LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Statsvetenskap
Elin Wihlborg
2013-02-11
Kursanvisningar: 733G16 Det svenska politiska systemet
(Statsvetenskap 1), VT 2013 (7,5 hp)
Undervisande lärare
Bo Persson
Elin Wihlborg (kursansvarig)
Mattias Örnerheim
Beskrivning
Delkursen behandlar svensk politik och förvaltning avseende lokala, regionala och nationella
processer. Särskild vikt läggs vid den politisk historiska utvecklingen och samspelet mellan
politik och förvaltning. Delkursen fokuserar på principiella särdrag i det svenska politiska
systemet och deras relation till centrala idéer inom politisk teori.
Mål
Efter avslutad kurs ska den studerande:
-
-
besitta kunskaper om grundläggande strukturer i det svenska politiska systemet,
kunna redogöra för centrala och kritiska situationer i den moderna politiska historien
och vad dessa betytt för hur svensk politik och förvaltning är organiserad och
strukturerad idag,
skriftligt kunna redogöra för och reflektera kring såväl empiriska som principiella
aspekter av svensk politik och förvaltning,
kunna analysera politiska händelser i relation till det svenska politiska systemets
särdrag och historiska utveckling,
kunna analysera och förhålla sig till olika förklaringsansatser inom svensk politik och
förvaltning,
besitta ett kritiskt förhållningssätt till argument och tolkningar av olika
förvaltningsmodeller och politiska förlopp.
Examination
Examinationen på kursen ”Det svenska politiska systemet” består av:
- en skriftlig tentamen
- författande av en kortare uppsats i grupp
- författandet av en individuell inlämningsuppgift
- aktivt deltagande vid samtliga seminarier, frånvaro föranleder komplettering
Litteratur
Möller, Tommy (2011). Svensk politisk historia. Lund: Studentlitteratur.
Norén Bretzer, Ylva (2010). Sveriges politiska system. Lund: Studentlitteratur.
Sveriges Grundlagar.
Kommunallagen (SFS 1991:900).
Schema (för tider och salar se Time Edit)
Föreläsning 1
Introduktion till kursen och gruppuppgift.
(Norén Bretzér, kap. 1)
Föreläsning 2
Den svenska demokratins framväxt.
(Möller kap. 1-5)
Föreläsning 3
Den svenska konstitutionen
(Norén Bretzer, kap. 2; Sveriges grundlagar)
Föreläsning 4
Välfärdsstatens framväxt
(Möller, kap. 6-11)
Föreläsning 5
Den kommunala självstyrelsen
(Norén Bretzer, kap 7; Kommunallagen)
Föreläsning 6
Parlament och lagstiftning
(Norén Bretzer, kap. 3)
Föreläsning 7
Regering och statsförvaltning
(Norén Bretzer, kap. 4)
Föreläsning 8
Regionalisering och europeisering
(Norén Bretzer, kap. 6 & 9; Kommunallagen)
Seminarium 1 (i mindre grupper, se time-edit)
Svensk politik. Se instruktioner nedan.
Föreläsning 9
Granskning och utvärdering
(Norén Bretzer, kap. 5 & 8)
Föreläsning 10
Den svenska modellens kris
(Möller, kap. 12-15)
Föreläsning 11
Svensk politik i globaliseringens tidevarv
(Möller, kap. 16-19; Norén Bretzer, kap. 10)
Seminarium 2 (i mindre grupper, se time-edit)
Redovisning av grupparbete. Se instruktioner nedan.
Tider för skriftlig tentamen och omtentamen, se time edit.
Formen för tentamen och studietekniska tips kommer att tas upp vid den första och sista
föreläsningen.
Seminarieanvisningar och instruktioner till uppgifter
Seminarium 1: Textseminarium
Till detta seminarium skall studenterna ha läst kapitel 1-3 i Möllers bok samt kapitel 1-3 i
Norén Bretzers bok. Seminariet kretsar kring centrala begrepp inom området svensk politik.
Diskussionen utgår i första hand från följande frågor:
1. Vilken roll har folkrörelserna haft för uppbyggnaden av det svenska politiska
systemet, och hur kan deras roll i svensk politik idag beskrivas?
2. På vilket sätt kommer olika demokratiska värden och principer till uttryck i det
svenska politiska systemet?
3. Vad betyder det att Sverige har både lokalt självstyre och en relativt stark centralmakt?
Vilka praktiska konsekvenser kan det få?
4. Hur kommer principen om maktdelning till uttryck i det svenska politiska systemet?
Inför seminariet skall du också skriva en kort reflekterande text utifrån en av frågorna ovan
(ca 1,5 sida). Inlämning i samband med seminariet.
Seminariet inleds med en kort diskussion om gruppuppgiften. Ni behöver inte vara helt klara
med valet av frågeställningar och avgränsningar men ha gärna förslag på vad ni vill välja för
uppgift, d.v.s. vilket typ av eller exempel på fråga som ni vill jobba med.
Seminarium 2: Behandling av gruppuppgift
För att ni ska få en inblick i hur det svenska lokala/regionala politiska systemet fungerar i
praktiken skall ni i grupp (3-4 personer per grupp) beskriva och analysera ett fall ur ett
praktiskt perspektiv. Det innebär att ni ska utgå från en fråga (ett ”forskningsproblem”) på
lokal eller regional nivå och beskriva hur frågan hanterats av det politiska systemet. En central
del av uppgiften är att avgränsa och problematisera er fråga för att kunna göra den hanterlig
inom den tid och det textutrymmet som står till ert förfogande.
För att lösa uppgiften behöver ni samla in skriftligt material och/eller intervjudata. Ni kan till
exempel använda er av kommunala dokument och tidningsartiklar tillgängliga på Internet
eller kontakta förvaltningar för att få ut handlingar, exempelvis budget, organisationsplan,
utvärderingar etc. Ni kan även intervjua förtroendevalda och tjänstemän med anknytning till
er fråga. Analysen skall baseras på relevanta delar av kurslitteraturen, i första hand Norén
Bretzer, samt ytterligare någon litteratur (t.ex. en bok eller en artikel) som ni själv får välja.
Ni kan få litteraturtips på den webbplats som hör till Norén Bretzers bok. Fokus skall ligga på
de principiella aspekter som avspeglas i den praktik ni studerar.
Redovisningen sker dels genom författandet av en skriftlig uppsats på (4000-5000 ord), dels
genom en muntlig presentation. Samtliga i gruppen skall delta i en presentation under 10
minuter. Ni rekommenderas att använda hjälpmedel inför detta. Under seminariet skall ni
även diskutera varandras uppsatser med fokus på hur de kan förbättras. Ni skall läsa samtliga
uppsatser i er seminariegrupp och förbereda förbättrande kommentarer på en av uppsatserna.
Er gruppuppsats bör innehålla följande:
• Titelsida med samtliga författares namn, seminariegrupp och titel på uppsatsen
• Inledning (inklusive rapportens syfte och tydliga frågor)
• Tillvägagångssätt (metoder) och vilket material ni har använt er av för att hantera era
frågor. Källkritik.
• En kort bakgrundsbeskrivning om frågan ni tar upp
• Redovisning av resultat från er undersökning.
• Slutsatser och diskussion utifrån ett principiellt resonemang (jämför med litteraturen).
• Referenslista och källor (gör även korrekta källhänvisningar i den löpande texten).
Uppsatsen skickas elektroniskt till Caroline Olstrand ([email protected]) senast
onsdagen den 20 mars kl. 12. Skriv som rubrik i mailet rapportinlämning ”Statsvetenskap 1 +
seminariegrupp”. Bifoga er uppsats i form av en PDF-fil med en titel som beskriver
innehållet, alltså inte ”inlämning” eller liknande. (ange även seminariegrupp på titelsidan).