Det svenska politiska systemet
Svensk modell i förändring
Uppläggning
•
•
•
•
Kärnkraftsfrågan
Striden om löntagarfonderna
EU-medlemskapet
Reformer av välfärdsstaten
Kärnkraftsfrågan
• Kärnkraften central i svensk energipolitik from
1950-talet
• Symbol för modernisering och framsteg
• 1960-talet:
– växande kritik mot miljöproblem
– kritik mot avfallshantering och olyckrisker med
kärnkraft
Kärnkraftsfrågan partipolitiken:
splittrad blockpolitik
• 1970: beslut om utbyggnad av kärnkraften (11
reaktorer). Partipolitisk enighet.
• Centern och dess ledare Torbjörn Fälldin ställer
sig på kärnkraftsmotståndarnas sida
• Folkpartiet och Moderaterna för utbyggnad
• Socialdemokraterna splittrade internt, men
majoritet för utbyggnad
• VPK motståndare
• Energipolitiskt beslut 1975: ytterligare utbyggnad
till 13 reaktorer
Centern och kärnkraftsfrågan
• Centern gör kärnkraftsfrågan till profilfråga
inför 1973 års val
• Partiet gör sitt hittills bästa val 1973 (25,1 %)
• Ideologi (starkt engagemang hos ledande
centerpartister) och strategi (minskade
”potentiella väljare”)
• Komplicerande faktor: oljekrisen 1973
Kärnkraftsfrågan och den första
borgerliga regeringen Fälldin
• Fälldin uppbindning: lovar att inte ladda Barsebäck
• ”Ingen statsrådspost kan vara så åtråvärd att jag är
beredd att dagtinga med min övertygelse” (T. Fälldin,
1976)
• Kärnkraftsfrågan bidrar till den borgerliga valsegern
1976
• Kärnkraftsfrågan splittrar regeringen: (c) ”nådde inte
ända fram”
• Borrhålskompromissen
• 1978: Regeringen avgår p.g.a. kärnkraftsfrågan
Folkomröstningen om kärnkraft 1980
• Linje 1 (m): utbyggnad till 12 reaktorer, men
sedan avveckling med hänsyn tagen till
elbehov, välfärd och sysselsättning
• Linje 2:(s och fp): samma som linje 1, men
framtida kärnkraftsanläggningar skulle ägas av
det stat och kommun
• Linje 3: (c och vpk): avveckling inom 10 år
”…i övermorgon socialism”
• Efter planhushållningsdebatten på 1940-talet
• På 1970:talet kom kraven på ekonomisk
demokrati åter på dagordningen
• Kritik mot storföretagens vinter: konsekvens
av den solidariska lönepolitiken?
Löntagarfonder
• Förslag om löntagarfonder: Finansierade genom
överföring av en del av de större företagens vinster till
speciella branschfonder
• Fonderna skulle förvaltas av fackliga organisationer
• Syftet att komplettera den privata ägandet, öka
löntagarnas ägande (demokratiskt motiv)…
• …och att bidra till ökade investeringar (tillväxtmotiv)
• ” en teknik för att successivt överföra
produktionskapacitet från privat ägo till
löntagarkollektivet”
Löntagarfondsfrågan antas motvilligt
av (s)
• Löntagarfondsfrågan drivs främst av
fackföreningsrörelsen (främst LO)
• Partiet (s) skeptiska, bl.a. beroende på
väljarnas inställning
• Löntagarfondsfrågan kan ha bidragit till (s)
valförlust 1976
• Olof Palme tonar ner socialiseringsaspekt,
förslaget modifieras successivt, erbjuder de
borgerliga en kompromiss
Löntagarfondsfrågan avgörs
• De borgerliga partierna går till hård
motkonfrontation: 4:e oktober kommittén
• (s) vinner regeringsmakten 1982
• Trots att (s) är splittrade i löntagarfondsfrågan,
vinner partidisciplinen: beslutet klubbas i
Riksdagen 1983
• ”…löntagarfonder är ett djävla skit nu har vi
baxat dem ända hit…”
Sverige och EG
• Frågan på agendan under 1960-talet, men
inget medlemskap:
• Ansågs strida mot neutralitetspolitiken
• Svår att förena med den svenska modellen
• Svensk ekonomi stark: inga starka incitament
till samarbete
• Istället: EFTA
Sverige och EU
• Frågan om medlemsakp i EG åter på agendan
under 1980-talet
– EG-länderna fördjupar sitt samarbete
– (m) och (fp) positiva till medlemskap
– Den svenska ekonomin stora problem
• 1990 annonserar regeringen Carlsson att man
avser inkomma med ansökan till EG (som del i
krispaket)
• EU-omröstning 1994 (ja), EU-medlemskap 1995
• Omröstning om euron 2003 (nej)
Reform av välfärdsstaten
• Ny start för Sverige: regeringen Bildt 19911994 – avregleringar av bostadspolitik,
näringspolitik, valfrihetsreformen
• Ekonomisk kris (300 % i ränta): 1992 års
krispaket (regeringen Bildt+soc.dem)
• Pensionsreformen 1994: ATP-systemet
överges
• Sanering av statsfinanserna 1995-1998:
samarbete (s) ochn (c)