733G22: Statsvetenskaplig metod
Sara Svensson
2014-09-28
880614-1902
METODUPPGIFT 3
Metod-PM
733G22: Statsvetenskaplig metod Metoduppgift 3 Sara Svensson 880614-­‐1902 Problem
År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största
publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 20121. Den allmänna diskursen är överens
om att fler kvinnor ska finnas representerade i bolagsstyrelser, men hur vi ska uppnå detta
väcker debatt. Lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser är något de flesta har en åsikt om
och argumenten som förs handlar främst om huruvida detta leder till den jämställdhet mellan
könen vi eftersträvar. Dock förs mindre resonemang kring om jämställdhet mellan könen i
bolagsstyrelser är något att eftersträva. Leder det till positiva eller negativa konsekvenser för
tillexempel ekonomisk tillväxt?
Syfte
Syftet är att undersöka om införande av könskvotering i bolagsstyrelser är bra och i så fall på
vilka sätt det är bra.
Frågeställningar
•
Varför infördes lagstadgad könskvotering i Norge, vad ville man uppnå och varför?
•
Till vilken grad har den lagstadgade könskvoteringen i bolagsstyrelser i Norge
uppnått dessa mål?
Val av strategi och design
Eftersom mitt syfte är att undersöka vad som sker när man inför lagstadgad könskvotering i
bolagsstyrelser föll intresset naturligt på Norge. Norge är ett land som nyligen har infört
könskvotering, dock har det ändå gått så pass lång tid att det borde gå att utröna diverse
konsekvenser av införandet av könskvotering. Att därför titta närmare på Norge i detta
specifika fall, känns både aktuellt och relevant.
Därmed har jag valt att göra en fallstudie där fallet Norge undersöks. Esaiasson mfl. påpekar
att renodlade fallstudier är mycket sällsynta2. Detta eftersom de flesta undersökningar som
kallas fallstudier bygger på två analysenheter3, i mitt fall är dessa två analysenheter före
respektive efter införandet av lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser. Skillnaden mellan
1 http://ec.europa.eu/justice/gender-­‐equality/gender-­‐decision-­‐making/database/index_en.htm 2 Esaiasson mfl. 2012:108 3 Ibid. 2012:109 1 733G22: Statsvetenskaplig metod Metoduppgift 3 Sara Svensson 880614-­‐1902 en jämförande studie och en fallstudie är enligt detta sätt att resonera nästintill obefintlig.4 Jag
håller dock inte med om detta resonemang kring fallstudier. Mitt syfte är ändå att undersöka
ett och samma objekt; Norge. En jämförande studie hade enligt min mening varit att jämföra
två olika objekt, t.ex. jämföra Sverige och Norge för att undersöka hur man lyckats få igenom
en lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser i Norge men inte i Sverige trots att vi även här
haft en omfattande debatt kring detta.
Val av specifik metod
Vidare har jag valt att till stor del använda mig av en kvalitativ textanalys där jag i mitt
material vill ta fram de väsentliga delarna, dvs. genom noggrann läsning tar fram det
huvudsakliga budskapet i texten som behandlas.5 Då jag vill undersöka vad man ville uppnå
med införandet av lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser blir en systematiserande
undersökning aktuell då jag vill klargöra tankestrukturen hos aktörerna bakom förslaget6.
Val av källor och källkritisk diskussion
Det material jag kommer använda mig av är främst undersökningar gjorda på uppdrag av
norska staten samt en amerikansk studie gjord av två ekonomer och presenterad i tidskriften
Quarterly Journal of Economics7, där de ekonomiska implikationerna av lagstadgad
könskvotering i bolagsstyrelser undersöks. Utvärderingar och debatter från norska Stortinget
samt Barne-, og familiedepartementet kommer att användas för att främst få svar på första
frågeställningen om varför man ville införa lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser. Då det
kan vara svårt att hitta tillräckligt material i form av förstahandskällor samt vetenskapliga
studier för min studie misstänker jag att det kan bli aktuellt att till viss del använda mig av
även andrahandskällor i form av artiklar och mediedebatter. Detta påverkar kriteriet om
oberoende negativt och i förlängningen min studies trovärdighet8. Dock är jag mycket
medveten om detta och granskar dessa källor mycket noggrant och kritiskt för att på så sätt
upptäcka om det finns underliggande värderingar i texten.
4 Esaiasson mfl. 2012: 109 5 Ibid. 2012:210 6 Ibid. 2012:211 7 http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1364470 8 Esaiasson mfl. 2012:283 2 733G22: Statsvetenskaplig metod Metoduppgift 3 Sara Svensson 880614-­‐1902 Validitet och reliabilitet
Ett återkommande momentet då man bedriver forskning är det så kallade
”översättningsproblemet” som uppkommer då man formulerar problem och frågor på det
teoretiska planet och sedan ska genomföra sin undersökning på den operationella nivån9. Att
ha en god begreppsvaliditet innebär att den teoretiska definitionen överensstämmer med den
operationella indikatorn samt en frånvaro av systematiska fel10. Dessutom måste reliabiliteten
vara hög, dvs. frånvaro av slumpmässiga eller osystematiska fel11. En god begreppsvaliditet
tillsammans med en hög reliabilitet ger en god resultatvaliditet vilket innebär att vi svarar på
frågan om att vi verkligen mäter det vi påstår att vi mäter12.
Hur tacklas då detta ”översättningsproblem” i min undersökning? I fallet med att undersöka
varför man införde lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser känner jag inte att
begreppsvaliditeten är särskild problematisk. Detta då det är en tämligen okomplicerad
frågeställning att svara på då detta finns dokumenterat. Istället är det reliabiliteten som kan
ifrågasättas; lyckas jag hålla osystematiska fel på ett minimum och hur gör jag detta? Då min
undersökning är kvalitativ och inte kommer innehålla någon frågeundersökning, kommer jag
inte utsättas för några missförstånd eller hörfel som är vanligt i fall med intervjuer. Jag
kommer inte heller utsättas för de statistiska fallgropar som ofta gäller i enkätundersökningar.
Utmaningen med min undersökning ligger istället i att jag måste vara ytterst noggrann i
bearbetningen av mina insamlade texter.
Gällande frågeställningen om till vilken grad man lyckats uppfylla målen, blir
begreppsvaliditeten en större utmaning; hur pass väl överensstämmer indikatorerna i de källor
jag använder med till vilken grad man uppnått målen? För att hantera detta problem kommer
jag att använda mig av strategin att resonera mig fram till god begreppsvaliditet genom att
kopiera en operationalisering som andra forskare har använt sig av13. Detta då jag redan nu
har hittat flera forskningsrapporter om just detta ämne. Vidare stärks min begreppsvaliditet då
olika rapporter pekar åt olika håll. Med detta sagt hyser jag stark tilltro till att min
resultatvaliditet kommer vara god.
9 Esaiasson mfl. 2012:57 10 Ibid. 2012:57 11 Ibid. 2012.63
12 Ibid. 2012:63 13 Ibid. 2012: 60 3 733G22: Statsvetenskaplig metod Metoduppgift 3 Sara Svensson 880614-­‐1902 Kritisk reflektion
Ett alternativ till min valda fallstudiemetod skulle kunna vara en jämförande studie i en mestlika-design där jag jämfört Norge med ett land som inte infört lagstadgad könskvotering i
bolagsstyrelser men som är väldigt likt Norge i övrigt. Genom en kvantitativ datainsamling
skulle en jämförelse kunna göras för att se vilket land som det går bäst för, i grova drag.
Problemet här skulle vara att isolera vad som verkligen är en följd av införandet av lagstadgad
könskvotering i bolagsstyrelser och vad som är en följd av alla andra variabler som har
betydelse för huruvida det går bra för ett land eller inte.
Källförteckning
Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L. (2012) Metodpraktikan – konsten att
studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Europakommissionens databas om Gender equality in decision-making, http://ec.europa.eu/
”The Changing of the Boards: The Impact on Firm Valuation of Mandated Female Board
Representation”, Quarterly Journal of Economics, 2012, vol 127(1): 137-197
4