Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
Målen för Kollektivtrafiken i Östergötland
Gruppuppgift Det Svenska Politiska Systemet 733G16
Seminariegrupp B
Linköpings Universitet
1
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
Inledning
Den första januari 2012 trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft, som innebär att det blir möjligt
för privata aktörer att fritt etablera sig på kollektivtrafikmarknaden (Landstinget i
Östergötland, 2011). Målet med den nya lagen är att utveckla kollektivtrafiken och göra det
mer attraktivt, så att fler resenärer väljer kollektivtrafiken. På lång sikt bedöms den nya lagen
bidra med positivt miljömässiga konsekvenser när förutsättningarna för resenärerna förbättras
och de väljer kollektivtrafiken först i högre utsträckning (Regeringskansliet, 2012).
Informationen till resenärerna beräknas även förbättra när kommersiell trafik blir skyldiga att
lämna trafikinformation till ett gemensamt system. Syftet med att landstinget i Östergötland
tar över ansvaret för den regionala kollektivtrafiken är att skapa bättre samordning av trafiken
i länet, samt att det ska öka möjligheterna för privata aktörer att bedriva kollektivtrafik
(Gunnarsson, 2011). Kollektivtrafiken i Östergötland behöver utökas för att klara miljömålen
och göra arbetsmarknaden större.
Syfte
Syftet med den här studien är att redogöra för och analysera den nya kollektivtrafiklagen och
dess mål.
Frågeställningar

Vilka är argumentet för skatteväxlingen och vilka resultat önskar man detta skall få?

Efter att den nya kollektivtrafiklagen trätt i kraft, kommer de äldre målen från Östsam
för Östgötatrafiken följas upp eller ändras med den nya lagen? Går regionens tidigare
mål hand i hand med den nya kollektivtrafiklagen?
2
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
Metod
Vi har valt att jämföra dokument från Sveriges Kommuner och Landsting inför den nya
kollektivtrafiklagen med den strategiska planen för kollektivtrafiken i Östergötland som
Östsam tagit fram. Vi jämförde Östsams uppsatta mål för 2009-2013 med den nya
kollekivtrafiklagens mål och visioner för att besvara våra frågeställningar.
Resultatdelen består av en jämförelse med Östsams kollektivtrafikmål inför perioden 20092013 och nuvarande mål från Sveriges kommuner och landsting, som sattes upp inför att den
nya lagen skulle träda i kraft. Resultaten som ligger till grund för studien är hämtade från en
primärkälla. Det gör resultatet trovärdigare än om det skulle hämtas från en sekundär källa. På
grund av den korta tiden har vi fått begränsa oss i vårt urval och det gör att resultatet inte blir
lika omfattande som det skulle kunnat bli, en faktor som drar ner tillförlitligheten.
Vi är objektiva kring och har inget egenintresse i denna fråga som skulle kunna påverka
resultatet.
3
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
Bakgrund
Riksdagen
Den nya kollektivtrafiklagen började gälla den 1:a januari 2012 och behandlar den allmänna
kollektivtrafiken på väg, järnväg, spårväg och tunnelbana. Lagen har röstats igenom i
riksdagen och målet är att öka det kollektiva resandet genom att dels få in fler aktörer på
marknaden men även att tydligare reglera ansvaret för kommuner och landsting. Lagen ska
även innebära ökad insyn genom att strategiska beslut som idag fattas av länstrafikbolag
istället ska fattas på politisk nivå, detta kommer även innebära att de kommunala
myndigheternas arbete underlättas. Tanken är också att det ökade kollektiva resandet ska
bidra till en mer hållbar utveckling.
Tydligare krav kommer att ställas på kollektivtrafikföretagen, bland annat är de tvungna att
anmäla då de börjar eller upphör att bedriva kollektivtrafik. Utöver det är de tvungna att
lämna in uppgifter om deras utbud till ett gemensamt system som ska vara tillgängligt för alla
resenärerna. Tidigare har inte kommersiella bussföretag tillåtits bedriva lokal och kommunal
verksamhet, men detta blir en möjlighet i och med den nya lagen.
De lokala myndigheterna ersätts av regionala myndigheter då kollektivtrafiken regionaliseras.
Detta då en stor del av resandet sker regionalt och med detta skall resenärernas situation och
deras möjlighet till pendling förbättras.
Landstinget
För organiseringen av skatteväxlingen gällande kollektivtrafiken i Östergötland, har en
förtroendevald grupp utsetts med representanter ifrån Östergötlands landsting, Kinda
kommun, Linköping kommun, Motala kommun, Norrköping kommun samt regionförbundet
Östsam (Landstinget i Östergötland, 2011).
4
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
Landstinget i Östergötland föreslår att kollektivtrafiken även i fortsättningen ska drivas i
bolagsform av AB östgötatrafiken som ska ansvara för upphandling av privata utförare,
samordning och uppföljning. Östergötlands landsting ska dock vara ensam ägare av bolaget.
Det ska eftersträvas en god samstämmighet mellan kollektivtrafiknämnden och
bolagsstyrelsen för att säkerställa en effektiv politisk styrning.
Inför att landstinget skulle ta över kollektivtrafiken gjordes ett förslag till organisering av
kollektivtrafikmyndigheten. Förslag till den nya kollektivtrafikmyndigheten var
landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen eller en särskild kollektivtrafiknämnd.
Fördelar med att landstingsfullmäktige skulle utgöra kollektivtrafikmyndigheten var att frågor
om kollektivtrafiken som har stor betydelse för medborgarna avgörs på högsta politiska nivå.
Nackdelar är att det är en lång beslutsprocess och det innebär att möjligheter till snabba
anpassningar vid förändrade behov förhindras (Landtinget i Östergötland, 2011).
Om kollektivtrafiknämnden skulle utgöras av landstingsstyrelsen innebär det att
kollektivtrafiken kan vägas och prioriteras ur ett helhetsperspektiv både verksamhetsmässigt
och ekonomiskt eftersom landstingsstyrelsen utför verksamhetsstyrning av landstingets
samtliga verksamheter. Nackdelar är att styrelsen har begränsat med tid för specifika
kollektivtrafikfrågor på grund av sitt breda ansvarsområde (Landstinget i Östergötland, 2011).
Huvudargument för att inrätta en särskild kollektivtrafiknämnd är att kollektivtrafikområdet
har nära samband med fler regionala utvecklingsområden. Det kan exempelvis vara
infrastrukturplanering eller samhällsplanering, som ställer krav på nära samverkan mellan
kommuner. Den särskilda kollektivtrafikmyndigheten kan vara det förberedande steget mot en
regionkommun. En regionkommun med ett politiskt organ som ansvarar för alla
utvecklingsfrågor och där kollektivtrafiken är en viktig byggsten (Landstinget i Östergötland,
2011).
Kommunen
Den nya lagstiftningen för kollektivtrafiken innebär att kommunerna i Östergötlands län
lämnar över ansvaret till landstinget från och med den 1 januari 2012, som bildar en
kollektivtrafikmyndighet och därmed tar över den regionala kollektivtrafiken i Östergötland
5
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
samt den länsöverskridande trafiken. I och med detta tar landstinget över kommunernas
kostnadsansvar för kollektivtrafiken och därmed sker en skatteväxling från kommunerna till
landstinget. Denna skatteväxling ligger på 42 öre (Linköpings kommun, 2011).
I samband med skatteväxlingen kan det uppstå ekonomiska skillnader mellan kommunerna i
länet och då ska man göra en inomregional utjämning. Detta innebär att de kommuner som
har tjänat på skatteväxlingen ska lämna bidrag till de kommuner som förlorat på
skatteväxlingen. Denna utjämning ska pågå i ca två år. Linköping är en av de kommuner som
har vunnit på förändringen och ska därmed bidra till andra kommuner. Finansiering av
utjämningen kommer från mellanskillnaden mellan minskade skatteintäkter och
ramjusteringar. I princip är dock skatteväxlingen konstandsneutral (Linköpings kommun,
2011).
Östsam
Östsam är ett kommunalförbund vars uppgift är att skapa ett politiskt forum för Östergötlands
13 kommuner samt landstinget. Ett kommunalförbund har blivit delegerade en viss andel
myndighetsutövning ifrån kommunerna och har ett fullmäktige och en styrelse. De tar upp
frågor som rör hela regionen med omnejd. Några av de områden de arbetar med är
samhällsbyggnad och kompetensförsörjning.
6
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
Resultat
Målen för Östgötatrafiken 2009-2013
Östergötland är Sveriges fjärde storstadsregion med ca en halv miljon invånare och växer
ständigt (Östsam, 2009). En viktig del i utvecklingen av regionen är utvecklingen av
kollektivtrafiken så att människor lätt ska kunna förflytta sig inom men också utanför
regionen- när det gäller arbete, kulturella resor eller vilket motiv som nu finns. Östergötland
arbetar aktivt med att utveckla regionens kollektivtrafik och numera ligger det ansvaret på
landstinget Östergötland efter skatteväxlingen. I och med den nya kollektivtrafiklagen ska de
tidigare kommunala myndigheterna istället ligga under landstinget för att effektivisera
verksamheten.
Östsam, som är Östergötlands regionförbund har lagt en strategisk plan för kollektivtrafiken i
Östergötland mellan 2009-2013. I planen återfinns både långsiktiga visioner så väl som kortoch långsiktiga mål. Målen vägleds av riksdagens nationella trafikpolitiska mål som
långsiktigt handlar om samhällsnytta och att erbjuda ett utbud i förhållande till resbehovet.
Den strategiska planen är utgångspunkt för kommuner och landstingets vid beställning av
kollektivtrafik och tar alltså sin utgångspunkt i regionens resbehov. Mellan 2005 och 2008
ökade antalet resor i Östergötland med 2,5 miljoner resor per år, vilket motsvarar en ökning
med över 10%. Det ökade antalet resor beror dels på det ökade trafikutbudet (Östsam, 2009).
En vision med kollektivtrafiken är att den ska binda ihop regionen med Stockholm för att
skapa en gemensam arbetsmarknad och därmed underlätta för människor som vill bo i
Östergötland men pendla till Stockholm. De övergripande målen ser ut enligt följande
(Östsam, 2009):
• Att utveckla kollektivtrafiken inom regionen har högsta prioritet.
• Att utveckla kollektivtrafiken med Stockholmsområdet har näst högsta prioritet.
7
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
• Att utveckla kollektivtrafiken till övriga omgivande regioner har tredje prioritet och i
dessa relationer prioriteras de där det finns möjlighet att skapa förutsättningar för
daglig arbets- och studiependling.
• Ambitionen ska vara att erbjuda kollektivtrafik som upplevs så attraktiv för både
kvinnor och män, att den fortlöpande har förutsättningar att ta marknadsandelar från
biltrafiken.
• Planeringen ska utgå från en grundstruktur och ha en robusthet som gör det möjligt
att fortlöpande och i takt med att förutsättningarna och politiska instruktioner ändras
modifiera utbudet utan att frångå grundstrukturen.
• Med denna struktur följer att det ska erbjudas effektiv och snabb buss- och
pendeltågtrafik mellan orter utmed viktigare kommunikationsstråk.
De stora utmaningarna för kollektivtrafiken är alltså dels att förbättra restiden, vilket skulle
underlätta för ännu fler att pendla, dels ser man även att miljöaspekterna samt
jämställdhetsaspekterna är viktiga att ta i beaktning. Kvinnor och män har nämligen olika
resvanor, de utnyttjar kollektivtrafiken vid olika tider på dygnet och pendlar mellan olika
städer. När kollektivtrafiken utvecklas ska det alltså tas i hänsyn till detta.
Varje år skall den strategiska planen följas upp utav Östgötatrafiken tillsammans med
regionförbundet. Denna uppföljning görs då med hänsyn till målen och den allmänna
utvecklingen av resandet.
”Kollektivtrafiken är inget självändamål utan ska utformas och bidra till att målen uppfylls.
Kollektivtrafiken ska tillförsäkra både kvinnor och män en säker och pålitlig tillgänglighet av
hög kvalitet som främjar en långsiktigt hållbar regional utveckling. Rätt utformad
kollektivtrafik har stora möjligheter att bidra till att de övergripande målen uppfyll” står det
att läsa i den strategiska planen från Östsam.
För att uppnå målen uppger Östsam att restiden och utbudet är de två viktigaste faktorerna.
Vissa åtgärder kan vidtas inom budgetramen som redan finns men det kan hända att det
8
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
behövs tillskjutningar av medel i framtiden för att kollektivtrafiken ska kunna fortsätta att
utvecklas. Samtidigt måste ändringar göras i själva infrastrukturen för att bibehålla
konkurrenskraften gentemot privata färdmedel i framtiden. Östman tar även hänsyn till hur
framtida bostäder och arbetsplatser kommer se ut (Östsam, 2009).
Mål inför den nuvarande kollektivtrafiken
Den nya kollektivtrafiklagen innebär först och främst att det ska finnas en regional
kollektivtrafikmyndighet i varje län som ansvarar för kollektivtrafiken och som ska styras i
förvaltningsform. Den regionala kollektivtrafiken innefattar här både den regionala och den
lokala kollektivtrafiken. Att myndigheten ska styras i förvaltningsform gör det lättare att
integrera kollektivtrafiken i den övriga samhällsplaneringen och att man får en tydligare
politisk riktning. Enligt EU:s regelverk räknas kollektivtrafik som en tjänst av allmänt
ekonomiskt intresse. Då den nya lagen är anpassad efter EU:s regelverk innebär detta att den
regionala kollektivtrafikmyndigheten är en myndighet som har rätt att fatta beslut om allmän
trafikplikt (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011).
I regeringens proposition till den nya lagen framhålls det att det är viktigt att beslut om
kollektivtrafiken tas i hänsyn till beslut inom andra områden som till exempel regional
utveckling och miljöförbättrande åtgärder. Om beslut om kollektivtrafiken tas i samband med
andra beslut ökar effektiviteten och det blir lättare att se samband med frågor inom andra
områden. Detta underlättas av att man styr kollektivtrafiken i förvaltningsform (Sveriges
Kommuner och Landsting, 2011).
Regeringen lägger också vikt vid att det endast ska finnas en trafikmyndighet i varje län, detta
för att allt fler resor görs över kommungränser och att det därmed är smidigt om det finns en
trafikmyndighet på länsnivå som ansvarar för kollektivtrafiken inom hela länet och alla
kommuner inom det. Detta innebär också att det inte är möjligt för en enskild kommun att
bilda en trafikmyndighet (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011).
Det är upp till länet att bestämma om kommunen och landstinget ska dela på ansvaret för
kollektivtrafiken eller om landstinget ensamt ska ha hela ansvaret. I län med gemensamt
ansvar ska den regionala kollektivtrafikmyndigheten drivas som ett kommunalförbund eller
9
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
som en gemensam nämnd. Regionförbund som till exempel Östsam är kommunalförbund
enligt kommunallagen. Om man inte kommer överens om hur man ska dela upp ansvaret så
ska kommunerna och landstinget tillsammans dela ansvaret enligt den nya lagen (Sveriges
Kommuner och Landsting, 2011).
Det finns en relativt stor skillnad mellan den nya och den gamla lagen när det gäller
trafikförsörjningsprogrammet som trafikmyndigheten ska utforma och som har till uppgift att
beskriva trafikens omfattning och biljettprissättningen. I den gamla lagstiftningen fanns det
inga exakta krav på vad planen skulle innehålla och den hade ingen rättslig status vilket den i
den nya lagstiftningen har. I och med att den regionala kollektivtrafiken anses vara av allmänt
ekonomiskt intresse så kan kollektivtrafikmyndigheten med stöd av den nya lagen och EGrätten ingripa på marknaden för att kolla att kraven som finns efterföljs (Sveriges Kommuner
och Landsting, 2011).
Den nya lagen och det faktum att man organiserar kollektivtrafiken i länen istället för inom
varje kommun kan ses som en förberedelse inför en eventuell regionalisering.
Kollektivtrafiken ska inte ses endast som ett eget politikområde utan som en del av
samhällsbyggandet och den regionala utvecklingsplaneringen. Kollektivtrafiken är inte ett mål
i sig utan ett medel för att nå generella lokala och regionala samhällsmål. En regionalisering
av kollektivtrafiken ses som ett viktigt steg i regionutvecklingen då det gör att det inte längre
spelar någon roll om kollektivtrafiken går över länsgränserna. Kollektivtrafiken som ett
politikområde integreras också med andra närliggande politikområden som har betydelse för
regionutvecklingen därmed ses allting i ett större sammanhang. Målet med den nya lagen är
helt enkelt att skapa en effektiv kollektivtrafik som bidrar till en hållbar utveckling.
Regeringen framhåller också att en väl fungerande kollektivtrafik är viktigt för regionens
tillväxt och att det därmed finns en tydlig koppling mellan kollektivtrafiken och
kommunen/landstingets andra ansvarsområden (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011).
För att öka resandet med kollektivtrafiken har svenska taxiförbundet, svensk kollektivtrafik,
svenska bussbranschs riksförbund, branschföreningen tågoperatörerna, Sveriges kommuner
och landsting samt trafikverket anslutits till ett samarbete med varandra. De har en gemensam
vision om att resandet med kollektivtrafiken ska fördubblats till år 2020. För att kunna nå
detta mål är en viktig grund att landstiget och kommunerna har en gemensam åsikt om hur
10
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
kollektivtrafiken ska utvecklas. Den gemensamma åsikten ska ligga till grund för hur
kollektivtrafiken ska utformas (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011).
I många län, bland annat i Östergötland har kommunerna och landstinget bildat ett
kommunalförbund. Detta förbund arbetar med regionala utvecklingsfrågor i länet. Regeringen
yttrade i början av förra året att det skulle vara lämpligt med kommunalförbunden som
kollektivtrafikmyndigheter. Det andra förslaget var att det skulle bildas en särskild
kollektivtrafiknämnd. Mins en ledamot och en ersättare från varje kommun och från
landstinget skulle utses och tillsammans bilda en gemensam kollektivtrafiknämnd. Tredje
förslaget var att landstinget skulle stå som ensam kollektivtrafikmyndighet (Sveriges
Kommuner och Landsting, 2011).
Målet med den nya lagen som trädde i kraft 1 januari i år är bland annat att skapa en hållbar
samhällsutveckling. En väl fungerande kollektivtrafik bidrar till utveckling och skapande av
attraktiva och sociala miljöer. Trots att landstinget från och med i år står som enskilda
kollektivtrafikmyndigheter behövs det en samverkan med kommunerna för att nå positivt
utvecklande resultat (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011).
Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska fatta besluten rörande
trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt. Landstinget som nu är den regionala
kollektivtrafikmyndigheten står under lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om
upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). De arbetar
även under EU-föredragets allmänna principer och EU:s kollektivtrafikförordning (Sveriges
Kommuner och Landsting, 2011).
Enligt den nya lagen för landstinget som kollektivtrafikmyndighet ingår avtal om allmän
trafik med aktiebolag. Det är lagligt för landstinget att låta aktiebolag upphandla och planera
trafik om de bara är observanta om regelverken för offentlig upphandling. Beslut angående
mer strategiska frågor får dock inte delegeras över till ett aktiebolag. Exempel på det är
trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt som landstinget ensamt ska reglera över. Ett
aktiebolag kan medverka och bidra i arbetet med att ta fram ett trafikförsörjningsprogram,
men det är landstinget som har ansvaret att fatta beslut om programmet. Samordning av
färdtjänst, sjukresor och skolskjutsar har landstinget rätt att lämna över till ett aktiebolag, men
tillstånd till färdtjänst och riks färdtjänst får endast beslutats i förvaltningsform. Skolskjutsar
11
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
är enligt lagen en primärkommunal uppgift och det betyder att landstinget för det ligger
utanför dess kompetens. Därför har skolskjutsar inte ingått i skatteväxlingen utan ansvaret för
dem ligger hos kommunen. På uppdrag av kommunen har dock landstinget som
kollektivtrafikmyndighet rätt att upphandla och planera skolskjutsar. För att uppnå en
effektivare och gynnsammare kollektivtrafikförsörjning vore det fördelaktigt om
skolskjutsarna samordnades med kollektivtrafikmyndighetens linjetrafik. Samhällsekonomiskt
är det effektivare att skolskjutsarna ligger under samma myndighet som resten av
kollektivtrafiken (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011).
12
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
Resultatdiskussion
I och med att folk reser mer och mer på grund av ändrade levnadsvanor har ett behov av en ny
kollektivtrafikpolitik uppstått för att kunna uppfylla dessa behov. Tanken med den nya lagen
är att bättre tillgodose dessa behov och underlätta utvecklingen, som har positiva ekonomiska
effekter för både samhället och individen. Samtidigt innebär dessa nya resvanor en
påfrestning för en hållbar utveckling, vilket är något som diskuterats i och med framtagandet
av den nya kollektivtrafiklagen där man försöker hitta en balans mellan en hållbar utveckling
och en mer effektiv kollektivtrafik. Det är ur miljösynpunkt bättre att människor reser
kollektivt än var för sig. För att detta ska uppnås behöver kollektivtrafiken vara attraktiv
utifrån både restid och effektivitet i kommunikationen för att människor ska välja att åka
kollektivt.
När kollektivtrafiken ligger under landstinget ökar möjligheterna för effektiv samordning då
samarbetet över kommungränserna underlättas. Två av målen för kollektivtrafiken i
Östergötland är att utveckla trafiken inom regionen samt erbjuda effektiv och snabb buss- och
pendeltågstrafik mellan viktiga orter. Målen inför den nya kollektivtrafiken kan ses som en
förberedelse inför en eventuell regionalisering. Östsams mål med kollektivtrafiken inför
perioden år 2009-2013 blir lättare att uppnå när ansvaret för kollektivtrafiken endast ligger på
landstingets ansvar. Eftersom Östsams högsta prioritet är att underlätta samarbetet med
kollektivtrafiken i regionen.
”Att utveckla kollektivtrafiken inom regionen har högsta prioritet”
I den nya kollektivtrafiklagen uppges att ett av målen är att utveckla kollektivtrafiken inom
regionen och en del i att göra detta är de nya regionala trafikmyndigheterna. Vi anser att den
nya kollektivtrafiklagen kommer underlätta för regionens mål eftersom att den nya regionala
myndigheten i Östergötland omfattar alla kommuner i länet.
”Att utveckla kollektivtrafiken med Stockholmsområdet har näst högsta prioritet” samt” Att
utveckla kollektivtrafiken till övriga omgivande regioner har tredje prioritet och dessa
relationer prioriteras där det finns möjlighet att skapa förutsättningar för daglig arbets- och
studiependling.”
13
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
Vi anser att den nya kollektivtrafiklagen kan hjälpa till att uppfylla detta mål då det inte
längre kommer spela lika stor roll att trafiken går över länsgränsen, och därmed kan
arbetsmarknaden växa ihop med Stockholmsområdet.
”Ambitionen ska vara att erbjuda kollektivtrafik som upplevs så attraktiv för både kvinnor
och män, att den fortlöpande har förutsättningar att ta marknadsandelar från biltrafiken”
I den nya kollektivtrafiklagen är inte jämställdhetsmålen i centrum utan fokus ligger på att
skapa en hållbar utveckling samt att erbjuda effektiva arenor för kollektivtrafiken att verka
inom. Vi anser inte att jämställdhetsmål bör vara i fokus för kollektivtrafikens utveckling.
Man kan även ifrågasätta om uppdelningen ”kvinnor” och ”män” är den korrekta i detta fall.
Män och kvinnor arbetar med olika yrken och att resvanorna skiljer sig kanske snarare beror
på detta än vilket kön som finner kollektivtrafiken mest attraktiv. I ett sådant fall kanske det
vore bättre att uttala att olika yrkesgrupper ska ha samma tillgång till kollektivtrafiken, om
man nu vill inkludera någon typ av jämlikhetstanke.
I det långa loppet kan man också ställa sig frågan om inte satsningar på kollektivtrafiken bör
göras utifrån vart det största behovet finns snarare än utifrån vilka resvanor kvinnor och män
har. Sådana satsningar skulle kunna vara mer gynnsamma i längden och då också komma att
gynna det andra könet. Exempelvis bör det läggas mer resurser på de tider av dygnet som
människor är i störst behov av att resa.
Vi anser på grund av ovanstående argument att den nya kollektivtrafiklagen har mer relevanta
fokusområden, men den hindrar ändå inte detta specifika mål som finns i Östergötland.
”Planeringen ska utgå från en grundstruktur och ha en robusthet som för det möjligt att
fortlöpande och i takt med att förutsättningarna och politiska instruktioner ändras modifiera
utbudet utan att frångå grundstrukturen”
Trafikmyndigheten uppger att den nya kollektivtrafiklagen ska bidra till att göra
kollektivtrafiken mer flexibel. Med de nya regionala myndigheterna skall det bli enklare att få
en överblick kring behoven och utvecklingen av kollektivtrafiken och därmed ska det även bli
enklare att göra ändringar i systemet. Vi anser att den nya kollektivtrafiklagen kommer
underlätta att uppnå detta mål. I och med den nya lagen blir det även enklare att integrera
14
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
kollektivtrafiken med andra närliggande politikområden, vilket underlättar att fatta snabba
beslut.
”Med denna struktur följer att det ska erbjudas effektiv och snabb buss- och pendeltågstrafik
mellan orter och utmed viktigare kommunikationsstrå”
Samordningen för kollektivtrafiken tror vi kommer underlättas avsevärd i och med och
ansvaret läggs på landstinget och det blir lättare att få en överblick av resbehovet och
utvecklingen.
I den nya kollektivtrafiklagen läggs stort fokus på hållbar utveckling, vilket i detta fall främst
handlar om miljöaspekterna. I målen som är uppsatta av regionförbundet Östsam tas dessa
inte upp konkret men finns med i den uttalade visionen. Östsam argumenterar för de positiva
aspekterna av kollektivtrafik gentemot privata resor och anser att det är positivt ur
miljöhänsyn om det kollektiva resandet ökar. Vi anser att den nya kollektivtrafiken och
Östsams uppsatta mål för kollektivtrafiken i Östergötland går hand i hand och kommer
underlätta för varandra.
I den nya kollektivtrafiklagen tillåts från och med 2012 privata aktörer på bättre villkor att
bedriva kollektivtrafik även på kommunal nivå. Ökat utbud leder förhoppningsvis till ökad
efterfrågan och därmed ett ökat kollektivt resande. Trafikmyndigheten uppger att ett mål är att
det kollektiva resandet skall fördubblas fram till 2020, och vi tror att detta kan vara en viktig
del i ledet. Östsams mål är att ta marknadsandelar från biltrafiken, vilket går hand i hand med
den nya kollektivtrafiklagen. Detta kommer alltså underlätta för uppfyllandet av målet.
Allmän analys av regionaliseringen av kollektivtrafiken
Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut bör fattas så nära den berörda gruppen som påverkas
av besluten som möjligt. Inom EU innebär detta att beslut inte ska fattas på unionsnivå om de
kan bättre kan fattas på lägre nivå (Svenska Politiska Systemet, s. 143). Regionaliseringen är
en trend i Europa, där många länder är uppdelade i stora och starka regioner och vi kan se i
och med den svenska regiondebatten att detta även börjar prägla oss. Att ha starka regioner är
en bra grund för tillväxt och inkomster för staterna (Svenska Politiska Systemet, s. 144). I
Sverige har vi tidigare sett att det framförallt varit staten och kommunerna som varit starka,
medan landstingen varit svagare. Det ser ut på detta sätt även i de andra nordiska länderna
15
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
medan andra federala stater i Europa har stark regional makt, medan kommunerna och
staterna är svagare (Svenska Politiska Systemet, s.143).
Vi tror att landstingen kommer att få en stärkt roll i förhållande till staten och kommunerna i
och med att kollektivtrafiken läggs över på deras ansvar. Därmed får de ett större
ansvarsområde och mer att säga till om. Förhoppningsvis kan det bidra till en mer balanserad
maktfördelning.
Ett argument av Riksdagen för en utveckling av regionkommuner är att man vill nå en mer
effektiv och mer samordnad utvecklingspolitik på regional nivå (Svenska Politiska Systemet,
s, 157). Kollektivtrafiken mellan länsgränserna blir bättre samordnad om det finns ett samspel
för regionens politiker tror vi. Detta samspel underlättas i och med regionaliseringen.
Den 15 december i år ska den statliga översynsutredningen lämna ett förslag om statens
regionala organisation. Det innebär ett förslag på en förändrad länsindelning. När landstinget
fattar beslut angående kollektivtrafiken bör de beakta frågan om den framtida regionala
organisationens struktur. Efter nästa allmänna val, den 1 januari 2015 kan det bildas nya
regionkommuner. I juridiskt avseende är en regionkommun som ett landsting. Om
regionkommuner införs ska regionkommun och kommunerna gemensamt ansvara för
kollektivtrafiken, om inte alla berörda parter kommer överens om att överlämna ansvaret till
endast regionkommun.
Fram till nästa val ska landsting och kommuner fundera över hur de vill att kollektivtrafiken i
ett långsiktigt perspektiv ska drivas. Om de anser att regionkommun ensam ska ansvara för
kollektivtrafiken eller om regionkommun och kommuner ska ansvara för det gemensamt.
16
Kollektivtrafiken i Östergötland
733G16 Seminarieuppgift
2012-13-21
Källor
Gunnarsson, G (2011). Start för nya trafikmyndigheten. Hämtad 2012, från
http://www.lio.se/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2011/Start-for-nya-trafikmyndigheten1/
Landstinget i Östergötland (2011). Organisering av en regional kollektivtrafikmyndighet i
Östergötland – principbeslut. Hämtad 2012-03-06, från
http://www.lio.se/upload/Dokroot/Politiker/Landstingsfullmaktige/Foredragn/2011/Bilagor/20
111010Arende3LF.pdf
Linköpings Kommun, kommunstyrelsen (2011). Skatteväxling av kollektivtrafiken mellan
Landstinget i Östergötland och kommunerna i Östergötland. Hämtad 2012-03-21, från
http://app.linkoping.se/handlingar/kommunstyrelsen/protokoll/2011/
Regeringskansliet (2012). Ny kollektivtrafiklag sedan årsskiftet. Hämtad 2012-03-06 från
http://www.regeringen.se/sb/d/11936/a/143195
Sveriges Kommuner och Landsting (2011).
Ny kollektivtrafikmyndighet, Ett kunskapsunderlag som stöd inför bildandet av de regionala
kollektivtrafikmyndigheterna. Hämtad 2012-03-21 från http://www.skl.se/
Östsam (2009) , Strategisk plan för kollektivtrafiken i Östergötland 2010-2013, Hämtat 2012-13-15
från
http://ostsam.se/files/191_Strategisk%20plan%20f%C3%B6r%20kollektivtrafiken%20i%20%C3%96
sterg%C3%B6tland.pdf
17