Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
Innehåll
1. Inledning .............................................................................................................................................. 2
1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 2
1.2 Syfte ............................................................................................................................................... 2
1.3 Metod ............................................................................................................................................ 3
1.4 Disposition ..................................................................................................................................... 3
2. Ödeshög kommun ............................................................................................................................... 4
2.1 Barnbonus ..................................................................................................................................... 4
2.2 Finansiering ................................................................................................................................... 5
3. Det kommunala självstyret .................................................................................................................. 7
4. Analys .................................................................................................................................................. 8
4.1 Ett liknande fall - Arjeplog kommun ............................................................................................ 10
5. Reaktioner ......................................................................................................................................... 12
6. Slutdiskussion .................................................................................................................................... 13
Referenslista .......................................................................................................................................... 15
Tryckta källor ..................................................................................................................................... 15
Otryckta källor ................................................................................................................................... 15
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Inom politiken talar man om formella och informella organisationer som fattar politiska
beslut. Dessa organisationer går även under samlingsbegreppet institutioner, och ett exempel
på en formell institution är kommunen. Sveriges styrelseskick kännetecknas av kommunalt
självstyre och i vardagligt tal betecknas ofta kommunen som ”den lokala staten”. 1 Det
kommunala självstyret utgör således kärnan i föreliggande uppsats.
Kommunen som vi har valt att studera är Ödeshög, och ärendet avser kommunens nyligen
införda beslut att utbetala 10 000 kronor per nyfött eller adopterat barn i regionen. Beslutet
tillämpades i januari 2013 mot bakgrund av det låga invånarantalet i kommunen, som ligger
på omkring 5000 invånare, i hopp om att vända den negativa befolkningsstatistiken.
Ödeshög är bara ett av många exempel på småkommuner som valt att med ekonomiska
incitament söka locka nya invånare till kommunen. År 2007 införde Arjeplog kommun ett
flyttbidrag där alla nyinflyttade mellan 2 november 2007 och 1 november 2010, av
kommunen erhöll 20 000 kronor. Resultatet blev en brytpunkt för kommunens negativa
befolkningsutveckling. Fler kommuner som tampats med liknande problem har följt Arjeplogs
exempel, där en metod av att med hjälp av ekonomiska incitament öka befolkningsantalet.
1.2 Syfte
Fokus i föreliggande rapport är som nämnt Ödeshög kommun där syftet är att utreda metoden
att genom ekonomiska incitament vända den negativa befolkningstrenden. Syftet är att
undersöka hur beslutet med barnbonus i Ödeshög kommun har utformats, finansieras och
vilken eventuell problematik det kan finnas med det.
1

Hur initierades och utformades Ödeshögs kommuns barnbonus?

Hur finansierar kommunen barnbonusen?
Ylva Norén Bretzer, Sveriges politiska system (Lund, 2010), s. 165.
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
1.3 Metod
Det första redskapet vi utgått ifrån är artiklar i lokaltidningar. I lokaltidningar introduceras
ofta bakgrunden till politiska reformer, pågående diskussioner kring dem och eventuellt
resultat av reformerna på ett sammanfattande vis, vilket gör dem till en bra utgångspunkt för
rapportskrivandet.
Den andra metoden vi tillämpat är intervjuer. Intervjuerna har utförts med Madeleine Vilgren,
andra vice ordförande i kommunstyrelsen i Ödeshög – det är även Vilgren som lagt motionen
om barnbonus, samt Magnus Oscarsson, kommunfullmäktige.
En tredje källa vi utgått ifrån är Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik. Via SCB
är det lätt att få en pålitlig översikt över hur befolkningsmängder, medelåldrar och andra
viktiga hårdfakta förändras över årens gång. Slutligen har Ödeshög kommuns egna protokoll
spelat en stor roll som faktaunderlag. Via dessa har vi kunnat läsa faktiska beslut, planering,
finansiering och diskussioner som ligger till grund för Ödeshög kommuns barnbonus.
1.4 Disposition
I bakgrunden introducerar vi fallet Ödeshög och de bakomliggande faktorerna till införandet
av den så kallade ”barnbonusen”. Under syfte och frågeställningar klargör vi våra
fokusområden och vad vi söker uppnå med rapporten. Vidare under delen metod och material
presenteras de källor som ligger till grund för föreliggande rapport. Under resultatdelen
presenteras det faktaunderlag som utgör rapportens empiri. Här redogör vi med hjälp av
intervjuer, befolkningsstatistik och Ödeshög kommuns egna protokoll hur beslutet
genomförts, hur barnbonusen fungerar i praktiken och hur kommunen finansierar den.
”Det kommunala självstyret” behandlar det underlag som bestämmer kommunernas
obligatoriska plikter såväl som deras ram för självständighet. I analysdelen analyseras bland
annat Ödeshög kommuns förutsättningar för att lyckas locka barnfamiljer till att flytta dit.
Med utgångspunkt i resultatet av Arjeplog kommuns flyttbidrag analyseras också Ödeshögs
förutsättningar. I analysen behandlar vi även hur det kommunala självstyret gör riktade
bonusar som dessa möjliga.
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
I rapportens femte avsnitt belyser vi den diskussion som barnbonusen har fört med sig och
presenterar det som skulle kunna betraktas som barnbonusens etiska dilemma. I slutdiskussion
sammanfattar vi vårt resultat, våra slutsatser och besvarar frågeställningarna.
2. Ödeshög kommun
Ödeshögs kommun är en kommun i Östergötlands län med 5 245 invånare, varav 2 914 bor i
tätorterna Ödeshög samt Hästholmen.2 Kommunen är beläget längs motorvägen E4 mellan
båda regionsstäderna Linköping samt Jönköping.
Ödeshög styrs sedan valet 2010 av kommunalrådet Magnus Oscarsson (KD) i koalition med
Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet.3 I samband med kommunvalet utlovade den
nuvarande allianskoalitionen med Kristdemokraterna i spetsen att prioritera näringslivsfrågor,
samt gynna en ökande befolkning.4
2.1 Barnbonus
Ödeshög har under lång tid haft problem med en krympande befolkning. Mellan åren 2001
och 2010 minskade befolkningen med totalt 376 invånare netto. Dessutom dras Ödeshög med
en låg nativitet och en ökad befolkningsålder, där folkmängden i åldrarna 45-100 utgörs av 52
% av den totala mängden kommuninvånare.5
I syfte att råda bot på ovanstående problem dryftades det i kommunfullmäktige ett förslag att
med ett monetärt incitament förmå invånare att skaffa barn alternativt adoptera barn under 10
år. För att ta del av summan, som omfattar 10 000 kr gäller följande:6
1. Bonusen tillfaller barnet och utgår endast en gång per barn.
2
http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx
http://www.odeshog.se/kommundemokrati/demokrati/politik.4.5a737de12777bb958c80005017.html
4
http://www.odeshog.kristdemokraterna.se/web-Odeshog-content/web-Odeshogleftmenu/I0357C7C0.0/TidningKDOdeshog.pdf
5
http://www.odeshog.se/webdav/files/Kommun%20%26%20Demokrati/Kommuninformation/Kommunfakta/Ko
mmunfakta%202011/svenska/sida1.html
6
http://www.odeshog.se/download/18.52669613a62f5dcd22e08/1353588495872/121031.pdf
3
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
2. Bonusen utbetalas efter att vårdnadshavaren styrker att barnet genom intyg utfärdat av
skatteverket fortfarande är mantalsskriven i kommunen efter den 1 november året efter
födelseåret eller adoptionsåret.
Summan delas ut i två omgångar om 5 000 kronor, varav den första gången den 20 december
år ett efter födsel/ankomst samt den 20 december år två. Beslutet om barnbonus i Ödeshög
trädde i kraft den 1 januari 2013 med den norrländska kommunen Arjeplog som förebild.
Enligt Madelaine Vilgren (S), andra Vice Ordförande i Ödeshögs kommunstyrelse är detta
sprunget ur år 2012s budgetarbete. Ödeshögs kommun har inför året 2013 avsatt 500 000 kronor
för barnbonusen, vilket motsvarar lika mycket som 50 nyfödda/adopterade i kommunen. 7 Hon anser
även att kommunen vill rikta sig mot rörliga föräldrar som känner att Ödeshögs kommun bryr
sig om barn. Vilgren belyser här skillnaden att det är enklare att stadga sig i en mindre ort som
Ödeshög tillskillnad från exempelvis bostadsbristens Linköping.
Madelaine Vilgren (S) betonar även vikten av barnbonuset som ett riktat incitament.
Skattesänkningar i kommunen skulle enligt henne gynna alla kommunmedborgare, någonting
som i det här fallet inte ses som eftersträvansvärt. Utan själva poängen är att “[...] Främja ett
aktivt barnafödande, inte skattemässiga subventioner.”
2.2 Finansiering
Kommuners eget ansvar har ökat alltmer med tiden. Ansvaret kan enklast tolkas att
kommunerna av staten tilldelats vissa obligatoriska uppgifter för att erhålla medborgarna
välfärdstjänster. För att balansera de ekonomiska utgifter som det ökade kommunala ansvaret
medföljer har ett inkomstutjämningssystem implementerats. Inkomstutjämningen medför att
kommuner med högre skattekraft bidrar med pengar till kommuner som har en lägre
skattekraft. Den grundläggande tanken bakom systemet är att alla medborgare skall ha samma
tillgång till välfärdstjänster oavsett vart i landet man är bosatt.
I genomsnitt finansieras kommunernas budget till 70 % genom kommunalskatten.8 För
mindre kommuner med ett sämre befolkningsunderlag eller stora demografiska skillnader kan
7
http://www.odeshog.se/download/18.68cc47d1351fbb3d6fb17/1329472577640/Verksamhetsplan+20122014.pdf s. 12
8
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-350-6.pdf s. 8
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
det därför vara ekonomiskt svårare att tillhandahålla samma tjänster som en större kommun. 9
Inkomstutjämningssystemet som sådant fungerar genom ”[...] Att skapa likvärdiga
ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla
sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra
strukturella förhållanden.”10
Kommunernas resultat i inkomstutjämningssystemet fastställs av det egna skatteunderlaget
per invånare. Skatteunderlaget varierar kommunerna emellan beroende på invånarnas
ekonomiska förutsättningar och används sedan som utgångspunkt om kommunen skall bli en
bidragande eller mottagande faktor. Kommuner med hög skattekraft, i huvudsak
storstadskommunerna11 blir inom ramarna för inkomstutjämningssystemet bidragsgivare.12
Likaledes
blir
kommuner
inkomstutjämningssystemet
med
en
låg
balans
skattekraft
mellan
bidragstagare.
bidragsutgivning
Således
och
innebär
bidragstagning
kommunerna emellan.13
Inkomstutjämningen beräknas genom någonting som kallas för medelskattekraft. Med
medelskattekraft menas härigenom den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten per
invånare i riket.14 Det är denna som slutligen ligger till grund för den kommunekonomiska
likställigheten. Det vill säga att alla kommuner skall ha samma lagstadgade grundläggande
ekonomiska förutsättningar.15
Ödeshög erhåller kalenderåret 2013 10 859 kr per invånare16 under formerna för det statliga
inkomstutjämningssystemet. I fallet Ödeshög sker finansieringen genom avsättningar från den
kommunala budgeten. Mer precist väljer Ödeshögs kommun enligt Madelaine Vilgren (S) att
fördela ett belopp motsvarandes ett års inkomstutjämningsbidrag per invånare, eller 10 000 kr,
för att kunna bekosta den så kallade barnbonusen.
9
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-350-6.pdf s. 9
10
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-350-6.pdf s. 5
http://www.cerum.umu.se/digitalAssets/45/45894_det-kommunalekonomiska-utjmningssystemet1.pdf s. 6
12
http://www.cerum.umu.se/digitalAssets/45/45894_det-kommunalekonomiska-utjmningssystemet1.pdf s. 6
13
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-350-6.pdf s. 8
14
http://www.lomma.se/huvudmeny/kommunochpolitik/resultatochkvalitet/ekonomi/hurfungerarutjamningssyste
met.4.7a48a90b12c665dedb4800017462.html
15
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19740152.htm 14 Kap, 5§
16
http://www.scb.se/Statistik/OE/OE0115/2013A01S/Kommunalekonomisk%20utj%C3%A4mning%20f%C3%
B6r%20kommuner%202013,%20utfall.pdf
11
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
3. Det kommunala självstyret
Kommunernas självstyre är befäst i 1974 års Regeringsform, 14kap 2§ “Kommunerna sköter
lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens
grund.”17 Regeringsformen stipulerar hur riket styrs och är således även en central del av den
svenska grundlagsstiftningen.18
Utöver den nuvarande regeringsformen har riksdagen kontinuerligt ökat det kommunala
självstyret. År 1989 ratificerade riksdagen den Europeiska konventionen för kommunal
självstyrelse19 och 1991 trädde den nya kommunallagen i kraft.20 Detta betonar vikten av att
kommunerna getts ett större handlingsutrymme i förhållande till statsmakten. Självstyret utgör
således en stor del av den svenska demokratin och har en långt gående tradition.21
För att denna självstyrelse skall upprätthållas består kommunen av två huvudsakliga delar.
Kommunens beslutande organ består av kommunfullmäktige, samt ett verkställande organ
även kallat kommunstyrelsen. Det är kommunstyrelsen som tillhandahåller ekonomisk
förvaltning samt efterser kommunens angelägenheter.22
Kommunernas
verksamhet
regleras
av
kommunallagen.
Kommunallagen
omfattar
bestämmelser kring kommunernas befogenheter, uppgifter, organisation samt ekonomi.23 En
viktig distinktion här är att staten ges möjlighet att inskränka det kommunala självstyret
genom speciallagstiftning. Det är genom denna som tvingar kommunerna till att tillhandahålla
vissa obligatoriska välfärdsuppgifter.24
Det är genom dessa områden som den kommunala kompetensen enligt Ylva Norén Bretzer i
Sveriges politiska system delas upp i två delar, den allmänna kompetensen samt den
speciallagsreglerade kompetensen.25 Vad gäller barnbonusen är det den första delen som görs
relevant. Den åligger kommunerna att genom den allmänna kompetensen ta till vara på
17
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-ombeslu_sfs-1974-152/#K14
18
Bretzer, s. 38.
19
http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/93/68/66ea74bf.pdf
20
http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19910900.htm
21
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-226-4.pdf s. 8
22
Bretzer, s. 176 ff.
23
http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19910900.htm
24
Bretzer, s. 168.
25
Bretzer, s. 167.
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
kommunens egenintressen.26 Med egenintresse menas en allmän angelägenhet med
anknytning till kommunens område som inte tillhandahålls enbart av staten, en annan
kommun, ett annat landsting eller någon annan.27
4. Analys
Ödeshög har under en längre tid haft stora problem med minskad befolkning. Mellan 40-50
personer väljer varje år att flytta från kommunen. För att ändra denna trend samt försöka
locka nya kommuninvånare har Ödeshögs kommun valt att från och med i år, 2013, ge varje
barn som föds eller adopteras i kommunen 10 000 kronor under formerna för den så kallade
barnbonusen. Totalt har man för 2013 års budget avsatt för motsvarande 50
barnfödslar/adoptioner, någonting som kan ses som kompensation för avfolkningen.
Barnbonusen härstammar från kommunens budgetarbete året 2012 efter initiativ från
Socialdemokraterna i Ödeshög. Man ser sig här som kommun kunna göra sig
konkurrenskraftig genom att betona barnens vikt som framtida kommunmedborgare.
Dessutom ser kommunen sig som ett framtida alternativ att bosätta sig i gentemot regionens
storstäder. Ödeshögs strategiska placering längs motorvägen E4 med närhet till såväl
Linköping som Jönköping ger kommunen ett attraktivt läge för arbetspendling.
Det ekonomiska incitamentet kan även ses i ett större led där Ödeshög investerar i nya
arbetsplatser, samt genom sitt planmonopol friläggandet av tomtmark avsett för
nybyggnation. Tillsammans med en i regionen god grundskola skall dessa besvara Ödeshögs
skriande behov på invånare.
För att kunna bekosta den nye kommuninvånaren avsätter Ödeshögs kommun en summa
motsvarandes det kommunen erhåller från staten i bidrag för barnet för ett år. Kommunen
väljer således aktivt bort halva den statliga finansieringen under två års tid. Detta innebär
direkt att Ödeshög med egna skattemedel är tvunget att bekosta det som annars det statliga
bidraget täckt.
Mindre kommuner har i Sverige svårt att få ihop ekonomin eftersom de är skyldiga enligt lag
att erbjuda kommuninvånarna vissa välfärdstjänster. För kommuner som Ödeshög med en
26
27
Bretzer, s. 169.
http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19910900.htm 2kap 1§
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
ökande befolkningsålder samt en sjunkande nativitet, medför detta direkta ekonomiska
implikationer. Kommuninvånarna blir således för gamla för att utgöra en bidragande faktor
till kommunskatten, istället börjar invånarna göra anspråk på kommunens äldreomsorg med
ökade kommunutgifter som följd. Detta motverkas genom att kommunerna får en summa
motsvarande bortfallet av den genomsnittliga kommunalskatten i riket. Detta system finns
tack vare lagbestämmelser som fastställer att kommunerna skall ha likvärdiga ekonomiska
villkor. Följaktligen kan samtliga kommuner i landet erhålla samma service och välfärd.
Ödeshög är inte unikt i sin användning av skattemedel för att locka invånare till att skaffa
barn. Som nämnt bedrev Arjeplog kommun en likartad verksamhet mellan år 2007-2010 som
visade på godartade resultat, där det redan första året flyttade in fyra nya familjer till
kommunen. Någonting som kan anses mycket för en kommun på drygt 3 100 invånare.
Dessutom lyckades Arjeplog bryta en negativ trend, vilket Ödeshög hoppas åstadkomma.
Ödeshög har dessutom regionellt sett en bra skola med låg barntäthet per klass, någonting som
kan tänkas tilltala framtida föräldrar. Samtidigt som denna låga barntäthet i grundskolan kan
ses som något attraktivt för barnfamiljer kan avsaknaden av en gymnasieskola i kommunen
ses som något negativt. Ödeshög kommun har inget elevunderlag för en gymnasieskola vilket
gör att det istället sköts i Mjölby kommuns regi. Detta skulle som skrivet kunna ses som
problematiskt för de familjer som vill stadga sig i Ödeshög i och med medföljande
transportsträckor. I och med de bristande kollektiva transportförbindelserna med Linköping
blir frånvaron av gymnasieskola i kommunen ytterligare mer problematisk om Mjölby
kommuns gymnasieskola inte skulle vara intressant för en potentiell ny familj i regionen.
Rent hypotetiskt sett kan dock föräldrarna välja att flytta år tre efter födseln, då kontraktet
endast föreskriver att barnet skall vara skrivet i kommunen år ett respektive år två efter
födseln/ankomsten.
Med ovanstående text ser vi flertalet perspektiv som belyser det kommunala självstyret.
Utifrån denna aspekt har Ödeshögs kommun inom ramarna för den så kallade “allmänna
kompetensen” beslutat att tillhandahålla 10 000 kr till varje nyfött eller adopterat barn från
och med år 2013.
Den allmänna kompetensen är kommunernas huvudsakliga område efter den statligt reglerade
speciallagstiftningen. Härigenom ges kommunerna ansvar att själva kunna agera inom de
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
utrymmen de ser som kommunens ensak. Dessa angelägenheter varierar kommunerna emellan
men är i normala fall stöd av verksamheter som annars inte skulle klara sig ekonomiskt utan
kommunal inblandning.
Det kommunala självstyret innebär att kommuner som Ödeshög är fria att ta besluta för vad
de själva anser vara viktiga frågor för sin region, så länge det sker i enlighet med den
nationella lagen. Barnbonusen är ett tydligt exempel på detta, det vill säga hur staten låter
kommunerna stipulera egna villkor gällande rörliga medborgare. Vem som helst får flytta dit
hon eller han vill, och barnbonusen ses här som ett verktyg att förmå familjer att flytta till
Ödeshög.
Den statligt reglerade speciallagstiftningen tvingar kommunerna att erbjuda medborgerlig
service. Dessa välfärdsuppgifter omfattar i stora drag skola, vård samt omsorg. Lagstiftningen
har lett till att kommunerna har fått ökade kostnader eftersom de är tvungna att erhålla dessa
typer av tjänster, vilka utgör de enskilt största kostnadsposterna för kommunerna.28
4.1 Ett liknande fall - Arjeplog kommun
Arjeplog kommun i Norrbotten är likt Ödeshög en mindre kommun som under slutet av 1900talet dragits med en negativ befolkningstillväxt. Som mest hade kommunen, på 1960 talet,
över 5000 invånare, men sedan 1970-talet har befolkningsmängden minskat kontinuerligt för
att år 2007 ligga på 3089 i antal. Mellan 1996-2006 flyttade det ut omkring 300-400
medborgare om året.29, 30
För att försöka vända denna trend lade en ledamot för Socialdemokratiska arbetarpartiet
(SAP) år 2007 en motion i kommunfullmäktige om att införa en flyttbonus för alla
nyinflyttade i kommunen. Flyttbonusen var utformad på så sätt att alla nyinflyttade
medborgare mellan med 2 november 2007 fram till 1 november 2010 skulle erhålla 25 000
kronor. Pengarna betalades ut kontinuerligt under två års tid, med den enda begränsningen att
de inte fick användas till att köpa tobak eller alkohol.31
28
http://www.odeshog.se/download/18.68cc47d1351fbb3d6fb17/1329472577640/Verksamhetsplan+20122014.pdf s. 12.
29
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/arjeplog-lockar-med-flyttbonus_7097555.svd
30
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?layout=tableViewLayout1&rxid=4e90
cb57-79a4-431c-8f2c-f6b52859d470
31
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/arjeplog-lockar-med-flyttbonus_7097555.svd
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
Budgeten för flyttbonusen låg inledningsvis på 1,9 miljoner kronor. Denna överskreds dock
på grund av att intresset var större än vad kommunen hade beräknat. Totalkostnaden för
flyttbonusen hamnade tillslut på cirka 3,5 miljoner kronor.32 Bengt-Urban Fransson menade
dock att kommunen trots överskridandet tjänade på att dela ut bonusen. Till Sveriges radio
uppgav han att nettovinsten för varje inflyttad person låg på omkring 75 000 på två år.33
Den 30 september 2011 stod det klart att projektet med flyttbonusen inte skulle fortsätta.
Under perioden då bonusen var aktiv tog Britta Flinkfeldt (SAP) över rollen som
kommunalråd i kommunen efter Bengt-Urban Fransson (SAP). Flinkfeldt ansåg att bonusen
var allt för okonventionell. Dessutom ställde hon sig frågande till vilka signaler det sänder när
en kommun betalar folk för att de ska flytta dit.34
Trots att flyttbonusen således inte förnyades bröts den negativa befolkningstillväxtstrenden
redan första året under tiden att den var aktiv. Under det första året ökade antalet inflyttade
från 100 personer per år till cirka 180. Detta innebar att kommunen år 2008 var 57 invånare
rikare. Detta var fösta gången sedan 1995 som kommunen kunde se en positiv folkökning.
Efter att bonusprojektet avslutats år 2010 hade kommunen en befolkningsmängd på 3165
invånare. Kommunen hade med andra ord under sin period av riktade ekonomiska incitament
lyckats öka sin befolkning med 76 invånare.35 Mellan 2008-2010 avstannade även
befolkningens tidigare växande medelålder. Mellan 2000-2007 ökade medelåldern med 1,6 år
(från 44,5 till 46,1 år) medan medelåldern mellan 2007-2010 minskade med 0,1 år (från 46,1
till 46 år).36
Fallet Arjeplog kommun kan således slutligen ses som ett gott exempel på när en
småkommun, lik Ödeshög, med ekonomiska incitament lyckas vända en negativ
befolkningstrend. Något som skiljer fallen åt och därav skapar olika förutsättningar för
framgång är det ekonomiska incitamentets storlek. I fallet Ödeshög är incitamentet hälften så
stort som i fallet Arjeplog. Kraven på vad som krävs för att få erhålla pengarna är också olika
i de båda fallen. Styrkan med barnbonusen i Ödeshög är att den kan erhållas av redan
32
http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/ingen-fortsattning-for-inflyttningsbonus-6422341-default.aspx
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=2642968
34
http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/ingen-fortsattning-for-inflyttningsbonus-6422341-default.aspx
35
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?layout=tableViewLayout1&rxid=4e90
cb57-79a4-431c-8f2c-f6b52859d470
36
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?layout=tableViewLayout1&rxid=180a
cf28-a422-4e7c-8bb3-598e87828bd7
33
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
existerande befolkning i kommunen, medan svagheten kan vara att barn ofta betraktas som ett
större ansvar än att byta boplats.
5. Reaktioner
Finns det några eventuella problem med beslutet om barnbonus i Ödeshög?
En av samhällets tre sektorer utgörs av civilsamhället, och som fjärde statsmakt nämns
medierna. Den mediala arenan (däribland Internet) har fört allmänheten närmare politiska
frågor. Civilsamhället fungerar således som offentliga granskare i alla möjliga olika
ärenden.37
Vi i gruppen har observerat den pågående nätdebatten kring beslutet om barnbonus i Ödeshög
och kan utifrån den resonera att det inte står helt problemfritt. I den pågående nätdebatten
finns en skepticism om att beslutet kan leda till att människor, för att ta del av utbetalningen,
handlar med fel intentioner. En rädsla som framförts är att barnbonusen av vissa endast
kommer nyttjas för pengarnas skull. I ett sådant fall skulle barnet kunna bli sekundärt, något
som skulle vara farligt för barnets välbefinnande.
Huruvida det är moraliskt ”rätt” att locka med ekonomisk bonus i samband med barn är också
en frågeställning som tagits upp i debatten. Skulle inte detta, till exempel, kunna leda till att
fattigare familjer känner sig pressade att skaffa barn för att lösa ekonomiska svårigheter.
Och vilka signaler sänder det när en kommun utbetalar ekonomiska bonusar i samband med
barnaskaffande? Skulle inte detta bara kunna stärka bilden av Ödeshög som en kommun som
får allt svårare att attrahera nya invånare.
Beslutet om barnbonus i Ödeshög kan betraktas som ett problematiskt ärende och det är inte
vår avsikt att i föreliggande uppsats försöka besvara huruvida beslutet är moraliskt rätt eller
fel. Vi anser det dock av vikt att belysa att det kan finnas moraliska tvivelaktigheter med att
införa ett beslut som i utbyte av pengar och i samband med barn ämnar berika kommunens
invånarantal.
37
Bretzer, s. 205.
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
6. Slutdiskussion
Vi har i vår undersökning visat att grunden till att en kommun har rätt att fatta ett beslut om
riktade ekonomiska incitament för befolkningstillväxt är dess till självstyre. Utöver plikten att
tillhandahålla vissa obligatoriska välfärdstjänster har kommunerna alltså ätt till att, enligt
kommunallagen ta till vara på kommunens egenintressen. Med andra ord görs barnbonusen
möjlig på då kommunen har rätt att styra över sina egna angelägenheter.
Rent konkret var det den socialdemokratiska ledamoten Madeleine Vilgren som initierade
barnbonusen genom en motion i kommunfullmäktige. Bakgrunden till motionen har vi sätt
ligger i kommunens negativa befolkningskurva, att kommunen år efter år förlorat invånare.
Med Arjeplog som förebild, en kommun med liknande förutsättningar som lyckats vända sin
negativa befolkningskurva genom ekonomiska incitament, hoppas kommunen att en bonus för
varje nyfött eller adopterat barn i kommunen ska vända den negativa trenden.
Barnbonusen är utformad på så sätt att pengarna betalas ut över två år. Man tilldelas alltså inte
pengarna direkt utan måste vänta till 1 november efter födelseåret eller adoptionsåret och då
styrka, genom intyg från försäkringskassan, att barnet mantalsskriven i kommunen. Efter detta
delas summan ut på två omgångar med 5000 kronor vardera.
Finansieringen av barnbonusen görs möjlig tack vare det statliga inkomstutjämningssystemet.
Detta system innebär förenklat att ekonomiska resurser i de rikare kommunerna omfördelas
till de fattigare kommunerna. Poängen med systemet är alls lika rätt till likvärdiga
välfärdstjänster. Det är direkt från detta inkomstutjämningssystem som bonusen finansieras.
2013 erhåller Ödeshög 10 859 kronor per invånare varav 10 000 alltså direkt komme att
finansiera bonusen för vare nyfödd i kommunen.
Att spekulera om huruvida barnbonusen kommer att vara framgångsrik är såklart väldigt
svårt, men trots detta är det i vilket fall möjligt att diskutera en del grundläggande
förutsättningar. Eftersom målet med bonusen fram för allt är att locka barnfamiljer är det
givetvis viktigt att kommunen är ”barnvänlig”. Vad en barnfamilj är ute efter varierar såklart,
men något de allra flesta berörs av tillgången till skola. Här har Ödeshög på grundskolenivå
goda förutsättningar då barntätheten per klass är låg i förhållande till medelnivån i närstående
kommuner. En nackdel på skolfronten är dock att kommunen saknar en gymnasieskola vilket
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
kommer att tvinga ett framtida gymnasieelev att pendla eller flytta från kommunen under
gymnasieperioden.
Genom att jämföra fallet Arjeplog med Ödeshög kommuns barnbonus kan vi också få en
aning om hur förutsättningarna ser ut. Arjeplog kommuns flyttbonus är som skrivet ett
exempel på när ekonomiska incitament faktiskt fungerat för att vända en negativ
befolkningstrend. Detta faktum räcker dock inte för att fastslå att Ödeshögs förutsättningar för
framgång är goda. Två skillnader är till exempel att incitamentets storlek är mindre i Ödeshög
och att kravet på motprestation är kvalitativt annorlunda. Att föda barn och flytta till en ny
kommun är givetvis väsensskilda aktiviteter och kan där av locka helt olika antal människor.
Vi har också sätt att inställningen från allmänheten, till exempel via att observera diskussioner
på internet, ibland varit skeptiskt. Det finns bland vissa en oro att flyttbonusen kommer locka
människor att skaffa barn endast för att få barnbonusen. Detta kan anses vara etiskt olämpligt
och i värsta fall resultera i fall då föräldrar inte är bryr sig om barnet i sig utan endast
barnbonusen.
Sammantaget kan vi konkludera att barnbonusen initierades genom en motion i
kommunfullmäktige i en kontext där Ödeshög kommun kontinuerligt avfolkas. Rent praktiskt
delas 5000 kronor ut i två omgångar under en period på två år. Ekonomiskt finansieras
bonusen med hjälp av Sveriges inkomstutjämningssystem. Det har från allmänheten visat sig
finna sen skepticism som grundar sig på det etiska dilemmat att dela ut pengar för
barnafödande. Resultatet återstår att se då bonusen endast existerat i ett par månader i
skrivande stund, men vi kan se att kommunen Arjeplog lyckats förhållandevis bra med en
liknande metod.
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
Referenslista
Tryckta källor
Bretzer, Ylva Norén, Sveriges politiska system (Lund, 2010), Studentlitteratur.
Otryckta källor
http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx
http://www.odeshog.se/kommundemokrati/demokrati/politik.4.5a737de12777bb958c8000501
7.html
http://www.odeshog.kristdemokraterna.se/web-Odeshog-content/web-Odeshogleftmenu/I0357C7C0.0/TidningKDOdeshog.pdf
http://www.odeshog.se/webdav/files/Kommun%20%26%20Demokrati/Kommuninformation/
Kommunfakta/Kommunfakta%202011/svenska/sida1.html
http://www.odeshog.se/download/18.52669613a62f5dcd22e08/1353588495872/121031.pdf
http://www.odeshog.se/download/18.68cc47d1351fbb3d6fb17/1329472577640/Verksamhets
plan+2012-2014.pdf s. 12.
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-350-6.pdf s. 8.
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-350-6.pdf s. 9.
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-350-6.pdf s. 5.
http://www.cerum.umu.se/digitalAssets/45/45894_det-kommunalekonomiskautjmningssystemet1.pdf s. 6.
http://www.cerum.umu.se/digitalAssets/45/45894_det-kommunalekonomiskautjmningssystemet1.pdf s. 6.
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-350-6.pdf s. 8
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
http://www.lomma.se/huvudmeny/kommunochpolitik/resultatochkvalitet/ekonomi/hurfungera
rutjamningssystemet.4.7a48a90b12c665dedb4800017462.html
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19740152.htm 14 Kap, 5§.
http://www.scb.se/Statistik/OE/OE0115/2013A01S/Kommunalekonomisk%20utj%C3%A4m
ning%20f%C3%B6r%20kommuner%202013,%20utfall.pdf
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse1974152-om-beslu_sfs-1974-152/#K14
http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/93/68/66ea74bf.pdf
http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19910900.htm
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-226-4.pdf s. 8.
http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19910900.htm
http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19910900.htm 2kap 1§.
http://www.odeshog.se/download/18.68cc47d1351fbb3d6fb17/1329472577640/Verksamhets
plan+2012-2014.pdf s. 12.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/arjeplog-lockar-med-flyttbonus_7097555.svd
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?layout=tableViewLa
yout1&rxid=4e90cb57-79a4-431c-8f2c-f6b52859d470
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/arjeplog-lockar-med-flyttbonus_7097555.svd
http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/ingen-fortsattning-for-inflyttningsbonus-6422341default.aspx
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=2642968
http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/ingen-fortsattning-for-inflyttningsbonus-6422341default.aspx
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
733G16
2013-03-20
Nils Höjer, Hishu Shiwie, Carl-Johan Sommar
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?layout=tableViewLa
yout1&rxid=4e90cb57-79a4-431c-8f2cf6b52859d470http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?layout
=tableViewLayout1&rxid=180acf28-a422-4e7c-8bb3-598e87828bd7