Vindkraft i Gröninge
- mot folkets vilja?
Av:
Robin Öberg
Pontus Allinggård
Alexander Lundqvist
Amanda Boström
Linköpings universitet
Kurs: Det svenska politiska systemet
VT 2012
1
Inledning
I Regeringsformen står det skrivet att all makt i Sverige utgår från folket. Detta ska
fungera med hjälp av en representativ demokrati. I vissa frågor där stat eller kommun beslutar
finns dock starka reaktioner från befolkningen. Valet av representanter är det centrala i den
demokratiska processen, men för att all makt verkligen ska utgå från folket krävs möjligheter
att göra sina röster hörda när ett kommunalt beslut inte överensstämmer med en del av
befolkningens åsikter. Det exempel vi kommer använda oss av är när ett kommunalt beslut,
direkt för vissa och indirekt för andra, påverkar miljön i vilken man bor i, nämligen byggandet av
en vindkraftspark.
Som beskrivande exempel har vi beslutet att undersöka den pågående processen för att
bygga en vindkraftspark i ett område (Gröninge) i Kinda kommun. Här uppstår många
motstående intressen.
Syfte och frågeställning
Syftet med vår uppsats är att beskriva hur en vindkraftspark kommer till och analysera
kommunernas roll i processen. Intressekonflikter mellan enskilda medborgare, kommunen och
staten är det vi fokuserar på. Kommunens roll är det centrala, då de måste ta hänsyn till såväl
sina invånares specifika som statens övergripande intressen. Energiföretaget E.ONs påverkan är
stark, då de är de drivande i processen.
Hur stor påverkan har folkets vilja i beslutet om att tillåta att en vindkraftspark byggs
eller ej?
Hur stor frihet har egentligen kommunerna att själva bestämma över vad som ska ske
med deras mark?
Metod och källkritik
Vi har velat visa processen om hur beslutet kring denna vindkraftspark har tagit, och för
att visa hur detta beslut har tagits så har vi valt att använda E.ON:s egen hemsida som ett
exempel hur det går från en idé till verklighet. Vi har också använt miljöbalken som är den
ledande lagstiftningen kring vindkraftverk för att få en annan jämförande källa till detta beslut.
Det finns också en grupp av boende i denna kommun som inte var glada med dessa planer på
en vindkraftspark och samlade ihop medborgare som delade denna uppfattning. Vi har med
hjälp av intervju av Anne Lewenhaupt och deras insamlade information kring detta beslut fått
en klarare blick kring hur detta beslut påverkar båda sidor: Såväl E.ONs som
kommunmedborgarnas. Det har varit flera samrådsmöten mellan E.ON, medborgarna, Kinda
kommun och länsstyrelsen i Östergötland som denna grupp har samlat ihop som vi har tagit del
av. Fokus har legat på det allmänna samrådsmötet från den 17 januari 2012.
Vi har tagit upp en teori som kallas NIMBY som står för ”not in my Backyard” Den
holländske forskaren Wolsink har tagit denna teori kring vindkraftsverks byggnad. Vi hittade
denna teori i boken ”Vindkraft i teori och praktik” av Tore Wizelius, publicerad 2002.
Vi har använt oss av ett flertal artiklar, där subjektiviteten i vissa enskilda fall naturligtvis
kan ifrågasättas, men detta har vi vägt mot skrifter och uttalanden från aktörer med
motstående intressen.
E.ON är en bra källa då vi behövde en överblick av beslutet och exakt vad som beslutet
skulle ha för omfattning. Det negativa med att använda E.ON som en källa är att deras version
2
av vad företaget skall göra om beslutet går igenom är väldigt förskönad. E.ON försöker bland
annat att ändra utformningen av parken med högre höjd på kraftverken efter att beslutet togs i
förhandling. E.ON vill såklart sälja sin image som ett trevligt, effektivt och kanske en gnutta
miljövänligt energiföretag och därför blir då deras bild väldigt vinklad. Vi använde oss också som
sagt av medborgarnas protest grupp vilket också är en ytterst vinklad källa då medlemmarna
redan är kritiska till att beslutet skall genomföras och har till största intresse att sabotera för
E.ON och deras önskemål om en vindkraftspark. Vi har bara använt boken av Tore Wizelius i
mindre slaka i form av bara ett kapitel som handlar om NIMBY, och kan därför inte på ett
objektivt sätt bedöma boken i sin helhet.
Myndigheters hemsidor, såsom Energimyndigheten, Boverket och Regeringen har
använts för att förstå processen.
Vi har även tagit hjälp av ett par uppsatser som vi ansett vara av bra kvalité samt
undersökningar utförda från Telge Energi och SOM-institutet.
Bakgrund
Största delen av Sveriges energi kommer idag från vattenkraft som mäter 66Twh per år
följt av kärnkraft som mäter 56Twh per år så består den tredje delen av förnyelsebar energi av
21Twh per år varav 6 Twh består av vindkraft. Medvetenheten om att utvecklingen av
förnyelsebar energi är nödvändig ökar i och med att vi vet att övriga energikällor inte kommer
att räcka i all evighet. Sverige har uttalade mål om att en större andel av energin bör komma
från just förnyelsebara källor. Planen är att det från vindkraft i Sverige år 2015 ska produceras
minst 10 Twh per år och år 2020 ska den siffran vara 30 Twh per år. Sverige har således en
väldigt ambitiös vindkraftsatsning framför sig och för att lyckas med dessa mål har de
genomfört en del reformer.1
Sveriges nuvarande energipolitik innebär fortsatta satsningar på att bli miljövänliga samt
att minska klimatpåverkan. Regeringen skriver att “Sverige ska vara ett föregångsland” genom
att föra “en sammanhållen klimat- och energipolitik”. 2
Beslut om att förändra, och enligt de flesta förenkla, tillståndsprocessen togs år 2009
och dessa förändringar redogör vi för nedan.
Ett stort antal geografiska områden har utmärkts som riksintresse för vindkraft.
Energimyndigheten bedömer vilka områden som är väl anpassade för att bygga vindkraft på.
Utmärkningen av riksintressen är av rådgivande karaktär. 3 Tolv andra statliga myndigheter kan
utmärka områden som riksintressen, bl a Riksantikvarieämbetet som ansvarar för
kulturmiljövården.4
Sveriges kommuner bestämmer helt själva hur marken och vattnet inom kommunen ska
användas, men är ett område ett riksintresse ses det som att staten gör anspråk på marken. I
PBL står angivet att kommunen ska upprätta översiktsplaner för hur marken i framtiden bör
användas, och i dessa planer ska riksintressena tas i beaktande. 5 Avvägningen mot andra
riksintressen än för vindkraft komplicerar naturligtvis de kommunala planerna.
1
Intervju med Anne Lewenhaupt och dokument från medborgargruppen mottagna av henne.
“En sammanhållen klimat- och energipolitik - Översikt av regeringens arbete”
3
Energimyndigheten a)
2
4
Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.
3
Såväl riksintressen som kommunala översiktsplaner är till för att förenkla i frågor om
vindkraft, så att intressenter för sådana byggen får en tidig uppfattning huruvida projekt på
vissa platser är möjliga att genomföra eller ej. Planen är dock ej juridiskt bindande, utan ska ses
som en vägledande plan för olika myndigheter när ett beslut som rör mark- och vattenfrågor
ska prövas. I utförandet av översiktsplanen rådfrågas länsstyrelsen, dock är det ingen prövning
liknande den som sedan sker när marken väl ska användas till vindkraft. Samråd ska ske med
myndigheter och övriga berörda intressenter innan planen antas av kommunfullmäktige. 6
År 2009 utgjorde riksintressena sammanlagt cirka 2,2 % av Sveriges totala yta. 7
Desto mer vindkraft ett energiföretag producerar, desto fler elcertifikat får företaget.
Dessa kan ses som en form av subvention från staten eftersom de kan säljas vidare.
Förhoppningen är att mer vindkraftverk ska byggas. Detta är ett led i satsningen att bli ett
föregångsland inom miljövänlig elproduktion.8
Acceptansen av vindkraft i samhället kan tyckas enhetlig på ytan, men det går att
särskilja olika reaktioner när vindkraftsetablering kommer på tal. Wolsink är en forskare som
diskuterat ett fenomen kallat NIMBY: Not In My Back Yard. Fenomenet är enkelt att förklara:
Vindkraft är utmärkt, bara inte några vindkraftverk byggs där jag själv bor eller har andra
intressen. Wolsink diskuterar fyra olika NIMBY-reaktioner 9:
NIMBY A: Positiv till vindkraft, men inte i närheten av sig själv.
NIMBY B: Negativ till vindkraft.
NIMBY C: Positiv till vindkraft till en början, mer negativ vid konkreta planer.
NIMBY D: Negativ till planeringen av vindkraft, men ej till själva vindkraften.
En annan anledning till att folk är kritiska till vindkraft är att det kan påverka olika djur
negativt, det finns viss risk att vissa fågelarter kan drabbas då de lätt flyger in och kolliderar
med vindkraftverken , det gäller främst fåglar med långlivslängd och innefattar då främst olika
rovfåglar. 10
Undersökningar om vindkraft
Vi hittade ett par undersökningar om vad svenska hushåll tycker om vindkraftverkens
påverkan på miljön runt omkring dem och hur det påverkar dem både mentalt och fysiskt. I de
allra flesta undersökningar så visar sig vindkraften vara mycket populär och har en stark
ställning över vilken energi som svenska invånare föredrar. Energibolaget Telge Energi har
undersökt svenska hushålls inställning till varifrån de vill att deras el ska produceras - och
kommit fram till följande resultat11:
5
Energimyndigheten a)
Boverket a)
7
Energimyndigheten a)
8
Energimyndigheten b)
6
9
Sammanställningen är från Wizelius, Tore (2002).
10
11
“Vindkraft och fåglar: Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010”
Telge Energi pressmeddelande.
4
1. Vindkraft 26 %
2. Vattenkraft 23 %
3. Solkraft 20 %
4. Kärnkraft 12 %
5. Vågkraft 5 %
Undersökningen, som blev offentliggjordes i augusti 2011, pekar även på skillnader
mellan män och kvinnor, där de förstnämnda istället främst föredrar vattenkraft.
I en undersökning av SOM-institutet (Samhälle Opinion Medier) vid Göteborgs
universitet från 2011 frågas befolkningen om vilka energikällor de anser att det bör satsas mer
på. Andelen som svarar vindkraft ser ut att gå i ett vågmönster, där siffran för år 2010 var 66 %
efter att ha varit cirka 75 % enbart två år tidigare. Den enda energikällan som i undersökningen
slår vindkraften är solkraften.12
Det finns även undersökningar om hur vindkraften påverkar hushåll som ligger väldigt
nära vindkraftverken, där bostadsägarna har upplevt buller från rotorbladen. Detta är också
den största anledningen till varför invånare brukar vara skeptiska till vinkraften. Det låter som
att majoriteten av Sveriges befolkning är för vindkraft så länge som verken inte byggs i
närheten av deras bostad. Enligt en studie i utförd i Laholm i maj år 2000 stördes 20 % av
människorna mycket när de blev exponerade för ljudnivån 37,5-40,0 dBA. Den A-vägda
ljudnivån (en viss ljudnivå som bestäms utifrån var störningen kommer från, och var testandet
sker, som bullret inte får överstiga) var dock bara en förklaring till bullerstörning och starkare
samband erhölls mellan störning och respondenternas störning av den svischande karaktären i
ljudet.13 Vissa bostadsägare stör sig också på att utsikten har förändrats och att möjligen värdet
på huset minskar på grund av dessa vindkraftsverk.14
Slutsatsen i alla undersökningar visar dock att många av Sveriges invånare ställer sig
positiva till vindkraft även om energikällan har vissa bi-effekter i form av buller samt ändrad
utsikt. Det är ändå en väldigt miljövänlig energikälla och det är egentligen bara läget på dessa
parker som kan vara ett störande moment för bostadsägarna. Idag har vi också fått alltmer
kunskap inom området, vilket också skapar mer positiva attityder till beslut om vindkraft.
Tillståndsprocessen
Fram till den första augusti 2009 behövdes tillstånd enligt både PBL (Plan- och bygglag)
och Miljöbalken för att få sätta upp större vindkraftverk. Ändringarna av 1998 års Miljöbalk som
trädde i kraft år 2009 betyder dock att kravet på dubbla prövningar togs bort, då tillstånden
prövades utifrån i stort sett samma parametrar. Praktiskt innebär detta att om det krävs
tillstånd enligt Miljöbalken, så försvinner kravet på tillstånd enligt PBL. 15
12
Hedberg, Per & Holmberg, Sören: “Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2010:
Forskningsprojektet Energiopinionen Sverige”, 2011, SOM-rapport nr 2011:29.
13
Pedersen, Eja & Persson Waye, Karin (2002).
Göteborgsposten: Debattartikel av Elisabeth von Brömsen & Jonny Fagerström från Föreningen
Svenskt Landskapsskydd. Länk hittas i källförteckning.
14
5
Miljöbalken reglerar verksamheter som på något vis är skadliga för bl a växt- och djurliv,
men även verksamheter som kan förstöra kulturminnen eller som medför buller och andra
störande moment för närboende. Praktiskt innebär detta att om det krävs tillstånd enligt
Miljöbalken, så försvinner kravet på tillstånd enligt PBL. Vindkraftsparker kräver prövning enligt
Miljöbalken, då det genom skuggbildning, starka ljus och buller stör boende i närheten i
enlighet med kapitel 9 § 1, men även då bygget kräver mark där t ex utrotningshotade djur
lever.
Tillståndsprocessen är, trots förenklingarna som slopar kravet på bygglov, relativt
långdragen. Då kommunen tidigare kunde själva besluta om bygglov, och därmed på så sätt ha
en möjlighet att säga nej till förslag, fanns en risk att lagförändringarna skulle innebära en
minskning av kommunens makt. Detta löstes dock genom att vindkraftverk som kräver tillstånd
enligt Miljöbalken enbart kan uppföras om kommunen i fråga har tillstyrkt det. 16 Det är inte
möjligt att överklaga det kommunala vetot i sak, även om det via kommunallagen kan vara
möjligt att pröva om beslutet ryms inom lagen. En bedömning av lämpligheten att använda eller
inte använda det kommunala vetot är enligt Miljöbalken inte möjligt. 17
Miljöbalken reglerar en rad olika samråd med myndigheter, berörda kommuner och
invånare. Företaget som ska sätta upp vindkraftverken är den som ska ordna dessa samråd.
Företagets ansökan om tillstånd lämnas in till Länsstyrelsen. Ansökan ska innehålla en
miljökonsekvensbeskrivning, där vindkraftverkens påverkan på miljön ska beskrivas och visas
vara på en acceptabel nivå. Här ger länsstyrelsen sina synpunkter i ett tidigare läge vilket ger
chans till önskvärda kompletteringar innan ansökan lämnas in.
När tillståndsansökan anses komplett kungörs den i aktuell dagspress för att ge
allmänheten att en chans att yttra sig. En miljöprövningsdelegation hos Länsstyrelsen tar sedan
ett beslut i frågan, då detta rör sig om miljöfarlig verksamhet, s k B-objekt i fråga om vindkraft.
Beslutet ska grunda sig i en bedömning av såväl miljökonsekvensbeskrivningen som utfallet av
de samråd som ägt rum.
Överklagan från den eller de som går beslutet emot lämnas in till miljödomstol och
eventuellt vidare till miljööverdomstol.18
Vindkraftprojekt Gröninge
Energiföretaget E.ON har långt gångna planer på att bygga en vindkraftspark söder om
Horn och Hycklinge i Kinda kommun, ett område kallat Gröninge som är beläget i södra
Östergötland nära gränsen till Småland. 19 Området i Kinda kommun är känt för sin tyska
turistnäring som står för en av de största inkomstkällorna till bygden tack vare den vackra
naturen, stillheten och tystnaden som lockar. Det finns även en hel del tyskar som efter att
besökt bygden valt att stanna kvar och bosatt sig i Horn eller i Hycklinge. Att bygga dessa
vindkraftverk kan göra så att bygden förlorar stora delar av sin turistnäring vilket kan få
negativa konsekvenser för bygdens ekonomi. De som har gjort störst motstånd mot planerna är
15
Prövning av vindkraft 2008/09:146
Regeringen, Miljödepartementet (2009): “Utbyggnaden av vindkraft”
17
Hagberg, Måns (2009).
18
Norén Bretzer, Ylva (2010).
16
19
E.ONs hemsida.
6
personer bland den tyska lokalbefolkningen men även de som har semesterhus i området då
detta förstör idyllen om det lugna tysta livet på landet och sänker värdet på deras fastigheter. 20
Sommaren 2009 diskuterades ärendet med markägare. I dåläget fanns ett par olika
markägare, men genom ett beslut som senare togs om att enbart gå vidare i tillståndsprocessen
för vissa områden är det i dagsläget enbart Riddarhusets stiftelse som berörs. Under hösten
samma år påbörjades vindmätningar och det anordnades samrådsmöten med myndigheter.
Närboende informerades även om planerna på en vindkraftspark i området. Därefter gjordes
under två års tid olika mätningar. Först i september 2011 var mätningarna klara och beslut togs
om att fortsätta med tillståndsprocessen för att få klartecken för bygget. Diskussioner fortsatte
med Länsstyrelsen i Östergötland och Kinda kommun, men även Länsstyrelsen i Kalmar och
Vimmerby kommun har lämnat sina synpunkter på den eventuella vindkraftsparken.
Närboende informerades ytterligare om planerna, som då hade blivit något mer konkreta än
två år tidigare. Det har i skrivande stund påbörjats en miljökonsekvensbeskrivning och planen är
att den ska lämnas in under sommaren 2012. E.ON hoppas sedan på att tillstånd beviljas
sommaren 2013, så att bygget på påbörjas under slutet av år 2013 alternativt början av år
2014. Detaljplaner på vindkraftsparken saknas, dvs det finns ännu inga exakta planer på hur
många vindkraft som ska byggas och naturligtvis inte heller deras exakta positioner. I dagsläget
planeras det för upp till 32 vindkraftverk med en höjd på upp till 225 meter. 21
Kinda kommuns roll i processen är central, då byggnationen inte har en chans att
komma till om kommunen ej godkänner det. Den största delen av kommunens roll ligger dock
längre bak i tiden, där Kinda kommun har en vindkraftsplan från 2009, vilken föregick av år
2004 av en översiktsplan över hur marken inom kommunens gränser är möjlig att använda. 22
Processen som leder fram till en kommunal översiktsplan liknar tillståndsprocessen för
vindkraft, där samråd med länsstyrelse och andra kommuner ske. Även med enskilda
medborgare och andra intressenter som har ett väsentligt intresse ska kommunen samråda.
Efter dessa samråd ställs förslaget på översiktsplan ut, där vem som helst kan yttra sig i frågan
och ge sina synpunkter. Statens intresse framförs av länsstyrelsen, som sedan ger ett yttrande
till översiktsplanen utifrån faktorer såsom hur kommunen hanterat riksintressen, diskussioner
med övriga berörda kommuner samt miljökonsekvensfrågor. 23 I Kinda kommun är de flesta
oroade för fladdermössen som riskerar att dö ut i och med dessa vindkraftverk. I Sverige är alla
fladdermöss fridlysta och får ej störas utan tillstånd. I Kinda kommun finns den rödlistade
Barbastell-fladdermusen som är utrotningshotad och detta kan även bli ett problem i
upprättandet av vindkraftverken.24 I Kristianstad så hade de samma problem med barbastellfladdermusen och vindkraftsparken blev aldrig av då arten är så extremt hotad i Sverige. 25
I vindkraftsplanen tas översiktliga mål upp för utbyggnationen av vindkraften där
utgångspunkten är hur mycket energi som ska produceras. Målen i planen sätts till att 50 Gwh
20
Anne Lewenhaupt.
21
Minnesanteckningar samrådsmötet 17 januari 2012
Vindkraftsplan Kinda Kommun, 2009.
22
23
Boverket b)
24
Naturhistoriska riksmuseets hemsida
7
årligen ska produceras vid år 2015 och 100 Gwh vid år 2020. Vidare konstateras det i
vindkraftsplanen att detta bör leda till att ett tiotal vindkraftverk ska byggas till 2015 och
tjugotal till år 2020, detta enligt beräkningar gjorda av Uppsala universitet (anlitade av
Energimyndigheten). I dagsläget finns inga vindkraftverk i kommunen. Länsstyrelsen yttrade sig
i frågan om vindkraftsplanen och var positiv till planen i stort. I fallet med Gröninge
vindkraftspark har Kinda kommun kopierat riksintresset och använt det som grund för sin
kommunala översiktsplan.26
Det senaste samrådsmötet ägde rum 17 januari 2012, där cirka 170 närboende,
tjänstemän från Kinda kommun och Länsstyrelsen samt politiker från Kinda kommun deltog.
Under frågestunden på samrådsmötet bekräftas även detta enligt protokollet av en
representant från kommunen, som förklarar att i vindbruksplanen från år 2009 rakt av kopierat
de områden som finns inom Kinda kommun som Energimyndigheten utpekat som riksintresse
för vindkraft. Kommunrepresentanten påpekar även att det vore märkligt för kommunen att
använda sitt veto i frågan, då vindbruksplanen lagts upp genom ett demokratisk förfarande. 27
De närboende har opponerat sig mot stora delar av planerna som E.ON har lagt fram.
Från samrådsmötet 17 januari 2012 märks i protokollet att många är emot projektet och dess
utformning. Medborgarna i området har startat en grupp där de diskuterar en alternativ plan
som kan ersätta E.ONs. De närboende vill förminska antalet vindkraftverk till 15 och ha en
maxhöjd på vardera vindkraftverk på 150 meter. Medborgargruppens förslag leder till att
vindkraftverken centreras mer till ett geografiskt mer avgränsat område.
De som blir drabbade av byggnationen vill att det ska finnas möjlighet att få ekonomisk
ersättning för deras förlorade inkomster i form av bygdepeng från E.ON. De vill även att det ska
finnas möjlighet till lokaltägande i ett eller flera verk för att man ska kunna få igen de förlorade
intäkterna till bygden. En namninsamling pågår nu för att få igenom kraven. 28 I en artikel i
Corren uttalar sig Björn Person, regionchef vid E.ON, rörande den eventuella bygdepengen.
Persson anser att lagar, regler och planer ska vara avgörande, och inte ekonomiska incitament,
för prövningen huruvida vindkraftsparken ska byggas eller ej. Persson anser att det kan
uppfattas som mutor, eftersom kommunen har möjlighet att sätta press på E.ON via sitt veto. 29
För att försöka visa och förklara hur en vindkraftspark ser ut och “fungerar” anordnades
av E.ON ett studiebesök till Orrefors i Nybro kommun för alla intresserade. Detta gjordes för att
det kan vara svårt för invånarna att förstå vad en vindkraftspark verkligen innebär i fråga om bl
a buller och förstörelse i landskapsbilden.30
25
“Mopsig fladdermus stoppar vindkraft“, Kristianstadsbladets nätupplaga.
26
Minnesanteckningar samrådsmötet 17 januari 2012.
Minnesanteckningar samrådsmöte 17 januari 2012.
28
Dokument från Anne Lewenhaupt i medborgargruppen.
27
29
30
Östgöta Correspondenten, 2012-03-20, s. A4-A5. Journalist: Torbjörn Lindqvist.
Östgöta Correspondenten, 2012-03-20, s. A4-A5. Journalist: Torbjörn Lindqvist.
8
Diskussion
Vi som befolkning vill alltid vara med i beslutsfattande, vi vill ha insyn i beslut i den
demokrati vi lever, och rätten att tycka till i beslut som tas för oss som samhälle. Staten tar
beslut för det stora hela men vet inte vad som är bäst för kanske kommunerna, som tar beslut
för sin egen kommun. Det är däremot inte att lätt att överklaga beslut tagna av kommunen som
medborgare inte gillar även om möjligheten finns. I och med att kommunen är folkvald så ska vi
också vara delaktiga i de beslut som fattas och inneha rätten att påverka dessa. Även fast vi har
dessa rättigheter så tar ibland mycket lång tid att överklaga dessa beslut och i vissa fall blir
befolkningens röst hela ignorerad.
Eftersom kommunen har veto i frågan om vindkraftverk med stöd i Miljöbalken (som är
en speciallag) är Kommunallagen inte längre användbar. Om kommunen tar beslutet att
tillstyrka byggnation är det enligt Miljöbalken inte heller möjligt att överklaga det specifika
kommunala beslutet. Istället måste tillståndsbeslutet från Länsstyrelsen överklagas. Då
länsstyrelsens beslut till mångt och mycket tas med grund i en omfattande
miljökonsekvensbeskrivning, kan det för enskilda medborgare vara en övermäktig uppgift att
påvisa brister i beslutsunderlagen.
Då kommunfullmäktige är folkvald ställer det krav på att den ska representera invånarna
i kommunen. Frågan kompliceras av två faktorer:
1) Vem av invånarnas intressen ska kommunen främja? Om ett fåtal berörs relativt
kraftigt, medan andra är indifferenta i det enskilda beslutet, hur ska kommunen då agera? Då
vindkraft av många ses som något det bör satsas på kan det tyckas krävas att en del
förändringar sker, vilket är svårt att genomföra utan att åtminstone ett fåtal får det sämre.
Dessutom finns en markägare som försöker få bra betalt för att låta E.ON bygga
vindkraftverken.
2) Sverige som land har ambitiösa mål i satsningen mot mer förnyelsebar energi och om
dessa ska genomföras måste vissa kommuner självklart tillåta att vindkraftverk byggs på deras
mark. Kommunens skyddande av lokala intressen ställs således mot statliga intressen. NIMBYreaktionerna blir här tydliga, där de flesta undersökningar tyder på att majoriteten är överens
om att de övergripande målen för Sveriges satsning på förnyelsebar energi är av godo, men det
är trots det ett betydande motstånd inom närboendet mot vindkraftbyggen, inte bara i fallet
med projekt Gröninge. Energimyndighetens indelning i riksintressen kan ses som ett försök att
minska friktionerna mellan kommuner i dessa frågor. För att målen ska uppnås kan därför en
samordning från statens sida, om här än enbart rådgivande, vara nödvändig.
Genom att gå på samrådsmöten i frågor som vindkraftsparker kan enskilda medborgare,
om inte få bygget stoppat, så åtminstone påverka omfattningen och den slutgiltiga
utformningen av projekten. Det blir dock stora intressekonflikter mellan medborgare som ser
till sina personliga intressen, företagen som oftast ser till frågor rörande avkastning, kommuner
som ser till sin kommuns bästa, och staten som försöker genomföra stora satsningar där vissa
kommuner kommer behöva ha vindkraftverken inom sitt geografiska område för att
energimålen ska uppfyllas.
Då vindkraftsplanen antogs med något form av stöd från berörda parter, om än kanske i
form av att klagomål inte lades fram, har det funnits stöd för att vindkraften i området ska
byggas ut. Det är rimligt att anta att vindkraftsplanen togs emot relativt positivt eftersom det är
svårt att förstå vad vindkraftverken egentligen kommer innebära för en viss enskild individ. När
9
ett energiföretag sedan väl försöker sätta igång byggandet av vindkraftverken blir invånarna
mer negativa då de tydligt ser vilka specifika problem vindkraftverken innebär. Därför är NIMBY
C-effekter sannolika.
Kinda kommuns vindkraftsplan från 2009 upprättades för att märka ut områden där
vindkraft är lämplig att bygga. Invånarnas chans att påverka sådana här beslut kan därför ofta
visa sig ligga relativt långt tillbaka i tiden. Då samråd även här har ägt rum med berörda parter
fanns här möjligheter att påverka utformningen av planen. Planen är dock väldigt översiktlig
och diskuterar byggnation av betydligt färre antal vindkraftverk än de 32 som E.ON önskar.
Därmed är det möjligt att vända på diskussionen: Att invånarna inte tydligare opponerade sig
under samråden inför vindkraftsplanen kan bero på att ett tiotal vindkraftverk i kommunen år
2015 inte sågs som ett problem. När vindkraftsplanen sedan är antogs är det möjligt att
argumentera för att kommunen har en plikt att följa den, då den antagits på demokratisk väg,
även om den enbart är rådgivande.
Då länsstyrelsen är statens högra hand på regional nivå och samtidigt är de som beslutar
i frågan kan en del diskussioner vems intressen de helst vill främja. Då det till viss del finns en
intressekonflikt mellan staten och en enskild kommun när vindkraftverk ska byggas kan det
tyckas märkligt att beslutet fattas av en del av staten.
Den historiskt starka kommunala självstyret finns således kvar i och med vetorätten.
Därmed har kommunen den slutgiltiga makten i frågan om vad som ska ske med deras mark,
även om de måste ta in åsikter och yttranden från många olika håll och bli en slags medlare i de
intressekonflikter som uppstår.
Folket vilja har en relativt stor påverkan, då protester från deras håll i fallet med projekt
Gröninge lett till avsevärda minskningar av vindkraftsparkens omfattning. Då det trots allt är
kommunen som sitter vetot blir folkets påverkan störst i tidigare lägen, främst valet.
10
Källor
Omslagsfoto
Johan Erlandsson
http://www.ecoprofile.se/thread-1989-Kooperativa-krafter-okar-andelen-vindkraft-pa-Gotlandtill-40-.html
Hämtad: 2012-03-21
Böcker
Wizelius, Tore: “Vindkraft i teori och praktik” s. 214, 2002, Studentlitteratur, Lund
Norén Bretzer, Ylva: “Sveriges politiska system”, 2010, upplaga 1:1, Studentlitteratur AB, Lund.
Internetlänkar
Boverkets hemsida:
a) http://www.boverket.se/Planera/Kommunal-planering/Oversiktsplanering/
b) http://www.boverket.se/Planera/Kommunalplanering/Oversiktsplanering/Oversiktsplaneprocessen/
Hämtad: 2012-03-17
Energimyndigheten
a) http://energimyndigheten.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-avvindkraft1/Riksintresse-vindbruk-/
b) http://energimyndigheten.se/elcertifikat
Hämtade: 2012-03-17
“En sammanhållen klimat- och energipolitik - Översikt av regeringens arbete”:
Informationsmaterial från Miljödepartementet och Näringsdepartementet, 2012-03-13.
Internet: http://regeringen.se/content/1/c6/18/83/19/c7f79f73.pdf
Hämtad: 2012-03-21
E.ON: Projekthemsida
http://www.eon.se/Om-EON/Om-energi/Energikallor/Vindkraft/Vindkraftprojekt/Groninge/
Hämtad: 2012-03-13
Eriksson, Mats O.G.: “Vindkraft och fåglar: Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010”. MK
Natur- och Miljökonsult HB.
http://www.miljosamverkan.se/upload/Regionkanslierna/Milj
%C3%B6samverkan/Kurser/Vind6-7dec10_9_F%C3%A5glar_V_Gotaland%206-7_dec.pdf
Hämtad: 2012-03-21
Hagberg, Måns (2009): “Nya regler för prövning av vindkraft från 1 aug 2009”, Högskolan på
Gotland. http://cvi.se/uploads/pdf/Kunskapsdatabas
%20samhalle/tillstandsprovning/miljotillstand/Nya%20regler1aug%20rev%20feb%202010.pdf
Hämtad: 2012-03-17
11
Hedberg, Per & Holmberg, Sören: “Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2010:
Forskningsprojektet Energiopinionen Sverige”, 2011, SOM-rapport nr 2011:29.
http://www.som.gu.se/digitalAssets/1357/1357253_energi-1999-2010-hela.pdf
Hämtad: 2012-03-21
Minnesanteckningar samrådsmötet 17 Januari 2012
http://www.eon.se/upload/eon-se-20/dokument/om_eon/om_energi/energikallor/Vindkraft/V-1201-11_PM_minnesanteckningar
%20samradsmote_Groninge20120117.pdf
Hämtad: 2012-03-13
Naturhistoriska riksmuseet
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/daggdjur/fladdermoss.169.html
Hämtad: 2012-03-21
Pedersen, Eja & Persson Waye, Karin (2002): “Störningar från vindkraft: undersökning bland
människor boende i närheten av vindkraftverk. Slutrapport: Del 3 huvudstudie”, Avd. för
miljömedicin, Göteborgs universitet.
http://cvi.se/index.php?page=stoerningar-fran-vindkraft-undersoekning-bland-maenniskorboende-i-naerheten-av-vindkraftverk-slutrapport-del-3-huvudstudie
Hämtad: 2012-03-21
Prövning av vindkraft 2008/09:146
http://www.regeringen.se/sb/d/11839/a/123689#item123687
Hämtad: 2012-03-17
Regeringen, Miljödepartementet: “Utbyggnaden av vindkraft”, publicerad 12 februari 2009,
uppdaterad 12 februari 2009. http://www.regeringen.se/sb/d/2448/a/120444
Hämtad: 2012-03-17
Telge Energi pressmeddelande: “Svenska kvinnor vill ha vind i eluttaget“, 2011-08-01
http://www.telgeenergi.se/Privat/Om-oss/Pressrum/Press/Svenska-kvinnor-vill-ha-vind-ieluttaget/
Hämtad: 2012-03-21
Vindkraftsplan Kinda Kommun, 2009.
http://www.kinda.se/download/18.1a95f7bc121e4b1443580006149/Vindkraftsplan+juni+2009
+utst%C3%A4lln.pdf
Hämtad: 2012-03-17
12
Tidningsartiklar
“Mopsig fladdermus stoppar vindkraft“, Kristianstadsbladets nätupplaga. Publicerad 9
december 2011 12.26, uppdaterad 9 december 2011 14.08.
http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1588951/Mopsig-fladdermus-stopparvindkraften.html
Hämtad: 2012-03-21
“Vindkraft minskar värdet på villor”, Göteborgsposten: Debattartikel av Elisabeth von Brömsen
& Jonny Fagerström från Föreningen Svenskt Landskapsskydd.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.471982-vindkraft-minskar-vardet-pa-villor
Hämtad: 2012-03-21
Östgöta Correspondenten, 2012-03-20, s. A4-A5. Journalist: Torbjörn Lindqvist.
Övriga
Miljöbalken (1998:808) inklusive senare tillägg
Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.
Intervju med Anne Lewenhaupt (Datum: 2012-03-12) och dokument/protokoll från
medborgargruppen mottagna av henne.
13