erbjuder och tillhandahåller?
Offentlighetsprincipen är en stor del av den demokratiska grunden i det svenska samhället och
ett verktyg för insyn i den offentliga verksamheten. Genom att kommuner arbetar med att
underlätta för medborgarna att utnyttja offentlighetsprincipen bidrar detta med ett mer
transparent samhälle med mer insyn i de offentliga verksamheterna för allmänheten. Även om
det i Norrköpings kommun mest är journalister och media som utnyttjar
offentlighetsprincipen så måste man ta i beaktning att det också är denna profession som på
ett enkelt och tydligt sätt kan förmedla vad som står i handlingar och dokument samt att det är
de som har medlen att nå ut till allmänheten. Det viktiga är inte om folk i någon större
utsträckning utnyttjar offentlighetsprincipen utan att möjligheten att faktiskt kunna göra det
finns.
Det faktum att vem som helst på ett eller flera enkla sätt kan erhålla information gällande en
annan person gör att vi kan anta en viss skepsis eller rädsla hos människor i allmänhet när det
kommer till den personliga integriteten. De företag som tillhandahåller dessa
informationstjänster har ofta en FAQ (frequently asked questions) där de förklarar varför de
kan och får delge informationen som erbjuds till andra part. Genom dessa FAQ, på
exempelvis hemsidan Ratsit, framgår det tydligt att den vanligaste frågeställningen från
människor i allmänhet är just om företaget får eller inte får tillhandahålla informationen som
tjänsten erbjuder (Ratsit). Läser man mellan raderna är det snarare så att dem försvarar den
tjänst de erbjuder än allmänt informerar om varför de enligt lag får tillhandahålla den. Där
anar vi alltså tydligt den skepsis och oro som dessa företag vet finns bland människor i
allmänhet när den personliga integriteten sätts på spel.
Men hur skulle det då se ut om vissa delar av samhället inte var lika transparent som det är
idag?
Vi hävdar att uppoffringar i den personliga integriteten måste göras för att samhället ska
upprätthålla sina demokratiska grundvärden. Skulle vissa tjänster förbjudas eller om
skatteverket, kronofogden eller domstolar inte längre skulle erbjuda sina tjänster försvinner
möjligheten för exempelvis journalister att kunna granska och belysa viss problematik i
samhället. Det skulle försvåra för företagare och privatpersoner att få information om en
motpart vid förhandlingar eller ekonomiska uppgörelser. I slutändan resulterar detta i att
samhället blir mer slutet där förvisso den personliga integriteten inte skulle vara lika utsatt
men risken för bland annat korruption och brottslighet skulle bli svårare att upptäcka
samtidigt som då demokratin skulle ta flera steg tillbaka.
Till vilken grad är vi som privatpersoner villiga att den personliga integriteten sätts på spel?
Självklart varierar detta från person till person vilka uppoffringar denne är villig att göra. Det
ligger i en persons intresse att kunna ha stor tillgång till offentliga handlingar om denne är
beroende av staten för sin socioekonomiska situation genom exempelvis bidrag. Som
privatperson vill förmodligen kunna granska om statliga medel kommer till bruk för ett sätt
som är till nytta för allmänheten och inte ner i enskilda tjänstemäns fickor samt att företag inte
undviker skatt och lägger bördan på gemene man. Däremot är man förmodligen inte lika
benägen att ha sin egen sociala och ekonomiska information tillgänglig genom t.ex. Ratsit
eller andra katalogsajter som Eniro eller Birthday. Man kan däremot tyda en motsättning då
människor lägger upp stora dela av sitt privatliv genom social media. Kanske
tillhandahållandet av information där en utomstående aktör samlar information om
privatpersoner ger en känsla av intrång i privatlivet då informationen inte är selektivt utgiven
och godkänd av vederbörande privatperson.
Man skulle kunna hävda att behovet av offentlighetsprincipen är en konsekvens av samhällets
omfattning. Ju mer kontroll staten kan utöva, desto större blir behovet av att kunna granska
offentliga myndigheter för att förhindra maktmissbruk och korruption. Offentlighetsprincipen
ger staten legitimitet genom att ge medborgarna insyn i de offentliga verksamheterna och
möjlighet till kontroll och förändring.
En viktig diskussionspunkt är huruvida vi faktiskt får ut den information som är viktig för oss.
I vårt första exempel var det tydligt att just den information som var relevant för allmänheten
undanhölls, nämligen namnen på de skolor som fungerar sämre på grund av chefens bristande
kompetens. Hur kan vi veta att den information vi får faktiskt är relevant och riktig, mer än
att vi har lärt oss att vi bör lita på statliga myndigheter? Hur kan vi egentligen kontrollera
samhällets kontrollfunktioner? Kan vi vara säkra på att offentliga myndigheter registrerar alla
sina handlingar? Eftersom offentliga myndigheter har som ansvar att registrera alla handlingar
och dokument lämnar det inget utrymme för enskild person inom dessa institutioner kan
mörklägga handlingar förutom i den mån lagen kan tolkas.
Den enskilde tjänstemannen har följaktligen stor makt att avgöra vad som blir offentligt.
Dessa avgöranden görs från fall till fall och kan variera beroende på tjänsteman. Det är värt
att fundera över varför många offentliganställda saknar tillräcklig kunskap om
offentlighetsprincipen, och hur det kommer sig att huvudmännen accepterar att deras anställda
reagerar med ”sekretessreflex” och känsloargument.
Slutligen den kanske viktigaste principiella diskussionen – om bristerna i insynen när alltfler
privata bolag bedriver vård, skola och omsorg i kommunernas regi.
Hur kan politiker och allmänhet förmå tjänstemän att inte undanhålla information som
egentligen borde vara offentlig, genom att helt enkelt låta bli att använda sin avtalade rätt till
insyn.
Källkritik
Vi har ingen anledning att tro att våra källor och referenser är mer vinklade än subjektiva
infallsvinklar just är. Vi har använt oss av information från professionella journalister,
tjänstemän samt aktuell kurslitteratur. Vi har även intervjuat personer med erfarenhet gällande
offentlighetsprincipen samt använt oss av statlig information från riksdag och regering. Om
läsaren anser sig skeptisk till någon av våra källor eller referenser är det just den individuella
faktorn man får ta häsyn till genom sitt egna kritiska tänkande.
Litteratur, Källor
Jenny Eriksen ”Anställda kritiserar chefer” 2012-11-26 06:30, uppdaterad 2012-11-30 14:53
Britt-Marie Citron ”Vilka bestämmer i Norrköpings kommun?” 2012-05-26 04:05
”Insynsparagrafen – bara skådebröd?
Intervju med Britt-Marie Citron frilansjournalist i Norrköping 2013-03-18
Intervju med Maria Sjödin Gustavsson, registrator kommunstyrelsens kansli Norrköping,
2013-03-15 (Telefonintervju)
Sveriges politiska system, Ylva Norén Bretzer, Studentlitteratur AB, Lund 2010, s. 192-196
Tryckfrihetsförordningen
Rapporten ”Personaltäthet för omvårdnadspersonal inom Attendo Sverige AB;s verksamheter
i Norrköping januari – juni 2012.”
Lathund för undersökande journalistik, Föreningen Grävande journalister
http://www.regeringen.se/sb/d/504/a/3029 Tillgängligt: 2013-03-14
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleId=6233721 Tillgängligt:
2013-03-14
http://www.nt.se/debatt/default.aspx?articleid=7708118 Tillgängligt: 2013-03-15
Myndigheten för radio och tv. http://www.radioochtv.se/tillstand-ochregistrering/internet/utgivningsbevis/ Tillgängligt: 2013-03-16
Ratsit. http://www.ratsit.se/Content/FaqSearch.aspx Tillgängligt: 2013-03-16
Regeringskansliet. http://regeringen.se/sb/d/1966 Tillgängligt: 2013-03-16
Skatteverket.
http://www.skatteverket.se/omskatteverket/omoss/offentligauppgifter/begarautpersonuppgifte
r.4.5fc8c94513259a4ba1d800038518.html Tillgängligt: 2013-03-16
Skatteverket.
http://www.skatteverket.se/omskatteverket/temasvartpavitt/saljatjanster.4.71004e4c133e23bf6
db800098322.html Tillgängligt: 2013-03-16
Skatteverket.
http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter/ansokan.4.18e1b10
334ebe8bc80004675.html Tillgängligt: 2013-03-16
Sveriges domstolar. http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Offentlighetsprincipen/
Tillgängligt: 2013-03-16
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Tryckfrihetsforordning-19491_sfs-1949-105/
Tillgängligt 2013-03-16
http://www.kkv.se/t/Process____2457.aspx Tillgängligt 2013-03-18
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Tryckfrihetsforordning-19491_sfs-1949-105/
Tillgängligt 2013-03-16
Föreningen grävande journalister. http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1085
Tillgängligt 2013-03-17
Föreningen grävande journalister. http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1083
Tillgängligt 2013-03-17
Föreningen grävande journalister. http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1084
Tillgängligt 2013-03-17
Föreningen grävande journalister. http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1088
Tillgängligt 2013-03-17
Föreningen grävande journalister.
http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1136 Tillgängligt 2013-03-17
Föreningen grävande journalister. http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1091
Tillgängligt 2013-03-17
Föreningen grävande journalister. http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1087
Tillgängligt 2013-03-17
Föreningen grävande journalister. http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1151
Tillgängligt 2013-03-17
Föreningen grävande journalister. http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1135
Tillgängligt 2013-03-17
Föreningen grävande journalister. http://www.fgj.se/Default.aspx?tabid=173&Itemid=1155
Tillgängligt 2013-03-17