Statsventenskapliga metoder 733G22
Metoduppgift 3
Elias Hallén-890409-2031
Metod-PM
Bakgrund
Det är i dagens Sverige väldigt svårt att undkomma den ständiga debatt som råder kring
Sverigedemokraternas framgångar inom den parlamentariska sfären. De flesta är väldigt kritiska
till detta främlingsfientliga parti och definierar inte sällan deras företrädare och anhängare
inskränkta rasister, vilket i vissa fall möjligen stämmer. Men det är knappast troligt att tretton
procent av Sveriges röstberättigade befolkning kan inkluderas i denna säregna kategori av
individer. Det är även så att flera av distrikten med höga röstandelar för Sverigedemokraterna
kantas av hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå, det vill säga ett tydligt utanförskap från det
offentliga samhället. Det är även allmänt vedertaget att män är överrepresenterade bland
väljarna. Sett till dem förutsättningarna så är det inte särskilt förvånande att en person väljer att
lägga sin röst på ett parti som säger sig komma med “riktiga förslag” och i sitt valmanifest
beskriver sig som beskyddare av en traditionell föreställning av Sverige, där det till synes var
mycket bättre. Detta medan man från Sverigedemokraternas sida menar att övriga riksdagspartier
bråkar sinsemellan för att behålla väljare, istället för att föra en enligt dem ansvarsfull politik.
Anders Widfeldt beskriver i Politik, protest, populism från 2005 hur de högerpopulistiska vissa
av högerpopulistiska partierna övergått i en fjärde fas (till exempel Dansk Folkeparti), vilket
innebär att de legitimerats i det politiska sammanhanget. Ett parti i den fjärde fasen riktar
vanligtvis sin kritik mot Islam istället för att vara direkt invandrarkritisk och betonar dessutom
klassiskt social-konservativa frågor i högre grad.1Då den boken författades kunde inte
Sverigedemokraterna ses som ett högerpopulistiskt parti som nått den fjärde fasen och
legitimerats i svensk politik, men sett utifrån dagens parlamentariska läge så kan det åtminstone
anses att partiet kommit närmat kommit en bra bit på vägen.
Syfte
Syftet med den här studien är i grund och botten att uppmärksamma den typiske SD-väljaren, det
vill säga män som är boende i mindre orter. Trots att Sverigedemokraterna som parti spelar en
betydande roll för studiens utformning så kommer fokus huvudsakligen läggas på studiens
1
Anders Widfeldt, “Högerpopulismen: ett växande politiskt fenomen”, i Politik, protest, populism, red.
Joakim Ekman & Jonas Linde, (Malmö, 2010), s.166.
Statsventenskapliga metoder 733G22
Metoduppgift 3
Elias Hallén-890409-2031
deltagare. Detta för att genom deras syn på samhället med dess institutioner och makthavare
kunna urskilja åtminstone en del av den grundläggande samhällsproblematik som lett till att ett
högerpopulistiskt parti nått så stora framgångar i Sverige.
Frågeställningar
● Hur ser den typiske anhängaren av Sverigedemokraterna på Sveriges makthavare?
● Vilka är de underliggande motiven för Sverigedemokraternas framgångar?
● Hur ser deras bild av ett idealsamhälle ut?
Val av strategi och design
Detta kommer vara en empirisk studie av kvalitativ karaktär vars data kommer inhämtas från
intervjuer som skall skildra ett antal individers syn på sin verklighet. Förutom sina sympatier för
Sverigedemokraterna så kommer studiens deltagare avgränsas till manliga individer som bor i
kommuner där Sverigedemokraterna har stark representation samt att de upplever någon form av
utanförskap. För att komma i kontakt med informanter kommer jag utgå ifrån ett så kallat
snöbollsurval, vilket innebär att de personer som kommer ingå i studien kontaktas via en andra
part som har god kännedom om lämplig individer för ändamålet 2Intervjuerna kommer spelas in
för att sedan skrivas så att de kan analyseras vidare, där diskursanalys kommer användas som
analysverktyg. Den kvalitativa metodologin passar sig särskilt väl för detta ändamål då den syftar
till att undersöka silhuetter som kan te sig mer subtila och mindre uppenbara men ack så
betydelsefulla för textinnehållet, istället för att rikta sig mot hård fakta för att påvisa ett
samband.3I och med att detta rör sig om en liten kvalitativ studie så finns det ingen anledning att
sträva efter någon form av empirisk generaliserbarhet. 4Dess huvudsakliga syfte är att framhäva
och problematisera rådande strukturer. I en eventuell förlängning skulle resultatet kunna ligga till
grund för vidare forskning, men så långt kommer inte den här studien föras.
Metodologisk ansats
Intervjuer
Som metod för datainsamling kommer jag som jag tidigare nämnt använda kvalitativa intervjuer.
Den kvalitativa forskningsintervjun är i till stor del baserad på ett samtal mellan intervjuaren och
2
Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, (Malmö, 2009), s. 115.
Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, (Vällingby, 2012), s. 210.
4
Esaiasson m.fl., s. 158ff.
3
Statsventenskapliga metoder 733G22
Metoduppgift 3
Elias Hallén-890409-2031
den intervjuade, där kunskapsproduktionen skapas genom det personliga samspelet i intervjun.
Till skillnad från en kvantitativ intervju så är de frågor som formuleras inte formade för direkta
svar, utan av mer generell karaktär. Detta tillåter intervjupersonen att ge mer reflekterande svar
som gör att tyngden läggs på dennes egna uppfattningar, istället för forskarens intressen som är
fallet i en kvantitativ intervju. Detta ligger till grund för en djupare förståelse av
intervjupersonens verklighet. För den information som förmedlas i intervjun ska vara av god
kvalitet att ställs höga krav på forskarens tidigare kunskaper inom området för att kunna följa
upp intressanta resonemang med följdfrågor.5 En kvalitativ intervju kan vara antingen vara av
strukturerad- eller semi-strukturerad form och jag kommer utgå från den senare varianten. Det
innebär att forskaren har ett antal öppet formulerade frågor eller teman att utgå från, vilket passar
sig bättre för min studie eftersom den har ett förhållandevis tydligt fokus och att fler intervjuer
kommer genomföras med ett visst mått av jämförbaret.6Eftersom den samhällsproblematik som
jag ämnar belysa i vissa fall kan ses som tabubelagd och genomsyras av fördomar så är min
förhoppning att en mer samtalsartad intervju där informanten tillåts beskriva sina åsikter minskar
rädslan för att misstolkas ge upphov till ett rikt material. Som ovan nämnt så är inte detta en
studie vars syfte är att kunna urskila tydliga samband, men jag vill ändå få ett föreställning av
rådande strukturer och därför anser jag den semi-strukturerade intervjuformen vara lämplig.
Intervjuerna kommer att skrivas ut
Analysmetod
För att bearbeta den empiriska data som samlats in genom intervjuerna kommer ta hjälp av
diskursanalysen. Det som främst utmärker den diskursanalytiska metoden är dess avseende att
belysa maktförhållande. Det som också är säreget för metoden är dess fokus på språket och dess
inverkan verkar för konstruktionen av en verklighet. Genom att analysera en interaktion kan
diskurser brytas ut ur ett sammanhang som sedan synliggör en tidigare dold verklighet. 7
Jag anser att valet av analysmetod passar sig särskilt väl på grund av dess tydliga inriktning på
maktrelationer, då jag utifrån mina studiedeltagare har för avsikt att åskådliggöra maktstrukturer
i samhället som kan ha lett till Sverigedemokraternas framgångar. Genom att inrikta mig på
5
Bryman, s. 300.
Bryman, s. 304.
7
Esaiasson m.fl. s. 212.
6
Statsventenskapliga metoder 733G22
Metoduppgift 3
Elias Hallén-890409-2031
språkliga tongångar tror jag även att diskursanalysen utgör ett gott verktyg för att framhäva
tankegångar som döljs bakom slentrianmässiga utsagor.
Källkritisk diskussion
Eftersom min primära data är tagen direkt ur empirin vilket så ställs särskilda krav på mig som
kritiskt tänkande forskare. Eftersom mitt forskningsämne i hög grad rör synen på politik så finns
det en potentiell risk att studiens deltagare har särskilda avsikter för sitt deltagande, vilket jag bör
ha i åtanke för att inte intervjukvaliteten ska kompromissas. Det är viktigt att skilja mellan
berättelse och dess berättare8Enligt Bryman så är det bästa sättet att konfrontera den typen av
problematik att innan intervjun vara väl påläst inom området. 9Min förhoppning är dessutom att
en tydlig frågeguide kan var till god hjälp för att undvika denna potentiella problematik. Den
tidigare forskning som kommer användas för att stödja studien kommer att vara vetenskaplig
litteratur och vetenskapliga artiklar som alla kan bedömas som säkra sett utifrån kriterierna för
äkthet, oberoende och tendens. I och med att detta rör sig om ett forskningsområde som under
mycket lång tid berörts utifrån olika vinklar, så kommer sannolikt kravet för samtidighet ha stor
betydelse för studiens utformning. 10Jag hänvisar tidigt till Anders Wideldts som beskriver hur
högerpopulismens utveckling tenderar att skifta i karaktär. Av den anledningen kommer jag
lägga särskild vikt på källans tidsenlighet. Jag ämnar använda källor som inte är äldre än tio år.
Validitet och reliabilitet
Validitet ses vanligtvis utifrån tre aspekter; överensstämmelse mellan teoretisk definition och
operationell indikator, frånvaro av systematiska fel samt att vi faktiskt mäter det som vi ämnar
mäta. De två första aspekterna bildar ofta samlingsbegreppet begreppsvaliditet medan den tredje
kallas resultatsvaliditet. Begreppsvaliditeten definieras genom relationen mellan teoretisk
definition och operationell indikator. Graden av överensstämmelse kan kontrolleras de teoretiska
begreppen bestämts och operationella verktyg tagits fram. Resultatsvaliditeten fastställer
huruvida det vi planerat att mäta faktiskt igenstämmer med det som faktiskt har mätt. Detta kan
utvärderas först efter att studien är genomförd. I detta ligger även den så kallade reliabiliteten
som verkar för studiens tillförlitlighet genom att inriktas mot osystematiska och slumpmässiga
8
Esaiasson m.fl., s. 280.
Bryman, s. 300.
10
Esaiasson m.fl., s. 282ff.
9
Statsventenskapliga metoder 733G22
Metoduppgift 3
Elias Hallén-890409-2031
fel som kan ha uppkommit under studiens gång. Växelverkan mellan begreppsvaliditeten har
reliabiliteten fastställer slutligen resultatsvaliditetens kvalitet.11I och med att den studie som jag
har för avsikt att genomföra är av kvalitativ karaktär så blir graden av validitet mer problematisk
att mäta som fallet hade varit vid en kvantitativ studie. Bristen på mätbarhet har ofta kritiserats
bland kvantitativa förespråkare. De kvalitativa tänkarna försvarar ofta sin metod genom att
antyda att de studerar en verklighet som skapats av individer som ingår i studien och menar att
den kvantitativa validiteten främst undersöker en verklighet som konstruerats av
forskaren.12Gällande validiteten specifikt i min studie så är min förhoppning att den är god då jag
inte har för avsikt att utkristallisera tydliga svar, utan snarare antydningar av rådande strukturer.
Med detta som utgångspunkt så finns dessutom utrymme för viss flexibilitet. I och med att
intervjuerna kommer transkriberas så kommer sannolikt risken för osystematiska fel minimeras.
Alternativ metod
En alternativ metod till diskursanalysen skulle kunna vara en argumentationsanalys. Med
argumentationsanalysen som underlag för studien så de grundläggande fundamenten för de
argument studiens informanter för bli centrala för studien. En argumentationsanalys gör sig
emellertid som analysmetod för situationer av debattkaraktär, vilket inte är fallet i min studie. 13
Det skulle antagligen vara möjligt, men då skulle sannolikt studiens resultat påverkas på ett
sådant sätt att den snarare belyser mina studiedeltagares potentiellt onyanserade bild av politiken,
än de strukturer som ligger till grund för den.
11
Esaiasson m.fl., s. 57ff.
Steinar Kvale & Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, (Lund, 2010), s. 262ff.
13
Esaiasson m.fl., s. 211.
12
Statsventenskapliga metoder 733G22
Metoduppgift 3
Elias Hallén-890409-2031
Referenser
Bryman Alan , Samhällsvetenskapliga metoder, (Malmö, 2009), s. 115.
Esaiasson Peter m.fl., Metodpraktikan, (Vällingby, 2012), s. 210.
Kvale Steinar & Brinkmann Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, (Lund, 2010)
Widfeldt Anders, “Högerpopulismen: ett växande politiskt fenomen”, i Politik, protest,
populism, red. Ekman Joakim & Linde Jonas, (Malmö, 2010)