VALLASTADEN
Medborgardialog i framtidens samhällsbyggnad
Christoffer Wrangenby
Ellen Lürén
Jesper Magnfält
Nashwan Majeed
Shameem Abboud
(Grupp C)
733G16 - Det svenska politiska systemet
2012-03-22
Inledning
LinköpingsBo2016
Linköping är en tillväxtstad som enligt alliansens program från 2010 ska byggas ut och få en
rundare, tätare stadskärna. En del i detta arbete är ett projekt som kallas LinköpingsBo2016
och har som syfte att binda ihop centrala Linköping och Universitet. Området ska innehålla
alla delar av samhället, vilket gör att universitetsområdet inte bara blir en utbildningsplats
utan också ett aktivt och attraktivt bostadsområde. Dessutom ska projektet utgöra en
nationell arena för dialog och samverkan för att bidra till utvecklingen av det svenska
samhällsbyggandet. Projektet avslutas med en bo- och samhällsmässa 2016.
Syfte
Syftet med detta arbete är att studera beslutsprocessen under projektets gång och
planeringen av det blivande bostadsområdet och samhällsexpot LinköpingsBo2016. Vi
kommer att arbeta utifrån följande frågeställningar:

Vad är LinköpingsBo2016?

Hur har beslutsprocessen sett ut?

Hur mycket inflytande har medborgarna?
Metod
Inför uppgiften att skriva den här rapporten började vi med att leta efter information om
projekt eller ärenden som vi skulle kunna undersöka. På Linköpings kommuns hemsida
upptäckte vi LinköpingsBo2016. Ingen av oss hade hört talas om det tidigare, men dess
närhet till universitetsområdet och det faktum att medborgardialog verkade utgöra en
betydelsefull del av beslutsprocessen fångade vårt intresse och gjorde att vi ville veta mer.
Nästa steg i undersökningen var att läsa på om projektet på dess egen hemsida. Där hittade
vi kontaktuppgifter till Jonas Sjölin, projektansvarig för LinköpingsBo2016, och vi bestämde
oss för att be om en intervju med honom. Efter att ett bokat möte ställdes in pga. sjukdom,
fick vi till slut svar per mail och telefon. Hans svar på våra frågor har haft stor betydelse för
vår förståelse om projektet och beslutsprocessen.
Utöver intervju och projektets hemsida har vi hämtat material från kommunens kundtjänst.
Vi har även gjort ytterligare efterforskningar på kommunens hemsida, där vi fann
sammanträdesprotokoll från Kommunstyrelsen (KSP) och från Kommunstyrelsens
planeringsutskott (PLUP) samt Översiktsplan för staden Linköping och Alliansens visions- och
samverkansprogram.
1
733G16 - Det svenska politiska systemet
2012-03-22
För att analysera våra resultat har vi utgått från resonemang i Norén Bretzers Det svenska
politiska systemet (2010) och uppsatser från Linköpings universitet.
Avgränsning
I detta arbete studerar vi utbyggnaden av stadsdelen Västra Valla, specifikt området
Vallastaden. Sedan 2005 finns beslut från Kommunfullmäktige om att utvidga Linköping på
det gamla övningsområdet (KF 2005, Områdesprogrammet). Detta område har fått namnet
Djurgården och överlappar till viss del området Västra Valla, men är skilt från Vallastaden
och behandlas därför inte i vårt arbete. Projektet i Vallastaden räknas dock som ett
startskott för utbyggnaderna i Djurgården. (Jonas Sjölin)
Rapportens struktur
Efter denna inledning av rapporten följer ett bakgrundsavsnitt där vi sätter projektet i en
bredare kontext och där vi berättar om Jonas Sjölin, projektledare för LinköpingsBo2016 och
vår kontakt från kommunen som gett oss värdefull insikt i projektet.
I resultatdelen presenterar vi den information vi funnit om projektet, beslutsprocessen och
dialogen med medborgarna. Därefter genomför vi vår analys, som främst utgår från
resonemang i Norén Bretzer (2010) samt uppsatser från Linköpings Universitet och där vi
framför allt tittar närmare på medborgardialogen och hur mycket inflytande medborgarna
har i praktiken. Vi kommer också att diskutera fördelar och nackdelar med den nya
teknologins intåg i politiska sammanhang och hur det kan påverka demokrati och
ansvarsutkrävande.
Bakgrund
I översiktsplanen för staden Linköping (antagen av Kommunfullmäktige 2010) tas många
viktiga mål och utgångspunkter upp. En grundidé är att Linköping stadskärna ska förtätas,
vilket för med sig att kommunikation förbättras - kollektivtrafik och cykeltrafik ska t.ex. i viss
utsträckning ersätta biltrafik - vilket i sin tur är bättre för miljön. (Del 2: Översiktsplan för
staden Linköping)
Linköpings befolkningen ökar och beräknas fortsätta öka de kommande åren.
(Översiktsplan). För att detta ska kunna ge positiva ekonomiska effekter och fortsätta bidra
till stadens utveckling, krävs att Linköping utvecklas i samma takt, att arbetstillfällen ökar
och att fler bostäder byggs. I Alliansens visions- och samverkansprogram uttrycks en politisk
vilja för en internationell bostadsmässa som under 2011 utvecklats till projektet
LinköpingsBo2016. (Alliansens visions-och samverkansprogram)
2
733G16 - Det svenska politiska systemet
2012-03-22
Projektledare för LinköpingsBo2016 är Jonas Sjölin. Han är en högre tjänsteman i Linköpings
kommun med ansvar på både Kommunlantmäteriet, där han är kontorschef, och även på
Miljö och Samhällsbyggnadsnämnden där han är ställföreträdande förvaltningschef. Han är
utbildad civilingenjör i Lantmäteri på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och har
arbetserfarenhet inom de statliga, privata och kommunala sektorerna då han jobbat på
Banverket, konsultföretaget Sweco samt inom Norrköpings och Linköpings kommuner. Han
har arbetat som Teknisk lantmätare och chef under 16 års tid, sex av dessa år inom
Linköpings kommun. (Jonas Sjölin)
Resultat
Om LinköpingsBo2016
LinköpingsBo2016 är den första etappen av byggnationen av stadsdelen Västra Valla. Målet
med stadsdelen är att skapa fortsatt tillväxt i Linköpings kommun samt att locka nya
studenter och ny personal till Linköpings Universitet. Linköping är idag en tillväxtkommun,
befolkningen ökar och det behövs därför nya bostäder och arbetsplatser ifall denna positiva
utveckling ska fortsätta. Genom byggandet av Västra Valla kommer nya och attraktiva
boende- och arbetsmiljöer att skapas i staden. Byggandet kommer även att koppla samman
Linköpings Universitetet med Linköpings stadskärna på ett framsynt vis och med hög idéhöjd
i planering samt byggnation. LinköpingsBo2016 är även en nationell arena under åren 20122016 där samhällsutveckling kommer att diskuteras. Projektet kommer därför att bidra till
utvecklingen av det svenska samhällsbyggandet (Jonas Sjölin, Idéprogram).
Inom expo-området byggs närmare 400 lägenheter i olika boendeformer både för stora och
små familjer, studenter och äldreboende. “Detta betyder att alla ska kunna hitta ett boende i
Vallastaden” (Jonas Sjölin). Man har som mål att bli ledande inom de senaste innovationerna
inom energi och miljöteknik genom att bygga energieffektiva hus, använda lokalproducerad
el och använda hållbara byggmaterial. Man vill bli en energi- och resurseffektiv stadsdel och
därmed jobba ihop med kommunens målsättning att vara koldioxidneutralt år 2025.
Det kommer också byggas ca 10. 000 m2 kontor och verksamhetslokaler för universitetets
behov. Lokaler som ska byggas för skola och förskola kommer att ha möjlighet att
samarbeta med universitet gällande utomhuspedagogik. Det ska byggas lokaler för handel
och service i direktkontakt med stadsdelen. Vilket skapar ett attraktivt område för de
boende. För att skapa en harmonisk miljö att mötas i så bygger man lekplatser, parker, torg
och bilfria bostadsgator, s.k. offentliga rum. Genom utbyggnad av Linköpings kollektivtrafik
så kommer ett nytt busstråk, som kommer att kallas LinkLink, att koppla samman Västra
Valla med Linköpings City. Därmed kommer det bli ett lättillgängligt område för alla stadens
medborgare (Idéprogram)
3
733G16 - Det svenska politiska systemet
2012-03-22
Beslutsprocess
I Alliansens visions- och samverkansprogram för 2010-2014 finns upptaget en politisk vilja
att genomföra en internationell bostadsmässa. I augusti 2011 togs detta upp i
Kommunstyrelsen, som då beslutade att arbetet med ett idéprogram skulle påbörjas.(Jonas
Sjölin) Under hösten har en projektgrupp med ledning av Jonas Sjölin arbetat fram ett
programförslag för LinköpingsBo2016. Projektledaren har under arbetets gång redovisat
lägesrapporter i Planeringsutskottet, ett utskott i Kommunstyrelsen, och där har också olika
detaljer kring projektet diskuterats fram. (Planeringsutskottets protokoll, 2011)
Den första frågan som togs upp angående projektet var platsfrågan. I oktober
presenterades flera förslag, bl.a. Folkungavallen, Berga, Kallerstad och Västra Valla. (PLUP
2011-10-10, Jonas Sjölin) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen presenterade i november
de möjligheter och utmaningar som fanns med de olika förslagen och till slut kvarstod bara
Berga och Vallastaden i Västra Valla som alternativ. Planeringsutskottet beslutade sig för att
Vallastaden skulle utgöra platsen för LinköpingsBo2016, endast Miljöpartiet framförde att de
förordade andra områden (Skäggetorp i första hand, Berga i andra hand). (PLUP 2011-1121)
I idéprogrammet som tagits fram nämns flera anledningar till att Västra Valla valts som plats
för projektet, många av dem har att göra med närheten till universitetsområdet.
Universitetet berör många människor, är en viktig drivkraft för stadens och regionens
utveckling och närhet till området innebär möjligheter för samarbete och utbyte mellan
forskare, studenter och näringsliv. (Idéprogram, s. 9)
I december 2011 redovisade projektgruppen en ny lägesrapport för Planeringsutskottet. De
presenterade sitt idéprogram, tillsammans med en processbeskrivning och detaljer kring
organisation, finansiering, tidplan m.m.. Projektgruppens föreslog även att
LinköpingsBo2016 genomförs i organisationsformen helägt bolag. (PLUP 2011-12-12)
1. Planeringsutskottet ställer sig bakom redovisad inriktning idéprogrammet
2. En namntävling ska utlysas där förslag till namn på expoområdet samlas in.
Därefter ska Planeringsutskottet bjuda in namnberedningen för diskussion kring
inkomna namnförslag.
3. Planeringsutskottet uppdrar till kommunledningskontoret att, under
förutsättning av kommunstyrelsebeslut i januari, förbereda ägardirektiv och
rekrytering mm till bolaget.
4. Planeringsutskottet återkommer med ställningstagande gällande organisation
och beslutar att nuvarande projektorganisation gäller tills vidare.
5. Ärendet återkommer till Planeringsutskottet den 16 januari 2012 för fortsatta
ställningstaganden.
(Utdrag från Planeringsutskottets beslut (2011-12-12)
4
733G16 - Det svenska politiska systemet
2012-03-22
Planeringsutskottet godkände idéprogrammets inriktning, processbeskrivningen och
detaljerna därikring och beslutade att en namntävling skulle utlysas. De uppmanade även
Kommunledningskontoret, ett annat utskott i Kommunstyrelsen, att förbereda ägardirektiv
för det helägda bolaget, under förutsättning av Kommunstyrelsens beslut i januari
kommande år. (PLUP 2011-12-12)
I januari 2012 beslutade Kommunstyrelsen att projektet LinköpingsBo2016 skulle
genomföras utifrån idéprogrammet och förläggas i Västra Valla. Den redovisade budget- och
finansieringsplanen godkändes och Kommunledningskontoret uppmanades återkomma med
förslag om den framtida organisationsformen. (KSP 2012-01-24)
Fram till att den nya organisationsformen bildats fattas nu beslut om projektet på tre nivåer.
Den första nivån är Planeringsutskottet som utgör politisk styrgrupp, den andra nivån är
kommunens fövaltningschefer som utgör tjänstemannastyrgrupp och den tredje nivån är
Jonas Sjölin, projektledare för LinköpingsBo2016. Eftersom Vallastaden kommer att innehålla
alla delar av samhället, så äger samtliga förvaltningar, politiska nämnder och kommunala
bolag frågor i projektet (Jonas). Kommunstyrelsen godkände i januari även utlysningen av
en arkitekttävling som projektgruppen föreslagit. (KSP 2012-01-24)
Dialog och delaktighet
LinköpingsBo2016 är ett högt prioriterat projekt inom kommunen och stort
handlingsutrymme finns. Besluten fattas på lokal nivå och projektgruppens ambition är till
och med att få regeringens dispens från vissa regler, för att öka kreativiteten och minska
begränsningarna. (Jonas)
För att öka kreativiteten, öka idéhöjden och skapa nya sätt att tänka inbjuder
projektgruppen också kommuninvånarna att bidra med förslag om projektet. Samverkan,
dialog och delaktighet menar de bidrar till att korsbefrukta olika erfarenheter, öka
förståelsen för olika delar av samhället och bygga stolthet. För att alla ska kunna delta i
planeringen av den nya stadsdelen har en hemsida skapats där människor får skriva sina
förslag, idéer och synpunkter. Dessa förslag diskuteras och återkopplas sedan av
projektgruppen. (Jonas, linköpingsbo2016.se)
Utöver hemsidan har man i dialogens anda genomfört en marknadsundersökning, för att se
vad människor vill ska finnas i sina stadsdelar för att de ska trivas. Resultaten från
undersökningen skapar underlag för vad som ska prioriteras i nya stadsdelar.
Projektgruppen anordnar även seminarier, workshops och utställningar inom relevanta
ämnen, dit kommunens invånare är välkomna. Man har också hållit en namntävling för att
fastställa namnet på området, som alltså kommer att heta Vallastaden.
(linkopingsbo2016.se)
5
733G16 - Det svenska politiska systemet
2012-03-22
För att marknadsföra projektet finns information på Linköpings kommuns hemsida och på
projektets egen hemsida, men tävlingar och evenemang annonseras även i Corren. (Jonas)
Budget och finansiering
Den redovisade budgeten för LinköpingsBo2016 som projektorganisation har en total
kostnad på 35,7 mnkr och intäkter på lika mycket. Intäkterna bygger på finansiering från
Linköpings kommun med 10 mnkr, kommunala bolag 10 mnkr samt byggherrar och partner
med 15,7 mnkr.
Fram till 2016
Vad som kommer att hända fram till och med 2016 är ett resultat av ett ständigt idéarbete.
Sedan besluten fattats under 2011 och början på 2012 har hemsidan med idéforum släppts.
För att lyckas med framtidens boende vill man utöver dialogen med kommuninvånarna
engagera internationellt erkända arkitekter, ljussättare, entreprenörer och ingenjörer. Därför
håller man under 2012 två arkitekttävlingar, dels för området som helhet och dels för
delområdet Lill-Valla som ska resultera i en lekpark. Tävlingen arrangeras i samarbete med
Linköpings universitet, Akademiska hus och Sveriges Arkitekter. Den pågår till och med juni
2012 och bedömningen beräknas vara klar i september samma år. (Allmän arkitekttävling
Vallastaden) Senare under 2013 förväntas detaljplanen bli godkänd. Därmed kan arbetet
börja med infrastruktur och offentliga miljöer, som ska utgöra stammen i det fortsatta
arbetet. Husen börjar byggas år 2014 då byggherrars intresse i hela landet är stort och
byggnationen sätts då i högsta fart. Hösten 2015 påbörjas inflyttningen i Vallastaden och booch samhällsmässan LinköpingsBo2016 invigs sommaren 2016. (Samhällsbyggnad för
framtiden s.6-7)
Under hela arbetets gång pågår seminarier och kreativa workshops, vilka gör projektet till
ett framtidens projekt som bygger på dialog och delaktighet. Efter mässan 2016 fortsätter
utvecklingen av Västra Valla. För att LinköpingsBo2016 ska vara ett långsiktigt
samhällsbyggnadsprojekt som bidrar till Linköpings utveckling och svenskt
samhällsbyggande behöver ett antal grundstenar vara uppfyllda, så som utbildning, social
hållbarhet, omsorg, infrastruktur m.fl. (idéprogrammet s.11)
Enligt Jonas Sjölin är sannolikheten stor att projektet hinner bli klart till 2016. De möjliga
hinder han kan se är överklaganden samt om konjunkturen blir så låg att byggherrarna inte
bygger. Eftersom enigheten i Kommunstyrelsen var stor när beslutet om projektet togs,
kommer arbetet att fortsätta oavsett eventuellt maktskifte efter valet 2014.
6
733G16 - Det svenska politiska systemet
2012-03-22
Medborgarinflytande inom LinköpingsBo2016
“Projektet LinköpingsBo2016 ska ge stort utrymme för delaktighet och dialog.
Alla linköpingsbor, och alla andra som intresserar sig för samhällsbyggande och
boende, har möjlighet att vara med och driva utvecklingen framåt. Alla tankar,
synpunkter och idéer är viktiga för oss.” (linköpingbo2016.se)
Utdraget är hämtat från hemsidan för LinköpingsBo2016, under fliken Dialog. Jonas Sjölin
säger själv att “dialog och delaktighet bidrar till att korsbefrukta olika erfarenheter och
kompetenser, och skapar nya sätt att tänka, kreativitet och högre idéhöjd. Dialog betyder
också att förståelsen för samhällets olika delar och bygger i förlängningen stolthet.” Det
finns ett flertal möjligheter för kommuninvånare och andra intresserade att göra sina röster
hörda.
Utöver traditionella kontaktmöjligheter, som telefon och post, sker även mycket
kommunikation på Internet. Information om projektet finns framför allt på hemsidan, där
man kan prenumerera på nyhetsbrev för att få all den senaste informationen om beslut och
evenemang, men också komma med egna förslag och synpunkter via hemsidans idéforum.
Dessutom finns projektet tillgängligt via sociala medier, såsom Facebook och Twitter, där
man snabbt kan komma ut med information till många användare på en gång.
Vidare finns möjligheter för diskussion och kunskapsutbyte vid de olika evenemang och
utställningar som projektgruppen anordnar. Bland dessa kan nämnas seminarier och
workshops, som kan handla om något aktuellt ämne inom stadsbyggnad, framtidens boende
eller rent konkret hur ett bostadsområdet ska se ut. Även marknadsundersökningar som
genomförs löpande på stan och i fokusgrupper ger underlag för projektet.
Enligt Jonas Sjölin återkopplas alla förslag som kommer in från kommuninvånarna och
ambitionen är att de nya, förenklade formerna för att delta i planeringen ska göra att alla
kan vara delaktiga. Även om inte alla kan få som de vill, vill man inom projektgruppen att
det ska kännas att alla förslag tas på allvar. Projektet har hög prioritet inom Linköpings
kommun och stort handlingsutrymme finns.
“Goda idéer som harmonierar med Vallastadens intentioner har stor chans att
bli genomförda.” (Jonas Sjölin)
Analys
I granskningen av kommunal verksamhet spelar media en viktig roll. När tv:n kom innebar
det en ny möjlighet att påverka opinionen och med Internets intåg har kommunikationen
mellan beslutsfattare och allmänhet idag blivit en alltmer dubbelriktad process. Vissa
kommuner har genomfört olika typer av medborgardialoger med hjälp av den nya
7
733G16 - Det svenska politiska systemet
2012-03-22
teknologin. En aspekt är att när det politiska förtroendet hos medborgarna sjunker, ses
medborgardialog som ett sätt att engagera medborgarna och försöka öka detta förtroende.
Detta medförde att många medborgare trodde sig få ett reellt inflytande i och med dialogen,
vilket visade sig bli väldigt begränsat i praktiken (Norén Bretzer (2010) s. 205).
I vår analys diskuterar vi begrepp som medborgardialog, medborgarinflytande, förtroende
och kommunikation på en allmän nivå, genom att bryta ner dem i sina beståndsdelar och ta
upp för- och nackdelar som associeras med dem. Sedan jämför vi dessa resonemang med
projektet vi studerat för att försöka se hur ett praktiskt fall kan ses ur olika teoretiska
synvinklar.
Medborgarinflytande
Medborgarinflytande är ett komplicerat begrepp som kan delas in i fyra olika nivåer: (1)
invånarna har insyn i kommunens arbete och kan få reda på vilka beslut som fattats via
offentliga sammanträden och protokoll, (2) invånarna får lämna synpunkter i olika frågor
utan någon garanti för att dessa påverkar besluten, (3) invånarna har rätt att ta upp egna
frågor i t.ex. Kommunfullmäktige och (4) invånarna har rätt att fatta beslut, dvs. direkt
demokrati. (Österberg (2002) s. 21-22)
I LinköpingsBo2016 ligger medborgarinflytandet teoretiskt sett mellan nivå (2) och (3).
Invånarna uppmuntras till att lämna förslag och synpunkter på hemsidans idéforum och att
delta i de olika evenemangen med fokus på dialog och deltagande. De kan både
kommentera redan formulerade ärenden och komma med nya idéer, men det finns ingen
garanti för att dessa påverkar några beslut.
Alla förslag och synpunkter från medborgarna behandlas, återkopplas och tas på allvar, men
alla kan inte få sin vilja igenom. Idéer som är i linje med projektets intentioner har dock,
tack vare det stora handlingsutrymmet, goda chanser att bli genomförda. (Jonas Sjölin)
Fördelar och nackdelar med medborgarinflytande
Ordet medborgarinflytande har en positiv klang och är naturligtvis en förutsättning för
demokrati. Metoderna att påverka kan dock variera och vad gäller den typen av
medborgarinflytande som möjliggörs genom dialogen i LinköpingsBo2016 finns både för- och
nackdelar.
Kommunen bidrar med 10 miljoner kronor för att finansiera projektet och som
skattebetalande kommuninvånare vill man gärna få chansen att göra sin röst hörd och
kunna påverka vad pengarna går till.
8
733G16 - Det svenska politiska systemet
2012-03-22
En viktig aspekt att ha i åtanke är dock att Sverige och kommunerna styrs genom
representativ demokrati. Om medborgarnas förslag och synpunkter inte hanteras inom
ramen för detta kan problem uppstå. Vi har folkvalda representanter som har till uppgift att
föra politiska diskussioner i formella forum och att fatta välbearbetade beslut. Vi har också
anställda tjänstemän, som tack vare utbildning, kunskap och erfarenhet förmodligen kan
mer om sina respektive ämnesområden än gemene man. Om medborgarna får alltför mycket
inflytande genom deltagande i en sådan dialog som förs med LinköpingsBo2016, finns risk
för att de individer som engagerar sig varken är särskilt kunniga eller representativa för
kommunens övriga befolkning. (Norén Bretzer (2010) s. 205)
En anledning till att kommuner valt att utveckla dialogen med medborgarna är att öka det
politiska förtroendet. Om medborgarnas förslag hanteras på ett professionellt sätt och om
insynen i beslutsprocessen är god, är nog chansen stor att förtroendet ökar. Om däremot en
liten grupp individer, som kanske varken är kunniga eller representativa, får alltför mycket
inflytande, finns i stället risk för en motsatt effekt. Risk för minskat politiskt förtroende finns
också om medborgarnas förslag inte får någon påverkan alls, då det i ett sådant fall kan
verka som att man från kommunens håll bara vill ge sken av delaktighet.
Medborgardialog
Oavsett nivå av inflytande, finns också för- och nackdelar med en utökad medborgardialog.
Även om gemene man inte besitter samma kunskaper som tjänstemännen eller de
förtroendevalda så ligger det ändå ett värde i varje människas rätt att uttrycka sin åsikt.
Invånarnas förslag kan också bidra med nya sätt att tänka, nya idéer och ge en bild av den
allmänna viljan. Detta kan sedan bearbetas och utgöra underlag för politiker och
tjänstemäns beslut. Dialogen innebär också möjlighet för kommunen att nå ut med
information om sitt arbete, vilket är lärorikt för alla medborgare att ta del av.
En fördel med dialogen i LinköpingsBo2016 är att den påbörjats i ett så tidigt skede av
projektet. Under förutsättning att förslagen hanteras på ett professionellt sätt, har
medborgarna störst möjlighet att påverka processen och få sina idéer genomförda om de får
vara delaktiga från början.
En nackdel med utökad medborgardialog är dock att mängden förslag och synpunkter från
medborgarna överskrider vad politiker och tjänstemän har tid och möjlighet att hantera.
(Ebrahimi Heravi (2006) s.39-40) “Närhet till politiker kan dessutom vara bra ur ett
deltagarperspektiv, men sämre ur ett rättssäkerhetsperspektiv ifall politikerna i högre grad
låter sig påverkas av olika särintressen i stället för att se till den kommunala helheten”.
(Norén Bretzer (2010) s. 175)
9
733G16 - Det svenska politiska systemet
2012-03-22
Internet som forum för dialog
Huruvida den nya teknologin har en positiv inverkan på demokrati går också att diskutera.
På hemsidan för LinköpingsBo2016 finns ett idéforum, där medborgarna får chans att
framföra förslag och åsikter. Där finns också mail-adresser och kontaktformulär för att nå
fram till de ansvariga inom projektet.
Att använda Internet för kommunikation ligger många yngre nära till hands. För de
datorvana användarna är det ett enkelt och snabbt sätt att söka information och att framföra
sina åsikter i diverse forum och sociala medier. Att göra ett inlägg i ett idéforum kan för
dessa individer vara betydligt bekvämare än att skicka ett brev per post eller ställa sig inför
Kommunfullmäktige och presentera sina idéer. Man har dessutom möjlighet att vara
anonym, vilket kan underlätta för de som inte vill redogöra för sina åsikter offentligt med
namn. Idéforumet innebär också en möjlighet för de projektansvariga att ta del av
synpunkter från de som inte är gamla nog att ha fått delta i allmänna val. Denna
åldersgrupp kan med stor sannolikhet komma att påverkas i framtiden av de beslut som
fattas idag och deras åsikter är därmed också av värde inför beslutsfattandet.
En risk med att en så betydelsefull del av dialogen sker på Internet kan dock vara att äldre
generationer och de som inte är lika datorvana eller har tillgång till Internet utesluts ur
debatten. Detta gäller även för synskadade och för personer med läs-och skrivsvårigheter,
när en hemsida inte är anpassad för deras behov, vilket är fallet med hemsidan för
LinköpingsBo2016. Dessa individer har fortfarande möjlighet att göra sina röster hörda via
traditionella kommunikationsmedel, men det snabba informationsflödet på Internet och det
tempo som dialogen förs i där kan medföra att långsammare metoder inte får samma effekt.
En annan aspekt är att inlägg i idéforum kan vara kortfattade och onyanserade, då de riktar
sig till så många människor samtidigt. Detta kan medföra att diskussionen inte blir lika
djupgående som om den hade förts på traditionellt vis, i en gemensam samling, och att
förslagen misstolkas av de som läser dem. (Ebrahimi Heravi (2006) s.40)
Ytterligare problematik ligger i anonymiteten. När man inte behöver stå till svars inför en
grupp finns risk för att förslag och synpunkter framförs i egenintresse, snarare än utifrån vad
som är bäst för gruppen eller kommunen som helhet. (Ebrahimi Heravi (2006) s. 36)Det
finns också risk för missbruk och de politiker, tjänstemän och medborgare som deltar i
dialogen riskerar att utsättas för kränkande kommentarer och personliga påhopp. (Ebrahimi
Heravi (2006) s. 33) Anonymiteten skapar dessutom problem för den kommunala
verksamheten, då argumentation och beslut bör redovisas i allmänna handlingar som är
offentligt tillgängliga, enligt offentlighetsprincipen. (Norén Bretzer (2010) s. 192-193)
10
733G16 - Det svenska politiska systemet
2012-03-22
Ansvar
Maktfördelningen inom kommunen kan vara förvirrande eftersom så många aktörer är
inblandade i beslutsprocess och genomförande av beslut. Maktfördelning ses som positivt ur
ett demokratiskt perspektiv, men kan göra det svårare att veta vem man ska ställa till svars
när missnöje med beslut och resultat uppstår.
I beslutsprocessen inför och under LinköpingsBo2016 finns många aktiva aktörer:
partipolitiker i Kommunstyrelsen och planeringsutskottet, tjänstemän på nämnder och
förvaltningar, företag samt kommunala bolag. Lägg därtill medborgardialog och
ansvarsutkrävandet blir ännu mer komplicerat. Det är nämndpolitikerna som har det formella
ansvaret inför Kommunfullmäktige och inför väljarna (Norén Bretzer (2010) s. 180), men
projektansvarig är Jonas Sjölin. Hans uppgifter som projektsansvarig innefattar att vara
uppmärksam på sådant som kan skada projektet (Jonas Sjölin), så även om det inte är hans
initiativ som väcker missnöje ligger ansvaret på honom att se till att resultatet blir lyckat i
slutänden.
Korporatism i kommunal förvaltning
Som avslutning på vår analys vill vi också belysa en observation vi gjort i vår undersökning
av beslutprocessen. Ett särdrag i det svenska politiska systemet är korporatism, som innebär
ett institutionaliserat samarbete mellan statlig verksamhet och intressegrupper (Föreläsning
6 2012-03-16 och Föreläsning 8, 2012-03-20). LinköpingsBo2016 är ett bra exempel på
detta, då ett flertal kommunala bolag inom olika områden äger frågor i projektet där de
besitter särskild kunskap och där de påverkas särskilt av vilka beslut som tas. De kommunala
bolagen står också delvis för finansieringen av projektet. Bland dessa bolag kan nämnas
Tekniska Verken, Stångåstaden, Lejonfastigheter AB, St Kors Fastighets AB och
Arenabolaget AB. (Jonas Sjölin)
Slutsats
Som vi sett under analysens gång, går det att vända och vrida på begreppen
medborgardialog och medborgarinflytande. Det finns både för- och nackdelar med alltför
utbredd dialog och om medborgarnas förslag och idéer inte hanteras på ett lämpligt sätt
finns risk för att det politiska förtroendet tar skada.
När det gäller LinköpingsBo2016 anser vi att medborgardialogen via idéforum på hemsidan
och de olika evenemangen verkar lovande och gör projektet spännande. Det återstår dock
att se hur mycket inflytande medborgarna har på det slutgiltiga resultatet, eftersom mässan
och stadsdelen inte står klara förrän 2016.
11
733G16 - Det svenska politiska systemet
2012-03-22
Referenser
Ebrahimi Heravi, Farzad (2006) Politisk kommunikation och IKT - En analys ur politikernas
perspektiv i Västerås kommun. Linköpings universitet.
Föreläsning 6, 733G16 Det svenska politiska systemet, Bo Persson, 2012-03-16.
Föreläsning 8, 733G16 Det svenska politiska systemet, Bo Persson, 2012-03-20.
Linköpings kommun, Alliansens visions- och samverkansprogram.
- Del 2: Översiktsplan för staden Linköping, antagen 2010.
- LinköpingsBo2016, Allmän arkitekttävling Vallastaden 2012-03-19.
- LinköpingsBo2016, Idéprogram 2012-01-09.
- LinköpingsBo2016, Samhällsbyggnad för framtiden.
- Kommunstyrelsen, Sammanträdesprotokoll (KSP) 2012-01-14.
- Kommunstyrelsens planeringsutskott, Sammanträdesprotokoll (PLUP) 2011-10-10.
- Kommunstyrelsens planeringsutskott, Sammanträdesprotokoll (PLUP) 2011-11-21.
- Kommunstyrelsens planeringsutskott, Sammanträdesprotokoll (PLUP) 2011-12-12.
- LinköpingsBo2016, URL: http://linkopingsbo2016.se/, Hämtad 2012-03-22.
Norén Bretzer, Ylva (2010) Sveriges politiska system, Lund, Studentlitteratur AB.
Sjölin, Jonas. Intervju 2012-03-19 (per mail) och 2012-03-20 (per telefon).
Österberg, Anna (2002) Kommunal demokrati och medborgarinflytande i ett samhälle i
förändring. Linköpings universitet.
12