Det svenska politiska systemet
Välfärdsstat och neutralitetspolitik
Uppläggning
 Den svenska välfärdsstaten:
 Karaktäristiska drag
 Några centrala beslut
 Svensk neutralitetspolitik
 Kännetecken, principer
 Kriser och utvecklingslinjer
Välfärdsstater: olika typer
 Den liberala
(individuell, frivillighet, behovsprövning, begränsad stat)
 Den konservativa
(kollektiv, avtalsorienterad, ”mellanstark” stat)
 Den socialdemokratiska
(generell, obligatorisk, stark stat)
 Viktiga dimensioner:
Inkomsttrygghet vs grundtrygghet
Statligt reglerade lösningar vs avtalslösningar
Den svenska välfärdsstatens framväxt
och konsolidering (1930-tal tom 1970)
några centrala principer
 Generell välfärdspolitik: såväl när det gäller finansiering som
fördelning
 Reformism: successiva reformer
 Samförståndsanda mellan de
politiska partierna
 Samförståndsanda mellan stat och intresseorganisationer
(Korporatism
& förhandlingsekonomi)
Socialpolitiken: centrala beslut under
1940 och 50-talet
 Generella barnbidrag
 Allmän sjukförsäkring
 Fri sjukvård
 Pensionsreformer (folkpension på 1940-talet, ATP på 1950-
talet)
Socialförsäkringssystemen: fallet ATP
 Reform av pensionssystemet: folkomröstning 1957
 Tre huvudlinjer (alla föreslog höjd folkpension):
1.
2.
3.


Allmän, obligatorisk, finansiering av arbetsgivare (s) (sk)
Frivillig, men i statlig regi och med statliga bidrag (bf)
Frivillig, avtal mellan arbetsmarknadens parter (hp) (fp)
Ingen linje får egen majoritet, och (s) linje förlorar
voteringen i riksdagen: nyval!
Jämnviktsriksdag, men vid ny votering lägger (fp)-ledamot
ner röst: ATP-förslaget vinner
Näringspolitiken
 Centrala frågor: ansvarsfördelningen mellan privat och offentligt i
ekonomin. (s) menar att många branscher måste rationaliseras och
drivas mer effektivt (t.ex. byggbransch, försäkringsbransch etc.)
 1940-tal: Planhushållningsdebatten. (s) vill öka kontrollen över
produktionskrafterna. De borgerliga värnar marknadsekonomin
 Resultat: förhandlingsekonomi. Gynnande av större företag,
kontinuerliga förhandlingar mellan stat och näringsliv
 1960-tal: ny industripolitisk offensiv, ökad statlig kontroll över
kapitalbildning och ägandet av produktionsmedlen (Stålverk 80).
Arbetsmarknadspolitiken
 Huvudprincip: förhandling ”i skuggan av hierarki”
 Rhen-Meidner-modellen
 Saltsjöbadsandan: Centrala (nationella) intresseorganisationer
förhandlar om löner (kollektivavtal) och villkor (arbetsmiljö
etc.)
 Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS): verktyg för en smidig
arbetsmarknad. Kontrollerad av arbetarrörelsen?
 1970-talet: statlig inblandning ökar, t.ex. genom MBL
Den sociala bostadspolitiken
 Bostadspolitiken starkt reglerad under det andra världskriget.
 Staten bibehöll stark kontroll över bostadspolitiken men med
nya motiv (rationellare byggande, billigare och bättre
bostäder för flera)
 Politikens viktigaste instrument:
 Reglering av kreditgivning (lånesubventioner mm)
 Byggnadsnormer
 Restriktioner i äganderätten (Kommunal planmonopol,
expropriationsrätt etc.)
 Gynnande av allmännyttan (kommunala bostadsbolag)
 Bostadsbidrag
Sverige och andra världskriget
 Huvudlinjen alliansfrihet: undvika konflikten mellan




stormakterna
Relationen till Finland: Sverige icke-krigförande (ej neutrala)
under finska vinterkriget
Tyskvänlighet?
1941: Tyskland dominerar Europa, invasion av Sovjetunionen
i samverkan med bland annat Finland
Tysk press på Sverige: handel och transport av trupper
genom Sverige
Midsommarkrisen
 Tyskland vill transportera en division genom Sverige till det





ockuperade Norge. Kräver snabbt besked
Wigforss (s) m.fl.: avvisa krav, strikt tolkning av
neutralitetspolitiken
Günther (opol.), Bagge (hp) m.fl.: ge efter för krav,
realpolitisk linje
Gustav V roll: sympatier med Tyskland
Per Albin Hansson (s): får stöd för att ge efter men som en
engångsföreteelse
Viktiga faktorer: idéer om neutralitetspolitik, värderingar,
monarkins roll, den skicklige Per-Albin Hansson
Svensk neutralitetspolitik: några
huvuddrag
 ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig”
 Partipolitisk enighet eller socialdemokratins hegemoni
 Realpolitik eller idépolitik? Kollektiv säkerhet och FN:s roll:
den moraliska neutralitetspolitiken
 Den ”demokratiska gemenskapen” med väst och hotet från
Ryssland: den realpolitiska (dolda) neutralitetspolitiken
1940-tal tom 60-tal: kallt krig
 Realpolitiskt förhållande: Sovjetunionens dominans i Europa
 Idéerna roll: Bildandet av FN, Sverige sätter stor tilltro till
kollektiv säkerhet
 Koreakriget: svensk neutralitetspolitik sätts på prov
 Svensk upprustning, tom svenska kärnvapen?
 Alliansfrihet i princip, hur var det i praktiken? Spänt
förhållande till Sovjetunionen
1970-tal: avspänning
 Kalla kriget i Europa klingar av under 1960-talet, kriget i
Vietnam, Brezjnevdoktrinen
 1970-tal: Avspänningen, ”Detente”
 Olof Palme och neutralitetspolitiken: kritik mot Rysslands
invasion i Tjeckoslovakien och mot USA:s krig i Vietnamn
 Den tredje vägens politik: mellan socialism och kapitalism?
1980-tal: ubåtskris
 Åter kallt krig: Afghanistan, Ronald Reagan,




kärnvapenupprustning i Europa
Ökad spänning i Östersjöområdet
Rysk ubåt i Karlskrona skärgård (U 137)
Ubåtsjakt i Hårsfjärden: sovetiska ubåtar, Nato-ubåtar eller
minkar?
Ökade partipolitiska skillnader mellan (s) och (m): Olof
Palme och Carl Bildt
Svensk modell med fläckar?
 Välfärdsmodellens baksida:
 Genuskontraktet bakom välfärdsstaten
 Glömda grupper, steriliseringsdebatten
 Neutralitetspolitiken
 En ”omoralisk” neutralitetspolitik under andra världskriget?
 En ”falsk” neutralitetspolitik under det kalla kriget?