Det svenska politiska systemet
Statsvetenskap 1, VT 2012
Seminariegrupp B
Linköpings Universitet
Vasaliden Arena – ett arbete kring
beslutsprocessen på en kommunal nivå
Albertina Kant
Erica Leandersson
Suzana Dakic
Inledning
Vi har i vårt arbete lagt fokus på den kommunala nivån och fördjupat oss i hur politiken
tenderar att komma till uttryck där. Vi har valt ut en av Sveriges 290 kommuner, Hedemora
kommun, som utgångspunkt för arbetet. För att få inblick i hur politiken ser ut på kommunal
nivå, har vi valt att fördjupa oss i processen kring byggandet av en idrottsanläggning vid
namn Vasaliden Arena, som är belägen mitt i Hedemora tätort.
Redan under 1930-talet påbörjades diskussionen om vad Hedemora kommun skulle göra med
den grop som låg mitt i centrum. Gropen, som tilldelats diverse smeknamn av invånarna,
såsom ”soptipp” och ”skamfläck”, behövde ersättas med någonting för att ge staden ett
ansiktslyft. Den grundliga förprojekteringen inleddes år 2004 och 2007 togs till sist ett beslut,
efter flertalet förhandlingar, om att man på denna ”skamfläck” skulle bygga en ny
idrottsanläggning. Hedemora som är en relativt liten kommun har på detta vis påverkats ur
många synvinklar, för allt från ungdomarna till näringslivet i kommunen.
Detta mycket omfattande och omdebatterade bygge stod klart den 5 september 2009. För
någon som inte är politiskt insatt så kan det tyckas att tiden från att det konkreta förslaget till
projektet lades 2005 till att Vasaliden Arena började byggas 2007 är oförklarligt lång. Under
dessa nästan två år skedde dock mycket förarbete som skulle påverka hur situationen ser ut
idag och undersöka om visionen var möjlig. För att begripa varför denna process är så lång
och viktig måste man ha en bredare förståelse för hur beslutsprocessen gått till och vilka
grunder de diskussionerna kan baseras på. Därför har just beslutsprocessen tilldelats en stor
del i vår uppsats.
Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur det går till när beslut fattas på kommunal nivå.
De frågeställningar vi valt att utgå ifrån är:
- På vilket sätt gynnas kommuner av att upprusta/bygga anläggningar som Vasaliden?
- Vilka konsekvenser skulle det kunna få?
- Hur går en beslutsprocess som denna till?
Slutligen så vill vi betona att vi medvetet har valt att skriva vår uppsats om en liten kommun.
Detta eftersom vår teori var att arbetet på så vis skulle gå enklare då det förmodligen är lättare
att få insyn i den politiska organisationen, och att vi förväntade oss mer samarbetsvilja samt
snabbare svar från dess kommunpolitiker. Liksom en liten arbetsplats eller en liten skolklass
blir det mer personlig kontakt även inom det politiska arbetet. Vår förhoppning var att
exemplet med Hedemora skulle åskådliggöra grunderna i hur beslut fattas på kommunal nivå
så att man även kan tillämpa principen på generell nivå, dvs kommuners beslutsfattande i
allmänhet (oavsett storlek).
Metod
För att kunna få svar på de frågeställningar vi kommit fram till och som vårat arbete utgår
ifrån har vi bland annat hållit en intervju och samlat data genom att söka på internet efter
information. Den vi har intervjuat är chefen för Kultur- och Fritidsförvaltningen, Kjell Rosén,
som också ledde förprojekteringen av Vasaliden och även hade fortlöpande stort ansvar under
byggandet och färdigställandet av projektet. Det var även han som år 2004 kom med förslaget
om att använda ravinen till att bygga en ny idrottsanläggning i Hedemora.
De frågor vi ställt i intervjun med förvaltningschefen är följande:
- Vilka är fördelarna med Vasaliden, och vilka är nackdelarna?
- På vilket sätt kan ett sådant bygge gynna en kommun som Hedemora?
- Hur gick det förberedande arbetet till?
- Vilka hade kunnat drabbas av bygget?
- Var kom förslaget ifrån?
- Hur lång tid tog det från det att idén kom upp, till att det togs upp av kommunfullmäktige?
- Hur går det från förslag till beslut?
- Hur beslutar man om hur budgeten ska se ut, och vart tas pengarna ifrån?
- Fanns det en plan B från början, ifall man skulle spräcka budgeten?
- Har du några övriga kommentarer, eller något att tillägga?
Vidare har vi haft kontakt via email med kommunalsekreterare Annika Jax som skickat de
dokument hon ansåg att vi kunde ha nytta av i vårat arbete, och vi har fått läsa en del av de
protokoll från kommunfullmäktige som tar upp frågan om Vasaliden, och där sett mer konkret
hur det gått till från det att förslaget kom upp ända till att beslutet tagits. Dessutom har vi läst
kommunens information om projektet och anläggningen på Hedemora kommuns hemsida
(hedemora.se). Där har vi också läst om den politiska organisationen och uppbyggnaden i
kommunen och fått större inblick i hur Hedemora kommun fungerar rent politiskt.
Vi har även läst insändare som publicerats online på lokaltidningarna Dalademokraten och
Södra Dalarnas Tidnings hemsidor(dalademokraten.se samt dt.se), vilka visar en helt annan
sida av det hela, och så har vi tagit del av broschyrer vars innehåll omfattar kommunen,
kommunens idrottsliv, och själva Vasaliden Arena. För att få insikt i hur det kommunala
politiska systemet generellt sett är uppbyggt, och för att förstå hur en beslutsprocess vanligtvis
går till har vi läst i kurslitteraturen. Det är också från den litteraturen vi utgått när vi sökt efter
information, kommit fram till frågeställningarna och arbetat fram intervjufrågorna. Vi har
även använt kurslitteraturen lite som en uppslagsbok, då det i protokoll och delar av
informationen vi tagit del av används politiska termer, av vilka en del förklaras i boken.
Vi har utfört allt arbete och alla efterforskningar i grupp, med undantag för telefonintervjuer
och viss mailkontakt. Eftersom alla gruppmedlemmar är bosatta i Linköping, och Hedemora
ligger ca 40 mil norrut så har vi valt att enbart kontakta de inblandade via mail och telefon, då
vi inte haft möjlighet att besöka staden under författandet av uppsatsen. Grundtanken var att
vi skulle besöka anläggningen för att få större insikt i hur stort projektet varit, och se hur
Vasaliden ser ut i verkliga livet, men på grund av ekonomiska skäl och tidsbrist valde vi att
lita på den målande beskrivning vi fått av den gruppmedlem som härstammar från Hedemora,
genom intervjun med Kjell Rosén, och den information och de bilder vi funnit.
Bakgrund
Hedemora kommun ligger i södra Dalarna, och har ca 15000 invånare. Det var i centralorten
med samma namn som förslaget kom att bygga en ny idrottsanläggning. År 2005 fanns i
Hedemora en gammal fotbollsplan med löparbanor runt, som användes till friidrott. Den här
”idrottsanläggningen” ligger ganska avskilt, cirka en kilometer från Hedemora centrum. Det
är inte svårt att se varför man i kommunen ville ha, och även behövde, en ny arena – även om
många tyckte att man kunde fortsätta använda den gamla ett tag till.
Vasaliden Arena är en mycket centralt belägen utomhusanläggning. Den är till för friidrott,
fotboll, handikapp- och skolidrott, och utrustad med en fullstor, uppvärmd fotbollsplan av
konstgräs, och med utrymme avsett för diskus, spjut, längdhopp och annan idrott. Bygget ses
av kommunen som en investering inför framtiden för att få fler inflyttande, för att locka
företag och för att gynna stadens affärsliv genom att möjliggöra idrottscuper och -tävlingar
som drar folk även till restauranger, caféer och andra anläggningar. Idrottsföreningar från
andra städer kommer också till Hedemora på träningsläger, och kan nu även nyttja Vasaliden.
Eftersom arenan är såpass strategiskt belägen, mitt i Hedemora centrum, och det finns goda
möjligheter att kombinera inomhus- och utomhusidrott tack vare den direkta anslutningen till
sim- och sporthallen Vasahallen så hade man höga förhoppningar att Vasaliden skulle bli den
största idrottsanläggningen i södra Dalarna. Man ville ge kommunen ett ”ansiktslyft” och
utnyttja den leriga grop som arenan idag är byggd i.
Att använda den naturliga ravinen till något gynnsamt för kommunen var en tanke som kom
upp första gången redan på 30-talet och sedan igen på 80-talet. Det diskuterades till och med
ett eventuellt byggande av en ishall. Detta visar på att en idrottsanläggning var ett välkommet
förslag, då den här ravinen till största del bestod av lera och vildvuxet gräs innan, och man
ville ha ett användningsområde till den. Att bygga en anläggning som Vasaliden Arena i en
liten kommun är ett stort beslut, och kan möta starkt motstånd eftersom det är en stor
kommunal utgift och påverkar många. Nu blev det inga våldsamma protester mot uppförandet
av Vasaliden, utan folk verkar ha litat på kommunpolitikerna och den allmänna opinionen är
att det var ett bra beslut. Det hade dock varit intressant att se hur händelseförloppet utvecklats
om invånarna i Hedemora varit starkt emot projektet, och hur det hade påverkat
beslutsprocessen.
Anledningen till att vi valde det här ämnet är att vi är intresserade av att fördjupa oss i den
kommunala beslutsprocessen, hur man på kommunal nivå går från ett förslag, beslutar i
frågan och sedan verkställer beslutet. Ett byggprojekt tyckte vi skulle vara det perfekta att
skriva om i det här fallet, då det är väldigt konkret, och allt är väldigt tydligt i protokollen.
Ämnet omfattar dessutom många olika förvaltningar och nämnder, vilket gör att vi fått se hur
det kan bollas fram och tillbaka mellan olika organisationsnivåer, och även mellan olika
instanser inom en och samma nivå. Valet av exemplet med Vasaliden Arena grundar sig i att
vi har en gruppmedlem från Hedemora som sett projektet på nära håll. Dessutom ansåg vi att
det var lättast att avgränsa, och undersöka ett projekt som redan är avslutat. Dels kunde vi ta
del av alla protokoll, från början till slut, och dels fick vi veta vilka motgångar projektet
mötte. Då Vasaliden blivit som en stolthet för kommunen så är det inte svårt att få tag på
information om anläggningen och projektet, då man vill marknadsföra det så mycket man
bara kan. Det var ju även en av grundtankarna, att marknadsföra Hedemora genom byggandet
av Vasaliden.
Resultat
Kommunen har gynnats ekonomiskt genom att Vasaliden drar in pengar både direkt och
indirekt. Dels genom evenemang, tävlingar, cuper och läger och dels genom att det drar folk
till Hedemora som nyttjar logi, restauranger, caféer och shopping i staden, vilket genererar
pengar till näringslivet och kommunen. Vasaliden har även satt Hedemora på kartan, vilket i
längden är gynnsamt och enligt kommunalrådet Ulf Hansson förväntas öka antalet inflyttande
och göra Hedemora mer attraktivt även för företagande.
En konsekvens är att det inte är helt ovanligt att sådana här projekt spräcker den tilltänkta
budgeten, vilket gör att man måste ta pengar nån annanstans ifrån för att färdigställa det. Av
vår intervju med Kjell Rosén, som ledde förprojekteringen, framgår att i det här fallet kan
överskridandet av budgeten ha lett till att andra projekt blivit tillbakahållna till förmån för
byggandet av Vasaliden Arena. Man kan dock inte säga att pengar tagits direkt från andra
projekt och gått till detta då det i så fall handlar om projekt som ännu inte lämnat
planeringsstadiet. Dessutom framhåller Rosén att det handlar om två olika budgetar, en
investeringsbudget – från vilken man fått pengar till byggandet av Vasaliden – och en
driftsbudget.
Beslutsprocessen från början till slut
Förslaget till att bygga om den naturliga ravinen till en idrottsanläggning kom från chefen för
kultur- och fritidsförvaltningen Kjell Rosén år 2004. 200 000kr avsattes till förprojekteringen,
vilket innebär allt förberedande arbete, exempelvis marknadsundersökning,
intresseförfrågningar och prisantydningar. Dessutom var man tvungen att göra två
markundersökningar för att fastställa huruvida marken i ravinen var viktbärande eller inte.
När uppförandet av en ishall hade diskuterats några år tidigare hade konklusionen nämligen
blivit den att en så pass stor och tung byggnad var en omöjlighet då marken var för sank.
När förprojekteringen var klar år 2005 lämnades ett konkret förslag in till kommunstyrelsen,
som i sin tur beslutade att ta frågan vidare till kommunfullmäktige. Under ett och ett halvt år
utreddes frågan, och diskuterades på kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och kultur- och
fritidsnämndens möten. Den 29 maj 2007 togs frågan upp i kommunfullmäktige, och trots att
somliga ledamöter yrkade på återremittering av frågan till kommunstyrelsen, så beslutades att
man skulle avgöra frågan där och då. Då omröstningen hölls gick bifallande sida ur det med
överlägsen majoritet, och man hade alltså beslutat att:
1
Vasaliden ska börja byggas, till en beräknad investering av 18 900tkr.
7 000tkr anvisas i 2008 års och 3 650tkr i 2009 års investeringsbudget.
2
Kultur- och fritidsförvaltningen ges i uppdrag att undersöka alternativa möjligheter till
medfinansiering.
3
Kommunstyrelsens serviceutskott ges i uppdrag att uppföra Vasaliden i enlighet med
presenterad förprojektering daterad 2005-10-31 och kompletterad med utredning
2007-04-02.
4
En extern projektledare/ konsult tas i anspråk för upphandling och vid behov för
löpande projekt.
5
Beslut tas av kommunstyrelsen innan fjärrvärmen fram till Vasaliden byggs ut.
6
Fortlöpande avrapportering om Vasalidens projekt och byggande ska ske till
kommunstyrelsens arbetsutskott var tredje månad.
(Bilaga 1)
Projektet skulle alltså finansieras med pengar ur kommunens investeringsbudget.
En investeringsbudget är den budget som omfattar de inkomster och utgifter som förväntas
komma av kommunens planerade investeringar. När vi har läst insändare i lokaltidningar som
berör frågan om Vasaliden, händer det att författarna blandar ihop investeringsbudgeten med
driftsbudgeten. En driftsbudget är budgeten som omfattar inkomsterna och utgifterna för att
driva kommunen, närmare bestämt kommunens verksamheter och inrättningar.
Ett exempel är byggandet av skolor. Till att bygga skolan tar man pengar ur
investeringsbudgeten, när skolan sedan är färdigställd och operativ tas pengar ur
driftsbudgeten till exempelvis underhåll, personalkostnader och inköp av material.
Några av de insändare vi läst menar att nerläggandet av skolor och äldreboenden beror på
byggandet av Vasaliden, men i och med att det handlar om två olika budgetar stämmer alltså
inte detta, vilket vi fick bekräftat efter intervjun med Kjell Rosén.
Trots att budgeten faktiskt sprack, och projektet kostade nästan åtta miljoner kronor mer än
man först räknat med, påverkades alltså inget av det som faller under driftsbudgeten. Däremot
kom kommunens framtida investeringsprojekt att påverkas genom att de hölls tillbaka för att
kunna använda de finansiella medlen till att färdigställa projektet med Vasaliden.
Som framgår av listan på beslut ovan fick kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att
undersöka möjligheter till medfinansiering av projektet. En stor medfinansiär var
riksidrottsförbundet, som bidrog med 700 000kr. I övrigt har man även slutit sponsoravtal
med flera olika företag med anknytning till Hedemora Näringsliv.
Som vi skrev i inledningen har detta varit en tidskrävande process, men trots att det från att
förslaget lades fram till att beslutet fattades gick över ett och ett halvt år, framhåller Rosén att
detta är en normal tidsram för ett projekt av den här storleken. Anledningen till att processen
är så lång är att frågan har gått igenom så många instanser. Från att det konkreta förslaget låg
på diskussionsbordet och fram till det att beslutet togs så genomgick det en viss förändring
och det är bland annat det som alla sammanträden och möten har handlat om.
För den som inte är insatt kan det verka som en ofantlig mängd möten och man kan ju undra
vad som egentligen försiggått. Saken är den att varje gång någonting ska ändras i planerna när
det gäller byggandet av en arena som Vasaliden, exempelvis tillbyggnaden av läktare, så
måste det naturligtvis ledas igenom en viss process av diskussion och beslutsfattande. För
övrigt så måste alla inblandade förvaltningar och nämnder få säga sitt i saken, bland annat
gymnasieförvaltningen som, i det här fallet, var med och diskuterade områdets
gymnasieskolors intresse för, användning av och tillgång till arenan.
Beslutet att bygga Vasaliden stämdes också av gentemot en barnchecklista, liksom många
beslut av den här sorten måste göra. Checklistan är ett slags verktyg som ska hjälpa
beslutsfattare att i största möjliga mån efterleva den internationella barnkonventionen i beslut
som direkt och indirekt rör barn och ungdomar. Det finns, med andra ord, vissa kriterier som
ska uppfyllas för att man ska vara säker på att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktande.
Så hela idén med Vasaliden, från att den föds som ett förslag och genom tillägg, ändringar och
kompletteringar till att den tar formen av ett beslut, bollas med andra ord fram och tillbaka för
att alla ska få säga sitt och för att beslutet ska fattas på rätt sätt och med en grundlig utredning
som underlag.
En kort tid innan invigningen av Vasaliden arena skulle hållas så bestämdes det att en
granskning av idrottsarenan skulle utföras. Anledningen till utredningen, som hölls av
kommunrevisionen i Hedemora kommun, var att projektet innehöll en mängd protokoll med
uppgifter som inte stämde överens samt att budgeten överskreds med över 40 procent.
Kommunrevisionen skickade därför ett antal frågeställningar de fann oklara till kultur- och
fritidsförvaltningen samt serviceförvaltningen (bilaga 2). Denna revision fungerade som en
slags kritisk självgranskning, så att de misstag som hade gjorts inte skulle komma att upprepas
vid framtida, liknande investeringar.
Svaren som man fick från de ovannämnda förvaltningarna var som det framgår av protokollet
uttömmande och besvarade väl de ställda frågorna. De båda förvaltningarna medger att det
varken fanns någon fastlagd rutin för projektbeskrivningen eller för en så omfattande
investering som Vasaliden Arena. Därför har man nu i Hedemora kommun infört en
”byggprocess” som ska hjälpa kommunen att undvika onödiga fördyringar samt ge bättre
förfrågning och upphandlingsunderlag i framtida investeringar (bilaga 3).
Diskussion
Det första som slog oss när vi började titta närmare på det här projektet var som vi nämnt
tidigare, den otroliga mängd tid som gått åt till att få fram ett konkret förslag som i
kommunfullmäktige bara kan ställas bifall mot avslag. Vi frågade oss om detta var normalt,
ska det verkligen behöva ta så lång tid att bara ta ”ett litet beslut”. Detta väckte frågan om hur
beslutsprocessen egentligen går till. Det var först efter att ha läst de protokoll som behandlar
frågan som vi förstod hur stort beslutet egentligen var, och hur mycket förberedelse som
krävdes. Ett exempel är listan på beredning(bilaga 1). Kjell Rosén förklarade att alla de datum
och paragrafer som är listade där är beslut om att ändra ursprungsplanen på något sätt.
Exempelvis frågan om läktare; Ska det finnas läktare alls? Hur ska de vara utformade? O.s.v.
Skulle man ta fram ett förslag som var komplett, och som rent teoretiskt sett borde få bifall i
alla nämnder, styrelser, och i kommunfullmäktige, så skulle det förmodligen gå fortare till
beslut. Vi kan däremot se att för att få fram ett så pass genomarbetat förslag skulle
förprojekteringen behöva vara mycket mer omfattande och extremt väl utarbetad och därför ta
desto längre tid. Alternativt skulle förslaget inte vara tillräckligt bra när man beslutade om
det, och bygget i sig skulle ta längre tid eftersom man skulle komma på förslag till
förbättringar i det stadiet istället för ett tidigare. Vi konstaterar därför att det antagligen måste
ta så här lång tid för att bli riktigt väl genomfört, och för att tillfredsställa så många som
möjligt.
Nästa sak vi reagerade på var de negativt inställda insändarna vi läst. Kunde det verkligen
vara så att kommunen tvingas lägga ned annan verksamhet för att kunna bygga Vasaliden?
När vi förstått att det handlade om två vitt skilda budgetar kände vi att kommunen skulle tjäna
på att dess invånare också förstod det här. Vi anser att man borde besvara sådan kritik genom
att förklara hur det egentligen fungerar. Detta skulle leda till att allmänheten får större inblick
både i politiken och i kommunens verksamheter och möjligen även skapa ett större förtroende
för kommunpolitikerna, då folk i mindre utsträckning skulle uppfatta det som att politikerna
hymlar med eller undanhåller saker.
Som det framgår i vårat resultat så kan dock andra projekt bli tillbakahållna, eller inte ens tas
upp som förslag, om man redan tagit ett beslut om att en så stor del av investeringsbudgeten
ska gå till projektet med Vasaliden, vilket indirekt kan komma att påverka annan verksamhet.
Som exempel kan man tänka sig att ett av de tilltänkta projekten som eventuellt blev
tillbakahållet, som följd av budgetöverskridandet, kunde ha varit något väldigt gynnsamt för
en specifik grupp i samhället som å andra sidan inte gynnas alls av byggandet av Vasaliden
Arena. Den generella uppfattningen från vår sida är dock att idrottsanläggningen gynnar de
allra flesta på något sätt, men framför allt att den gynnar kommunen som helhet.
Med hänsyn till syftet som vi valt för arbetet så ville vi utgå ifrån ett fall där ett stort beslut
tagits och som sedan berör många i kommunen och kan få utslag åt olika håll. Vi tyckte att
byggandet av Vasaliden i en liten kommun som Hedemora var ett ypperligt exempel på just
ett sådant fall och att det faktiskt kunde passa väldigt bra till vårt forskningsarbete. När vi
påbörjade vårt sökande efter svar så var vi relativt dåligt insatta i hur kommunpolitiker arbetar
och hur stora beslut hanteras. Allt eftersom arbetet utvecklats så har vi fått en betydligt klarare
inblick i vad som egentligen försiggår där inne i kommunhuset, hur processen går till och
varför saker och ting tar den tid de tar.
Under arbetets gång har vi eftersträvat att dra paralleller mellan sättet på vilket frågan
hanterats av det politiska systemet i detta reella fall och hur det politiska systemet på
kommunal nivå är uppbyggt enligt kurslitteraturen.
Något vi funderade på var hur mycket inflytande medborgarna egentligen har, ifall man
exempelvis skulle motsätta sig politikernas beslut. Plan- och Bygglagen, PBL, ger kommunen
rätt till planmonopol, vilket gör att ”kommunen kan bestämma hur mark ska användas och
bebyggas inom kommunens gränser”(Norén Bretzer, 2010, s.173). Vi drar därmed slutsatsen
att beslutet i det här fallet skyddas av PBL, vilket i så fall minskar medborgarnas inflytande.
Den lokala självstyrelsen(skl.se) är vad som möjliggjort för Hedemora kommun att utan
inblandning av staten ta beslutet om att bygga en ny idrottsanläggning. Eftersom kommunen
har planmonopol får de rent teoretiskt sett göra vad de vill med marken inom kommunens
gränser. De får dock inte överskrida några lagar. Skulle det komma fram att det ändå tagits ett,
ur laglig synpunkt, tvivelaktigt beslut, så kan detta överklagas – men bara inom en viss tid
efter beslutet klubbats igenom. ”Det är t ex så med beslut som fattats med stöd av den
allmänna kompetensen, att om de inte inom den föreskrivna tidsfristen(tre veckor) blir
föremål för överklagande och prövning, så gäller de, alldeles oavsett om de skulle ha blivit
bedömda som olagliga vid en prövning.”(Bäck & Larsson, 2006, s.228)
Vidare har vi resonerat kring vilken praktisk betydelse det har att Hedemora är en såpass liten
kommun. Norén Bretzer(2010) tar upp olika fördelar och nackdelar, såsom effektivitets- och
rättssäkerhetsaspekter i stora respektive små kommuner. Här pekas på att det i små kommuner
finns större möjlighet att påverka politiken, eftersom det är lättare att ta reda på vem som bär
ansvaret för politiska beslut, samt att det blir en mer personlig kontakt mellan medborgare och
kommunpolitiker. Dessutom poängteras att det är lättare att justera eventuella felprioriteringar
i en mindre kommun än i en större. Samtidigt som det finns fördelar med dessa små
kommuner, finns nackdelar som exempelvis att det inte finns ett lika stort utbud av allt från
vård, service, kultur och varor.
Så som vi har förstått det så är det inte alls ovanligt att kommunens projekt spräcker sina
respektive budgetar. I fallet med Vasaliden så överskreds budgeten med över åtta miljoner
kronor. Det verkar för oss oförståeligt varför man inte tar till en större marginal när man
lägger upp budgeten, och får oss att fundera på om man faktiskt inte ser de egentliga
kostnader som kommer att uppstå, eller om man väljer att förbise dessa för att de egentligen
inte ryms i kommunens investeringsbudget. Att överskrida en budget med nästan 43% ger oss
intrycket av att den var för optimistiskt satt från början.
I efterhand kan vi konstatera att det var en bra utgångspunkt att välja ett stort projekt i en liten
kommun. Det har varit relativt lätt att få tag i den information vi har behövt och vi är nöjda
med den kontakt vi haft med de hjälpsamma politikerna i Hedemora kommun. Både intervjuer
och det material dem sänt oss har varit mycket brukbart i våra efterforskningar. Berikade med
den kunskap vi nu sitter på anser vi emellertid att vi kunde ha kontaktat fler personer, både
politiker och andra. Det hade till exempel varit intressant att få en åsikt eller kommentar från
någon i gymnasieförvaltningen eller kanske en kort intervju med någon som representerar
rikssportförbundet, alternativt ett par berörda invånare. Detta för att få en bättre helhetsbild
och även höra åsikter både för och emot bygget.
Vi anser ändå att den här utgångspunkten varit användbar i vårt syfte att få en bättre inblick
både i det politiska systemet, och i den kommunala beslutsprocessen. Vår personliga åsikt är
att det politiska systemet i Hedemora kommun behandlat frågan enligt bokens alla regler och
att det är lätt överförbart till liknande fall i andra kommuner av samma storlek, då det
generellt sett är så här en kommunal beslutsprocess går till. Den enda aspekten av hela
beslutsprocessen som vi fortfarande tycker kan ifrågasättas är den optimistiska budgetering
som gjorts för projektet.
Något som vi i ett sent skede av våra efterforskningar fått reda på, är att kommunrevisionen
förutom kostnadsfrågan även var starkt missnöjda med resultatet av sin granskning, i vilken
det konstaterades ”att det inte finns någon fastlagd rutin för projektbeskrivning eller
fastställda rutiner för en så omfattande investeringsprocess”(bilaga 4).
Att i praktiken ha sett den kommunpolitiska organisationen, uppbyggnaden och
beslutsprocessen, efter att ha läst om det i kurslitteraturen, har gett oss tydliga svar på våra
frågeställningar, och gett oss inblick i hur och att kommunpolitiken fungerar i verkligheten –
inte bara i boken.
Referenslista
http://www.dt.se/nyheter/hedemora/1.3585837-vasaliden-leder-till-arbetsloshethttp://www.dt.se/nyheter/hedemora/1.3377399--rdquo-sa-har-skoter-man-inte-ett-kommunaltprojekt-rdquohttp://www.dt.se/nyheter/hedemora/1.3562394-vasaliden-en-skandalhttp://www.dalademokraten.se/Hedemora/2009/06/16/Vasaliden-dyrare-an-forvantat/
http://www.dalademokraten.se/Hedemora/2008/04/25/Oklarheter-kring-Vasaliden/
http://www.hedemora.se/kultur--fritid/sodra-dalarnas-idrottscentrum__603
http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/demokrati/darfor_ar_sjalvstyrelse_bra/vad_ar_k
ommunal_sjalvstyrelse
Bäck H., Larsson T. (2006). Den svenska politiken. Malmö: Liber.
Norén Bretzer, Y. (2010). Sveriges politiska system. Lund: Studentlitteratur.