Anteckningar från workshop 6:
Ordförande:
Sekreterare:
Fjärrvärme i ett hållbart samhälle
Björn Karlsson
Danica Djuric Ilic
__________________________________________________________________
För att kunna förutse vilken roll fjärvärme kommer att ha i ett hållbart samhälle måste man definiera
hur det hållbara samhället kommer att ”se ut”. Faktorer som ska påverka en vidare utveckling av
fjärvärme är bland annat: klimat, utvekligen av andra energisektorer och utvecklig av nya tekniker.
Vidare utvecklingen av fjärrvärme och även andra energisystemen bör utföras med tanken på att
globala konsekvenser är viktigare än lokala. Eftersom växthuseffekten är ett globalt problem och
utsläppet av CO2 har globala konsekvenser bör man alltid använda ett systemperspektiv när man
analysera fjärrvärmens påverkan på miljö. Det innebär att man måste förutse t.ex. hur en ökad
användning av biomassa inom fjärrvärme kommer att påverka andra energisystem. Eftersom
biomassa är en begränsad resurs kommer den ökade användnigen av biomassa i fjärrvärme att leda
till en ökad användning av fossila bränslen i någon annan energisektor. Det kommer att ha positiva
eller negativa konsekvenser på den globala CO2 utsläppet beroende av för vilken produktion
biomassa användningen kommer att minskas.
När man analyserar fjärrvärmens påverkan på miljö måste man ta i hänsyn till bi-produkterna också.
De bi-produkterna kan vara el från kraftvärmeverk eller även transportbränsle. Då det måste förutses
vilka produkter på energimarknaden kommer de bi-produkterna att ersätta. Den största delen av
elen som produceras i Sverige kommer från vattenkraft och nukleär energi vilket gör att elpriserna i
Sverige är lägre än elpriserna i den europeiska elmarknaden. Som påföljd är elanvändningen i Sverige
betydligt större än i andra europeiska länder. I framtiden kommer troligtvist en gemensam
elmarknad i Europa att utvecklas, vilket skulle möjliggöra en större export av svensk el och det skulle
leda till ett ökat elpris i Sverige också. Med förutsättningen att den elen som produceras i svenska
kraftvärmeverk då kommer det att minska den marginella elproduktion som ske i europeiska
kondenskraftverk. Därför kommer elproduktionen i kraftvärmeverken att leda till en minskning av
det globalla CO2 utsläppet. Priset på den svenska elmarknaden måste vara tillräckligt högt för att
investeringarna i nya kraftvärmeverk blir lönsamma. För att investera i nya kraftvärmeverk måste
fjärrvärmebehovet finnas.
El har en större användbarhet (exergi) än värme. Trots att nya värmepumpar har en verkningsgrand
som är ofta större än 2.5 är det inte bra att använda värmepumpar för uppvärmningen så länge det
finns andra sätt för värmeproduktion. Genom att producera värme i kraftvärmeverk anläggningar
skulle man få en dubbelnytta, elanvändningen inom värmepumpar skulle ersättas med elproduktion.
På samma sätt kan man jämföra kompressionkyla och absorptionkyla.
En av de största framdelarna med fjärrvärme är möjlighet att använda avfall som bränsle. Genom att
använda avfall som bränsle minskas olja och biomassa användningen i ett fjärrvärmesystem och
samtidigt minskas det metanutsläppet från avfallstippar. Metan är en växthusgas som bidrar 24
gånger mer till växthuseffekten än CO2 och därför anses farligare än CO2. Men det finns en stor
osäkerhet i hur man ska använda avfallet i det hållbara samhället. Ska man prioritera återvinning
eller ska man elda det? Inom många studier är det förutsätt att avfallmängden kommer att minskas
drastiskt i framtiden på grund av en ökad återvinning. Trots detta har många fjärrvärmebolag satsat
stora investeringar i avfallsfjärrvärmeproduktion. Tekniska Verket från Linköping är ett av de bolagen
som till och med importera avfallet utanför Sverige. Enligt studier som utfördes av Tekniska Verket
finns det en stor miljövinst för att importera avfallet även utanför Europa men det är inte alltid
ekonomisk.
Eftersom Tekniska Verket producerar absorptionskyla under sommaren och leverarer fjärrvärme till
Mjölby i stället för att brända biomassa i Mjölbys fjärrvärme anläggningar möjliggör det att avfall
används som bränsle även under sommaren. Trots att avfallsmarknaden är osäker är investeringarna
inte bundna eftersom det i framtiden inte kommer att finnas tillräckligt mycket avfall kan de
avfallanläggningarna fortsätta eldas med biomassa i stället.
Tack vare det låga elpriset i Sverige investerar många privata fjärrvärmeanvändare i bergpumpar med
förutsättningen att fjärrvärme ska användas bara under vintern när uppvärmningsbehovet kraftigt
ökar och elpriserna är högre. En påföljd av detta kan bli att investeringarna i nya kraftvärmeverk
anläggningar inte ska vara lönsamma. I stället skulle den största fjärrvärmeproduktionen ske inom
oljepannor. De båda konsekvenserna skulle ha en negativ påverkan inte bara på fjärrvärmepriset
utan även på det globalla CO2 utsläppet. Samma problem kan uppstå med användnigen av spillvärme
från industrin. Med tanken på de globala konsekvenserna måste policy försäkra den framtida
”överlevande” av fjärrvärme genom olika styrmedel. Värmeproduktion från kraftvärmeverk bör anses
som spillvärme från elproduktion.