Anteckningar från workshop 4:
Renovering av miljonprogrammets byggnader
Ordförande:
Sekreterare:
Stig-Inge Gustafsson
Linn Liu
__________________________________________________________________

Hyresrätter, bostadsrätter, egnahem
De är helt olika slags bostadsformer, därför kommer olika energieffektiviseringsåtgärder att
väljas. Privata personer som har egna hus vill spara mycket energi, men i och med att
kostnaden är höga, är de billiga energieffektiva åtgärderna populära. För folk som bor i
bostäder med bostadsrätt och hyresrätt, är deras makt över att välja energieffektiva åtgärder
begränsade. Fastighetsägare och kommun har makten. Dilemma är då många fastighetägare
vill höja hyran i samband med renoveringen medan de flesta hyresgästerna inte vill betala för
högre hyran och är nöja med sin boendemiljö. Vissa byggnader är K-märkta, vilket betyder att
man inte får ändra deras utseende vid renoveringen. Det blir svårt även om fastighetsägare
vill spara energianvändning via isolering på ytterväggar.

Fastighetsägare-hyresgäster
Fastighetsägare tänker alltid optimalt- det man investerar vill man få tillbaks i framtiden. De
vill självklart höja hyran för varje krona som investerades i renoveringen. Men hyresgästerna
är inte alltid bered att betala för en förhöjd hyra. Dels anser de att de flesta
energieffektiviseringsåtgärderna
(isoleringar,
byte
av
fönster,
uppgradera
ventilationssystem) tillhör byggnadens underhållning, därför ska inte hyran höjas, dels vill
många hyresgäster hellre bo i en lägenhet som är lite dragit än att bo i en lägenhet som har
bättre inomhusmiljö fast har mycket högre hyran, dessutom slipper de flytta under
renoveringen. Ett annat problem när det gäller renoveringen av gamla bostäder är att – det
finns inga bekymmer för fastighetsbolag som äger många lägenheter i stora städer när det
gäller att höja hyra i samband med energieffektivisering, däremot för de bolag som äger
byggnader som finns i gles ort är det svårt att göra samma sak. Oftast sådana renoveringar
motsvarar en stor utgift för bolagen dessutom förlorar de massor kunder. Det är därför extra
svårt för små fastighetsbolag att utföra de energieffektiviseringsåtgärderna vid renoveringen.

Byggnadsåtgärder
Att satsa på passivhus eller renovering av befintliga byggnader?
För fastighetsägare är det lönsamt att satsa på det andra alternativet ty kostnaden är hög att
bygga passivhus, pay-back time är lång.
Byggbranschen är fortfarande konservativ, det är långsamt att föra nya idéer.

Kallare inneklimat

Smart meter
Det är svårt att säga hur exakt ”smart meter” påverkar hyresgästernas beteende i samband
med energibesparing. Men det visar sig i alla fall att mer och mer fastighetsbolag börja
installera smart meter i sina bostäder. Smart meter som kan visa båda energianvändning och
CO2 utsläpp ger hyresgästerna starkare incitament att ändra sina beteenden vilket i sin tur
bidra till energibesparing.
Individuellmätning kan även orsaka problem så som hyresgästerna vill bo i lägenheterna som
ligger i mitten än i gavel lägenheterna.

Ändrat beteende
Vi är mycket medvetna när det just gäller vår omgivande miljö. Men samtidigt är vi helt
blinda när det gäller vår konsument beteende som orsaker mycket energi slöseri.

Tvång-subventioner
Idag använder fortfarande 50% av de svenska bostäderna el för uppvärmning. Om fjärrvärme
inte fanns, skulle det finnas ännu mer direkt el användande byggnader. Mer starka
incitament behövs för att skära ner elanvändningen i byggnaderna.
Hur ska ROT tillämpas i Sverige? Det är för komplicerat för hur ROT ska tillämpas idag, detta
påverkar vilka energieffektiviseringsåtgärder väljs. Mer bidrag bör vara tillgängliga.
Ökade medveten om nettodebitering. Hyresgästerna får starkare incitament av att se båda
sina egna energianvändningar och energibesparingar.
Vad finns det för incitament för fastighetsägare som vill göra energieffektiviseringsåtgärder.
Vart finns gränsen av ”good enough” när det gäller att välja de rätta
energieffektiviseringsåtgärderna till sina byggnader, så att det är båda lönsamt för
fastighetsägare och för hyresgäster.
Danska fjärrvärmesystem kan vara ett bra exempel för Sverige.