Tina Johansson
Linköpings Universitet
Yousef Gorgis
Atra Nissan
Det svenska politiska systemet
Organiserad brottslighet inom ramen för MLG
Vad gör Linköpings kommun för att organiserad brottslighet inte ska få fotfäste i
kommunen?
Vilka andra aktörer och myndigheter kan bidra till kommunens mål?
Har den organiserade brottsligheten blivit påverkad av kommunens mål?
Gäng - en typ av organiserad brottslighet
Det finns ingen klar definition av vad som är gäng eller organiserad brottslighet.
Däremot finns det gemensamma element som hittas i dem flesta forskares definition
av gäng. Curry & Decker menar att de flesta kriminologer är överens om att ett gäng
måste vara en grupp av individer som oftast har några slags symboler som
kännetecknar detta gäng(symboler kan vara allt från klädesplagg, tatueringar,
handtecken etc.). Medlemmarna skall även ha någon form av specifik
kommunikation, vare sig det är verbal eller icke verbal (handsignaler eller graffiti).
Ett gäng skall även vara beståndigt, alltså ha varat i minst ett år eller mer. Gängen
skall även ha ett territorium som dem försvarar. Territoriumet kan vara området där
gänget uppstod, där de bor eller där de opererar sin drog-och-vapen handel. Gängen
måste även vara kraftigt hängivna till att begå brottsliga aktiviteter och likaså se
brotten som målet med medlemskapet. (Sarnecki, 2009, s.192)
Jerzy Sarnecki menar att gäng och organiserad brottslighet är det fenomen som har
rönt det absolut största forskningsintresset för kriminologer. Främst är det både nordoch-syd amerikanska kriminologer som har skrivit om gäng/organiserad brottslighet,
då detta är ett väldigt aktuellt samhällsproblem i områdena. I sin bok framför Sarnecki
att olika kriminologer, i synnerhet amerikanska, lyfter fram organiserad brottslighet
som en stor orsak till ungdomsbrottsligheten. Den teoretiska utvecklingen inom
gängforskningen är en viktig stöttesten i vår kunskap av ungdomskriminalitetens
orsaker. (Sarnecki, 2009, s.188)
Det är dock viktigt att skilja på grupprelaterade brott samt gängrelaterat brott. Enligt
kriminologen Knox är skillnaden mellan dessa att gängmedlemmarnas brottslighet
oftast sker på grund av gängtillhörigheten och att brottet oftast är accepterat och
stöttat av gänget. Däremot är inte ett brott alltid accepterat och omtyckt av brottsliga
grupper/umgängeskretsar. (Sarnecki, 2009, s.188)
Tina Johansson
Linköpings Universitet
Yousef Gorgis
Atra Nissan
Det svenska politiska systemet
Fredric Thrasher har författat den kanske mest kända boken om gäng, kallad ”The
Gang”. Thrasher såg ett tydligt samband mellan gängets uppkomst samt de
destruktiva omständigheterna under vilka de unga människorna lever i (i synnerhet
ungdomar med gemensamma etnisk tillhörighet i drabbade områden). Han fortsätter
med att skriva att dessa pojkar söker sig till dessa grupper för att uppnå den
spännande känslan av delaktighet i en gemenskap, speciellt i kollektiva brottsliga
handlingar som jakten efter pengar, innehavet av droger, olika konflikter samt flykt
från myndigheter eller brottsbekämpande organisationer. Konflikter mot andra gäng
och världen omkring dem tillhandahåller dem tillfälligheter att agera sina brottshandlingar. (Sarnecki, 2009, s.189).
Thrasher menar att gäng oftast uppstår när banden mellan gruppen stärks som ett
resultat av en intressekonflikt mot något annat gäng eller mot omvärlden. Processen
till att ett gäng uppstår består av tre steg. I det första steget står gruppens utkast utan
klara linjer och ledarskapet är oftast otydlig. Sådana gäng brukar oftast inte fortleva
under längre perioder då dem har svårigheter med att etablera sig och då dem saknar
klara riktlinjer. Vissa gäng fortsätter dock att utvecklas till nästa steg, där
medleskapets och ledarskapets gränser blir tydligare. Detta brukar ofta ske som en
följd till att gruppen blir utsatt för ett gemensamt hot. Om medlemmarna i gruppen i
steget därpå inte behärskar övergången till ett vanligt vuxet liv i samhället, kan
gruppens band stärkas ytterligare och gänget blir då en etablerad organisation som
endast fokuserar sina aktiviteter och existens på det kriminella planet. (Sarnecki,
2009, s.189)
Thrasher fortsätter sin text med förklaringen att trots att medlemmarna i ett gäng
bedriver olika typer av verksamheter och brott så spelar våldsbrott den mest centrala
rollen för gängen. Våldsbrotten, både det som man utsätter medlemmar från andra
grupper för och detsom man själv utsätts för från andra grupper, verkar som ett
anknytande element och ökar sammanhållningen i gruppen.
Stämpling – en samhällsprocess
Stämplingsteoretiker menar att upphovet till brottslighet finns att söka hos det
inrättade samhället och det kravet som samhället ställer på individen. De är dock
tydliga med att förklara att brottsligheten inte är orsakad av samhället utan definierad
Tina Johansson
Linköpings Universitet
Yousef Gorgis
Atra Nissan
Det svenska politiska systemet
av dessa. Stämplingteoretikerna menar att fokus ställs på omgivningens reaktioner på
den avvikande handlingen. Denna uppfattning kan man säga är den största
konsekvensen av tanken att brott endast finns först när en handling i ett samhälle
beläggs med ett straff. De första undersökningarna av självrapporterad brottslighet
som genomfördes under 1950-talet av Short & Nye (då flertalet stämplingsteoretiker
utvecklade sina tankar), blev en viktig förutsättning för stämplingsteoretikernas
argumentation (Sarnecki, 2009, s.201). Den tidigare informationen man hadae om
brottslighet byggde på ett registerdata som försökte bevisa att brottsligheten var ett
ovanligt fenomen. Dock visade det sig vara fel uppfattning, då senare forskning
indikerade att brottsligt beteende i själva verket var vanligt och att endast ett fåtal av
dem som begick brott faktiskt blev straffade.
Redan före 1950-talet har vissa stämplingsteoretiker varit aktiva och publicerat sina
arbeten. Tannenbaum (1938) var en av dessa och han betraktade samhällets
beskyllning av en brottslig individ som ond kunde leda till att denne till slut
accepterar samhällets uppmålade bild av sig själv, uppfattar sig som avvikare och
beter sig sedan utefter denna bild. I och med denna självuppfattning kommer
individen med andra ord fortsätta att bryta mot samhällets normer, till och med i en
större utsträckning.
En individ kan begå brottsliga eller andra avvikande handlingar av olika anledningar,
allt från kulturella eller psykologiska problem nämns som orsaker. År 1951
presenterade Lemert begreppsparet primär och sekundär avvikelse. Självrapporterade
undersökningar visar att majoriteten av ungdomar begår brott, men de flesta
ungdomar upptäcks dock inte och får då inga reaktioner från samhället för sina brott. I
vanliga fall växer ungdomarna ur sina kriminella handlingar och begår oftast inte fler
brott. Vissa hämmas av olika anledningar och dessa ungdomar begår nya brott.
Processen där individens första avvikelse (primär avvikelse) möts med en vass
respons från samhället, varpå individen avviker återigen och får en förstärkt och än
vassare respons, kan leda till att individen så småningom får en negativ identitet och
börjar avvika på löpande band på grund av sin nya självbild. Denna typ avvikelse
kallar Lemert för sekundär avvikelse.
Ur den yrkeskriminelles perspektiv
Tina Johansson
Linköpings Universitet
Yousef Gorgis
Atra Nissan
Det svenska politiska systemet
För att få ett bredare perspektiv på hur regler och lagar följs gjorde vi en intervju med
en person som står på andra sidan lagen. Alla namn är fingerade och källan vill vara
annonym, därför väljer vi att kalla denna för M.
M definerar organiserad brottslighet som allt som bryter mot lagen och att
individen/gänget då har en ekonomisk vinning i detta. Det märks att polisen har gjort
hårdare insatser då flera av Ms kompisar har blivit inkallade på förhör och gripna.
Detta medför att fler har börjat prata med polisen, fler och fler har börjat ”gola” (tjalla
till polisen). Att det har blivit svårare att få fotfäste i kommunen är det inget tal om.
Flera som tidigare har varit väldigt verksamma i gäng börjar istället bli mer rädda
eftersom polisen nu arbetar mer aktivt mot organiserad brottslighet och risken att bli
dömd samt avtjäna ett fängelsestraff har blivit allt större.
På frågan om avhoppare och gängens syn på dessa ville inte M svara på vad som
händer med dem. Han förklarar dock att det är olika beroende på situation och på
gäng. Folk som är högt uppe i hierarkin och som anses ha varit lojala mot gänget
under en längre tid kan få en ”freepass” om det handlar om familjära problem.
Familjen är en central del och kommer alltid i första hand.
Om en individ vill hoppa av på grund någon anledning så finns det idag mer stöd i
samhället än vad det fanns för tio år sedan. Idag finns det mer resurser och stöd för att
hjälpa avhoppare, såsom exempelvis KRIS (kriminellas rätt i samhället).
M menar att han kunde ha hamnat på ett helt annat spår om tillräckligt med energi och
stöd fanns i skolor. Informationen som presenterades av skolor gav inget resultat för
M. Problemet med skolan var också att lärarna var mer rädda för eleverna än vad de
försökte hjälpa dem. Den enda ljusglimten M hade i sin vardag var ungdomsgården
han och hans kamrater hängde på, men den blev senare nedlagd på grund av att
kommunen och politikerna inte ville lägga ekonomiska resurser för att hålla den
öppen.
Problematiken låg inte bara i skolan, utan även i hemmet. M kände att han inte fick
tillräckligt med stöd hemifrån till att skärpa sig och umgänget gjorde heller inte saken
bättre då alla kom från liknande förhållanden och grupptryck blev en vanlig utlösande
faktor till hans brottsliga beteende. M säger att han inte tror att någon föds till att bli
kriminell, utan att omgivningen formar detta beteende. Han är dock tydlig med att han
inte vill skylla ifrån sig på andra.
Slutligen avrundades intervjuven med en fråga om legalisering av cannabis och hur
Tina Johansson
Linköpings Universitet
Yousef Gorgis
Atra Nissan
Det svenska politiska systemet
det skulle påverka den organiserade brottsligheten. M tror att den organiserade
brottsligheten skulle minska om politikerna röstade för legalisering av cannabis.
Ungdomarna skulle inte ha en lika stor anledning att dra sig till kriminella kretsar om
de såg att det gick att få tag på cannabis på ett lagligt sätt. M tror slutligen att Sverige
skulle tjäna mer på det än förlora, för att staten skulle kunna ta ut skatt från cannabisanvändare.
Vad är BRÅ?
BRÅ (Brottsförebyggandet rådet) är centrumet för kunskap om brott och åtgärder mot
brott. Det verkar för en minskning av brottsligheten och samtidigt en ökning av
tryggheten i vårt samhälle. Detta sker genom att BRÅ tar fram fakta och sprider
kunskap om brottslighet, för ett brottsförebyggande arbete och även sprider kunskap
om rättsväsendets syn och reaktioner på brott i samband med de regler och lagar som
finns i samhället. (Daniel Vesterhav, Anders Stenström, Lars Korsell. 2011.
Bekämpning av organiserad brottslighet. En utvärdering av den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Rapport 2011:20
http://www.bra.se/download/18.760f410713455c50f3780002604/2011_20_bekampni
ng_av_den_organserade.pdf)
Trygghetsundersökning
Den myndighet med störst förtroende hos allmänheten är polisen. BRÅ rapporterar att
två tredjedelar av de tillfrågade i en studie har stort förtroende för polisen. Studien
visar också att hälften av de tillfrågade har stort förtroende för åklagare och domstolar
medan en oroväckande liten skara uppger stort förtroende för Kriminalvården (40%).
De som tidigare vart utsatta för brott uppger ett lägre förtroende för såväl
rättsväsendet i stort som för rättsväsendets myndigheter och deras förmåga att utföra
sina arbetsupggifter. Detsamma sentiment gäller för personer med erfarenheter av att
själva ha åtalats för brott. (http://www.bra.se/bra/brott--statistik/statistik/dennationella-trygghetsundersokningen.html)
Vad sager BRÅ om organiserad brottslighet?
Det finns otaligt många definitioner på organiserad brottslighet. Men organiserad
brottslighet kan summeras genom att ta sikte på organisationen; det är en form av
kriminell grupp som begår brotten. Oftast är syftet monetärt dvs. att tjäna pengar
varför visa brott är mer givna än andra.
Den organiserade brottsligheten verkar på marknader och därför är diverse
smugglingsbrott centrala. Detta gäller även för narkotikabrott, koppleri, trafficking
och häleri. Den organiserade brottsligheten är parallel med den kriminella
affärsverksamheten av anledningen till att brottsligheten har en långsiktighet;
affärerna handlar om brott för vinnings skull och de begås systematiskt.
Den organiserade brottsligheten handlar till mycket om grupperingar och de
tillkommer inte nödvändigtvis för sin egen skull utan de är ett verktyg för ett
utförande av brotten. De olika delarna i grupperingarna – de olika personerna, intar
olika roller. Härmed ska dock utvecklas att begreppet “organization” ej ska tas alltför
Tina Johansson
Linköpings Universitet
Yousef Gorgis
Atra Nissan
Det svenska politiska systemet
bokstavligt ; grupperingarna är mycket pragmatiska och personer går “in och ut”,
verksamheter kan avtas och mobiliseras när nästa projekt ros i hamn. Begreppet
organisation passar dock in då dessa grupperingar faktiskt består av en fast kärna som
drar igång verksamheten och styr den.
BRÅ kallar dessa marknadsinriktade gruppering för ad hoc-grupper. Dessa håller en
låg profil och är svåra att upptäcka. Dock finns en väsentligt synligare del nämligen
organisationer där den kriminella affärsverksamheten är underordnad gemenskapen
och brödraskapet. BRÅ:s exempel på detta är kriminella gang som Wolfpack, A.S.I.R,
Original gangsters och Fucked For Life. Dessa gäng har blivit något av den
organiserade brottslighetens “ansikte utåt”.
Vid sidan av de ovan nämnda gängen finns många platser i landet med mc-gäng som
Hells Angels och Bandidos med supportergrupperingar. Det är dock inte alls säkert att
mc-gängen kan betraktas som brottsorganisation. Dock är det helt klart att enskilda
gängmedlemmar är engagerade i hårdhänt indrivning av pengar och i otillåten
påverkan i form av trakasserier och hot riktade mot myndighetspersoner och vittnen.
Enskilda medlemmar kan också vara involverade i organiserad narkotikaförsäljning
utan att det behöver vara “huvudgängets” affärer. Detta gäller även storskaliga
svartarbeten och annan kriminalitet.
Frågan kommer då hur man lättast skapar en indelning av den organiserade
brottsligheten; det är genom att skilja på de mer profitinriktade och tillbakadragna ad
hoc-grupperna och “broderskaps”-grupperna där grupptillhörigheten är det essentiella.
Det är lätt att underskatta ad hoc-grupperna eftersom de är närmast osynliga och att
överskatta de olika namngivna grupperna eftersom de syns och hörs. Samtidigt är
gränsen mellan ad hoc-grupperna och broderskapen inte knivskarp, särskilt inte när
det gäller de människor som befinner sig i dessa grupper.
(http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2010-04-28-lokalorganiserad-brottslighet.html)
BRÅ:s sammanfattning av den organiserade brottsligheten är att den förser
marknaden med och i sin tur får inkomst från illegal varor och tjänster som narkotika,
alcohol, svartarbete och sexuella tjänster. Ibland ligger den organiserade
brottsligheten även bakom stöldbrott, rån- samt häleribrott och använder sig inte
sällan av indrivningsverksamheter och likaså beskyddarverksamheter. Denna
beskrivning och “marknad” passar in på både de tidigare nämnda ad hoc-grupperna
samt broderskapsgrupperna.
Bekämpningen av den organiserade brottslighetenEtt exempel som BRÅ tar upp
med bekämpningen av organiserad brottslighet är ett lokalt projekt i Göteborg som
just Göteborgs stad tagit initiativ till. Detta uppkom som respons på etableringen av
fler gäng, välplanerade brott och kriminell påverkan riktad mot Göteborgs
kommunala verksamhet. Kommunstyrelsen beslutade i 2008 att i samverkan med
lokala myndigheter inrätta ett Kunskapscentrum som ska arbeta mot den organiserade
brottsligheten. Vid sidan av Göteborgs stad ingår denna samverkan I polisen,
skatteverket, länsstyrelsen, kronofogdemyndigheten, ekobrottsmyndigheten, säpo,
kriminalvården, tullverket, åklagarmyndigheten och försäkringskassan.
Tina Johansson
Linköpings Universitet
Yousef Gorgis
Atra Nissan
Det svenska politiska systemet
Kunskapscentrumet och tillika samverkansprojektets uppdrag är att ta initiative till
och driva samarbeten som leder till konkreta åtgärder mot organiserad brottslighet.
Utöver detta är det tänkt att kunskapscentrumet ska informera enskilda personer och
organisationer och även påverka bland annat lagstiftning, upphandling,
försärkingssystem och tillståndsgivning.
I Kunskapscentrumet arbetar personal med kompetens från olika förvaltningar och
myndigheter. Kunskapscentrum arbetar utifrån fyra perspektiv: demokratiska
perspektivet, arbetsgivarperspektivet, brottsoffer- och avhopparperspektivet samt
ekonomiperspektivet. Det demokratiska perspektivet omfattar en stärkning av
integriteten hos förvlatningar, bolag och myndigheter; detta ska upprätthålla
medborgarnas tro på rättssamhället och en säkerställning av demokratiska principer
och dess efterlevnad. Arbetsgivarperspektivet täcker kommunen som arbetsgivare och
som ansvarig för sina anställdas arbetsmiljö samt säkerhet. Brottsoffer- och
avhopparperspektivet innebär hjälp samt stöd till vittnen och enskilda personer som
utsätts för hot och övergrepp; innefattar även personer som vill hoppa av sin
kriminella karriär. Ekonomiperspektivet relaterar för kommunens del. Det täcker
kommunens del inom upphandlingar, ekonomiskt bistån och utskänkingstillstånd.
(Kajsa Eliasson, Lars Korsell, Johanna Skinnari, Anna Kers. 2009.Lokala åtgärder
mot organiserad brottslighet. Idéskrift nr 18: om lokalt brottsförebyggande arbete från
brottsförebyggande rådet.
http://www.bra.se/download/18.760f410713455c50f3780002604/2011_20_bekampni
ng_av_den_organserade.pdf)
EU
2005 togs beslutet “Rådets rambeslut - om bekämpande av organiserad brottslighet”
fram. Detta rambeslut beskriver vad som skett efter 1998/1999 då
Amsterdamfördraget togs fram. Rambeslutet fungerar som beskrivning av vad
Amsterdamfördraget haft för positiv inverkan men även en utveckling på punkter som
behöver förtydligas. Under den andra artikeln beskriver komissionen vad som anses
vara ett brott som rör oganiserad brottslighet; “varje medlemsstat ska vidtag
åtgärder…” (om bekämpande av organiserad brottslighet 2005:11), detta skulle kunna
tolkas som att varje medlemsstat bör lagstifta så att det som står i dennna artikel ska
kunna följas enligt legalitetsprincipen. Under den andra punkten i denna artikel
beskrivs bland annat om det existrerar en avsiktlig kännedom om organisationens
kriminalitet eller dess handhavande med organiserad brottslighet. I denna ingår även
en punk tom rekrytering av nya medlemmar. Detta kan då tolkas som följande; om en
person är medveten om organisationens kriminalitet samt att organisationen klassas
som organiserad brottslighet så är även den rekryteringen brottslig. (Om bekämpande
av organiserad brottslighet 2005:11).
Europeiska gemenskapernas kommission uppmanade rådet och Europaparlamentet
2004 att bekämpa och förebygga organiserad brottslighet. Amsterdamfördraget med
dess olika handlingsplaner som täckte EU och dess medlemsländers hantering av
brottslighet trädde i kraft och innebar ett hårdare tag med en uppmaning på 48 punkter
som verkar för en minskning av den organiserade brottsligheten.
Det här är bara ett exempel på vad EU har gjort för minimera organiserad brottslighet
(Utarbetande av ett strategiskt koncept för bekämpande av organiserad brottslighet
2013).
Tina Johansson
Linköpings Universitet
Yousef Gorgis
Atra Nissan
Det svenska politiska systemet
Regeringen
På regeringens hemsida finns ett pressmeddelande från Beatrice Ask som beskriver
vad regeringen ska göra för att förstärka insatserna emot organiserad brottslighet. De
punkter som tas upp är att: göra det underlätta för avhoppare och göra det svårare att
nyrekrytera till kriminella grupper. Det som bör påpekas är att det inte finns någara
konkreta förslag utan ordet “åtgärder” står istället (Åtgärder för att förhindra
kriminella grupperingars etablering i samhället, 2005). (Kurslitteraturen som hänvisar
att detta är för att kommunerna ska få bestämma själva hur de ska hantera detta)
Den 5 februari 2009 kom det ett Komittédirektiv som är ett beslut vid ett
regeringssammanträde. Direktivet sägerer precis som ovan om de två ovanstående
punkterna dessa inleds med: Förslå åtgärder...(Åtgärder för att förhindra kriminella
grupperingars etablering i samhället Dir, 2009:8 Justidedepartimentet). Direktivet
innehåller; sammanfattning av uppdraget, bakgrund, behovet av utredning, uppdraget
och uppdragets genomförande. Under “behovet av utreding” framgår det att
regeringen vill ha som mål att lagföra brottsaktiva som är involverade med
organiserad brottslighet. När det blir svårare för organiserad brottslighet att få fotfäste
kan det bli aktuellt för den aktiva brottsligen att lämmna sin grupp. Detta medför att
regeringen yrkar på att det ska finnas stöd för personen inte bara ekonomisk och att
personen ska kunna känna sig säker och trygg utan också få en möjlighet att bygga
upp en fungerande livsstil. Under rubriken “uppdraget” presenteras att utredaren ska
hitta åtgärder som är möjliga att genomföra med de myndighetsramar vi idag har.
Åtgärderna handla om hur en individ ska få stöd när denna väljer att bryta sig ur ett
kriminellt nätverk. Rubriken diskuterar hur samarbetet mellan olika aktörer och
berörda myndigheter ska se ut. Sista rubrieken “Uppdragets genomförande” avslutas
med att uppdraget ska redovisas senas 30 november 2009 (Åtgärder för att förhindra
kriminella grupperingars etablering i samhället Dir, 2009:8 Justidedepartimentet).
Detta paper kommer inte gå närmare in på hur utredning gått, utan fokus kommer
ligga mer på redovisningen om hur organiseradbrottslighet går att bryta ner från EU
till sista delen som är kommuner. Där imellan finns regeringen och riksdagen.
Regional nivå
Under 2013 har polismyndigheten i Östergötlands län gjort en
verksamhetsbeskrivningn. Under rubriken Den grova organiserade och systemhotande
brottsligheten finns en särskild ruta som beskriver vilka mål polisen ska verka för.
Dessa är:
* Östergötlands län ska tydligt framstå som ett län där det inte är gynnsamt för
kriminella nätverk att verka och etablera sig.
*Särskilt fokus ska läggas på att stoppa nyrekryteringen och öka avhoppen från
kriminella gäng.
*Särskilda insatser ska genomföras för att försvåra för strategiska personer i den
kriminella miljön att kunna verka i Östergötland.
(Verksamhetsplan 2013, Polismyndigheten i Östergötalands län.)
Det finns även specifica strategier om vad som bör hända uner 2013. När det gällde
EU och regeringen användes orden åtgärder, nu har ersatts med definitioner av
åtgärder som under punkt tre.*Motstrategiska personer, identifierademed den
kriminalaboristiska metoden (Den kriminalaboristiska metoden är en analysmetod
som kan identifiera strategiskt viktiga personer inom den organiserade brottsligheten),
ska åtgärder vidtas i samverkan med andra statliga myndigheter och länets kommuner.
Tina Johansson
Linköpings Universitet
Yousef Gorgis
Atra Nissan
Det svenska politiska systemet
Åtgärderna ska försvåra personernas möjlighet att verka inom länet (Verksamhetsplan
2013, Polismyndigheten i Östergötalands län.).
Återigen användsorden åtgärder. Vad innebär dessa då? I polismyndighetens
framställande blir det mer lättöverskådligt genom att läsa de mål som är uppsatta.
Genom att tex stoppa nyrekrytering genom att lägga stort fokus på det, där finns en
formulering om vad och hur polisen ska gå tillväga. För att förstå det på ett tydligare
plan går det att granska vad Linköpings kommun säger i ett av sina pressmeddelande.
Linköpings Kommun
2011 kom ett pressmeddelan från Linköpings kommun. Detta innehåll ett fåtal
punkter dock punkt nummer ett är intressant för detta paper.
*Kommunerna i sitt brottsförebyggande arbete bland ungdomar särskilt ska
uppmärksamma och motverka risker och tendenser till samröre med kriminella
nätverk och annan organiserad brottslighet.
Här kom tillsist den slutliga definitionen på vad som anses vara en åtgärd,
brottsförebyggande och motverka ungdomar till att ha kriminella kontakter
(Samverkan mot organiserad brottslighet 2011).
Metod
Hermeneutik/Diskursanalys
Metoderna som är vald för att förklar tillvägagångs sättet i denna paperuppgift är
Hermeneutik och Diskursanalys. Detta innebär att vi skribeneter har läst olika
dokument, offentliga handlinagr och internetlänkar. Med den mäng av information
som vi har hittat blir det svårt att säga vad som är rätt. Det speciella med hermeneutik
är att denna metod handlar om att tolka. Genom alla dokumet finns en prägel av olika
tolkningsgrader, en jurist kanske skulle tolka det på ett sätt, medans vi som studenter
på grundnivå inte kan göra några sanna antaganden (Bryman 2009, 370:371). Med
diskursanalysen förklara Bryman att det är hur tonvikten läggs i oilka situationer då
det finns flera versioner som produceras fram (Bryman 2009:347). För att översätta
detta till detta paper så jämförs olika myndigheter. Vad säger Eu och hur tolkas det till
den minsta byggstenen kommunen? Genom att jämföra dessa olika aktörer så finns
det möjlighet att se hur olika myndigheter har tolkat olika riktlinjer, ramar och regler
(Bryman 2009:347). Detta blir då intressant för frågeställningen om den skulle utökas
till, “vem/vad är det som styr Linköpings kommun att arbeta på sitt specifika sätt
preventivt gentemot organiserad brottslighet?” Då ligger fokus på varför gör
Linköpings kommuns som de gör och var ifrån kommer direktiven?Genom att redan
nu börja utöka frågeställningen visar båda metoderna att det finns luckor att fylla. Hur
mycket utrymme ska det finnas för att tolka en propotision som regeringen har lagt
ut? Om Beatrice Ask har gjort ett pressmeddelande och utfört ett direktiv vad finns
det då att tolka?Det som är beslutat i enlighet med legaliseringsprincipen är det som
ska följas, men framväxten till beslutet
Organiserad brottslighet kan defineras på olika sätt. På polisens hemsida beskriver de
organiserad brottslighet på detta vis; två eller fler personer som sammarbetar på ett
organiserat sätt, dessa ska ägnar sig åt allvarliga kriminella handlingar och
aktiviteterna är systematiska. Det organiserad brottslighet ägnar sig åt är grova brott
såsom narkotikabrott, rån, stölder, ekonomisk brottslighet, människosmuggling och
människomisshandel (Polismyndigheten 2013.)
Tina Johansson
Linköpings Universitet
Yousef Gorgis
Atra Nissan
Det svenska politiska systemet
• Redovisning av resultat från er undersökning.
Norén Bretzer (Norén Bretzer 2010:18) skulle hävda att det som har framställts är en
multi-level government (MLG), då det går att se hierarkiska lager. Eftersom Sverige
är med i EU är det EU som står högst upp, riksdagen och regeringen är underställda.
Sedan kommer regionsuppdelningen, städerna (i detta fall Linköping) och sist
kommer kommunerna. Lägsta nivån inom den så kallade MLG:n är de olika
stadsdelarna. Detta system ska ses ur ett vertikalt synsätt.
Problem som uppstår med systemet ur en lodrät synvinkel är dess svårighet med
analyser. Precis som jämförandet i detta papper så går det att se de olika stegen i
direkt nerstigande led.
EU som är den högsta nivån i MLG har regler som bör följas. I och med
Lissabonfördraget sker lagstiftningen mellan ministerrådet och Europaparlamentet
med så kallad medbeslutande. Europeiska unionens råd och Europaparlamenet är de
som behandlar lagförslagen dock är det EU-Kommisionen som lägger fram förslagen.
Besluten tas sedan gemensamt eller så tar rådet eller Europaparlamenet det själva
(Norén Bretzer 2010:214)
MLG:n visar på de olika nivåerna och hur de följer varandra. Varje del har mer
sakliga inriktningar men för att besvara huvudtesen väljer vi att inte gå in mer speciikt
utan mer att hänvisa på den långa processen och MLG:n.
Intervjun
Intervjun visar på att det som sker i kommunerna och i EU påverkar de kriminella på
olika sätt. Dock tar det lång tid för ett beslut ska gå igenom från EU till
kommunalnivå, men när polisen och kommunerna får sina ressurser så märks
satsningarna tydligare med polisens olika nerslag. Detta leder till att det blir svårar för
att rekryterna ny till verksamheten. Det som är viktigt att framhäva är det
återkommande faktorn resurserna. Det fans inga resurser i skolan eller något bra stöd.
Stödet dyer först upp när individen vill dra sig ur.
Olika myndigheter
I detta papper gjorde vi ett nerslag i BRÅ:s verksamhet. På deras hemsida går det att
se vilka olika satsningar som gjort men där går det också att hämta information och
statistik. Politiker och vanliga medborgare har på ett enkelt sätt lätt att komma åt
infromationen. Detta medför att den som bryter lagen också kan hämta informationen
och därför kan det kanske vara ett uppvaknade over att se statistiken.
Årtalen följer inte varandra i kronologisk ordning utan är framförallt för en
illustrering av beslutsprocessen.
• Slutsatser och diskussion
Beslutsprocessen tar lång tid eftersom handlingar och beslut måste gå igenom flertalet
led i den tidigare nämnda MLG:n. Detta skapar i sin tur en byråkratisk struktur och
tidsförlängande beslutsprocess. Detta bör sättas i kontrast mot de kriminella
organisationerna som inte förhåller sig till samma spelregler som myndigheterna
måste göra varför de är mycket mer pragmatiska
Andra slutsatser som går att dra är att kriminella blir påverkade av vad som sker
innanför riksdagens väggar och även i Bryssel. Om någon tar ett litet beslut kan det
Tina Johansson
Linköpings Universitet
Yousef Gorgis
Atra Nissan
Det svenska politiska systemet
alltså påverka en människa. För att göra en djupare analys behövs mer information då
detta papair är en pilotstudie till en pilotstudie.
Resurser verkar vara ett återkommande tema. Det är alltid det som behövs och det är
alltid det som saknas. För att minska den organiserade brotsligheten behövs mer
ressureser både I hemmet och till skolan. Det behöver bli tydligare och mer
lättförståliga instruktioner, inte bara att något är olaglit men utan en djupare försåelse.
Det som också framkommer är att miljön har en påverkan. Det som då är bra med det
svenska politiska systemet är att det går att påverka beslutframställandet på en nära
nivå. I Sverige finns kommuner och där går det att ta beslut som kan förändra en
persons liv.
Källorna som har används I detta pappir är ganska säkra då de kommer från statsen
olika utredningar. Det går att ställa fråga om statens document är sanna eller om de
visar hela sanningen. Om vi skulle göra det går det att hävda att vi ifrågasätter
demokratin och dess beslutsprocess. Källorna är dock inte hämtade från opålitliga
källor som aftonbladet eller dylikt utan förhoppningsvis mer tillförlitliga myndigheter.
Intervjuen går att se som oseriös, men vi väljer att tro att källan till intervjun är
pålitlig och berättar sanningen då intervjupersonen svarade att det var visa frågor som
denna inte fick eller kunde svara på.
Källor:
Polismyndigheten 20130311, granskad 20120315 http://www.polisen.se/Ompolisen/Sa-arbetar-Polisen/Olika-typer-av-brott/Grov-organiserad-brottslighet/
Utarbetande av ett strategiskt koncept för bekämpande av organiserad brottslighet,
2013
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?
uri=CELEX:52005DC0232:SV:HTML
Rådets rambeslut - om bekämpande av organiserad brottslighet 20050719 KOM2005,
hämtad 19/3-2013
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?
uri=COM:2005:0006:FIN:SV:PDF
Åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället
Regeringen 5/2 2009 Justitedepartimentet, Hämtad 190313
http://regeringen.se/sb/d/11279/a/119936
Åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället Dir, 2009:8
Justidedepartimentethttp://regeringen.se/content/1/c6/11/99/90/50e5e664.pdf
Samverkan mot organiserad brottslighet 2011
http://www.linkoping.se/Global/Press/pressmeddelanden/Kommunstyrelsen/2011/201
1-12-07%20Avtal%20mot%20brottslighet.pdf
A. Bryman, 2009, Samhällsvetenskapliga metoder, Sahara printing
Tina Johansson
Linköpings Universitet
Yousef Gorgis
Atra Nissan
Det svenska politiska systemet