Det ekonomiska kretsloppet
Externredovisning

Redovisningen syfte

Balanskontot – dess sidor och logik

Redovisningen som process
 Företagets ekonomi kan beskrivas som ett
kretslopp, där finansiella resurser omvandlas
till reala resurser, som omvandlas till finansiella
resurser, som omvandlas till reala resurser osv
 De reala resurserna omvandlas och förbrukas i
företaget. Viss resurser förbrukas omedelbart,
vissa bildar anläggnings- och rörelsekapital i
väntan på periodisering
registrering, periodisering och rapportering

BR, RR och KFA

Redovisningens reglering
 De finansiella resurserna är inte bara likvida
medel eller pengar. Vid kreditförsäljning är de
finansiella resurserna kundfordringar
lagstiftning, normbildare och principer

Träna själv med balansekvationen
 Finansiella uppoffringar är inte bara utbetalningar. Vid kreditinköp är de finansiella
uppoffringarna leverantörsskuldsökningar
 Kundfordringar fördröjer inflödet av pengar och
leverantörsskulder fördröjer utflödet
Externredovisning Inledning
1
Externredovisningens syfte
Att räkna förmögenhet
att ge en
rättvisande,
relevant,
begriplig och
tillförlitlig information
T – S = EK
T – S = EK
Enkel förmögenhetsräkning
om
företagets ekonomiska
ställning och resultat
T = EK + S
T = EK + S
för att underlätta intressenternas
ekonomiska beslutsfattande
Externredovisning Inledning
Uppställd som balansekvation
3
Externredovisning Inledning
4
Externredovisningen
som process
Eget kapital i är speciellt

Ägarnas villighet att bära risk
beror bl.a. på möjligheten
att tillgodogöra
sig vinst och
avkastning.
EK

Att EK är riskkapital betyder
också att det kan
förloras; delar av
det eller hela.
EK (vinst)
EK (vid
periodens
början)
Registrering av sk affärshändelser (in- och
•
Periodisering för att räkna resultat
utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder
samt övriga förändringar i tillgångar och eget
kapital)
inkomster registreras men enbart intäkter ingår i
resultatet (värdet av periodens prestationer)
utgifter registreras men enbart kostnader ingår i
resultatet (värdet av periodens resursförbrukning)
•
Då T<S gäller
att EK är
negativt!
Rapportering för att ge externa intressenter en
rättvisande bild av resultat och ställning
Balansräkning (BR) (tillgångar, eget kapital och skulder)
Resultaträkning (RR) (intäkter och kostnader)
Kassaflödesanalys (KFA) (inbetalning och utbetalningar)
EK
EK (-)
Externredovisning Inledning
•
5
Rapporternas huvudstruktur
Två tidpunkter och en
mellanliggande period
Tillgångar
T
BR
balansräkning
RR
resultaträkning
AT:
Anläggningstillgångar
Skulder och Eget kapital
EK
EK:
Eget kapital
intäkter o kostnader
S
Finansiella intäkter o kostnader
RR (resultaträkning)
förklarar vilka intäkter
och kostnader som
ingår i periodens
resultat
Likvida medel
BR - tidpunkt 1 (IB)
Tillgångar
Skulder och Eget kapital
LS:
Långfristiga
skulder
Extraordinära intäkter o kostnader
Bokslutsdispositioner
OT:
Omsättningtillgångar
KS:
Kortfristiga
skulder
Företagets egen skatt
Resultat
KFA kassaflödesanalys
Resultat
T
Löpande verksamhet
EK
KFA (kassaflödesanalys) förklarar vilka inoch utbetalningar som
förändrat de likvida
medlen under perioden
Huvudrörelsens
Nettobetalningar
Investeringsverksamhet
S
Nettobetalningar
Finansieringsverksamhet
Likvida medel
BR - tidpunkt 2 (UB)
Nettobetalningar
Förändring av likvida medel
Till dessa rapporter
bifogas en notförteckning med
tilläggsupplysningar
som närmare förklarar
redovisade belopp
och använda redovisningsprinciper.
Resultatnivåer
Resultaträkning med funktionsindelning
Behovet av regelsystem och
redovisningsprinciper
(det finns även en kostnadsslagsindelad resultaträkning, där raderna
2-7 ser annorlunda ut)

Om en kundfordran är osäker, ska man då ändra i
bokföringen? Varför eller varför inte?

Om en anläggningstillgångs verkliga värde inte överensstämmer med det bokförda värdet, ska man då
ändra i bokföringen? Varför eller varför inte?
Rörelseresultat

Intäkter från andelar i koncernföretag
Intäkter från andelar i intresseföretag
Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter
från koncernföretag)
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga
placeringar
Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om
kostnader avseende koncernföretag)
Om lagrets anskaffningsvärde i bokföringen är
500 000 och dess försäljningsvärde vid i slutet av
året är 700 000, ska man då ändra i bokföringen?
Varför eller varför inte?

Om lagrets anskaffningsvärde i bokföringen är
500 000 och dess försäljningsvärde vid i slutet av
året är 300 000, ska man då ändra i bokföringen?
Varför eller varför inte?

Om ett företag har köpt en maskin, köpt diverse
lagervaror och anställt personal - när ska detta
redovisas som minskningar i eget kapital?

Om ett företags egna kapital har ökat i meningen att
företagets börsvärde har ökat väsentligt, ska man då
ändra i bokföringen? Varför eller varför inte?
1.
2.
3.
Nettoomsättning
Kostnad för sålda varor
Bruttoresultat
4.
5.
6.
7.
Försäljningskostnader
Administrationskostnader
Övriga rörelseintäkter
Övriga rörelsekostnader
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Resultat efter finansiella poster
14.
15.
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Resultat före dispositioner och skatt
16.
17.
18.
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
Övriga skatter
19.
Årets resultat
Redovisningsprinciper
Viktig svensk lagstiftning
 Fortlevnadsprincipen

Aktiebolagslagen (ABL), lagen om ekonomiska
föreningar (LEF), lagen om handelsbolag och
enkla bolag (LHE) och stiftelselagen (SL)

Bokföringslagen (BFL) och årsredovisningslagen (ÅRL)

Inkomstskattelagen (IL), mervärdesskattelagen (ML) och skattebetalningslagen (SBL)
•
För kommuner och landsting finns en särskild
kommunal bokföringslag samtidigt som
kommunallagen reglerar viktiga delar av den
kommunala redovisningen
 Försiktighetsprincipen
Realisationsprincipen
Lägsta värdets princip
Principen om anskaffningsvärde
 Periodisering/matchning
 Jämförbarhetsprincipen
 Väsentlighet
Externredovisning Inledning
11
Externredovisning Inledning
12
Träna med bussbolaget i
balansekvationstabell
Viktiga normbildare
 I Sverige är Bokföringsnämnden (BFN), Rådet för
finansiell rapportering (RfFR), Föreningen auktoriserade revisorer (FAR) och Finansinspektionen
(FI) viktiga för normbildningen.
Fördelen är att kassaflödesanalysen
och resultaträkningen framgår direkt i
balanstabellen!
 För utvecklingen av god redovisningssed är IASB
(International Accounting Standards Board) också
mycket viktig - IASB’s standards (IFRS) gäller för
samtliga börsnoterade koncerner inom EU fr.o.m
2005.
(IASC/IAS IASB/IFRS)
Externredovisning Inledning
Inskrivning i en balansekvationstabell
är en utveckling av den enkla
inskrivning i en balansbox.
13
Det nystartade bussbolagets första år

Ägarna tillskjuter kapital (100 000 (A))

Ett lån tas upp och banken betalar ut pengarna
(200 000 (B ))

Inköp av buss på kredit. Bussens inköpspris är
800 000 (C), den delbetalas under det första året med
400 000 (D)

Löpande under året faktureras resor till kunder, dvs.
resorna säljs på kredit. Resorna genomförs löpande under
året (totalbelopp 1 200 000 (E))

Företaget erhåller fakturor för drivmedel, reparationer
och annat löpande under året (totalbelopp 900 000(F))

Diverse leverantörsfakturor betalas under året, dock inte
alla (totalbelopp 800 000 (G ))


Hur ska affärshändelserna skrivas
in i balansekvationen? (variant 1)
T
=
A
+100 000
=
B
+200 000
EK
+100 000
+
S
+
=
+
C
=
+
D
=
+
E
=
+
F
=
+
G
=
+
Kunder betalar det mesta av vad som fakturerats, dock
inte allt (totalbelopp 1 100 000 (H ))
H
=
+
I
=
+
Bussen beräknas bli använd i 4 år och har vid bokslutet
använts ett år (I)

=
+
+200 000
Hur kommer dessa affärshändelser till uttryck i
balansekvationen?
Externredovisning Inledning
16
Kassaflödesanalys och resultaträkning
som delar i balansekvationen (variant 2)
T
= EK
+ S
TLM + TÖVR = EKKAP + EKRES + S
Balansräkning
TLM
+
A
+100 000
+
TÖVR
=
=
B
+200 000
+
EKKAP
+100 000
+
EKRES
+
+
+
=
+
+
+
C
+
=
+
D
+
=
+
+
=
+
+
+
E
+
F
+
=
+
G
+
=
+
+
H
+
=
+
+
I
+
=
+
+
+
=
+
+
Kassaflödesanalys
S
+200 000
Resultaträkning
Externredovisning Inledning
18
Kassaflödesanalys och resultaträkning
som delar i balansekvationen (lösning 2)
Hur ska affärshändelserna skrivas
in i balansekvationen? (lösning 1)

T
=
A
+100 000
=

EK
+
+100 000
+

B
+200 000
=
+
+200 000
+800 000
=
+
+800 000
D
-400 000
=
+
-400 000
E
+1 200 000
=
+ 1 200 000
+
=
- 900 000
+
+
F
H
I
-800 000
-1 100 000
+1 100 000
-200 000
+900 000
=
= EK
+ S
TLM + TÖVR
= EKKAP + EKRES
+ S
S
C
G
T
Balansräkning
TLM
+
+900 000
A
+100 000
+
=
-800 000
B
+200 000
+
C
=
=
=
+
-200 000
+200 000
D
+
+
+700 000
+
-400 000
TÖVR
+800 000
+
+100 000
+
+
+
+200 000
=
+
+
+800 000
=
+
+
-400 000
+ 1 200 000
+
- 900 000
+
+900 000
+
-800 000
+
=
=
+
+
=
+
-800 000
H
+1 100 000
+
-1 100 000
=
+
+
-200 000
=
+
-200 000
+
+
+700 000
=
+
+100 000
+
Kassaflödesanalys
S
=
+
G
+
+
F
+1 200 000
EKRES
+
E
+200 000
19
EKKAP
+
I
Externredovisning Inledning
=
+100 000
+
Resultaträkning
+700 000