Gröna påsens väg hem till dig
En rapport om beslutandeprocessen för den gröna påsen och Linköpings
väg till att låta hushållen sortera sina nedbrytbara hushållsopor
Statsvetenskap VT 2012
Det svenska politiska systemet
Seminariegrupp B
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
Innehållsförteckning
Inledning
s3
Syfte
s4
Frågeställning
Metod
Intervju med Birgitta Danielson
Kommunens beslutandeprocesser
Resultat
s4
s5
s8
Diskussion
s 13
Informationsbortfall vid byte av projektledare
Motsättningar väckta mot förslaget
Var det nödvändigt att T-V skulle ...
Beskattningen av sopförbränning tas bort
Slutsats
s 17
Referenslista
s 18
2
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
Inledning
Med utgångspunkt i lokalt och regionalt beslutsfattande har vi valt att i detta arbete titta närmare på
Gröna påsens ankomst till Linköpings Kommun. Begreppet Gröna påsen har sitt ursprung i det kommunala beslutet att börja utsortera komposterbart matavfall ur Linköpings hushållssopor för att låta
detta gå till rötning. Detta beslut har sin bakgrund dels i Linköpings kommunala miljöpolitik1 och
dels i den av regeringen utfärdade nationella målsättningen att minst 35 procent av matavfall från
hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling.
Detta system med rötning av sopor i kommunal regi i Linköping kommer att ha sin början i april i år
men man är långt ifrån först i landet. Flera närliggande kommuner så som Nyköping och Norrköping
har redan infört liknande system med kommunal kompostering medan frågan inte alls är väckt i andra
kommuner. Som framgår av detta ser avfallshanteringen väldigt olika ut ute i landet, då avfallshantering är en lokal angelägenhet som beslutas om kommunalt och vars förordningar formuleras i kommunens Renhållningsordning.
Linköpings system med Gröna påsen, som i skrivande stund ser dagens ljus om knappt en månad,
kommer att fungera enligt följande: Alla hushåll i kommunen kommer att få ett startkitt med gröna
påsar och en behållare att placera påsen i. I sin gröna påse slänger man sedan sina matrester. Den
gröna påsen slängs sedan i hushållets vanliga soptunna, för att sedan utsorteras i sopsorteringsanläggningen och till sist gå till kompostering. Ur rötningsprocessen utvinns biogas, som förväntas kunna
användas som drivmedel till stadsbusstrafiken. Biogödsel är en annan restprodukt som erhålls genom
denna typ av rötning. Då biogasen kan ersätta fossila bränslen och biogödsel kan ersätta konstgödsel
väntas en stor miljövinst med införandet av systemet.
1 Linköping har som målsättning att vara en koldioxidneutral kommun år 2025. Tillsammans med Norrköping har man också formulerat en Klimatvision.
3
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
Syfte
Syftet med arbetet är att utreda och granska den väg som Gröna påsen har tagit, genom hela den
kommunala förvaltningen och beslutsapparaten, till att den i slutet av mars 2012 ska ha hittat in i
kommunens alla hushåll. Vår infallsvinkel är alltså att studera den Gröna påsen som politisk fråga på
kommunal nivå, med utgångspunkt i berednings och beslutsprocessen.
Genom att studera detta förväntar vi oss få djupa kunskaper i hur frågor väcks, hanteras och beslutas
om i Sveriges kommuner. Att praktiskt följa en fråga på det sättet vi har för avsikt att göra, tänker vi
oss är ett värdefullt komplement till den teoretiska kunskapen vi inhämtar i kurslitteraturen. Genom
det här arbetet antas vi få studera en politisk fråga ur ett mera tjänstemannamässigt perspektiv och
inte genom det ”uppifrånperspektiv” som ibland kan genomsyra den teoretiska utbildningen. Detta
kan i sin tur ge en mera praktisk och problematiserad bild av den kommunala politiken och därmed
en mera verklighetsförankrad bild än den enbart teoretisk inlärda.
Frågeställning
1. Hur såg den politiska processen ut kring införandet av den Gröna påsen?
2. Hur väcktes frågan och hur fortlöpte arbetet i berednings- och beslutsprocessen?
4
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
Metod
Intervju med Birgitta Danielsson
För att förse oss med fakta och material till uppsatsen bokade vi tidigt in en intervju med Birgitta
Danielsson på Linköpings kommun. Birgitta har sedan 2010 varit projektledare för arbetet med Gröna
påsen och är den som har bäst insikt i frågan. Till intervjutillfället hade Birgitta förberett sig på ett
förtjänstfullt sätt och skrivit ut alla intressanta dokument som fanns diarieförda i form av mötesprotokoll, konsekvensanalyser, remissutskick och liknande. Dessa dokument tillsammans med Birgittas
djupa kunskap och tillmötesgående attityd anser vi har gett svar på de flesta av de frågor vi hade förberett till intervjutillfället, med undantag för några frågor som Birgitta hänvisade vidare till Tekniska
Verken. Dessa frågor fann vi emellertid vara irrelevanta för den utgångspunkt vi valt för arbetet och
vi lade dem därför åt sidan.
Intervjun med projektledare Birgitta kan man säga är kärnan i vårt inhämtande av information,
inklusive de dokument hon kunde förse oss med. Intervjun gav oss osminkad information direkt ur
ett icke-politiskt tjänstemannaperspektiv. Att få intervjua någon som inte är politiskt tillsatt kändes
viktigt då vi i största möjliga mån ville undvika partiskhet eller politisk vinkling i framställningen av
de politiska turerna kring den Gröna påsen.
Förutom den specifika informationen i sakfrågan, som vi i huvudsak hämtat i intervjun, så har vi
även sökt fakta på ett mera allmänt plan. I Linköpings Kommuns renhållningsordning från 2006 har
vi funnit värdefull information om kommunens avfallshantering och vilka förordningar som gäller
för detta. I kurslitteraturen, Norén Bretzer, har vi inhämtat kunskap om hur det kommunala självstyret
ser ut och hur beslutsprocessen fungerar i en kommun på ett rent allmänt plan. Detta är naturligtvis
av största vikt för att vi på ett snabbt och riktigt sätt ska kunna gripa oss an frågan med Gröna påsen.
Utifrån detta har vi sedan arbetat systematiskt med våra frågeställningar och känt att vi har haft ett
tillräckligt kunskapsunderlag för att kunna formulera våra svar och analyser av de frågor vi ställt upp.
5
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
Kommunens beslutandeprocesser
En kommun är ett territoriellt område vars uppgift är att vidhålla en begränsad form av lokalt
självstyre, med dess begränsningar i regeringsformen, kommunallagen och ett antal speciallagar,
varav de främsta med inriktning mot avfallsfrågor är miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927). Kommunens struktur består i stora drag av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen,
förmyndare, nämnder, revisorer med mera. (Noren Bretzer,Y. 2010, s. 166,176)
Kommunens högst beslutande organ är Kommunfullmäktige, som består av folkvalda politiker. I
Linköping finns det totalt 79 mandat och dessa är fördelade proportionerligt enligt uddatalsmetoden
mot antalet röster för respektive parti så under perioden 2011-2014 har Moderaterna, Folkpartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet majoritet och styr därmed Linköpings Kommun. Kommunstyrelsen är dess verkställande organ som tillsätts i direkta val från ledamöterna i Fullmäktige. Man kan
säga att Kommunstyrelsen är som en kommunal samlingsregering, deras uppgift är att samordna och
ansvara för kommunens förvaltning.
Ledningen består främst av kommunalråden som utses av Fullmäktiges majoritet och de ansvarar för
olika delområden i förvaltningen, de har också möjlighet att i viss mån påverka vilka nämnder som
ska finnas. I Linköping finns det för tillfället 11 nämnder och deras uppgift är att inför Fullmäktige
förbereda beslut, ansvara för de speciallagsreglerade uppgifterna, leda förvaltningen enligt Fullmäktiges föreskrifter och inom sitt specifika kompetensområde även ta egna beslut.
Vidare bör nämnas att beslut som fattas av nämnder kan överklagas via förvaltningsprocesslagen,
varav deras direkta makt begränsas avsevärt. Tjänstemännen jobbar sida vid sida på nämnderna med
de folkvalda och deras främsta uppgift är att ta fram statistik, ta fram fakta, utföra kostnadsberäkningar och via detta lägga fram förslag till satsningar. Rimligen bör nämnderna använda dessa som främsta beslutsunderlaget för respektive satsning (Noren Bretzer, 2010, s. 165-189; Linköpings kommun,
2012-03-05, http://www.linkoping.se/Demokrati-politik/Kommunfullmaktige/)
Beslutandeprocessens stora drag är:
1.
Initiativ väcks i Fullmäktige eller respektive nämnd för sakområdets ursprung
2.
Berörd förvaltning bereder frågan inför Kommunalstyrelsen
3.
Kommunalstyrelsen visar var de står i frågan med förslag
4.
Fullmäktige fattar beslut
5.
Beslutet kan därefter överklagas inom tre veckor, om inget sker kommer förvaltningen att
verkställa beslutet. (Noren Bretzer, 2010, s. 181)
6
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
Till sist bör också nämnas att kommunens granskningsinstrument består av revisorer vars uppgift är
att granska att verksamheten sköts ansvarsfullt och överförmyndare vars uppgift är att utöva tillsyn
över förmyndare, förvaltare och gode män som en garanti mot rättssäkerheten. (Noren Bretzer, 2010,
s. 191-211)
7
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
Resultat
Innan intervjun hade Birgitta Danielsson, härefter kallad BD, tagit fram och skrivit ut de dokument
hon kunde hitta, såsom remisser, sammanträdesprotokoll, förslag till beslut och fattade beslut. Nedan
kommer vi att försöka lägga upp en tidsplan på hur detta gick till, från förslag till beslut, enligt vad
BD lade fram under intervjun.
Regeringen beslutar år 2005 att ha som mål att 35 % av Sveriges matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker skall kunna sorteras ut för biologisk behandling som komposterbart avfall.
Detta mål skall vara uppnått 2010. (Linköpings Kommun, Renhållningsordning 2006, s 5).
I Linköpings Kommun arbetar år 2006 bland andra Miljö- och Samhällsbyggnads-förvaltningen, Tekniska Verken, Miljökontoret och Kommunledningskontoret fram en förändring av Linköpings Renhållningsordning med tillhörande avfallsplan och lokala föreskrifter. Denna måste enligt Miljöbalken
(1998:808) 15 kap 1 § finnas i alla kommuner då kommunen har obligatoriskt ansvar för insamling
och behandling av hushållsavfall och annat avfall. Renhållningsordningen innehåller också en tidsplan över vilka mål för den kommunala avfallshanteringen som satts upp och hur detta skall genomföras i Linköping.
I denna Renhållningsordning finns dock inga instruktioner eller förordningar speciellt om komposterbart avfall då Linköpings Kommun inte hade några planer på, eller möjlighet att införa detta just då.
Orsaken till detta har vi inte lyckats få fram men Birgitta Danielsson nämnde att varje kommun måste
ha tillgång till, på hemmaplan eller på entreprenad, en anläggning där det komposterbara avfallet kan
tas om hand och processas. Detta kan vara en av orsakerna om Tekniska Verken inte hade den tekniska förmågan att ta emot så mycket biologiskt avfall från hushållen.
År 2008 startar så förarbetet som skall undersöka möjligheterna att införa utsortering av komposterbart avfall. I förslaget som skickas från Bengt Boström, härefter kallad BB, projektledare på Teknik
och Samhällsbyggnad, till Kommunstyrelsens Planeringsutskott i juni 2008 ges Sveriges uppsatta
miljömål och bristen på substrat till framställningen av biogas som skäl. Varför projektet startade
just då eller vem som kommit med detta startskott kunde vi inte få fram då BB gått i pension och
ingen dokumentation finns diarieförd enligt BD, men i en skrivelse finns en (av oss obekräftad) siffra,
förmodligen framtagen av Tekniska Verken, som säger att Linköping endast kommit upp i 20 % komposterbart avfall från butiker, storkök, restauranger och industrier som kan användas till förbränning
och att de därför behöver få in det som kommer från privathushållen också.
Kommunstyrelsens Planeringsutskott godkänner förslaget en vecka senare (Dnr Ks 2008-0440).
och Teknik och Samhällsbyggnad ger därmed Tekniska Verken i uppdrag att ta fram en konsekven-
8
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
sbeskrivning. De tillägger att de vill att det skall framgå närmare miljönyttan med biologisk behandling av matavfallet, möjliga tillvägagångssätt och även kostnader för införandet av detta. Linda
Genander på Tekniska Verken blir klar med denna den 10 februari 2009. Tekniska Verken framhåller
att om detta går igenom nu kan det bli verklighet redan hösten 2010 (Genander, 2009). I april 2009
skickas remisser ut till olika företag och instanser som kommer att bli berörda, som till exempel
fastighetsägare, renhållningsföretag, Miljökontoret, med flera. Den 23 april 2009 skickar BB en sammanställning av de åsikter de olika företagen har, en del är positiva eller har ingen åsikt medan andra
ställer sig tvekande av olika skäl, BB meddelar dessa åsikter men anser att de flesta är positiva och att
Tekniska Verken skall få ett beslut om att förebereda för ändringen så att projektet kan komma igång
och vara klart 2010 som målet var.
Kommunstyrelsen håller ett sammanträde den 27 april 2009 där BB och Linda Genander informerar
om konsekvensbeskrivningen. Enligt protokollet från detta möte håller inte heller Planeringsutskottet
riktigt med om att det är så enkelt utan vill tillägga till beslutet att Tekniska Verken måste återkomma
igen med en ny kostnadsberäkning med andra taxor och avgifter (Dnr. Ks 2008-440). Dessa anser att
priset är för högt och att det måste finnas ett billigare sätt att göra detta på. Alltså skickas projektet
tillbaka till Tekniska Verken för vidare forskning, dock ska de faktiskt börja förbereda för den kommande förändringen av sopsorteringen, trots att inget beslut om genomförandet av detta har fattats
ännu i rätt instans, Kommunfullmäktige.
Det dröjer nu ett år innan något mer hörs i diariet om denna fråga. Den 6 april 2010 försöker BB enligt ett sammanträdesprotokoll ta upp frågan igen inför Kommunstyrelsens Planeringsutskott, eftersom Tekniska Verken har påbörjat projekteringen av de tillkommande anläggningarna som behövs.
BB tar upp att en höjning av taxan behövs för att finansiera dessa investeringar, men att det enligt
honom bedöms vara skäliga höjningar. Han får dock avslag av Planeringsutskottet då de fortfarande
vill ha vad de kallar ”alternativa finansieringsmodeller” (Dnr Ks 2008-440).
Efter detta går Bengt Boström i pension och i november 2010 kommer Birgitta Danielsson in i
bilden och tar över ledningen för projektet. Dock lämnas det över bristfälligt enligt henne och en
del av bakgrundsinformationen kommer inte med, utan stannar i den tidigare projektledarens huvud.
Den första skrivelsen från BD är daterad 30 november 2010 och ställs till Kommunstyrelsen direkt
BD meddelar i sin skrivelse att Tekniska Verken har återkommit med en alternativ finansieringsmodell (vilken vi inte funnit något papper på)som innebär en höjning av renhållningstaxan år 2013 med
2,5-6 %. Detta skickades in till Planeringsutskottet (vi har inget papper på detta heller)och de fattade
beslut att överlämna detta till Kommunstyrelsen för att de i sin tur skulle fatta beslut om fortsättningen. Vi förmodar att detta beslut blivit positivt med tanke på det som följer sedan.
I sin skrivelse ger BD som förslag att det skall beslutas att kommunen SKA införa utsortering av
9
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
hushållens matavfall, ordvalet vill säga ”någon gång i framtiden men inte definierat när” enligt henne
själv, och att Teknik och Samhällsbyggnad ska ansvara för att ta fram förslag till hur det ska hanteras
vad gäller ändring av föreskrifter, utställning och att ta hand om allt fram till beslut i Kommunfullmäktige. Dessutom fattade Riksdagen ett beslut om att ta bort skatten på förbränning av hushållsavfall 1 oktober 2010 och BD ser det som en möjlighet för kommunstyrelsen att besluta att ingen
taxehöjning skall ske under 2011. Detta innebär en lösning som fastighetsägarna och de andra berörda
bolagen kan acceptera eftersom det löser de ekonomiska bryderier de hade, plus att Tekniska Verken
har en minskad skatteräkning som kan täcka upp för de stora investeringar de måste göra för att
genomföra projektet. BD lägger också fram som förslag att det sistnämnda även ska beslutas direkt i
Kommunfullmäktige.
BD fortsätter med en kalkyl på kostnader för kommunen och även vilka legala grunder beslutet
baseras på. Hon lägger också fram att föreskrifterna om hantering av hushållsavfall som finns i Renhållningsordningen måste ändras på lämpligt sätt där det blir obligatoriskt att sortera matavfallet,
detta för att ingen ska kunna motsätta sig detta och även för att det ska bli straffbart att inte följa dessa
föreskrifter. Detta är stadgat i Miljöbalken (1998:808) 27 kap 4§.
Den 7 december 2010 fattas ett enhälligt beslut i Kommunfullmäktige att Linköpings Kommun ska
införa utsortering av matavfallet i hushållen, med en vag ordalydelse som inte ger information om
när (Dnr Ks 2010-492). De ger Teknik och Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ordna med ändringen av föreskrifterna och att de ska vara klara under 2011 för beslut i Kommunfullmäktige. Till
sist beslutar de att taxan inte ska ändras under 2011 och att överskottet från skatteborttagandet ska
gå till införandet av sorteringen och att Tekniska Verken, Teknik och Samhällsbyggnadsnämnden, de
geografiska utskotten och andra ska samverka vid denna process.
Det finns alltså inget definitivt beslut från Kommunfullmäktige på att utsortering av komposterbart
matavfall kommer att ske den närmsta tiden, men arbetet fortsätter och Tekniska Verken måste fortfarande arbeta för att detta ska genomföras genom att investera i de rätta maskinerna och andra praktiska detaljer som arbetskraft och transporter, ett risktagande de blir tvungna till för att beslutet ska
kunna fattas, enligt BD. Det kan ännu bli ett nej, tack vare Kommunfullmäktiges reservation, ordet
SKA betyder fortfarande att det inte finns någon tidsbestämmelse.
En projektgrupp sätts samman med personer från Tekniska Verken, Kommunledningskontoret,
Miljökontoret och Teknik och Samhällsbyggnad och ett flertal sammanträden hålls, det första dokumenterade hålls den 17 februari 2011 då en tidsplan görs upp för projektet, som nu plötsligt blivit mer
verkligt och bråttom, på grund av nya det målet att införa detta våren 2012. Gruppen har som plan
att få ut samrådet till de berörda företagen redan i april 2011 och sex veckor framåt, utställning för
allmänheten i fyra veckor i maj/ juni, beslut i Samhällsbyggnadsnämnden i september, Kommunsty-
10
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
relsen den 11 oktober och tillslut ska allt klubbas igenom i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2011.
Det bestäms att en styrgrupp ska tillsättas, ett presidie med två personer i beslutsfattande position från
Teknik och Samhällsbyggnadsnämnden, för att underlätta den formella beslutsordningen och spara
tid som annars skulle gå till spillo i den byråkratiska ordningen. Dessa godkänns formellt av Miljö
och Samhällsbyggnadsförvaltningen och det praktiska arbetet kan börja. (Dnr 2011-112).
Den 11 april 2011 har projektgruppen ett förslag på ändringar klart och en remiss skickas ut om ett
nytt samråd med de fastighetsägare och myndigheter som kan ha intresse i saken. BD påpekar här att
detta blev stressigt på grund av att den gamla listan från det tidigare samrådet inte fanns att tillgå och
att de därför blev tvungna att börja om från början med att ta fram listan på berörda parter. Ett sammanträde i gruppen hålls den 26 april där programmet för samrådsmötet den 12 maj 2011 tas fram. På
samrådsmötet kommer 14 personer och gruppen presenterar formalian och grunderna bakom mötet
samt förslaget till ändring. Frågor presenteras, som mestadels handlar om påsarnas utformning och
material, distribuering av dessa, taxan samt meningen med att genomföra sorteringen överhuvudtaget
(Dnr SBN 2011-112).
Den 13 juni 2011 skrivs en redogörelse över de kommentarer och bifall/protester som de olika
företagen meddelat och de flesta är positiva och vissa har reservationer och ytterligare frågor som
besvaras i samma redogörelse. Den 16 juni sammanträder gruppen ytterligare och fattar beslut om
utställning av förslaget till allmänheten, hur denna ska annonseras, hur annonsen ska se ut och var
den ska finnas tillgänglig. Den 20 juni kommer utställningen upp och ska finnas ute i fyra veckor (Dnr
SBN 2011-112).
Inga protester från allmänheten finns dokumenterade och vår nästa diarieförda skrivelse går från
BD och projektgruppen med stöd av Stadsjuristen till Samhällsbyggnadsnämnden, Kommunstyrelsen
och Kommunfullmäktige den 7 september 2011 och innehåller förslag till de olika instanserna att de
ska tillstyrka ändringsförslagen. Bifogat till skrivelsen finns en komplett redogörelse av bakgrund,
beskrivning hur det praktiskt ska gå till, hänvisning till Norrköpings och Linköpings Kommuners klimatmål: att vara koldioxidneutrala kommuner år 2025, uppräkning av de föreskrifter som ska ändras
och formulering av tillägget samt en kortfattad prognos av de konsekvenser införandet kommer att få
för hushållen. (Dnr SBN 2011-112).
Därefter kommer besluten in ett efter ett. Den 21 september tillstyrker Samhällsbyggnadsnämnden
förslaget och skickar vidare förslag att tillstyrka beslutet till Kommunstyrelsen och att anta förslaget
till Kommunfullmäktige (Dnr 2011-112, SBN § 243). Den 11 oktober tillstyrker Kommunstyrelsen
förslaget och skickar vidare förslag till Kommunfullmäktige att anta förslaget (Dnr Ks 2011-601, §
340).
11
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
Till sist tas förslaget med alla dess delar upp i Kommunfullmäktige som sammanträder den 25 oktober 2011 (Dnr 2011-601, Kf § 201). Alla ledamöter i Fullmäktige yrkar bifall till förslaget utom en,
Johan Karlsson från Sverigedemokraterna som vill att ärendet ska återremitteras till nämnderna för
ytterligare beredning. Anledningen är att han anser att det är fel att utsortering av matavfall ska vara
obligatorisk när det inte finns någon exakt lösning på hur påsarna ska distribueras till hushållen. Johan Karlsson anser därför att denna fråga är så viktig att den måste lösas innan beslut kan tas och att
frågan därför ska återgå till gruppen att lösa. Men detta röstas ut av de andra ledamöterna och beslut
att fatta beslut samma dag tas. Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget från Samhällsbyggnadsnämnden och att finjusteringarna av föreskrifterna i Renhållningsordningen ska träda i kraft den 1
december 2011, samt att tilläggen gällande obligatorisk utsortering av komposterbart matavfall ska
träda i kraft den 1 mars 2012.
Från och med detta beslut är projektgruppens arbete avklarat och det överlämnas till Tekniska Verken att verkställa genomförandet av den nya renhållningsordningen.
12
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
Diskussion
I vår undersökning försökte vi ta reda på hur beslutsprocessen har fortlöpt, samt hur den har gått
tillväga. Vi försökte även få reda på hur frågan väcktes, vilket vi tyvärr ej fick ett tillräckligt bra
svar på. Vi har dock identifierat fyra punkter som vi anser ha relevans för projektet och beslutets
fortlöpande.
Överlag tyckte Birgitta Danielsson att det gått smidigt, men att byråkratin kan vara frustrerande och
att mycket tid går åt till dokumentation och formalia. Beslutets gång verkar ha fungerat så som det
skall inom en kommun, och vi har bara några få frågor att diskutera kring hur processens upplägg sett
ut.
Härefter följer de fyra punkter vi valt att reflektera kring.
1. Informationsbortfall vid byte av projektledare
2006 – 2008, vad hände då? Bengt Boströms arbete är svårhittat, då han inte diariefört sina anteckningar och beslut, enligt Birgitta Danielsson. Detta kan ses som ett rent tjänstefel i den viktiga position
som BB befann sig i vid den tidpunkten. Den uteblivna dokumenteringen av arbetets fortskridande gör
det omöjligt att spåra vilka vägar frågan tagit, vilka beslut som fattats samt vilka analyser och utredningar som gjorts. Möten och frågeställningar som hade varit till stor nytta i bland annat frågorna; När
och av vem väcktes frågan om ”Gröna påsen” (den finns inte med som en plan i Renhållningsordningen 2006)? Varför valdes Tekniska Verken (Härefter T-V) som verkställande och undersökande organ
för detta projekt? Varför gjordes ingen Kommunal upphandling? Varför samarbetade inte Linköping
med Norrköping, för att på så sätt ha få igång tjänsten vid samma tid (Norrköping började 2007)? och
vad var det som tog sådan tid, två år, för att BB skulle skicka iväg förfrågan till T-V om att göra en
Konsekvensanalys?
Det vi kan tänka oss, är att under perioden 2006-2008 så har Bengt Boström sysslat med andra frågor
än ” Utsortering av nedbrytbart avfall”. Denna fråga kanske lades på hyllan, till fördel för andra projekt i Renhållningsordningen som trädde i kraft 2006. Då vi har begränsad information om vad BB’s
arbetsuppgifter var, och vad han faktiskt gjorde, så är det bara spekulationer. Dock tycker vi att detta
är det mest rimliga, då vi inte tror att han suttit och rullat tummarna i två år, och sen rent spontant
skickat iväg en förfrågan om Konsekvensanalys till T-V. Det är faktiskt flera projekt inom Renhållningsordningen som faktiskt blivit utförda, så att just detta projekt fått ligga och puttra latent ett tag,
kanske bara varit en naturlig och logisk effekt av att andra saker var mer brådskande.
13
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
Våra spekulationer utgår dock ifrån vår goda tro på att tjänstemän på kommunen sköter sina arbetsuppgifter. Ett underlag som hade bekräftat eller sagt emot våra spekulationer hade helt klart varit att
föredra. Då hade vi nog även fått reda på mer i detalj för när och hur frågan väcktes första gången.
Vi får nu utgå ifrån att frågan växte fram som en del av lösningen till att ta tillvara på 35 % enligt de
nationella målen satta 2005.
2. Motsättningar väckta mot förslaget
Motsättningar i form av företags och partiers invändningar grundade sig i faktumet att tillvägagångssättet för distributionen ej var fastställt. Att en sådan till syntes banal sak kan riskera att
försena ett beslut, är något som är intressant.
Här är en liten analys av de två mest intressanta rösterna enligt oss, som gjorde sig hörda:
Stångåstaden har 18 600 lägenheter, det är ca 200 lådor1 med påsar som skall distribueras varje
månad, vilket upptar en väsentligt stor yta som skall tas upp av förbrukningsmateriel som Stångåstaden ej har någon ekonomisk vinning i att hushålla. Därför är deras oro över hur distributionen skall
gå tillväga enligt oss befogad.
Det viktiga vi ser i detta är att små banala saker som faktiskt kan anses ”det löser vi senare”, är bra
att de tas upp till ytan. Det vill säga om det görs av rätt person/företag och med rätt intentioner och
har ”torrt på sina fötter”.
Sverigedemokraterna lade fram att de ville att distributionsfrågan skulle lösas innan förslaget gick
vidare, vilket skulle resultera i en försening av projektet. Vi kan inte utge oss för att veta vad SD hade
för avsikt med sitt motsättande av förslaget. Vi kan spekulera i termer som att SD möjligen skulle
kunna tjäna politiska poäng på att motsätta sig förslaget. Genom att visa att man är en aktiv spelare på
den politiska planen slår man vakt om sin roll som vågmästare och inflytelserikt parti. Partiet kämpar
mot en ”enfråge- och missnöjesstämpel” som man gärna vill skaka av sig. Av den anledningen blir
det viktigt för SD att vara ett vitalt parti som syns och hörs även i andra frågor än invandringsfrågan.
Med anledning av det kan man tänka sig att det blir ett självändamål ATT höras, och att det då är
mindre viktigt än vad som faktiskt sägs. Detta kan vara fallet med SD´s motsträvighet i frågan med
Gröna påsen.
Men man kan också beskriva det i mera positivt klingande ordalag och mena att SD faktiskt var
det enda partiet som gav gehör åt Stångåstadens tveksamhet inför distributionen. Om beslutet om
1
En egen beräkning på att varje hushåll gör av med en rulle/månaden, varje låda med rullar som Stångåstaden får innehåller
ca 100 rullar, vilket är uppskattat till grund på dess vikt. 18 600 lägenheter ger 186 lådor. Vissa lägenheter kommer att använda mer än 1
rulle/månad, vilket gör att vi avrundar uppåt.
14
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
införandet av Gröna påsen skulle klubbas igenom i Kommunfullmäktige utan att distributionen på
förhand är löst skulle det kunna dyka upp obehagliga överraskningar i efterhand. Distributionen av
påsar måste rimligen skötas och bekostas av någon aktör. Om det är hyresvärden som skall stå för
kostnaderna och arbetet så är Stångåstadens oro befogad. Medför det ökade hyror för Stångåstadens
hyresgäster, SD´s potentiella väljare så är SD´s tveksamhet befogad. Om kommunen skall stå för
kostnaderna kan SD ha skäl att känna tveksamhet.
Att SD ville ha den till synes banala distributionen löst på förhand kan tyckas motsträvigt. Men
samtidigt kan de ha varit en viktig röst i debatten som tryckte på vikten av att inte skjuta distributionsfrågan på framtiden.
3. Var det nödvändigt att T-V skulle kunna presentera en helt färdigställd anläggning för hela systemet, innan beslut om införande
av systemet ens var taget?
Tekniska Verket – ett kommunalt bolag motställt ett bolag som är med i en kommunal upphandling
och därmed måste pressa sina priser. Har de samma krav på sig att färdigställa tjänsten innan beslutet
varit fastställt, eller är det på grund av att kommunen haft en sådan nära relation (då de äger Tekniska
Verken till stor andel) som de kan sätta det ”kravet”?
Vi tycker att det känns som ett underligt förfarande att all investering och förberedelse behövde ske
innan beslutet var officiellt taget och klart. Om företaget inte hade varit kommunägt, utan varit utvalt
efter en upphandling, hade situationen sett annorlunda ut då?
Vi ponerar att företaget inte är kommunägt, och de förväntas att investera i en dyr utrustning innan
de ens vet om att det är 100 % klart att kommunen kommer att köpa dess tjänster. Detta måste skapa
en stor osäkerhet, och även återhållsamhet i investeringen. Vilket i sin tur kan göra att investeringen
inte känns helhjärtad och genomarbetad, vilket gör att kommunen inte vill göra satsningen. Det föder
sig in i ett ont hjul. Kommunen vill inte investera i något osäkert som inte är färdigt, och företaget vill
inte investera innan de vet att kommunen kommer att köpa deras tjänst.
I detta fall är T-V ägt av kommunen, vilket gör att en säkerhet är infödd när en sådan här förfrågan
ställs. Man skjuter inte sin egen familjemedlem i benet (oftast). Kommunen kommer inte låta sitt eget
företag satsa pengar och kraft i onödan i en fråga som de själva, internt, är 100 % säkra på.
Senare kom dock projektet till en punkt då vissa tveksamheter kunde skönjas kring säkerheten i
15
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
projektet. Då Kommunstyrelsen väljer att formulera sig i ganska vaga termer skulle man kunna ana
en osäkerhet i kommunens beslutsamhet. När Kommunstyrelsen skulle göra ett ställningstagande i
Uppdragsbeskrivningen till T-V, så ville de inte använda frasen ”Vi står bakom detta beslut” utan de
ville använda en formulering som var betydligt mer luddig. ”Vi är positiva till detta beslut” var deras
förslag, enligt Birgitta Danielsson. Varför skulle de vilja ludda till deras ställningstagande om de nu
inte var 100 % säkra på att Kommunfullmäktige skulle godkänna beslutet? Detta förslag om ändring
gick dock ej igenom, så formuleringen förblev ”Vi står bakom detta beslut” vilket kanske gjorde att
T-V kände sig säkra i att göra investeringarna.
Kommunstyrelsens önskan om att ”ludda till” deras ställningstagande till beslutet i Uppdragsbeskrivningen, är det ett tecken på att de inte var 100 % säkra på att beslutet skulle gå igenom i Kommunfullmäktige?
Kan detta tyda på att trots att det ekonomiska var löst, och att de tekniska förutsättningarna fanns,
samt att stödet fanns, inte var helt säkert att projektet skulle genomföras? Eller gör vi bara en höna av
en fjäder i att tolka in deras förslagsförändring som ej gick igenom?
4. Beskattningen av sopförbränning tas bort
En avgörande händelse för att beslutet skall gå igenom, är att regeringen avskaffade beskattningen
av hushållssop-förbränning. Detta ledde till att denna satsning fick helt plötsligt en marginal inom
hushållsopornas ekonomi, som gjorde att kostnaden för att införa gröna påsen kvittades mot skattesänkningen, vilket resulterade i att taxan för hämtningen av hushållsoporna stod kvar på nästan
samma nivå. Att de dessutom fick ett års ”försprång” gjorde att de även där fick lite extra klirr i kassan
för den gröna påsens satsning. Vilket täckte en del av T-V’s investeringar, i form av ombyggnationer
osv.
Varför valde regeringen att ta bort den beskattningen då? I just denna tidpunkt? Är det bara ett tursamt förhållande, eller är det på grund av önskemål ifrån kommuner, till exempel Linköping? Eller
såg Regeringen en möjlighet för kommunerna att göra dessa typer av satsningar om de fick en skattelättnad i denna form?
Det vet vi inte, men det var hursomhelst en del i den gröna påsens införande som bidrog till att beslutet om dess införande gick igenom, då alla motsättningar och tidskrävande turer fram och tillbaka
mellan T-V och Kommunen, var på grund av ekonomiska motsättningar och i försök att minska den
höjda kostnaden och investeringar för den gröna påsen.
16
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
Slutsats
Som avslutning på den här rapporten vill vi lyfta fram en särskild aspekt av politiskt arbete och
beslutsfattande, nämligen den eviga konflikten mellan demokrati, rättsäkerhet och effektivitet. Den
eviga dragkampen mellan dessa tre, till synes, oförenliga poler finns beskriven i Norén Bretzners bok
som Legitimitetstriangeln.
Under arbetets gång har vi blivit varse hur Legitimitetstriangeln ständigt är närvarande i arbetet på
kommunhuset och i projektet med Gröna påsen. Det råder en ständig kamp mellan olika aktörer som
drar i sin del av triangelns hörn. Aktörer underifrån såsom Stångåstaden påkallar det demokratiska
värdet när man framför sin invändning mot förslaget. Kommunstyrelsen och inte minst projektledare
Bengt och Birgitta bedriver en ständig kamp för effektivitet i beredning och beslutsfattandet. Utan
effektivitet i maktens korridorer löper man risk för ett folkligt förakt mot ”den ineffektiva ofantliga
sektorn”. Som om inte detta inte vore nog måste man hela tiden bejaka rättsäkerheten, som utgörs av
en väl utbyggd rättstat med en lagstiftning som inte låter sig förbises.
Beroende på hur hårt de olika aktörerna på den politiska arenan drar i triangelns hörn, antar triangeln hela tiden nya former. Medierna finns också med på arenan och slår gärna vakt om den del som
för tillfället är mest förbisedd. Man lyfter gärna fram såväl ineffektivitet som odemokratiskt fattade
beslut som brott mot rättsäkerheten. På så vis fyller medierna här en viktig funktion som granskare
och spåkrör åt triangelns förbisedda hörn.
Legitimitetstriangelns ständiga närvaro i arbetet med Gröna påsen och vikten av att hålla triangeln
symetrisk och fin, det är en central del i vad vi fått med oss ifrån författandet av Gröna påsens väg
hem till dig.
17
Gröna påsens väg hem till dig
Erik Askenberger,Rebecca Wallander, Albin Olausson, Kristofer Törner
Referenslista
Böcker
Noren Bretzer,Y (2010). ”Sveriges politiska system” Lund: Studentlitteratur 2010
Hemsidor
Linköpings kommun, 2012-03-05, http://www.linkoping.se/Demokrati-politik/Kommunfullmaktige
Diarieförda dokument ifrån Linköpings kommun
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
2011-112
2011-601
Ks 2010-492
Ks 2008-0440
Ks 2008-440
Övriga Dokument
Linköpings Kommun, ”Renhållningsordning” 2006
Linköpings Kommun, ”Renhållningsordning - ändring av lokala föreskrifter... 2011” 2006
Miljöbalken 1998:808
Intervjuer
Birgitta Danielsson, Projektledare Stadsbyggnadskontoret Linköping, Intervju 13 mars
2012
18