Uppgift 1 i Kalkyldifferens
I ”kristall”-avdelningen i ett företag tillverkas bl a en ljusstake som består av en förgylld
kopparstake och två kristallkulor vid namn Hot Stuff. Normalt tillverkas 2000 Hot Stuff per
månad men under augusti tillverkades 2200 av detta märke. Det fanns inga in- och utgående
balanser i produktion och lager. För tillverkningen under augusti gällde:
600 meter förgylld kopparrör köptes till kostnaden 84 000 kr
4500 färdigslipade kristallkulor skaffades till en total kostnad av 108 000 kr
1000 timmar arbetades med stakarna till en total kostnad av 100 000 kr
Faktisk rörlig tillverkningsomkostnad i produktionen var 30 000 kr
Företagets omkostnader (såväl fasta som rörliga) fördelas på basis av direkta arbetstimmar.
Standardkostnaden för ljusstaken ”Hot Stuff” är följande:
Material
Direkt arbete
TOR
1/4 meter kopparrör till kostnaden 160 kr/m
2 st slipade kristallkulor till kostnaden av 25 kr/st
1/2 timme per ljusstake till kostnaden 90 kr/tim
1/4 maskintimme till kostnaden 60 kr/tim
40 kr
50 kr
45 kr
15 kr
Beräkna de kostnadsavvikelser som är möjliga att beräkna för Hot Stuff mot bakgrund av
uppgifterna ovan!
Kopparrör:
Materialprisdiff = 600 * 160 – 84 000 = + 12 000 kr
Materialkvantitetsdiff = (0,25 * 2200 – 600 ) * 160 = - 8000 kr
Kulor:
Materialprisdiff = 4500 * 25 – 10 800 = + 4 500 kr
Materialkvantitetsdiff = (2 * 2200 – 4 500 ) * 25 = - 2500 kr
Arbete:
Lönesatsdiff = 1000 * 90 – 100 000 = - 10 000 kr
Arbetstidsdiff = (0,5 * 2200 – 1000 ) * 90 = + 9000 kr
(Total TOR-diff = 60 *2200 * 0,25 – 30 000 = 3000 kr)
Uppgift 2 i Kalkyldifferens
Under 2007 tillverkade Svenska Seaside AB produkterna Coolside och Soolside. Materialet för produkterna skickades då från beställaren, varför företagets huvudsakliga insats bestod av olika slags arbetsinsatser. Arbetarna kostade 220 kr per timme i direkt lön enligt standard och den totala lönekostnaden uppgick till 875 000 kr under 2007. I övrigt gäller följande för dessa två produkter under 2007: Coolside Soolside Normal produktion och försäljning i antal 4 000 6 000 Verklig produktion och försäljning i antal 3 750 6 300 Arbetstidsbehov per enhet 30 min 20 min Rapporterad total arbetstid 1750 tim 2250 tim Planerat (budgeterat) försäljningspris per enhet 475 kr 325 kr a) Beräkna arbetsdifferenserna (både i lön och tid) för tillverkningen av Coolside och Soolside för år 2007. (2p) Coolside
Arbetstidsdiff
Lönesatsdiff
Soolside
27 500 kr
-33 000 kr
5 000 kr
-5 500 kr
Uppgift 3 i Kalkyldifferens
Råttorna Rummel och Rabalder, som råkade kraschlanda i ”de ondas kloster” får bli fria om
de tillverkar mattpiskor, en mjuk och en hårdare variant, åt den elaka nunnan, enligt
specifikationen nedan.
Materialberedning i min per st
Pisktillverkning i min per st
Antal producerade piskor
Mjukpiska
Hårdpiska
8 min
5 min
20 st
10 min
8 min
10 st
Enligt överenskommelsen skulle nunnan stå för material och råttorna för tillverkningen.
Råttorna lovades endast 3 ostbågar per arbetstimme för att klara sig, vilket inte uppskattades
som speciellt ”fett med bågar”. De fick en liten förpackning ostbågar av nunnan innehållande
30 bågar.
Råttorna bildade en liten verkstad i en trätunna. Rummel tog hand om materialberedningen
som krävde 4 timmar i arbetstid. Rabalder tog hand om tillverkningen (formgivning) som
krävde totalt 3 timmar. Efter arbetspassets slut fanns det bara 5 bågar kvar i påsen. Beräkna
eventuella differenser för arbete och ostbågsförbrukning så långt som möjligt. Vilken av
råttorna har störst (moralisk) rätt till överkonsumtion, om det visar sig att förbrukningen av
ostbågar blev större än planerad? (3p)
Materialberedning = ([ 8 * 20/60 + 10 * 10/60] – 4)* 3 båge/tim = 1 ostbåge (F)
Pisktillverkning = ( [ 5 * 20/60 + 8 * 10/60 ] – 3 ) * 3 båge/tim= 0 ostbåge
Lönesatsdiff = 3 * 7 – 25 = - 4 ostbågar (U)
Båda har varit duktiga, men Rummel har varit strået effektivare och förtjänar mer.
Uppgift i kalkyldifferens
I företaget Fina Koppar AB tillverkas exklusiva och dekorerade Thé-koppar (inkl fat) och
kaffemuggar av porslin. Dessa produkter tillverkas av samma råmaterial och produceras på
samma fabrik och av samma arbetskraft. Inför januaris budgetering, utgick man från nedan:
Försäljningsvolym i st
Försäljningspris i kr per st
Thé kopp
19 000
30
Kaffemugg
31 000
20
Standardkostnader
Råmaterial à 18 kr per kilo
Direkt arbete à 250 kr timme
Omkostnad 120% på direkt lön
7,20 kr/st
6,25 kr/st
7,50 kr/st
5,40 kr/st
3,75 kr/st
4,50 kr/st
Normal produktion är 19 000 Thé koppar och 31 000 Kaffemuggar. Enligt budgeten är de
fasta omkostnaderna 94000 kr per månad och den rörliga omkostnaden är 0,8 kr per direkt
lönekrona. Omkostnader fördelas på direkta lönekronor som bas.
Följande aktuella resultat rapporterades vid januari månads slut:
*
*
*
*
*
*
*
17 500 Thé koppar såldes till ett värde av 533 750 kr.
32 500 kaffemuggar såldes till ett värde av 650 000 kr.
Produktionen blev 18 000 Thé koppar och 33 000 kaffemuggar.
18000 kg råmaterial inköptes för till en kostnad av 310 480 kr.
17 000 kg råmaterial gick åt månadens produktion
945 timmar arbetades till en total direkt lönekostnad på 233 880 kr.
Faktiska omkostnader blev 275 000 kr.
Beräkna nedanstående differenser på intäkts- och kostnadssidan. Sammanfatta dina resultat
nedan och hänvisa till nästa sida vad gäller uträkningar!
Total marginaldifferens (1p)
8750 + 0 = 8750 kr
Total mixdifferens (1p)
-13575 + 9525 = -4050 kr . Man kan också räkna på priset.
Total försäljningsvolymdifferens (1p)
0+0=0
Total arbetsdifferens (för både lönesats och arbetstid) (2p)
2370 kr
Total materialdifferens (för både kvantitet och pris) (2p)
Varje The-kopp kräver 7,2/18=0,4 kg/st och varje kaffemugg kräver 5,4/18=0,3 kg/st
kvantitetsdifferens för material 18*(0,4*18000+0,3*33000-17000) = + 1800 kr
Materialprisdiff = 17 000 * 18 – (310480/18000) = 12 769 kr
12 769 + 1800 = 14 569 kr
(Materialprisdifferens 18 kr/kg * 18000 kilo - 310 480 kr = 13 520 kr kan också godtas)
Uppgift i Självkostnadsberäkning och kalkyldifferenser
Dö Skönt AB tillverkar och säljer gummibåtar och gummimadrasser. Följande uppgifter om
resursförbrukning, kostnader samt tillverknings- och försäljningsvolym finns tillgängliga som
kalkylunderlag:
Gummibåtar Madrasser
Materialförbrukning i m2 plast per enhet
Direkt arbetstid i minuter per enhet
Speciella direkta tillverkningskostnader i kr per enhet
Normal månadsvolym (produktion och försäljning)
Produktion i maj 2005
Försäljning i maj 2005
Plastkostnad per m2
Materialomkostnader (MO)
Direkt arbetskostnad per timme
Rörliga tillverkningsomkostnader (TOR)
Fasta tillverkningsomkostnader (TOF)
Fasta affärsomkostnader (AFFO)
Provision till försäljare
6
60
20
1000 st
900 st
850 st
4
45
16
500 st
600 st
550 st
20 kr
16 000 kr
80 kr
0,40 kr per direkt lönekrona
132 000 kr
98 000 kr
8 kr per styck
a) Beräkna produkternas självkostnad och försäljningspris per styck enligt normalkalkyl om
företaget tillämpar en vinstmarginal på 20 procent.
(4 p)
dm
MO 10%
dl
TOR 40% på dl
TOF 120% på dl
spec dir tillv
TVK
AFFO 20% på TVK
provision
SJK
Vinst 20% på sjk
Pris
Gummibåt
Madrass
120
12
80
32
96
20
360
72
8
440
110
550
80
8
60
24
72
16
260
52
8
320
80
400
Fasta omkostnader fördelas på en normalmånads bas och rörliga omkostnader på den
aktuella månadens bas.
a) Bestäm arbetsdifferensen för arbetstid och lönesats om den rapporterade arbetstiden
blev 1400 timmar och lönekostnaden 105 000 kr i maj.
(2p)
Arbetstidsdifferens = 80*(900* 60/60 + 600 * 45/60 – 1400) = - 4000 kr
Lönesatsdifferens = 1400 *80 – 105 000 = + 7000 kr
b) Bestäm materialdifferensen om materialförbrukningen blev 8000 m2 plast och
materialkostnaden 150 000 kr för maj månads produktion.
(2p)
Materialkvantitetsdiff = 20 *(6*900+4*600-8000) = - 4000 kr
Prisdifferens = 8000 *20 – 150 000 = + 10 000 kr
Uppgift i Självkostnadsberäkning och kalkyldifferenser
AB Fashion på köpet BipBip är ett fåmansföretag som tillverkar porslinprodukter med fina
motiv. I år tillverkade man enbart två produkter, den rappiga muggen Dogge och den rockiga
och finare skålen Brolle, om vilka följade gäller i fråga om volym och direkta kostnader i kr per
styck enligt standard.
Dogge
Brolle
Normal produktion/kvartal
Verklig produktion kvartal 3, 2008
4 000
3 500
5 000
4 500
Direkt material à 50 kr/kg
Direkt lön formgivning à 150 kr/timme
Direkt lön dekorering à 200 kr/timme
Övriga rörliga kostnader – härdning i ugn
Speciella direkta tillverkningskostnader
10 kr
15 kr
50 kr
2 kr
7 kr
20 kr
30 kr
20 kr
2 kr
6 kr
Vidare räknar företaget med en rörlig tillverkningsomkostnad på 40% på direkt lön, då
produktionen i huvudsak är arbetsintensiv. Ledningen vill veta vad företagets produkter
egentligen kostar, då dessa genomgår bearbetning i två avdelningar, formgivning och dekorering.
I övrigt gäller följande fasta omkostnader i företaget:
Materialomkostnader/kvartal
Tillverkningsomkostnad/kvartal
Affärsomkostnader/kvartal
14 000 kr
306 000 kr
250 000 kr
a) Härled lämpliga påläggssater för företagets omkostnader och beräkna självkostnaden i kr/st
enligt standard (normalkalkyl) för företagets två produkter. Beräkna produkternas normala
försäljningspris om företaget tillämpar en vinstmarginal på 25 % mot sina kunder.
Dogge
Q
normal
Q kvartal 3
DM
50
DL form 150 kr/tim
DL dekor 200 kr/tim
Övrig RK
Spec dir tillv
MO
10%
TOR
40%
TOF
60%
TVK
AFFO
20%
SJK
Vinst
25%
Pris
Brolle
4 000
3 500
5 000
4 500
10 kr
15 kr
50 kr
2 kr
7 kr
1 kr
26 kr
39 kr
150 kr
30 kr
180 kr
60 kr
240
20 kr
30 kr
20 kr
2 kr
6 kr
2 kr
20 kr
30 kr
130 kr
26 kr
156 kr
52 kr
208
14 000 kr
306 000 kr
250 000 kr
Härledning av påläggssatserna ska givetvis redovisas. Dessa härleds med normal volym eller
normal bas som påläggsgrund då företaget tillämpar normalkalkyl i sin självkostnadsredovisning.
b) Utgå ifrån samma grunddata som gäller ovan och beräkna differenserna för material och
arbete i formgivning och dekorering om följande rapporterats från tillverkningen efter det
tredje kvartalet i 2008:
Materialförbrukningen blev totalt 2 500 kilo och kostnaden för materialet uppgick till 120 000
kr.
Arbetstiden i formgivningen blev 360 timmar för muggar och 860 timmar för skålar.
Sammanlagd betalades 200 000 kr ut i direkt lön till timanställda arbetare i denna avdelning.
Arbetstiden i dekoreringen blev 900 timmar för muggar och 450 timmar för skålar och
sammanlagd betalades 275 000 kr ut i direkt lön till timanställda arbetare i denna avdelning.
(3p)
Arbetstid formg stand
Arbetstid dekor stand
Q standard form
Q verklig dekor
Arbetstidsdiff i formgivning
Lönestasdiff
Q standard dekor
Q verklig dekor
Arbetstidsdiff i formgivning
Lönestasdiff
Mtrl
Mtrlkvantitetsdiff
Mtrlprisdiff
6
15
350
360
-1 500 kr
-17 000 kr
875
900
-5 000 kr
-10 000 kr
0,20
0 kr
5 000 kr
12
6
900
860
6 000 kr
min
min
tim
tim
450
450
0 kr
0,40
Uppgift i självkostnadskalkyl + Kalkyldifferens + Grafisk optimering
Inför julsäsongen (som räknas som årets sista tre månader) har ägaren Kalle mehnog till
klädföretaget Body Language tagit fram ett beslutsunderlag för damunderkläderna ”set” och
”match”. Förutom produkternas rörliga kostnader räknar företaget med två sorters pålägg för
fasta kostnader, dels de för företagsövergripande fasta kostnader (TOF och AFFO), dels en
fast kostnad för design som endast rör enskilda produkter. Själva produktionen skedde under
oktober månad. Någon materialomkostnad räknar företaget inte med.
Normal kvartalsproduktion och försäljning
Produktion och försäljning under julsäsong
Försäljningspris
Set
3000 st
3600 st
99 :-
Match
4000 st
5000 st
79 :-
Direkt material à 24 kr/meter
Direkt lön i avd klippning à 180 kr/tim
Direkt lön i avd sömnad à 240 kr/tim
TOR à 30 kr/arbetstimme
TOF à 60 kr/arbetstimme
Fördelad fast särkostnad för design
Speciella direkta tillverkningskostnader
AFFO
36
6
16
3
6
6
2
15
18
9
12
3
6
6
6
12
a) Fastställ Body Language fasta samkostnader och den produktrelaterade fasta särkostnaden
för design,då företaget tillämpar normalkalkyl. (2p)
TOF = 6*3000+6*4000 = 42 000 kr/kvart, AFFO =(15*3000+12*4000) = 93 000 kr/kvartal
Fast särkostnad: Set = 6 * 3000 = 18 000 kr och för Match =6 * 4000 = 24 000 kr/kvartal
b) Gör en stegkalkyl för Body Language baserad på aktuella förhållanden, av vilken
företagets totala resultat för julsäsongen ska framgå enligt bidragsredovisning. (2p)
Särintäkt
Särkostnad (se blåmärkta siffror ovan)
TB1
TB2 = TB1*Qv – Fast särkostnad
Samkostnader
TB3 eller resultat enligt bidragskalkyl
Set
99
63
36
111 600 kr
Match
79
48
31
131 000 kr
42 000 + 93 000 = 135 000 kr
107 600 kr
c) Beräkna hur Body Language’s resultat påverkas av julsäsongens produktion och
försäljning om man istället för bidragsredovisning tillämpade självkostnadsredovisning
vid resultatberäkning? (2p)
TI = 99 * 3600 + 79 * 5000 = 751 400
TK = 90 * 3600 + 72 * 5000 = 684 000
Kalkylmässig vinst = 67 400 kr
Övertäckning av fasta kostnader = (6+6+15)*(3600-3000) + (16+12+6)*(5000-4000)
= 40 200 kr (en vinst till följd av överutnyttjande av befintlig kapacitet) Î Resultat = 107 600 kr
Uppgift 4 i kalkyldifferenser
Anta att samma grunduppgifter från ”uppgift 3” alltjämt gäller och att företaget vill följa upp
effektiviteten i sina avdelningar. Rapporteringen från Body Language’s produktion i oktober
(inför julförsäljningen) visade att arbetet ha krävt 400 timmar i klippningen och 500 timmar i
sömnad. TOF rapporterades till 45 000 kr och TOR 25 000 kr i oktober.
a) Vad blir arbetstidsdifferensen i respektive avdelning? Vilken information hade behövts
om man skulle göra en produktvis uppföljning arbetarnas effektivitet? (2p)
Arbetstidsdifferens = Ps * (Qs- Qv)
Klippning : 180 * (3600 * 2/60 + 5000 * 3/60 – 400) = - 5400 kr (U)
Sömnad: 240 * (3600 * 4/60 + 5000 * 3/60 – 500) = - 2400 kr (U)
Man borde få veta hur de faktiska (rapporterade) tiderna är fördelade mellan olika produkter för att
kunna räkna på produktvisa kalkyldifferenser.
b) Vilken timlön i kr borde företaget betala till medarbetare i respektive avdelning för att
precis balansera mot eventuella effektivitetsförluster i avdelningen (dvs uppnå ett
”nollresultat” för avdelningens totala arbetsdifferens om prestationen visar sig sämre än
väntat? (1p)
Vi ska försöka se till att få löner som är lägre än standrad för att därmed få en positiv lönesatsdifferens
(prisdiff) i varje avdelning som tar ut den negativa effektivitetsdiffen.
400 * (180 – Pv) = + 5400 kr Î Pv = 166,5 kr i klippning
500 * ( 240 – Pv) = + 2400 kr Î Pv = 235,2 kr i sömnad
Uppgift 5 i grafisk optimering
Antag att pris- och kostnadsuppgifterna från uppgift 3 alltjämt gäller som standards. Kalle
mehnog vill planera för produktionen i januari 2004, vilken ska täcka för det första kvartalets
försäljning. Tillgången till arbetstid är begränsad till 250 timmar i klippningen och 400
timmar i sömnaden. Efterfrågan på Set är begränsad till 5000 st och på match 4000 st under
det första kvartalet 2004. Formulera problemet som ett optimeringsproblem och bestäm det
optimala produktionsprogrammet för januari 2004. (4p)
Max TTB = 36 * S + 31 * M
då
2 * S + 3 * M < 250*60 = 15 000 min (1)
4 * S + 3 * M < 400 * 60 = 24 000 min (2)
S < 5000 (3)
M < 4000 (4)
En grafisk lösning ger Optimum i skärningen mellan restriktion (1) och (2)
i 4500 Set och 2000 Match då TTB max = 224 000 kr
a) Hur påverkas optimum av om det dessutom visar sig att tillgången till tyg är begränsat till
högst 7 500 meter i januari? Hur mycket ska Kalle mehnog högst betala för att slippa
denna materialbegränsning?(2p)
Nytt villkor i b
1,5 * S + 0,75 * M < 7500 m2 (5)
Optimum hamnar nu i skärningspunkten mellan restriktion (5) och (1). Optimum blir 3750 Set
och 2500 Match. TTB max blir nu 212 500 kr, vilket är 11 500 kr lägre än fallet i a. Vi ska
alltså betala högst 11 500 kr för att slippa materialbegränsningen.
Observera att ett optimum aldrig kan bättre när man inför nya restriktioner. Det kan som bäst
tangera det gamla optimat, dvs då de nya restriktionerna visar sig vara redundanta.
Den som vill veta vad extra tygbehovet högst får kosta kan först räkna ut hur mycket tyg som
optimum i a kräver (det blir 1,5 * 4500 + 0,75 * 2000 = 8250 m2). Extra behov på 750 m2 får
kosta max: 11500/750=15,33 kr per meter. Vilket är t o m lägre än ordninarie materialpris!.
Uppgift 2 i produktval och grafisk optimering
Under kvartal 1 nästa år räknar AB Fashion … BipBip med en viss avmattning i efterfrågan och
därmed en justering av produktionsvolymen av produkterna mugg och skål nedåt. Maximal
efterfrågan på Dogge är 3500 stycken och maximal efterfrågan på Brolle är 4500 stycken.
För kvartal 1 planerar ledningen att avsätta en budget för direkt materialförbrukning motsvarande
100 000 kr, 120 000 kr för direkt arbete (dvs lön) i formgivning och hela 200 000 kr för direkt
arbete (dvs lön) i dekoreringen. Företaget räknar med ett genomsnittpris på 260 kr för Dogge och
200 kr för Brolle. I övrigt gäller samma kostnadsdata från uppgift 3.
a) Formulera problemet matematiskt och beräkna det optimala produktionsprogrammet för
Doggar och Brollar för kvartal 1. (4p)
Max TTB = 150 D + 102 B
då
10 D + 20 B < 100 000 kr
15 D + 30 B < 120 000 kr
50 D + 20 B < 200 000 kr
0 < D < 3 500
0 < B < 4 500
(då TB/st = Särintäkter – Särkostnader)
Grafisk optimering
12000
10000
Antal Brolle
8000
Material
DL formgivning
DL dekorering
Efterfrågan Dogge
Efterfrågan Brolle
TTB-linjen
6000
4000
2000
0
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
Antal Dogge
Grafisk optimering ger optimum i 3000 Dogge och 2500 Brolle då TTB max = 705 000 kr
b) Hur mycket tjänar företaget på att höja ”budgetramen i formgivningen” så att formgivningen
inte längre blir en flaskhals i produktionen? Hur påverkas den optimala lösningen på Doggar
och Brollar om produktionen inte begränsas av budgeten i formgivningen? Hur mycket måste
budgeten i formgivnignen öka i så fall? (2p)
Om begränsningslinjen för formgivning hävs, hamnar optimum i 2500 Dogge och 3750
Brolle, då TTB maximeras till 757 500 kr. Det behövs endast 30 000 kr i budgetökning i
denna avdelning för att öka TTB med 52 500 kr.
Uppgift 3 i produktval och grafisk optimering
AB Paradis tillverkar två produkter av specialplåt, poolstegen Klivi och vilstolen Poolside.
Man kan tillverka max 1500 Klivi och 2100 Poolside per månad. Tillgänglig mängd
plåtmaterial är 4000 kg à 40 kr per kg och den tillgängliga tiden i pressningsavdelningen är
500 timmar per månad à 120 kr per timme. Beräkna med stöd av informationen nedan
(samtliga data i kr) det optimala produktionsprogrammet om inga andra begränsningar finns.
Hur påverkas den optimala lösningen om det visar sig att också poolside skulle kunna säljas
för 300 kr per st.
Pris
dM (plåt)
dM (övrigt)
dL (press)
dL (övrigt)
Övriga rörliga kostnader
Klivi
300
100
5
30
40
10
Poolside
250
40
70
20
25
20
Max TTB = 115 K + 75 P
Då
2,5 K + 1 P =< 4000 kg
¼ K + 1/6 P =< 500 tim
0 =< K <=1500
0 =< P =<2100
Sedan ritas grafen över problemet, alltså begränsningslinjer och TTB-linjen.
Optimal lösning är 1000 klivi och 1500 poolside då TTB max blir 227 500 kr
Vid en prisändring ändras optimum till 600 klivi och 2100 poolside då TTB max
blir 331 500 kr
Uppgift 4 i produktval och grafisk optimering
Krims & Krams AB som tillverkar leksaksbilarna Pelle och Jöns ska planera tillverkningen
för juli månad. En Pelle tar 24 minuter att montera ihop och en Jöns 36 minuter. Båda
bilmodellerna förbrukar dock lika mycket halvfabrikat. Enligt produktionschefen är den totala
arbetstiden begränsad till maximalt 300 timmar under juli samtidigt som halvfabrikatet räcker
till att göra maximalt 600 bilar. Marknadschefen räknar med försäljningspriset 178 kr/st för
Pelle och 212 kr/st för Jöns. Han bedömer att efterfrågan av Pelle är begränsad till maximalt
450 och för Jöns 400 bilar. I övrigt gäller följande om bilarnas sär- och samkostnader:
Rörlig direkt halvfabrikat (material) per st bilmodell
Rörlig direkt lönekostnad per timme i monteringen
Rörlig omkostnad per monteringstimme
Fördelad fast omkostnad per bil
50 kr
120 kr
100 kr
30 kr
a) Beräkna det optimala produktionsprogrammet och dess täckningsbidrag för juli. Visa
grafiskt hur Du har kommit fram till Ditt svar!
(4 p)
Max TTB = 40 P + 30 J
24 P + 36 J < 600
P+J
< 600
P
< 450
J
< 400
Rita upp en graf och avläs optimal lösning som blir 450 Pelle och 150 Jöns, som ger
TTB max = 22 500 kr
b) Marknadschefen vill sänka priset på Pelle med 10 kr/st och samtidigt höja priset på Jöns
med 10 kr/st. Kommer företaget att tjäna på detta om efterfrågebilden inte förändras?(2 p)
TTB ny = 30 P + 40 P ger ett nytt optimum på 300 Pelle och 300 Jöns. TTB max sjunker
dock till 21 000 kr, vilket innebär att företaget förlorar 1500 kr.