Linköpings universitet
2012-03-19
733G16 Det svenska politiska systemet
Statsvetenskap 1 grupp A
Platsbristen på förskolorna i Linköpings kommun
-Ett växande problem
Författare:
Maria Jansson
Johanna Östlund
Linn Eriksson
Linnea Grek Forsvall
2012-03-21
Linköpings universitet
2012-03-19
733G16 Det svenska politiska systemet
Statsvetenskap 1 grupp A
Inledning
Vi är fyra tjejer som studerar vid Linköpings universitet som läser kursen Det svenska
politiska systemet. Ett av kursmomenten har varit att göra en undersökning hur kommunen
arbetar då olika faktaproblem uppstår. Eftersom platsbristen i Linköpings kommun har varit
ett aktuellt ämne, ville vi fördjupa oss och titta närmare på den frågan.
Syfte
Syftet med vår rapport är att få en insyn i hur kommunen arbetar för att lösa platsbristen på
förskolor i Linköping. Vi ville se vilka åtgärder politikerna vidtar för att lösa problemet med
platsbristen och hur det går till. Eftersom platsbristen är ett faktaproblem går vår uppgift ut på
att granska kommunens praktiska lösningar och deras ställning till detta. Vi är både nyfikna
på att se hur lång tid det kan tänkas ta från det att man fattar ett beslut till att beslutet
verkställs, men också tillvägagångssättet och hur det går till i praktiken. Vi har valt att lyfta
fram åtgärden med mobila förskolor tydligt eftersom det är den mest framstående åtgärden
som kommunen har vidtagit.
Metod
De metoder vi har använt oss av har framförallt varit intervjuer som vi själva har utfört, dels
genom fysiska möten och telefonintervjuer. Som källor har vi dels olika artiklar som vi
kritiskt granskat, både källa och innehåll. Allt för att ta del av fakta ur en objektiv synvinkel.
Den statistik som vi har tagit del av har varit relevant och vi har försökt att tyda den på ett så
bra och tydligt sätt som möjligt. Litteraturen som vi har använt oss av har främst varit
kurslitteraturen för Sveriges politiska system skriven av Ylva Norén Bretzer.
Vi har lyssnat på varandra och visat hänsyn för att alla ska få komma till tals. När vi har stött
på konflikter har vi försökt lösa dem genom att diskutera i gruppen och göra kompromisser så
alla ska bli nöjda.
De intervjuer som vi har haft med politikerna på kommunen har vi försökt att vara extra
kritiska till, just för att vi ska kunna se alla sidor på problemet och inte bara lösningen som
politikerna erbjuder.
Frågeställningar
 Vilka praktiska åtgärder vidtar kommunen för att lösa platsbristen inom förskolan?
 Hur arbetar politikerna i den beslutsfattande processen?
 Hur har åtgärderna mottagits av allmänheten?
Bakgrund
I Linköpings kommun, liksom i hela landet, råder det platsbrist på förskolorna och lösningen
har hittills varit att använda sig av baracker istället för fasta lokaler. 2001 föddes 1404 barn
(linköpings kommun 11/6 2007) medan under 2011 föddes det 1788 barn (SCB 2012-02-20),
vilket visar på att ökningen är här för att stanna. Catarina Rosencrantz, ordförande i barn och
ungdomsnämnden i Linköpings kommun, har hävdat i en intervju från 2009 att det inte är
Linköpings universitet
2012-03-19
733G16 Det svenska politiska systemet
Statsvetenskap 1 grupp A
brist på pengar som gör att kommunen inte bygger fler förskolor utan brist på mark och yta.
Överklaganden från närliggande tomtgrannar är en faktor som gör att arbetet med att bygga
nya förskolor försvåras och försenas. (Östgöta-Correspondenten 2009-01-20)
En annan faktor som påverkar platsbristen är att det utbildas för få förskolelärare, detta i sin
tur gör att det blir för många barn per lärare. Enligt SCB så kommer det råda brist på 20 000
förskolelärare år 2030. (SCB 2012-01-25)
År
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
2026
2027
2028
2029
2030
0
1 790
1 882
1 907
1 955
1 981
2 006
2 027
2 045
2 058
2 066
2 065
2 058
2 045
2 029
2 011
1 990
1 970
1 958
1 953
1 958
1-5
8 723
8 907
9 085
9 317
9 501
9 667
9 822
9 954
10 085
10 187
10 275
10 342
10 386
10 399
10 382
10 336
10 265
10 180
10 094
10 017
6-12
10 807
11 231
11 619
11 937
12 242
12 519
12 810
13 070
13 301
13 531
13 824
14 056
14 276
14 485
14 672
14 849
14 981
15 081
15 144
15 167
13-15
4 482
4 464
4 513
4 640
4 780
4 972
5 147
5 294
5 432
5 598
5 661
5 764
5 860
6 026
6 146
6 248
6 362
6 460
6 561
6 639
16-18
5 439
5 338
5 066
4 827
4 760
4 801
4 921
5 057
5 246
5 421
5 572
5 716
5 889
5 960
6 070
6 171
6 339
6 459
6 562
6 676
19-24
17 008
16 807
16 690
16 499
16 116
15 472
14 973
14 599
14 296
14 147
14 235
14 536
14 936
15 351
15 810
16 260
16 553
16 851
17 151
17 403
25-44
40 581
41 286
41 974
42 596
43 140
43 717
44 105
44 310
44 490
44 678
44 723
44 703
44 711
44 774
44 885
44 989
45 313
45 512
45 770
46 051
45-64
33 693
34 109
34 272
34 422
34 729
35 097
35 390
35 754
36 223
36 493
36 752
36 990
37 234
37 602
37 913
38 302
38 531
38 903
39 096
39 313
65-79
17 339
17 750
18 164
18 670
18 952
19 267
19 579
19 863
20 007
20 225
20 482
20 642
20 740
20 714
20 758
20 719
20 803
20 964
21 253
21 667
80-w
7 472
7 394
7 440
7 422
7 512
7 548
7 615
7 727
7 833
7 978
8 129
8 393
8 679
9 043
9 382
9 773
10 092
10 380
10 679
10 872
Summa
147 334
149 168
150 729
152 284
153 714
155 066
156 386
157 673
158 971
160 324
161 719
163 199
164 756
166 384
168 029
169 637
171 208
172 748
174 263
175 762
(statistik och utredningar 2011)
Som vi kan se i tabellen ovan, har vi lagt fokus på hur befolkningsprognosen ser ut i åldrarna
1-5 eftersom det är där platsbristen i förskolorna har sitt fäste. Vi tolkar innebörden av
tabellen som så att en ökning på ca 70 barn/år kommer att ske inom 20 år, vilket också
stämmer med den brist på förskolelärare som råder idag och som framförallt kommer eskalera
under år 2030 (se rubriken bakgrund).
Linköpings universitet
2012-03-19
733G16 Det svenska politiska systemet
Statsvetenskap 1 grupp A
Brist på förskolelärare
Statistik från skolverket visar att risken är stor att det blir brist på förskolelärare om antal
utexaminerade inte ökar på allvar. Man har fått fram siffror som visar på att man behöver
utbilda 3600 nya förskolelärare fram till år 2012. Detta är ett problem för att antalet utbildade
förskolelärare minskar och antalet födda barn ökar. Om man granskar den senaste
befolkningsprognosen beräknas antalet barn att öka ytterligare vilket då innebär att man
behöver utbilda 400 förskolelärare fram till 2012. (Skolverket 2009-06-29)
Linköpings Kommun
Linköpings kommun är den femte största kommunen i Sverige och även en utav Sveriges
snabbast växande kommuner. Genom att kommunen växer tillkommer stora utmaningar för
att hinna med att tillfredsställa de växande behoven. Enligt Linköpings kommunbudget
2011/2012, kommer antalet invånare snart att överstiga 150 000. Vilket delvis beror på en
stark tillväxt till följd av inflyttning, men även av att födelseantalen successivt har stigit sedan
1998, då det föddes 1302 barn. 2010 föddes det 1810 barn vilket är en ökning på 508 barn.
Det betyder att antalet födda barn per kvinna i Linköping har stigit från 1,38 år 1998 till 1,84
år 2010 enligt Linköpings befolkningsprognos 22 mars 2011 (statistik och utredningar 2011).
Förskoleverksamheten är den verksamhet som arbetat under hårt tryck de senaste åren på
grund av den ökade efterfrågan. Prioriteringen inom kommunen ligger på att kunna möta
efterfrågan i samma takt, men enligt Jakob Björneke vice ordförande för barn- och
ungdomsnämnden ligger kommunen efter. Inte av den anledningen att det inte finns pengar,
utan problemet ligger i att systemet går för långsamt och att det krävs tidig planering, menar
Jakob Björneke. Prioriterade aktiviteter inom Linköpings kommun är utbyggnad av
förskoleplatser i samarbete med planeringen av nya bostadsområden. Linköping har även tagit
fram en ny skolmodell som ska vara ligga mall för byggnation av nya förskolor och vid
ombyggnad av befintliga förskolor. ( lokalförsörjningsplan, dnr BOU 2011-4 ). Kommunen
satsar även på att utöka de mobila förskolorna med de nuvarande två bussarna till fyra stycken
redan i år. (Björneke, Jakob 2012)
Lösningen i form av mobila förskolor är något Jakob Björneke ser positivt på eftersom den
skapar flexibla förskoleplatser. Det är något som passar in i Linköpings kommun då det inte
råder konstant platsbrist inom hela kommunen. Problemet är svårigheten att förutspå vart det
kommer att behövas fler förskolor, utan det beror på från år till år i vilka områden det finns
flest barn.
Linköping kommun ska enligt skollagen (2010:800), som säger att kommunen ska erbjuda ett
barn förskola inom fyra månader efter att vårdnadshavare anmält önskemål. Kommunen
klarar av lagkravet men kan inte alltid erbjuda plats på den förskola, eller i det område man
önskat. Därför anser Jakob Björneke att det är viktigt att ligga i fas med problemet och inte
halka efter med planeringen.
Linköpings universitet
2012-03-19
733G16 Det svenska politiska systemet
Statsvetenskap 1 grupp A
Enligt läroplanen för förskolan skall förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin
motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna
om sin hälsa och sitt välbefinnande (Lpfö 98), vilket de mobila förskolorna får in naturligt i
verksamheten.
Intervju med barnskötaren Yvonne Carlsson
I Linköpings kommun är platsbrist på förskolor aktuellt och är något som kommunen har
åtgärdat med mobila förskolor. Det hela började för två år sedan då en buss togs hit från
Stockholm som ett förslag på åtgärd till platsbristen. I Stockholm har förskolebussarna varit
en lyckad lösning på problemet. Bussen visades upp för allmänheten men det var ingen som
närvarade vid tillfället. Idag är det helt andra förutsättningar då detta har blivit en succé i
många kommuner, en långsiktig lösning på platsbristen och man planerar redan att köpa in
ytterligare två till fyra bussar bara i Linköping
Vi intervjuade barnskötaren Yvonne Carlsson som arbetar på Mulle Mecks mobila förskola
som har sin stationära anknytning i stadsdelen Skäggetorp. Hon är mycket positiv till denna
satsning då arbetsmiljön för både barnen och personalen har blivit bättre på många plan.
Bakterier och virus sprids inte på samma sätt och barnen håller sig friskare i jämförelse med
de barn som har sin dagliga verksamhet inomhus, dessutom gynnar denna satsning barnens
utveckling kunskapsmässigt.
”Vi går ut i skogen och tittar på granarna istället för att öppna en bok” säger Yvonne.
Vi ställde frågan som många andra också undrar över, nämligen om detta är ett miljövänligt
alternativ. Yvonne var snabb med att svara att de har fått ett godkännande från miljökontoret
och att bussen går på bränslet diesel. Miljön är något som är viktigt idag och Yvonne påpekar
att det är många som är skeptiska till denna satsning då de anser att detta inte är en
miljövänlig lösning. ”Att prova något nytt är det många som är rädda för” berättar Yvonne.
Mulle Mecks förskola hör till en stationär förskola där de tillbringar mornarna innan de ger
sig ut med bussen. Fyra av fem dagar är de ute och rullar, tillbringar dagarna i skogen och på
andra spännande platser. Den dagen de är på förskolan får andra avdelningar tillgång till
bussen vilket är mycket uppskattat. Den maximala tiden de får tillbringa i bussen när de ska
färdas är 30 minuter då det vid längre resor blir långtråkigt för barnen och för att det ska
finnas en gräns med hänsyn till miljön. Yvonne påpekar att maxgränsen vid resorna inte är ett
problem. ”Vi har ett stort område att röra oss på då 30 minuter i bussen gör att vi kan
upptäcka många nya platser” säger hon. Personalen på bussen består av en barnskötare, en
förskolelärare och en utbildad busschaufför som är med dem hela dagen och antalet barn är 20
stycken som är mellan fyra och fem år.
Det är många som har varit tveksamma till denna satsning då bussen kostar tre miljoner att
köpa in, exklusive driftskostnader. Men Yvonne nämner att det är billigare än en stationär
förskola då bland annat leksaker är något som de inte behöver köpa in så ofta.
Linköpings universitet
2012-03-19
733G16 Det svenska politiska systemet
Statsvetenskap 1 grupp A
Många av barnen på Mulle Mecks förskola har en mångkulturell bakgrund och det medför
såklart kulturkrockar. Yvonne berättar att barnen ibland kommer i fel typ av kläder för att
kunna vara ute en hel dag, det är många praktiska saker som kan vara bristfälliga. Dock är det
aldrig något barn som inte har kommit på morgonen om det har regnat eller varit kallt, vilket
Yvonne ser som något mycket positivt då hon uttrycker att vissa föräldrar anser att man inte
kan vara ute om det regnar eller är för kallt.
Yvonne berättar att något som hon är nyfiken på är hur dessa barn kommer att klara sig i
skolan i jämförelse med andra som inte har fått samma möjlighet till denna typ av förskola.
Hon tror stenhårt på att de kommer att lyckas bättre på många olika plan. Innan vi lämnar
Yvonne och Mulle Mecks mobila förskola kommer en stolt fyra åring och visar upp en
grankotte och utbrister ” den här kotten kommer från en gran, de har korta barr och långa
kottar”. (Yvonne Carlsson 2012)
Intervju med Annelie Hammarström från miljökontoret
Vi ringde till Annelie Hammarström som är ordförande i hälsoskyddsgruppen på
miljökontoret i Linköping. Vi ställde frågor till henne angående miljökontorets godkännande
av bussarna som Yvonne Carlsson utryckte sig om. Under intervjun med Hammarström
framgick det att det inte var själva bränslet som miljökontoret hade godkänt då de förespråkar
biogas och förskolebussen går på diesel. Det som miljökontoret hade godkänt var hur bussen
och dess personal hanterar livsmedel, inredning och ventilation inuti bussen istället för miljön
utanför. Vi noterade att våra källor inte var ense om miljöaspekten. På frågan om det var en
lång process innan förskolebussarna började rulla berättar Hammarström att det tog mycket
lång tid. Då det var många praktiska frågor som skulle besvaras av verksamheten, exempelvis
var toaletter m.m. skulle placeras ut. (Annelie Hammarström 2012)
3 snabba frågor till Christer Gunnarsson, tjänsteman på barn- och ungdomsnämnden
Linköpings Kommun
Hej Christer! Vi är fyra studenter som studerar vid Linköpings universitet. Vi skriver ett
arbete om hur ett kommunalt beslutsfattande går till i praktiken och har riktat in oss på
åtgärden mot platsbristen på förskolor i form av mobila förskolor.
Vi undrar om du skulle kunna svara på 3 frågor? Det kan jag absolut göra.
Vi undrar först och främst på vilken nivå beslutet fattades och hur det gick till?
Det började med att vi tillsatte en utredning på avdelningen här på barn- och
utbildningsnämnden som undersökte hur läget såg ut i kommunen. Hur stora är barnkullarna?
Var behövs det åtas åtgärder mest? Hur långa är köerna? Vad har vi för möjligheter att
ekonomiskt utöka? Etc. Sedan lade den här utredningsgruppen fram ett förslag om mobila
förskolor då de fått idén från andra kommuner som använder sig av samma koncept.
Utredningen togs sedan upp i Barn- och ungdomsnämnden där slutgiltigt beslut fattades.
Varför tas inte ett sådant beslut upp i kommunfullmäktige?
Jo, för att kommunfullmäktige delegerar till barn- och ungdomsnämnden att ha hand om
frågor som rör just detta. Det är alltså högt upp nog för att fatta beslutet eftersom vi fått en
viss ekonomi att röra oss med.
Linköpings universitet
2012-03-19
733G16 Det svenska politiska systemet
Statsvetenskap 1 grupp A
Varför valde ni inte att bygga ett ny stationär förskola istället?
För att det kostar oss ungefär lika mycket att köpa in en förskolebuss som att bygga en ny
förskoleavdelning, bussen tar lika många barn. Skillnaden ligger i att eftersom barnkullarna
ökar och minskar i antal hela tiden är det bra om man kan tänka långsiktigt ekonomiskt. En
buss till exempel är avbetalad efter 10 år med räntor och allt och har kvar ett värde om vi
skulle behöva sälja den. Då får vi tillbaka lite på satsningen till skillnad från en stationär
förskola som kanske tar 30 år att betala av. Det blir också onödiga driftskostnader de år
byggnaden stor tom pga. små barnkullar. Bussen som dessutom går på miljövänliga drivmedel
drar mycket lite i jämförelse med t.ex. statsbussar.(Christer Gunnarsson 2012)
Linköpings kommuns beslutfattande angående platsbristen på förskolor
De nya förskolebussarna i Skäggetorp och Berga i Linköpings kommun är en långsiktig
lösning för att lösa den akuta bristen på lokaler, de år som barnkullarna blir för stora i
kommunen. De ska också vara en lösning för att korta ner köerna till barnomsorgsplatser i
Linköping.(Christer Gunnarsson 2012) Kommunen lägger ungefär 13 % av kommunens
utgifter på barn- och omsorg (Ekonomirapporten 2009,SKL) och nu när en akut platsbrist
började råda i slutet på 2010-talet blev kommunen tvungen att vidta åtgärder.
En kommunal beslutsfattande process börjar i regel med att ett initiativ väcks i en nämnd eller
i Kommunfullmäktige. Den berörda förvaltningen bereder sedan frågan inför
Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen tar sedan ett ställningstagande. De rekommenderar
bifall eller avslag och lägger fram motivering. Sedan tas frågan upp i fullmäktige till
slutgiltigt avgörande. (Norén Bretzer 2010) Dock inte i den här frågan då den var delegerad
till barn- och ungdomsnämnden (Christer Gunnarsson 2012). Kommunstyrelsens
rekommendation är ofta ganska viktig, men ett diskuterande i fullmäktige kan ibland ge nya
synvinklar på frågan och ett annat beslut än vad kommunstyrelsen rekommenderat kan
komma att fattas.
När vi skulle ta reda på lite mer precist hur det kommunala beslutet för att lösa platsbristen på
förskolor i kommunen gick till, var vi tvungna att ta hänsyn till att kommunen är en
organisation med flera lager. (Norén Bretzer 2010) I och med att ett av besluten var att sätta in
extra mobila förskolor var kommunen tvungen att ta hänsyn till skollagen.
I kommunfullmäktige beslutade man om verksamhetens budget och hur mycket man kunde
satsa ekonomiskt på de nya förskolebussarna. Det slutgiltiga beslutet fattas sedan av barn- och
ungdomsnämnden baserat på utredning och ekonomiska möjligheter. Man ska se till det
kommunala helhetsperspektivet även om de olika politikerområdena vill få ökade anslag
(Norén Bretzer 2010). I vissa fall räcker det med att nämnden beslutar om saken i fråga som i
det här fallet då barn- och ungdomsnämnden är högt nog. (Christer Gunnarsson 2012)
Linköpings universitet
2012-03-19
733G16 Det svenska politiska systemet
Statsvetenskap 1 grupp A
Slutsats och diskussion
Våra åsikter om kommunens lösning
Under arbetets gång dök vissa tankar och funderingar upp hos oss kring kommunens aktivitet
i frågor som t.ex. om förskolebussarna verkligen är den optimala lösningen gällande
platsbristen.
Det vi ser som positivt med de mobila förskolebussarna är att barnen kommer ut i naturen
och därmed förbättras deras hälsa. Vi tror att barnen lär sig hur saker och ting fungerar i
praktiken vilket annars kanske inte alltid ges utrymme till då den teoretiska biten ofta får stort
fokus. Vi tror att det ger ett långsiktigt lärande då barnen lär sig i leken och kunskaperna får
fäste. Vi tror även att de mobila förskolorna är praktiska för kommunen ur en ekonomisk
aspekt. Detta för när platsbristen senare flyttar sig till ett nytt område då generationsväxlingar
sker är det bara att transportera bussen vidare till det området. Hade man istället byggt nya
stationära förskolor står dessa lokaler tomma de år då antalet barn minskar i ett visst område.
Vi menar att de mobila förskolorna är ett bra komplement till de stationära förskolorna men
därmed inte en ersättare. Till stor del är vi skeptiska till den miljöpåverkan som bussarna
bidrar med genom koldioxidutsläpp. Vi är medvetna om att det inte finns en optimal lösning
till vilket bränsle man ska använda sig utav men vi tycker att det är egendomligt att
förskolebussarna inte går på biogas som var det bränsle som miljökontoret förespråkade.
Effekter
Ordet miljö har haft olika betydelser för våra källor i denna rapport då Yvonne Carlson har
uppfattat miljökontorets godkännande som att de har godkänt allt med bussens funktioner
inklusive bussens koldioxidutsläpp. Medan godkännandet ur miljökontorets synvinkel
baserades på arbetsmiljö för barn och vuxna och hur exempelvis maten behandlades. Trots
miljökontorets icke godkännande av bränslet och dess negativa miljöpåverkan anser vi att de
positiva aspekterna med förskolebussarna väger upp de negativa. Barnens hälsa förbättras,
platsbristen reduceras och ekonomin för kommunen går ihop. Vi vill liksom miljökontoret se
att de mobila förskolorna går på biogas som är ett miljövänligare alternativ.
Tillvägagångssättet
När vi beslutade oss för att ta reda på mer om tillvägagångssättet, tänkte vi först att det måste
varit en segdragen process där byråkratin stått i vägen för snabba beslut och därmed snabba
resultat. Men efter ett antal intervjuer och lästa artiklar verkar det som att när beslutet väl var
fattat har processen gått relativt snabbt i den här frågan. Med långa köer och påtryckningar
från föräldrar i kommunen kände politikerna att man var tvungen att handla. När man kommit
på lösningen med mobila förskolor tog det inte lång tid innan ett exemplar från Stockholm
stod på Borggården för allmän beskådan.
Linköpings universitet
2012-03-19
733G16 Det svenska politiska systemet
Statsvetenskap 1 grupp A
Vad vi har förstått är det inte brist på ekonomiska tillgångar som stått i vägen för nybyggen.
Inte heller kommunen har sett någon begränsning om det bara fanns mark till att bygga ett ny
stationär förskola.
Under det gångna arbetet började vi fundera över hur framtidens förskola kan se ut. Hur
skulle samhället te sig om alla förskolor i framtiden skulle bli mobila? Skulle det vara en
fördel eller en nackdel för samhället, för barn, föräldrar och personal? Vi anser att det behövs
stationära förskolor där verksamhet som matlagning och planering måste drivas och en plats
för föräldrar där de kan hämta och lämna barnen. Vi tror också att detta skulle bli allt för dyrt
i längden för kommunen då det endast får plats 20 barn på en buss. Det visar då att det skulle
behövas väldigt många bussar i landet för att driva förskoleverksamhet och hur miljövänligt
och ekonomiskt för kommunen det är frågade vi oss? Vi tror att detta skulle blir väldigt
omständigt för kommunen om det ska fattas nya beslut om en ny mobil förskola ska införas
eller inte, det kommer att gå åt otroligt mycket tid för just detta ändamål. Anledningen till
varför föräldrar inte nappade på idén till en början skulle enligt oss kunna bero på oro från
föräldrarnas sida angående barnens vistelse i trafiken.
En positiv aspekt med initiativet tycker vi är utvecklingen av nytänkande och kreativitet som
uppstår vid problemlösningstillfällen. Givetvis är det också marknadsföring för kommunen då
det ger mycket publicitet och dessutom fler jobbmöjligheter. Både politiker och allmänheten
engageras genom ett demokratiskt tillvägagångssätt i form av folkvalda representanter i
enlighet med kommunallagen (1:1).
Tankar om kommunens bemötande och vikten av socialt kapital
När vi först bestämde oss för att kontakta de politiker inom kommunen som haft med frågan
att göra försökte vi få tag på nämndemän som arbetar på barn- och ungdomsomsorgen i
Linköping. Efter mycket om och men utan svar på mail ringde vi tjänstemannen Christer
Gunnarsson, tjänsteman på barn- och utbildningsnämnden. Han kunde ge oss lite mer
utförliga svar på hur beslutsfattandet gick till i praktiken. Vi fick även tag på Jakob Björneke
som sitter som vice ordf. i barn- och ungdomsnämnden och han förklarade det politiska läget i
kommunen och redde ut en del begrepp. Vidare samlade vi in en del fakta om hur kommunen
är uppbyggd strukturellt men har förstått att vissa problem och förslag endast behandlas i
respektive nämnd. Vi har förstått varför alla fall inte tas upp i kommunfullmäktige och hur det
rent praktiskt går till i varje nämnd. Vi har även uppfattat att det inte är helt lätt för barn- och
ungdomsnämnden att fatta beslut då de har mycket att ta hänsyn till. Vi har noterat att
beslutsfattandet av de mobila förskolorna stoppades upp av olika utredningar då de var
tvungna att vänta på klartecken från bl.a. miljökontoret. En positiv aspekt av det är att beslutet
förhoppningsvis är ordentligt utrett kontra det negativa som ligger i ineffektivitet. Eftersom
barn- och utbildningsnämnden tillsatte en utredning för att undersöka läget i kommunen tog
de även i beräkning invånarnas åsikter och satte värde på den demokratiska effekten. Detta ser
vi som något mycket positivt då vi tror att det sociala kapitalet växer och kommunens
legitimitet ökar.
Linköpings universitet
2012-03-19
733G16 Det svenska politiska systemet
Statsvetenskap 1 grupp A
Slutord
Det utbredda problemet med platsbrist på förskolorna i Linköpings kommun startade en
process i och med att man var tvungen att finna en lösning som både skulle vara effektiv och
långsiktig. Denna fråga engagerade politiker så väl som civila och då det tillsattes en
utredning inom barn- och utbildningsnämnden för att ta reda på det exakta läget. Angående
hur den beslutsfattande processen gick till förklarade politikerna att det tog längre tid än
nödvändigt i detta fall. Den största orsaken till det är att i Linköpings kommun fattas mark i
bra anslutning till de områden där köerna till förskolor är längst. Ytterligare en orsak till den
långdragna processen var kravet om godkända miljöer och nyutbildning av pedagoger i
samband med det nya konceptet. Vi tror ändå att detta var nödvändigt för en hållbar lösning
och även ett krav från allmänheten. Såhär i efterhand har beslutet blivit bemött med positiv
kritik från både föräldrar och personal. Till en början var många skeptiska och en del är det
fortfarande, mest på grund av miljöaspekten. I det stora hela har vi fått intrycket av att
allmänheten är nöjda med verkställandet av lösningen men att beslutet kunde tagits tidigare.
Vi tror även att de som köar till förskoleplats väntar på att fler bussar ska börja rulla.
Linköpings universitet
2012-03-19
733G16 Det svenska politiska systemet
Statsvetenskap 1 grupp A
Källor:
Internet
Utbildninsstatistikenheten. 2009-06-29. Risk för bestående brist på förskollärare. 2012-03-12,
från:
http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/2.4447/2.4449/risk-for-bestaende-brist-paforskollarare-1.82532
Statistiska Centralbyrån. 2012-02-20. Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december
2011 och befolkningsförändringar 2011. 2012-03-11, från:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____308468.aspx
Johansson. SJ. 2007-06-11. Linköpings befolkningsutveckling 1986-2006. 2012-03-12,från:
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Fakta%20om%20Linköping/Statistiska%
20fakta%20om%20Linköping/Rapporter%20och%20utvärderingar/Statistik/Linkopings%20b
efolkningsutveckling%201986-2006%20.pdf (befolkning 2001)
Friborg. CF. 2009-01-20. Mobila paviljonger löser platsbristen i förskolan? 2012-03-11, från:
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleId=4841408
Huggare. IH. 2012-01-25. Brist på personal inom pedagogisk examen. 2012-03-12, från:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____327030.aspx
Johansson. SJ. 2011-03-22. Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2011-202. 2012-0312, från:
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Fakta%20om%20Link%C3%B6ping/Stat
istiska%20fakta%20om%20Link%C3%B6ping/Rapporter%20och%20utv%C3%A4rderingar/
Prognoser/Befolkningsprognos Linkoping.pdf
Johansson.SJ. 2011-2012. Barn- och ungdomsnämnden budget 2011 och 2012 med plan för
2013-2014. 2012-03-12, från:
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Ekonomi%20och%20administration/Eko
nomi/Budget/2011-2012/11%20BoU%20budget%20rev%202011-03-24.pdf
Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen . Linköpings kommun Budget 2011-2012
med plan för 2013-2014. 2012-03-12 från:
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Ekonomi%20och%20administration/Eko
nomi/Budget/2011-2012/0%20Linkopings_kommuns_budget_2011_2012.pdf
Linköpings universitet
2012-03-19
733G16 Det svenska politiska systemet
Statsvetenskap 1 grupp A
Intervjuer
Intervju med Yvonne Carlsson, barnskötare på Mulle Mecks förskola. 2012-03-09
Intervju med Annelie Hammarström, ordförande för hälsoskyddsgruppen Linköping. 201203-13
Intervju med Christer Gunnarsson, tjänsteman på barn- och ungdomsnämnden Linköping.
2012-03-19
Sten Johansson, Planeringssekreterare, Linköpings kommun, Statistik & Utredningar 22 mars
2011
Litteratur
Norén Bretzer Ylva, Sveriges politiska system 2010, Studentlitteratur AB, Lund