DET SVENSKA POLITISKA
SYSTEMET
Omprövning, regionalisering och europeisering
UPPLÄGGNING
Reform av den offentliga sektorns organisation:
privatisering, om (eller av-) reglering,
marknadifiering av offentlig sektor,
produktivitetskrav
 Decentralisering och regionalisering
 Europeisering

OMPRÖVNINGENS TID
Ekonomiska problem
 Stigande förväntningar, minskande utrymme
 Ideologisk kritik av statens roll och storlek
 Akademisk kritik av statens roll och storlek
 Internationalisering och globalisering
 Drivande aktörer och nätverk
 Reform som rutin?

NEW PUBLIC MANAGEMENT (NPM)
Marknaden som ideal
 Från reformpolitik till effektivitetspolitik
 Fokus på kontraktsmodeller och konkurrens
 Fokus på ledarskap
 Från processkontroll till efterkontroll
 Individualisering

EN SVENSK FÖRVALTNINGSPOLITIK
1980-tal: förvaltningspolitiska utredningar om
ministerstyre, offentlig service och
decentralisering.
 1990-tal: fokus på privatisering, styrning och
renodling
 2000-tal: EU-medlemskapets konsekvenser,
demokratieffekter av 1990-talets reformer
 Civildepartementet ursprungligen centrum för
reformer, senare finansdepartementet.

REGIONALISERING
Den regionala nivån stärkt sin ställning i det
politiska systemet
 Länsstyrelsens ansvar för regionala
utvecklingsfrågor t.ex. övergått till den regionala
politiska nivån (regionala samverkansorgan och
motsvarande)
 Tillväxtpolitiken sköts i stor utsträckning på
regional nivå
 Nya storregioner: Västra Götaland och Skåne
 EU bidrar aktivt till att stärka den regionala
nivån genom strukturfonder
 Ansvarskommitténs betänkande: nya
storregioner

EU OCH DEN SVENSKA STATSFÖRVALTNINGEN



Starkt fokus på EU-samordning
Tolkningar av EU-regler allt viktigare del av
statstjänstmännens arbete
Statstjänstemän viktig roll i kommittéarbetet under
kommissionen

Utökning av tjänstemännens makt?

Ökad betydelse av ”transgovernmental networks”?
EUROPEISERINGEN AV FÖRVALTNINGEN:
TRENDER
Ökad konflikt
 Ökad osäkerhet
 Ökat tempo
 Ökad expertorientering
 Mindre insyn
 Efterfrågan på nationella ställningstaganden
 Rättsorienterad organisation

EU OCH DEN SVENSKA
STATSFÖRVALTNINGEN
Utveckling av smala sub-sektoriella nätverk
 Starkt personberoende nätverk
 Informalisering av förvaltningen
 Parlamentariska politiker uppfattar sig som
sidesteppade…
 …men det finns en efterfrågan på politisk
styrning
