Inst. för ekonomisk och industriell utveckling
Statsvetenskap 1, Svenska politiska systemet
VT2012
Linköpings nya resecentrum
Kommunal, regional och nationell samverkan
Författare:
Johan Thorn
Amanda Lundgren
Anna Järneteg
Carl-Johan Stenberg
Sammanfattning
I Linköping har det länge pratats om ett nytt resecentrum, och på nationell nivå har
utbyggnaden av järnvägsnätet länge legat på den politiska agendan. I denna rapport illustrerar
vi förhållandet mellan centralmakt, regionala intressen och kommunalt beslutsfattande med
hjälp av det framtida resecentrumet i Linköping, och tar upp det regionala intresset för
Östgötalänken som senare blev en angelägenhet för regeringen. Vi belyser frågan hur
demokratin fungerar inuti en kommun, hur stort inflytande befolkningen faktiskt har, och i
vilken utsträckning kommunen och regionen kan vara självständiga från centralmakter. Man
får även en inblick i hur planerna för det framtida resecentrumet ser ut, och vilka
tillväxtmöjligheter
det
finns
på
lokal
nivå.
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning....................................................................................................................................... 2
1. Inledning.............................................................................................................................................. 4
1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 4
1.2 Syfte och frågeställning ................................................................................................................. 4
1.3 Metod och material ........................................................................................................................ 4
1.4 Källkritik ....................................................................................................................................... 5
2. Resultat ................................................................................................................................................ 6
2.1 Nyköping - Östgötalänken AB ...................................................................................................... 6
2.2 Ett nytt resecentrum och kommunens förvaltning ......................................................................... 7
2.3 Regeringsskifte ............................................................................................................................ 11
2.4 Linköpings fortsatta arbete .......................................................................................................... 12
2.5 Invånarnas möjlighet att påverka................................................................................................. 14
2.6 Idéerna om det nya resecentrum .................................................................................................. 14
3. Diskussion ......................................................................................................................................... 17
3.1 Rörande beslutsprocessen............................................................................................................ 17
3.2 Rörande nya resecentrum ............................................................................................................ 18
Källhänvisning: ..................................................................................................................................... 19
3
1. Inledning
1.1 Bakgrund
När idén om att granska ett forskningsprojekt i Linköping presenterades drogs tankarna direkt
till byggandet av ett nytt resecentrum. Kunskapen om handlingsplanerna var bristande men
intresset desto större. Vi började genast reflektera över hur det skulle förändras konkret för
oss - hur skulle det se ut och vilka effekter skulle det nya, stora och glänsande resecentrum ha
på vår lilla stad? Då projektet i fråga är så pass omfattande och omskakande engagerar det
säkerligen fler medborgare. Som invånare i en relativt liten stad känns det uppmuntrande för
många att man pratar om att ”sätta Linköping på kartan” och en stadsdel med nya butiker och
restauranger lockar helt klart många människor som är trötta på det tunna utbudet av platser
där du har möjlighet att spendera pengarna som bränner i fickan. Tittar man närmare på vad
som ska hända är det dock möjligt att man hejdar sig en aning. Hur mycket kommer det
kosta? Vilka kommer att påverkas av nya spår och bullrande tåg? Något som diskussionen
efter en stund leddes in på var hur beslutsprocessen faktiskt gått till och vad människor, de
som drabbas mest, egentligen tyckte om de nya idéerna som bland annat skulle innebära nya
järnvägsspår, snabbare tåg och faktumet att resecentrum nu skulle ligga på andra sidan ån. Är
idén lika hållbar i praktiken som den kan verka vid första anblick?
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med rapporten är att belysa projektet ”Ostlänken” samt tillhörande nya resecentrum.
Samtidigt som vi gör en djupdykning i projektet och granskar det i sin konkreta form är syftet
också att belysa de olika aktörerna som är inblandade och hur de förhåller sig till varandra.
 Vilka aktörer är inblandade i projektet?
 Hur har beslutsprocessen gått till i det här fallet?
 Hur kommer nya resecentrum att vara utformat? Vad får det för konsekvenser?
Något vi också väljer att understryka är huruvida beslut och diskussioner tett sig demokratiska
när det gäller medborgares inblandning i projektet.
 Hur har demokratin inom kommunen yttrat sig i just det här fallet?
1.3 Metod och material
För att samla material till den generella beskrivningen av projektet har vi använt oss av
dokument publicerade på Linköpings kommuns hemsida. Vi har även använt oss av en
doktorsavhandling signerad Johan Wänström som granskar de samråd och diskussioner som
skett i samband med besluten. Vi har tagit del av olika kommunala, regionala och statliga
handlingar som vi dels nått via kommunens diarium, samt via riksdagens och
regeringskansliets hemsida. Vi har även använt av oss kommunallagen. Vi har även haft en
kortare intervju med Jörgen Haslum vid Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden i Linköping.
4
1.4 Källkritik
Johan Wänström granskar i sin doktorsavhandling ”Samråd om Ostlänken” de olika
dialogerna som skett mellan beslutsfattande och medborgare. Det ämne som belyses främst är
frågan huruvida de olika processerna gått demokratiskt till. Wänström använder sig av ett
kritiskt synsätt för att granska de olika processerna och diskuterar de områden där demokratin
varit frånvarande. Vad man bör klarlägga är hur Wänström i boken utgår ifrån att demokrati
är det ideala styrelsesättet. Att demokrati är det rådande styrelseskicket idag är inte en garant
för att det finns bättre sätt att styra ett land. En legitim invändning som bland annat Platon
hade sympatiserat med vore att man faktiskt borde överlåta ansvar av den sorten till experter
eftersom det är de som faktiskt är mest belästa på ämnet och därmed har en övergripande
kunskap vad gäller bland annat samhällsplanering. Vad man i boken egentligen vill lägga
fram är hur en direkt demokrati hade varit mer demokratiskt i det här fallet. Men vad är det
som säger att direkt demokrati bör tillämpas i just detta läge? Vem är det som bestämmer när
det är som mest legitimt? Medan en invånare anser att dennes åsikt bör bli uppmärksammad i
det här läget kan likaväl en annan anse att man bör tillämpa direkt demokrati i ett annat. Det
man i sådana fall diskuterar är hur man bör omvandla dagens representativa demokrati helt till
en direkt demokrati.
Kommunfullmäktige i Linköping har tagit fram en översiktsplan ”innerstaden växer över ån”
som berör bl.a. Kallerstad, Stångån och det nya resecentrum. Det är en informationsrik
översiktsplan där man får omfattande information över vad planerna för Linköping är.
Däremot kan man diskutera huruvida informationen fortfarande är relevant. Mycket av den
information som man kan läsa i planen är daterad och i och med att besluten hela tiden ändras
är det svårt att avgöra vilken information som fortfarande gäller. Dessutom är syftet
uppenbarligen med informationen att ställa invånarna positiva till förändringarna och höja
förväntningar inför stadsutvecklingsprojektet.
Den kommunala informationen vi tagit del av från dels deras hemsida, och dels deras diarium
är en formell beskrivning av de processer som man gått igenom. Syftet med dem är inte att
påverka, utan endast för att upplysa och informera; dessa källor anser vi därför vi vara
pålitliga. De är fria från tendenser.
Intervjun med Jörgen Haslum verifierar den bild vi fått av de olika kommunala, regionala och
statliga handlingar vi tagit den. Naturligtvis är Jörgen i sin position som projektledare
angående resecentrum direkt påverkad av de beslut som fattas, och hans utsagor kan därför
vara tendensiösa.
5
2. Resultat
2.1 Nyköping - Östgötalänken AB
I början av 2000-talet bildade ett flertal kommuner och regionförbund* ett samarbetsbolag
kallat Nyköping-Östgötalänken AB. Detta bolag fick i uppdrag att ta fram en förstudie
angående ett byggande av ett framtida järnvägsnätverk för att binda samman Järna-Linköping.
Förstudien bedrevs mellan 2001-2003 och presenterades sedan för Banverket år 2003.
Banverket ställde sig positivt till förslaget, och den 3 november 2003 togs beslutet att
Nyköping-Östgötalänken skulle bli en del av banverkets framtidsplan, och i samband med
detta fick projektet namnet Ostlänken med en beräknad byggstart 2014-2015.1 Formellt sett
tar även Banverket över huvudmannaskapet från det kommunala samarbetsorganet.2 I
regeringens proposition 2003/04:95 finns 2.4 miljarder kronor reserverat för etapp 1 av
Ostlänken.3
Efter att beslut hade fattats att inkludera Ostlänken i regeringens framtidsplan, intensifierar
Nyköping-Östgötalänken AB samordningsarbetet mellan de olika kommunerna, regionerna
och Banverket, och man förklarar via seminarier och rapporter de förtjänster som ett
byggande av järnvägsnätverket skulle få. Man arbetar också för en tidigareläggning av
byggstarten.
2005 utser regeringen Bo Holmgren till förhandlingsman, och i en rapport 2006 meddelas att
en tidigareläggning av byggstarten är möjlig om de olika inblandade aktörerna bättre
samordnade sin planering.1 Linköping kommun utvärderar i slutet av 2006 olika positioner för
ett framtida resecentrum.
*
Botkyrka kommun, Trosa kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Norrköpings kommun,
Linköpings kommun, Mjölby kommun, Regionförbundet Sörmland samt Regionförbundet Östsam
1
NÖABs hemsida
2
J. Wänström, 2009
3
Proposition 2003/04:95
6
2.2 Ett nytt resecentrum och kommunens förvaltning
I november 2006 klubbades bildandet av ResMex AB igenom i Linköpings
kommunfullmäktige. ResMex AB fick i uppdrag att förvärva mark till det framtida
resecentrum, och i sammanträdesprotokollet beskrev man ResMex roll som4:
”Ändamålet med bolaget är att, med beaktande av de kommunala principerna i samarbete
och samverkan med andra fastighetsägare och andra exploatörer samt med näringsliv och
kommunens planverksamhet aktivt medverka till omvandling av området i närheten av det
blivande stationsläget för Ostlänken – Resecentrum till ett attraktivt område för olika
verksamheter och för boende.” – Dnr. KS:2006-0202
Resecentrum Mark o Exploatering i Linköping AB (ResMex) är alltså ett kommunalt bolag
vars huvuduppgift är att säkerställa tillgången till planlagd mark i tid för investeringarna
gällande ”Framtidens Resecentrum”. Kommunala bolag regleras enligt kommunallagen 3.kap.
ResMex ägs av Linköping Stadshus AB som i sin tur ägs av Linköpings kommun. Enligt 3
kap. § 16 i kommunallagen får kommuner och landsting efter beslut i fullmäktige lämna över
vården av kommunal angelägenhet till exempelvis aktiebolag. Allmänhetens insyn i denna typ
av bolag regleras enligt 2 kap. § 3 i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) vilket
innebär att samma regler som föreskrivs i andra kapitlet i tryckfrihetsförordningen gällande
myndigheter även tillämpas då det gäller kommunala bolag. Även premisserna för hur
ägarförhållandena i företaget ska se ut för att anses vara i kommunal regi regleras i denna
paragraf. Enligt 3 kap. § 17 i kommunallagen avhandlas de skyldigheter och rättigheter
fullmäktige har i de fall där hela aktiebolagets aktieinnehav direkt eller indirekt ägs av
kommun eller landsting. Bland annat ska fullmäktige fastställa det kommunala ändamålet
med verksamheten och utse samtliga styrelseledamöter. Fullmäktige ska enligt § 18 av
kommunallagen se till att den juridiska personen (bolaget) blir bunden av de villkor som
fastställs i enlighet med § 17 i rimlig omfattning i relation till ägarförhållandena. 5 6 7
4
5
Linköpings kommun, Dnr. KS:2006-0202
Resmex hemsida
6
Kommunallag (1991:900)
7
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
7
Mellan 2003 och 2009 utför Banverket en järnvägsutredning, och i järnvägsutredningen har
man beslutat att ta med sträckan Linköping – Norrköping. I Järnvägsutredningen uttrycker
Banverket ett behov av resecentrum med större kapacitet i de berörda städerna och ett bra läge
för att binda samman infrastrukturen i kommunen och regionen. Linköping har i tidigare
yttranden till Banverket sagt att man ska ta ställning till olika lägen för ett nytt resecentrum i
början av 2007, något som Banverket tolkar som att Linköpings kommun ska ha fattat ett
beslut angående läge av nya resecentrum i första kvartalet av 2007. Processen att välja läge
för resecentrum skyndas då på avsevärt, eftersom påtryckningarna från Banverkets sida
innebar att om ett beslut angående läget inte fanns tillgängligt för dem inom första kvartalet
2007, skulle antingen hela projektet försenas, eller så skulle Linköping uteslutas ur
regeringens beslutsunderlag angående Ostlänken. Så sent som 21 februari kunde man på
Linköpings hemsida läsa flera sidor långt informationsmaterial angående de olika lägena, och
man presenterade även det nuvarande stationsläget som ”huvudalternativet”.1 2 De övriga
alternativen man diskuterade nämns härefter. Det är förkortade versioner av olika negativa
och positiva konsekvenser av de olika lägena man kommit fram till under analyser och
utredningar, samt samråd och diskussioner med Linköpings invånare.
1A. Nuvarande läge – upphöjda spår
Viktiga bra egenskaper
Viktiga dåliga egenskaper
 Välfungerande bytespunkt.
 Kostnader.
 Stark barriärminskning mot
 Bro genom stan ger kraftig på-
Tornby.
verkan på stadsmiljön
 Ganska bra kontakt med centrum.
 Ligger
i
nuvarande
stadsstrukturer
inarbete
Viktiga förutsättningar
 Järnvägsgatan nedgrävd framför
stationen.
Annat viktigt
 Satsning på att överbrygga järnvägen
som barriär bara meningsfull om flytt
av KV1.
 Ombyggnad Steningeviadukten.
1
NÖABs hemsida
2
J. Wänström, 2009
8
1B. Nuvarande läge – spår i markplanet
Viktiga bra egenskaper
 Lågbudgetalternativ
 Ganska bra kontakt med centrum
 Ligger i nuvarande inarbetade
Stadsstrukturen
Viktiga förutsättningar
 Bussramp i Järnvägsparken
Viktiga dåliga egenskaper
 Järnvägen som barriär i stort sett
kvar.
 Bussramp i Järnvägsparken.
 Dubbla nivåförflyttningar i
resecentrum (för gående).
Annat viktigt
 Passagen av Järnvägsgatan behöver
ske antingen genom nedgrävning av
Järnvägsgatan eller med en
inbjudande passage över
9
2. Stångåläget, ny tullbro
Viktiga bra egenskaper
 Platsen inbjuder till en tvåplanslösning.
 Bra kontakt med centrum, kan bli en
del av centrum.
Viktiga dåliga egenskaper
 Längre för kollektivtrafiken (ca
1% högre driftkostand).
 Kostnad för ny Tullbro
 Möjlighet till anläggning som
tillvaratar Stångån i stadsmiljön.
 Stor potential för stadsutveckling
i direkt anslutning till resecentrum.
 Stor flexibilitet för utveckling av
resecentrum på lång sikt
Viktiga förutsättningar
 Förändring av huvudgatunätet.
 Bra passage för fotgängare (och
Annat viktigt
 Influensområdet för stadsutveckling
ökar österut.
kollektivtrafik) över Hamngatan.
 Ny tullbro.
10
3. Järnvägen i tunnel – underjordisk station
Viktiga bra egenskaper
Viktiga dåliga egenskaper
 Välfungerande bytespunkt.
 Mycket höga kostnader.
 Spårbarriären tas bort fullständigt
 Underjordisk station.
mot Tornby.
 Ganska bra kontakt med centrum
(beror på läge).
 Markområden öppnas för
exploatering.
 Ingen upplevelse att passera
Linköping.
 Låg flexibilitet.
 Omöjliggör tidigareläggning.
 Risker och störningar med gods
tas bort från stadsmiljö
Viktiga förutsättningar
 Särskild tunnel för gods.
 Spårsystemet bör studeras om för
Annat viktigt
 Satsning på att överbrygga järnvägen
som barriär bara meningsfull om flytt
av KV1.
att ge färre spår i resecentrum
(kommer att försena projektet)
8
Påtryckningarna från Banverket sida resulterade i att kommunstyrelsen den 6 mars, alltså
ungefär två veckor efter att man fortfarande diskuterade de olika lägena, beslöt att det nya
resecentrum skulle beläggas på den östra sidan av stångån (alternativ 2). Det avgörande
kommunfullmäktigebeslutet kom den 28 mars 2007.2
2.3 Regeringsskifte
I samband med regeringsskiftet 2006 fick Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket,
Luftfartsstyrelsen samt SIKA i uppdrag att tillsammans med regionerna utveckla ett nytt
8
2
Linköpings kommun, Dnr. KS:2006-0656
J. Wänström, 2009
11
inriktningsunderlag för infrastruktur. Samarbetet resulterade i proposition 2008/09:35
(Framtidens resor och transporter – Infrastruktur för hållbar tillväxt) som trädde i kraft den 19
december 2008.
Parallellt med den nya regeringens proposition angående infrastruktur, fick de olika
trafikverken den 17 januari 2008 ett regeringsuppdrag som innebar att tillsammans med olika
länsstyrelser inleda arbetet med en åtgärdsplanering. Detta redovisades den 30 september
2008 med systemanalyser och metodbeskrivning. Genomförandet av denna åtgärdsplanering
inleddes av Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen på regeringsbeslut
den 19 december 2008 efter regeringens beslut om proposition 2008/09:35.
Dessa två dokument mynnar 2010-03-29 ut i ”Fastställelse av nationell
trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet samt fastställelse av
definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för regional
transportinfrastruktur för perioden 2010-2021”. I detta dokument upphäver man den
föregående regeringens beslut för åren 2004-2015, och beslutar att det framtida arbetet med
Sveriges infrastruktur ska ske efter preposition 2008/09:35. De medel på 2.4 miljarder till
Ostlänken som fanns med i tidigare nämnd proposition 2003/04:95, har i detta beslut tagits
bort och Ostlänken finns inte längre med i regeringens planer för infrastrukturen mellan 20102021.9 10
2.4 Linköpings fortsatta arbete
En konsekvens av den nya nationella handlingsplanen blev att de inblandade kommunernas,
däribland Linköpings, intensiva arbete för att göra Ostlänken till verklighet spolierats då
starten av bygget krävt statliga medel för att kunna finansieras. Den tredje november 2009
inkommer därför ett yttrande till näringsdepartementet från kommunstyrelsen i Linköping
undertecknad av ordförande Paul Lindvall. I yttrandet kritiseras hur Ostlänken samt Södra
stambanan hanterats i planen då medel, till exempel i fallet med Ostlänken, helt lyfts bort från
planen och tydligt missnöje yttras. Linköpings kommun menar vidare att de statliga
investeringarna i infrastruktur bör öka kraftigt samt att planeringen av Götalandsbanan mellan
Linköping och Jönköping bör påskyndas för att förhindra att belastningsproblemen endast
flyttar söderut efter utbyggnaden av Ostlänken. Kommunen erbjuder fortsatt medverkan
genom planeringsprocesser och menar vidare att finansieringen är avgörande för
höghastighetsbanorna. Även påtalas att tillräckliga investeringsmedel inte är avsatta för att
9
NTP 2010-2021
10
Proposition 2009/09:35
12
uppnå de mål som omtalas i Förord. Bland annat miljöaspekten tas upp. Vidare tas den
samhällsekonomiska aspekten upp och kritik riktas mot de transportekonomiska modeller som
används då de inte ”förmår fånga de samlade samhällsekonomiska vinster som nya
höghastighetsbanor kommer att generera i verkligheten”. Detta grundar de på den statliga
utredningen ”Höghastighetsbanor” som visar att nya höghastighetsspår är ekonomiskt
lönsamma samt fortsätter med argumentet att den avskrivningsperiod för
höghastighetsbanorna på 40 år är orimligt kort med tanke på att stambanesystemet fortfarande
används, mer rimligt anses 60 – 70 år vara och fortsätter med att poängtera hur den svenska
samhällsutvecklingen hade sett ut utan stambanan. Kopplingen till Europa och det
transeuropeiska
transportnätverket
(TEN-T)
nämns
även
den.11
Linköpings kommun har trots att Ostlänkens byggstart senarelagts beslutat att fortsätta arbetet
med ett nytt resecentrum öster om Stångån. I regeringens fastställelse 2010-03-29 har
Östergötland inom de definitiva ekonomiska ramarna för länsplaner för regional
transportinfrastruktur tilldelats 1.3 miljarder kronor. Av dessa 1.3 miljarder framgår det i
Linköpings teknik- och samhällsbyggnadsnämnds budget för åren 2010-2018 att det avsatts
650 miljoner för ”resecentrum och projekt som berör”. Av dessa 650 miljoner är emellertid
647 miljoner avsatta för åren 2013-2018. I samtal med Nya Resecentrums projektledare,
Jörgen Haslum, framgår det att dessa pengar ännu inte fått någon budgetspecifikation; alltså
pengarna har avsatts för att möjligtvis senare användas till det nya resecentrum, samt att
regionförbundet Östsam haft en ganska stor roll i planerandet.12 13
På Östsams hemsida kan man läsa att ”Östsam är en regional utvecklingsmotor för Östra
Götaland”. Utöver landstinget i Östergötland är de 13 kommunerna i länet medlemmar.
Regionförbundet äger Energibolaget Östra Götaland AB och är bland annat delägare i ovan
nämnda bolaget Nyköping Östgötalänken AB. Regionförbundet Östsam styrs i enlighet med
3:e kapitlet i kommunallagen som ett kommunalförbund med fullmäktige och styrelse där åtta
partier regerar tillsammans (M, S, FP, KD, C, V, MP samt Vrinnevilistan). Även om Östsam
kallas för ett regionförbund så regleras det enligt kap. 3 § 20 – 28 i kommunallagen. Precis
som i fallet med kommunala bolag, får kommunala angelägenheter lämnas över till
kommunalförbundet (kap. 3 § 20 - § 22). I de fall som angelägenheter det finns bestämmelser
om i särskild författning så skall dessa följas förutom i de fall det finns särskilda
bestämmelser angående kommunalförbund för ett visst ändamål (kap. 3 § 22
kommunallagen). Den beslutande församlingen skall bestå av antingen förbundsfullmäktige
11
Linköpings kommun, Dnr. KS:2009-506
12
Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens budget 2009
13
Jörgen Haslum, 2012-03-16
13
eller förbundsdirektion. Dessa ledamöter med respektive ersättare väljs av fullmäktige i
respektive förbund enligt förbundsordningen (kap. 3 § 23). Mandatperioden är fyra år om inte
annat anges i förbundsordningen (kap. 3 § 24) och en förbundsstyrelse skall tillsättas
tillsammans med övriga nödvändiga organ (kap. 3 § 25). Uppsägningstiden för
förbundsmedlemmar är tre år (kap. 3 § 26) och en förbundsordning skall finnas, fastställd av
förbundsmedlemmarnas fullmäktige (kap.3 § 27). Kap. 3 § 28 i kommunallagen är den mest
omfattande, där förutsättningarna för den obligatoriska förbundsordningen anges enligt 17
punkter. 6 14
2.5 Invånarnas möjlighet att påverka
Ostlänken och det nya resecentrum i Linköping kommer att påverka invånarna. Inte minst
kommer bullret från nya järnvägar som byggs att påverka de som bor i närheten direkt, men
många kommer även att påverkas indirekt. Ett projekt i de här proportionerna innebär behovet
av kapital - invånarnas skattepengar. Att investera så mycket pengar på det sättet innebär att
man behöver avstå från att spendera dem på någonting annat såsom skolan, äldreomsorg och
liknande.
Mellan de olika aktörerna pågår det under processen ett samråd där man diskuterar och
hörsammar olika infallsvinklar och intressen. Kommunen har inget formellt ansvar att bjuda
in medborgare till diskussion eller samråd i dessa frågor, men trots detta har det skett.
Problemet blir bara att dessa samråd snarare finns till för att upplysa om vad man faktiskt
kommit fram till för att på så vis ge medborgarna en bild av att de har en del i det hela och att
deras röst är hörd. Faktum är dock att beslutet i många fall mer eller mindre redan är taget och
det man bjuder in till är egentligen bara ett slags informationsmöte. Den 1a mars 2007 hölls
ett samråd i biblioteket där cirka 60 medborgare närvarade. Mötet var till för att upplysa
medborgarna om läget och ge utrymme för diskussion angående den nya placering av
resecentrum som man hade föreslagit, nämligen på andra sidan av Stångån. Diskussionen var
dock ytterst tidspressad och skedde fyra dagar innan beslutet skulle tas, den 5e mars 2007. 2
2.6 Idéerna om det nya resecentrum
I Sverige sker det idag en utveckling av järnvägen, det ska bli ett modernt, snabbt och hållbart
transportsätt. Det sker en nya transportbanan mellan Stockoholm-Norrköping-LinköpingJönköping-Göteborg. Anledningen till att man gör en ny transportbana är för att förbättra
kommunikationen inom regionen och för att man vill knyta samma Östergötland, Sörmland
6
Kommunallag (1991:900)
14
2
Östsams hemsida
J. Wänström, 2009
14
och mälardalen. Denna förbindelse sker via snabbtåg och stråket kommer att kallas
Götalandsbana. Ostlänken var den delen som skulle gå igenom Östergötland och var en länk i
Götlandsbanan. Ostlänken var en 15 mil lång banan mellan Järna och Linköping. 15 1
Idag är det ca 5 miljoner människor som stiger av och på tåget i Linköping per år. När
Götalandsbanan är utbyggd tror man att det kommer att bli 2 till 3 gånger så många
passagerare. För att tågen ska kunna konkurrera med de andra transportmedlen, som flyg och
bil, behöver tågtrafiken vara effektiv. För en passagerare är en järnvägsstation en bytespunkt
och där måste arbetet vara effektivt och det bör erbjudas en hög komfort. För att nå denna
effektivitet och komfort behövs utrymme. För en hög effektivitet är målet för bytestider 3
minuter, denna bytestid inkluderar bl.a. bytet till andra tåg och lokal kollektivtrafik. Om man
ska få ett effektivt resecentrum som fungerar bra måste det mesta planeras runt och omkring
resecentret. För att göra resan så bekväm som möjligt för resenären och erbjuda full komfort
måste det också finnas restauranger, butiker, närhet till hotell och en bra förbindelse till
flyplatsen. För att kunna uppfylla alla krav och för att skapa ett så bra resecentrum som
möjligt ska man inte bara bygga ut dagens resecentrum, det ska även flyttas till den östliga
sidan av Stångån för att få mer utrymme. Det finns ett flertal olika anledningar till varför man
flyttar resecentrum. En av de största anledningarna är att man vill vidga innerstaden och göra
Stångån till stadens mittpunkt. Runt ån kommer det byggas bostäder och kring det nya
resecentrumet tillkommer det företag och butiker. Ostlänken var en annan stor anledning till
varför man bygger ut linköpings resecentrum.
De nya järnvägsspåren skulle öka
järnvägskapaciteten i östra Sverige. När de blir fler spår minskar man även trafiken på de
andra befintliga spåren. Det gör att de befintliga spåren kan användas mer till regionala spår
och pendling, på så vis bli även regionen större. De nya spåren skulle också ge möjlighet till
högre hastighet för tåg på distans, därmed minskas resetiderna till Stockholm, Göteborg och
Malmö. Från Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens håll hoppas man på att Ostlänken
kommer att tas med i regeringens infrastruktursplanering efter 2021. Projektledaren för Nya
Resecentrum säger att man fortfarande satsar på resecentrumet dels för att visa en stor vilja
hos kommunen, men också för att man i princip räknar med att Ostlänken ”någon gång i
framtiden kommer att byggas”. 15 13
15
1
Innerstaden växer över ån, s.10, s. 18-19, 2010
NÖABs hemsida
13
Jörgen Haslum, 2012-03-16
15
Planen sträcker sig från och med nu och till 50 år framåt. Tiden är då ganska gott tilltagen och
med tanke på efterfrågan hos Linköpings invånare kan tidperspektivet tänkas minska. Det som
har startat direkt är planeringen och utbyggnaden av resecentrummet. Man vill också starta
statsutvecklingsprojektet, där behövs dock det långa tidsperspektivet då de tar lång tid att få
allting färdigbyggt i den nya stadsstrukturen.15 Förutom ett nytt resecentrum planerar
kommunen även att bygga en helt ny sportanläggning i Kallerstad, samt att den nya delen av
staden kommer att attrahera företag och nya möjligheter för bostäder, vilket man i sin tur
hoppas kunna generera nya jobb och bostäder - minst 5000 bostäder och arbete för 15-20 000
personer. 15
Planerad utformning av nya resecentrum samt innerstadens expansion. Källa: Innerstaden växer över ån
15
Innerstaden växer över ån, s. 9, s. 16
16
3. Diskussion
3.1 Rörande beslutsprocessen
Arbetet med Ostlänken kan man egentligen säga började i början 2000-talet, i samband med
bildandet av Nyköping-Östgötalänken. Motivet med detta bolag kan ha varit att utgöra en
större maktfaktor gentemot centralmakter. Med ett flertal kommuner och regionförbund hade
man större möjlighet att skapa en seriös diskussion, samt att visa vilja till att utveckla
regionen. Fallet med Nyköping-Östgötalänken är intressant då man ”underifrån” försöker
påverka agendan för regeringens framtida infrastruktursutveckling. Till en början lyckades
samarbetsbolaget bra med ambitionen att uppmärksamma centralmakten om vikten av
byggandet av Ostlänken; den dåvarande regeringen hade ju med anslag på 2.4 miljarder
kronor till etapp 1 av Ostlänken. Efter 2003 tog regeringen över huvudmannaskapet för
Ostlänken, och en regional ambition hade då blivit en faktisk nationell plan. Arbetet på
kommunal och regional nivå fortsatte med att man började planera förändringar av de olika
berörda städernas struktur. Efter att en ny regering tillträdde 2006 tog arbetet med Ostlänken
en drastisk vändning. Man tillsatte nya utredningar och kom fram till att anslagen för
Ostlänken skulle lyftas; i 2010 års NTP finns det inga pengar avsatta Ostlänken. I NTP finns
ingen heller motivering till varför pengarna har lyfts, eller vart resurserna för Ostlänken har
satts.
Regionen och Linköpings kommun fortsatte emellertid med sin stadsplanering. Arbetet med
resecentrum fortsatte utan regeringens konfirmation om en framtida Ostlänk. Kommunen
uttrycker ett märkbart missnöje med regeringens infrastruktursplanering, och hävdar att
Ostlänken visst bör tas med i planeringen för framtiden. Detta är intressant då det visar en
splittring mellan kommunala/regionala intressen och regeringens intressen. Kritik kan riktas
mot centralmaktens motiv till indragandet av anslagen till utbyggandet av ostlänken. Motiven
är dunkla i och med att det inte finns någon klar bild om varför de bestämt att dra in på de
berörda anslagen. Man kan tänka sig att planeringen är lite kortsiktig, då regionens förslag
hade bidragit till ökad tillväxt i området, då den tidigare nationella handlingsplanen verkar
mer långsiktig för ökad tillväxt. Just det här fallet kan illustrera de åsiktsskillnader som finns
mellan regionala intressen och nationella intressen, och man kan även hävda att centralmakten
i och med detta har stärkt sin makt gentemot regionen.
Värt att diskutera notera är huruvida människor har fått medverka i beslutsprocessen. Det går
att se ur olika aspekter. I Sverige råder representativ demokrati, vilket i korta drag innebär att
folket deltar i beslut genom representanter från det parti de har röstat på. På det sättet skulle
man kunna hävda att folket alltså deltagit i beslutprocessen genom att det partiet de röstat på
godkänt det. Med detta sagt är det dock inte kommunen ensam som bär ansvaret för projektet,
17
utan en hel del andra aktörer är inblandade vilket på så sätt riskerar att ”överrösta” åsikter och
förslag från kommunen, vilket påverkar medborgaren negativt eftersom kommunen är den
enda aktören i vilken vi själva har valt representanterna. Dessutom är det aktuellt att i frågan
diskutera huruvida den här typen av demokrati är rättvis och till folkets fördel i en situation
som denna - när det gäller samhällsplanering.
Som tidigare nämnt är däremot inte demokrati ett självklart mål att sträva emot. Demokrati
ses ofta, i synnerhet av länderna i väst, som det absolut bästa alternativ när det gäller att styra
ett land. Däremot finns det en rad invändningar mot demokratin, många av dem ifrån en tid
innan demokratin tagit ett sådant fäste som det har i världens länder.
3.2 Rörande nya resecentrum
Nya resecentrum har givetvis sina fördelar. Utbyggnaden och de nya tågförbindelserna
innebär en tillgänglighet till andra städer samt blir ett verktyg att expandera vår egen stad och
”sätta den på kartan” på ett annat sätt än tidigare. En ny stadsdel innebär dessutom nya
restauranger och butiker som i sin tur genererar jobbtillfällen. Även faktumet att själva
resecentrum blir större leder till behovet av mer personal. På så sätt bidrar idén om den nya
stadsdelen till att vi minskar ett problem som idag tar en stor plats i samhällsdiskussioner och
påverkar många, framförallt ungdomar. Dessutom innebär en expansion av järnvägar att man
konkurrerar ut andra färdmedel som är mindre miljövänliga, till exempel flyg och bil.
18
Källhänvisning:
1. NÖABs (Nyköping - Östgötalänken AB) hemsida.
http://www.ostlanken.se/?page_id=28 (hämtad 2012-03-20)
2. Wänström, Johan (2009) Samråd om Ostlänken – Raka spåret till en bättre demokrati?,
s.11, s.56, s. 66 Arkiv Förlag
3. (2003). Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-
2015. Stockholm: Sveriges Riksdag. (2003/04:95)17
4. Kommunstyrelsen, Linköpings kommun (2006) Resecentrum, bildande av kommunalt
exploateringsbolag, Linköping (KS:2006-0202)
5. ResMex (Resecentrum Mark o Exploatering i Linköping AB) hemsida.
www.resmex.se (hämtad 2012-03-19)
6. SFS 1991:900 (1991) Kommunallagen, Stockholm: Finansdepartementet
7. SFS 2009:400 (2009) Offentlighets- och sekretesslagen, Stockholm: Justitiedepartementet
8. Kommunstyrelsen, Linköpings kommun (2007) Resecentrum, val av läge, Linköping
(KS:2006-0656)
9. Näringsdepartementet (2010) Nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av
transportsystemet
samt
fastställelse
av
definitiva
ekonomiska
ramar
för
trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 20102021, Riksdagen: Stockholm (N2009/6374/TE, N2008/8869/TE (delvis))
10. Torstensson, Åsa & Reinfeldt, Fredrik (2008) Framtidens resor och transporter –
infrastruktur för hållbar tillväxt, Stockholm: Sveriges Regering (Prop.2008/09:35)
11. Lindvall, Paul (2009) Nationell plan för transportsystemet2010-2021 Yttrande till
Näringsdepartementet, Linköping (KS:2009-506)
12. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, Linköping (2008) Teknik- och
samhällsbyggnadsnämnden budget 2008 med plan för 2009-2011, Linköping
13. Samtal med projektledaren för byggningen av Nya Resecentrum, Jörgen Haslum, 201003-16, Linköping
19
14. Östsams hemsida, www.ostsam.se, hämtad 2012-03-20
15. Kommunfullmäktige, Linköping (2010) Innerstaden växer över ån – Översiktplan för
Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum m.m. s.10, s. 18-19,s.9, s. 16 Linköping
20