Anteckningar från workshop 3:
Ordförande:
Sekreterare:
Samarbete för en hållbar framtid
Louise Trygg
Danica Djuric Ilic
__________________________________________________________________
Närvarande: 19 deltagare
Under första 50 minuterna var deltagarna indelade i 3 grupper med syftet att diskutera följande
frågor:
1. Behöver vi ha ett sektorsövergripande samarbete mellan forskare, politiker och näringslivet
för att uppnå hållbara energisystem – och i så fall varför?
2. Hur ser samarbetet mellan dessa sektorer ut idag?
3. Vad kännetecknar ett bra samarbete – finns det behov av övergripande metodik?
4. Hur kan glappet minskas – vad kan driva på ett utökat samarbete och vad kan hindra?
5. Vilken roll har forskningen och vilka forskningsfrågor borde stå i fokus?
6. Hur kommer vi vidare?
De sista 25 minuterna diskuterade alla deltagare frågorna tillsammas.
1. Behöver vi ha ett sektorsövergripande samarbete mellan forskare, politiker och näringslivet för att
uppnå hållbara energisystem – och i så fall varför?
Samarbete breddar men det tar också tid. Det är mycket lättare att prata om sammarbete än att göra
den. Det som kan vara svårast är att hitta samarbetsformer.
Det är viktigt att förstå varandra. Problemet uppstår ofta på grund av olika tidsperspektiv. Forskare
har ett mycket längre perspektiv än näringslivet. Forskare tänker långsiktigt men det kan innebära
svårigheter att kommunicera med de andra som vill ha snabba resultat. En glapp mellan politiker och
näringslivet finns också. Politiker bör definiera styrmedel på lång sikt så att företagen vet vad de kan
utgå ifrån när de planerar framtida investeringar och strategier.
Alla bör att ansvar för sitt agerande. Energibolag känner av kundtryck mer än politiker. Det bör vara
ett syfte att alla i kommunen ska vara nöjda, men det är svårt att få igenom. Problemet kan också
uppstå på grund av en dålig maktrelation.
2. Hur ser samarbetet mellan dessa sektorer ut idag?
Idag finns det tyvärr en stor maktobalans. Orsaken för detta kan vara att det inte finns starka
energipolitiker i Sverige idag. En regional/nationell konflikt uppstår ofta.
Tack vare forskningen finns det många bra förslag för samarbete mellan olika sektorer som inte
appliceras än. Det finns också några bra exempel på samarbete men eftersom Sverige är ett relativt
litet land och det som är stort här behöver inte vara det i världen så det är svårt att visa framgång på
en global nivå.
3. Vad kännetecknar ett bra samarbete – finns det behov av övergripande metodik?
Det är viktigt att vi går mot ett gemensamt mål och att förstå varandras roller. För att uppnå ett bra
samarbete det finns ett behov att utnyttja allas kunskap och att inte glömma bort alla viktiga delar.
Respekt och förståelse för varandra är viktigaste.
Den största nackdelen med de flesta metoder är att de är baserade på hur det ser ut idag. Men det är
svårt att förutse framtiden, utveckling av teknik och situation på energimarknaden framför allt. I
stället bör man tänka långsiktigt och utifrån en backcasting perspektiv där man tänker sig framtiden
och utifrån den framtiden som man vill uppnå planerar man bakåt vilka åtgärder bör man ta.
En övergripande metodik får inte vara strikt. Det kan vara bra med en övergripande och gemensam
metodik men en lösning fungerar inte överallt på samma sätt. I stället kan man utveckla
gemensamma men inte för övergripande principer.
4. Hur kan glappet minskas – vad kan driva på ett utökat samarbete och vad kan hindra?
Det är svårt att ha gemensamma styrmedel för alla regionen. Varje region är ett fall i sig så det finns
ofta behov för lokala styrmedel. Till och med en regional/nationell konflikt uppstår väldigt ofta.
Ibland verkar det som att inte finns en klarhet i vad hållbara energisystem är. Hur uppstår visioner?
Olika aktorer har olika synpunkt och begriper hållbarhet på olika sätt. Det är också svårt att ta de
första stegen. Eftersom då man måste ensam ”stå emot floden” och det känns lättare att bara följa
med.
Ett gemensamt mål, gemensamma visioner och samsyn är förutsättningar för att kunna bygga ett
utökat samarbete. Dock är det svårt att hitta områden där är alla aktörer tillräckligt intresserade för
att samarbeta eftersom det är svårt att få folk att agera utanför egen nytta. I stället bör man se fram
emot en möjlighet att växa fram och ändras i ett samarbete. För att samarbete ska fungera så krävs
det att alla parter är med och med lika tyngd. Två av de största hinder för att utöka samarbete är
oftast ekonomisk faktor och lokala monopol. Båda hindren kan avklaras med hjälp bra definierade
styrmedel.
5. Vilken roll har forskningen och vilka forskningsfrågor borde stå i fokus?
Det finns en stor glapp mellan forskare och politiker och näringslivet, framför allt på grund av olika
tidsperspektiv. Därför finns det många teoretiska exempel för samarbetet som inte är applicerade än.
För att lösa det problemet som uppstå väldigt ofta forskare bör ha i uppdrag inte bara att utforska
olika möjligheten för samarbete utan till och med att presentera och informera om sina resultater på
ett bättre sätt. Ett bra sätt är att organisera konferenser. Genom konferenser har forskare möjlighet
att presentera sina idéer och teoretiska resultaten som kan vara en bas för ett bra samarbete. Från
konferenser bör forskare ta med sig del av ny kunskap och nya idéer vidare.
Även utifrån små projekt kan man få kunskap.
6. Hur kommer vi vidare?
Det är svårt att samarbeta om man inte vet vad man vill samarbeta kring. Man måste hitta en
matchmakning och bjuda in parter som kan samarbeta. Det är lättare att samarbeta när man hitta en
”sockerbit” som alla kan samarbeta kring och när man hitta området där det inte finns så många som
”slåss med näbbar och klor”. Ett bra exempel är biogas-produktion. För att utveckla ett bra
samarbete är det viktigt att vinna förtroende.
För många är det svårt att inte sätta ekonomi i den första planet. Därför är det viktigt att prissätta
miljön! Tydligt ägardirektiv måste också definieras.