Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 1 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Några tankar och övningar för att få bra studieharmoni
Sid
Frågeformulär om studievanor
2
Medvetandegör din användning av tiden
8
Att planera arbete
9
Lära sig lära är att lära sig leva
13
Det finns inget kylskåp på biblioteket – att koncentrera sig
15
Att äta en elefant – att studera en bit i taget
17
Minnet är ett hologram
20
Arbeta mindre - lär dig mer. Om sömnvanor
22
Att hantera risksituationer
25
Sammanställda av Rune Olsson, PIE. IEI
Linköpings universitet
Se mer på :
http://www.iei.liu.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=672&a=4984
och
www .pulsro.se
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 2 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
FRÅGEFORMULÄR 0M STUDIEVANOR
Beroende på vilket resultat du får kommer du att kunna se vad du kan satsa på för att bli ändå bättre på att lära
nytt. Vi ska ta upp detta på föreläsningar och övningar.
Anvisningar: För varje påstående om studievanor skall Du ta ställning till om Du instämmer eller tar avstånd
från påståendet. Om Du tycker att Du vill svara olika för olika ämnen Du läser, så välj svar efter det ämne Du
har läst mest i. Rita en cirkel kring den siffra som bäst passar med Din åsikt.
Siffrorna betyder:
4 = Instämmer helt
3 = Instämmer med viss tvekan
1 = Tar avstånd med viss tvekan
0 = Tar helt avstånd
2 = Används endast om ett påstående absolut inte gäller för Dig eller om Du tycker att det är omöjligt att ta
ställning.
1
Jag tycker att det är lätt att organisera min studietid effektivt.
4 3 1 0 2
A
2
När det är möjligt så försöker jag sätta in idéer från ett visst ämne i ett större
sammanhang genom att relatera dem till idéer i andra ämnen.
4 3 1 0 2
C
3
Även om jag vanligen kommer ihåg fakta och detaljer så tycker jag att det är
svårt att sätta ihop dem till större sammanhang.
4 3 1 0 2
G
4
Jag tycker det är bäst om man får veta precis vad man skall göra i samband
med uppgifter man får.
4 3 1 0 2
B
5
Det bästa sättet för mig att förstå vad tekniska termer betyder är att komma
ihåg den definition som stod i boken.
4 3 1 0 2
F
6
Det är betydelsefullt för mig att jag klarar mig verkligt bra på det jag nu läser.
4 3 1 0 2
A
7
För det mesta har jag som mål att fullständigt begripa det som jag skall läsa.
4 3 1 0 2
D
8
När jag läser så försöker jag komma ihåg viktiga fakta som kan bli användbara
senare.
4 3 1 0 2
B
9
När jag håller på med en arbetsuppgift försöker jag hålla i minnet exakt vad
läraren tycks önska.
4 3 1 0 2
A
10
För det mesta är jag försiktig när jag drar slutsatser om de inte är väl
underbyggda av fakta.
4 3 1 0 2
E
11
Det huvudsakliga skälet till att jag befinner mig här är för att jag skall kunna
lära mig mer i de ämnen som verkligen intresserar mig.
4 3 1 0 2
D
12
När jag försöker förstå nya idéer, så försöker jag ofta sätta in dem i verkliga
situationer där de kan tänkas vara tillämpbara.
4 3 1 0 2
C
13
Jag antar att jag är mera intresserad av vilket betyg jag får än vad jag lär mig
på kursen.
4 3 1 0 2
B
14
Det går ganska fort för mig att komma igång med studierna på kvällarna.
4 3 1 0 2
A
15
Jag har en ganska god allmän uppfattning om många saker, men min kunskap
om detaljer är ganska dålig.
4 3 1 0 2
F
16
För det mesta så anstränger jag mig en hel del för att försöka förstå saker som
till en början verkar svåra.
4 3 1 0 2
D
17
Jag får ofta kritik för att jag tar med irrelevant material i mina arbetsuppgifter
och i diskussioner.
4 3 1 0 2
G
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 3 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
18
Jag tycker att jag ofta måste läsa saker utan att ha en chans att verkligen förstå
dem.
4 3 1 0 2
B
19
Om förhållandena är sådana att jag inte kan studera så kan jag för det mesta
göra något för att förändra dem.
4 3 1 0 2
A
20
Kluriga frågor eller problem fascinerar mig, speciellt när man måste arbeta sig
genom materialet för att komma fram till en logisk slutsats.
4 3 1 0 2
E
21
Jag finner ofta att jag ifrågasätter saker som jag hör på föreläsningar eller läser
i böcker.
4 3 1 0 2
D
22
Jag tycker det där till stor hjälp att skaffa en överblick över ett nytt ämne
genom att se hur olika idéer hänger ihop.
4 3 1 0 2
C
23
Jag läser mycket lite utöver det som krävs för att klara arbetsuppgifter.
4 3 1 0 2
B
24
Det är betydelsefullt för mig att göra saker bättre än mina kamrater, om jag
bara kan det.
4 3 1 0 2
A
25
Mina handledare vill att jag skall satsa mera på att använda mina egna idéer
och inte vara så rädd för det.
4 3 1 0 2
F
26
Jag använder en hel del av min fritid till att lära mig mera om intressanta
ämnen som diskuterats på undervisningen.
4 3 1 0 2
D
27
Jag verkar vara alltför snabb att dra slutsatser utan att ha sett alla fakta.
4 3 1 0 2
G
28
Jag tycker att akademiska ämnen är så intressanta så jag skulle vilja fortsätta
att läsa när jag har klarat av den kurs jag nu går på.
4 3 1 0 2
D
29
Jag tycker det är viktigt att se på problem rationellt och logiskt och utan att dra
intuitiva slutsatser.
4 3 1 0 2
E
30
Jag tycker att jag måste koncentrera mig på att komma ihåg en hel del av det
vi måste läsa.
4 3 1 0 2
B
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 4 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
HUR DU BERÄKNAR DIN POÄNG PÅ FORMULÄRET OCH FÅR FRAM DIN INSTÄLLNING TILL
STUDIERNA
Som Du ser finns det i marginalen angivet till vilken av nedanstående kategorier som varje fråga hör. Skriv ner
Ditt svar under respektive bokstav. Det blir 6 svar under A, B och D och 3 under C, E, F, G, som Du skall
summera.
A
Summa:
B
1
6
9
14
19
24
A=
4
8
13
18
23
30
B=
C+G=
E+F=
C
2
12
22
C=
D
7
11
16
21
26
28
D=
E
F
G
10
20
29
5
15
25
3
17
27
E=
F=
G=
VAD BETYDER DE OLIKA SKALORNA?
Prestations inriktning A= ……
Skala A ger Dig x poäng av 24 möjliga på "prestationsinriktning", vilket innebär välorganiserade regelbundna
studiemetoder, konkurrensinriktning och tro på framgång. Den som har hög poäng på denna skala är mycket
inriktad på att klara sig bra och göra bra ifrån sig, vad detta än innebär och det brukar gå bra för dem.
(Korrelationen mellan poäng och framgång = +0,32).
Reproducerande inriktning B= ……
Skala B ger Dig x poäng av 24 möjliga på en "reproducerande" inriktning som innebär en ytlig inställning till
inlärning där man lär sig utantill och för att klara skrivningarna, ser högre studier som nödvändiga för att få
tillräckliga kvalifikationer för ett jobb, vill ha klara instruktioner om vad som skall läsas, struktur och väl
angivet vad som skall läsas. Den som har hög poäng på denna skala försöker memorera det han läser bara för
att klara skrivningarna. De håller sig helt och hållet till det som måste läsas och följer inte upp egna intressen
(om de har några). Trots sin uttryckliga vilja att klara sig så brukar det gå dåligt för dem.
(Korrelation mellan poäng och framgång = -0,25).
Meningsfull inlärning D= ……
Skala D ger Dig x poäng av 24 möjliga på en inriktning som kan kallas for meningsfull inlärning. Den
innebär att man söker efter 'mening' i det man läser, är involverad och aktiv, sätter in sina kunskaper i verkliga
livet, är intresserad av att lära för dess egen skull, är intresserad av ämnet. De som får höga poäng på denna
skala följer upp sina egna intressen även om de ligger utanför det som kommer på skrivningen, de vill förstå
det de läser och tycker att det de lär sig är intressant. Det brukar gå bra för dem.
(Korrelation mellan poäng och framgång = +0,28).
De återstående skalorna får man genom att addera olika delskalor:
Förståelseinriktning C+G= …….
Genom att summera C och G får Du x poäng av 24 som visar på en tendens till att "lära för att förstå", där man
använder analogier och bilder för att beskriva ämnen och understryker vikten av idéer och samband. Man
kallar den även för en holistisk tankestil.
Steg-för-steg-inriktning E+F= …..
Genom att summera E och F får Du x poäng av 24 som är ett mått på en inlärningsstil som litar på steg-försteg-metod, angriper problem logiskt och framhåller vikten av detaljer. Man kallar den även för en analytisk
tankestil.
Mångsidig inriktning D+C+E= ……
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 5 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Ett mått på mångsidig inlärningsstil får Du genom att addera D, C och E av 48 möjliga poäng.
Dåliga vanor B+F+G= …..
Ett mått på dåliga vanor i inlärningsstilen får Du genom att addera B, F och G av 48 möjliga.
SAMMANFATTANDE FÖRUTSÄGELSE
Den bästa förutsägelsen av studieframgång får Du genom att addera och dra ifrån enligt följande:
Framgång = A + D + C + E +(48 - B - F - G) av 120 möjliga
som är en kombination av mångsidig inlärningsstil och välorganiserade studievanor och frånvaron av dåliga
vanor.
I tabellen kan Du se medelvärden och standardavvikelser i poäng för flera grupper av
studerande inom olika fakulteter (värden från England, ej normerad för svenska värden).
Medelpoäng och standardavvikelser
Prestation A
Reproduktion B
Mening D
Förståelse C+G
Steg-för-steg E+F
Mångsidig C+D+E
Dåliga vanor B+F+G
Framgång A+D+C+E+
(48-B-F-G)
Hum fak
Samhällsvet
Naturvet
Totalt
12,50
11,98
15,17
13,04
12,45
29,58
23,06
67,02
12,73
13,65
14,21
13,64
13,48
29,65
25,32
65,06
13,08
14,26
13,93
12,64
13,48
29,64
24,67
66,05
12,82
13,51
14,31
13,12
13,25
29,63
24,57
65,88
Std
avvikelse
(4,26)
(4,40)
(4,51)
(3,63)
(3,70)
(7,03)
(7,15)
(13,01)
Korrelation
+ 0,32
- 0,25
+ 0,28
- 0,04
- 0,07
+ 0,26
- 0,29
+ 0,41
När Du skall bedöma Dig själv så kan Du anse att en halv standardavvikelse över medelvärdet är "högt" på
skalan och en hel standardavvikelse som "mycket högt". En halv respektive en standardavvikelse
under medelvärdet motsvarar lågt respektive mycket lågt.
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 6 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Vad fick Du för resultat?
Idealt sett skulle Du ha fått mycket högt på prestationsinriktning (A), meningsinriktning (D), mångsidig
inriktning (C+D+E) och mycket lågt på reproducerande inriktning (B) och dåliga vanor (B+F+G).
1. Om Du inte fick detta, varför? Om Du fick detta, varför fick inte alla andra det?
Lista här fem möjliga skäl:
1.
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
2.
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
3.
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
4.
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
5.
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
2. Vad kan göras av lärare och av Dig själv för att förbättra Ditt sätt att studera?
För att få idéer om vad du skulle kunna göra så kan du läsa frågorna noggrant och fundera på om du kan öva in
ett bra beteende (som ger plus-poäng) och öva bort ett dåligt betende.
Förslag till vad Du kan göra själv:
1.
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
2.
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
3.
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
Förslag till vad läraren kan göra:
1.
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
2.
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
3.
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
Frågeformuläret har utvecklats av Neol Entwistle, professor i pedagogik vid universitetet i Edinburgh
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 7 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Några förslag till vad du skulle kunna göra med utgångspunkt från dina poäng
från frågeformuläret.
Alla bör läsa artiklarna 1: Lära sig lära och 9: Sömn.
Låg
Hög
Prestation A
- Undersök vad du säger till dig själv.
- Förbättra konditionen så du orkar.
- läs art nr 2: Kylskåp
- läs art 5: Minnet
+
Reproduktion B
+
Mening D
Förståelse C+G
- hitta koppling till framtid yrke
-sök din motivation
- läs art 4: Kamel
- läs art 1: Lära sig lära
- läs art 2: Kylskåp
- plugga i grupp så att du måste förklara för
andra.
- gör en studie hur du använder din tid
- läs art 3: FörInOmNy
- läs art 5: Minnet
- läs art 4: kamel eller dromedar
+
Steg-för-steg E+F
- läs art 2: Kylskåp
Mångsidig C+D+E
- se hur andra gör
+
- hitta alternativa metoder för att ta in en
text
- läs art 1: Lära sig lära
Dåliga vanor B+F+G
+
Framgång A+D+C+E+
(48-B-F-G)
Se om du fick lågt/högt på något annat
som ger -minus. Börja med det som
rekommenderas där.
- läs art 3: FörOmInNyTag
- undersök dina risksituationer. Läs art 12.
- gör en studie hur du använder din tid
- Läs art 10: Mental träning
- läs art 6: Zen
- Läs art 9: Sömn
- läs art 8: Problemlösarstilar
+
Artiklarna finns på http://www.eki.liu.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=672&a=4984&dir=/studieharmoni
1: Lära sig lära är att lära sig leva
2: Det finns inga kylskåp på biblioteket
3: Att äta en elefant
4: Är du kamel eller dromedar
5: Minnet är ett hologram
6: Zen och konsten att studera
7: Fotoläsning Detta kan kallas för överkursen. Behärska metoderna som beskrivs i art. 3 först.
8: Problemlösarstilar
9: Sömn
10: Mental träning
11: Personlig effektivitet
12: Risksituationer vid studier
13 Tänk efter före. Att komma underfund med framtida yrkesval.
Fler artiklar kan komma.
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 8 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Medvetandegöra hur du använder din tid just nu så att du kan bättre
planera den tid som kommer
Steg 1: Tidsstudie
Ta sju påföljande dagar. Notera vad du gör under dygnets alla 24 timmar.
Fyll i detta schema varje kväll så att du får en detaljerad uppfattning om hur du använder din tid.
Samma typ av schema använder du för att planera din vecka.
Tim Mån
6-7
7-8
8-9
9-10
10-11
11-12
12-13
13-14
14-15
15-16
16-17
17-18
18-19
19-20
20-21
21-22
22-23
23-24
24-1
1-2
2-3
3-4
4-5
5-6
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 9 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Steg 2 Att planera arbete
Varför och hur skall man planera?
Många av de studenter jag har mött här på universitetet har sagt mig att det inte är någon idé att de planerar vad
de skall göra, för det blir aldrig som de hade planerat. Att det aldrig blir exakt som man hade planerat är ju sant,
men deras påstående måste trots allt bemötas, för syftet med att planera det man skall göra är inte enbart att man
i förväg skall veta hur allt kommer att inträffa. Nej, planerar gör man av helt andra anledningar.
När man skall planera måste man först ta reda på vad uppgiften består av (oftast en kurs med en viss
kurslitteratur av vilken ett visst antal sidor skall tenteras av) och hur lång tid man har till förfogande. Det arbete
man lägger ner på dessa båda uppgifter, t ex genom att skaffa kurslitteraturen och sätta sig in i den och genom
att under en vecka fylla i veckoschema 1 (i gula broschyren) för att se hur mycket man studerar, medför att man
faktiskt får överblick över eller bättre grepp om det arbete som ligger framför en. I bästa fall medför det också
att man får en annan inställning till hur mycket tid man har på sig för självstudier. Man får klart för sig att man
inte har råd att slösa med tiden. Om man inte skaffar sig denna överblick över sitt förestående arbete så är det
mycket lättare att skjuta upp det man skall göra till ”senare”.
I och med att man sätter sig in i vad som krävs för kursen blir man också mera målinriktad.
En annan sak som man som student måste lära sig är att man aldrig får tid. Sådant man skall göra när man får
tid blir mycket sällan av. Man måste helt enkelt ta sig tid. Det man vill skall inträffa måste man på något sätt
lägga in i sitt tidsschema, man måste prioritera det framför andra saker som man kanske hellre gör.
När man är nybörjare på universitetet kommer man ofta från en inrutad skoldag eller arbetsdag som någon annan
har rutat in åt en. När man sedan får ett schema med några få föreläsningar i veckan verkar det enkelt att läsa på
universitetet. Man har hur mycket tid som helst för allt det roliga man inte hann med i skolan. Eller kanske för
att jobba för att få ihop pengar? Man tänker inte på att heltidsstudier faktiskt innebär 40 timmars arbetsvecka
och att man nu själv måste göra sig ett schema. Det första steget, som jag hoppas du har gjort redan, är att ta
reda på vad man har för sig under en vecka. Då får man oftast klart för sig hur mycket tid det går åt till
rutinuppgifter, måltider, tidningsläsning, osv. När man har samlat in dessa uppgifter och sammanfattat dem har
man underlag för att börja planera.
Analysera dina insamlade data
Sammanfatta hur mycket tid du använder för olika aktiviteter under veckan. Gör det nu: hur många timmar läser
du? totalt? effektivt? Hur många timmar planerade du att läsa? Hur blev det?
Tänk sedan efter:
När är du piggast?
När på dygnet tror du att det är effektivast att studera för din del?
Var studerar du bäst?
Var får du mest lugn och ro?
Hur kan du skaffa dig lugn och ro?
Var har du lättast att koncentrera dig?
Vad gör du som är roligt varje dag, varje vecka, inklusive rekreation och motion?
Hur många timmar skulle du faktiskt realistiskt kunna ägna åt självstudier (sitta ensam och plugga)?
Använd svaren på dessa frågor när du senare gör upp ditt veckoschema eller i modulen om självstyrning.
Om du tänker på dina studier som ett arbete och de studievanor du skall skaffa dig som arbetsvanor, kanske du
har lättare för att förstå hur viktigt det är att du skaffar dig goda arbetsvanor. Att betrakta studierna som ett
arbete borde också, innebära att du bättre förstår vikten av att börja på vissa klockslag, hålla på under viss tid,
inte göra annat under arbetstid, osv. Studier betraktas ofta, till skillnad från annat arbete, som något som kan
utföras när man inte har möjlighet att göra något annat, de kan flyttas hur som helst och mest skjutas upp, de kan
utföras var som helst; de betraktas kort sagt inte som något arbete.
Att ha en plan för när saker skall utföras är också det bästa sättet att undvika den handlingsförlamning som det
ofta innebär att ha många saker som skall utföras framför sig. Pricka in den i ditt schema och ta dem i tur och
ordning. När du väl har kommit igång med en av sakerna och koncentrerar dig på den så minskar
handlingsförlamningen.
Gör ett permanent veckoschema med hjälp av det du har lärt dig av det första veckoschemat.
Var realistisk när du planerar!
Om du har studerat väldigt lite tidigare så är det oftast orealistiskt att tro att du skall kunna öka tiden från t ex 1
timme till 5 timmar per dag, speciellt om du har svårt att koncentrera dig. Gör i så fall så att du ökar den tid du
studerar successivt samtidigt som du vänjer dig vid att studera vid en viss tid och efter ett schema.
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 10 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Varifrån skall du ta tiden?
Studera vad du gjorde under veckan då du bara skrev ner vad du gjorde. Vilka aktiviteter skulle du kunna tänka
dig att minska på eller hur skulle du kunna göra för att få mera tid för självstudier? Gör en lista över dem. Tänk
sedan för varje aktivitet ut vilka konsekvenser det blir om du genomför just detta. Välj sedan det du tycker vara
det bästa sättet att öka studietiden. Se efter hur det går efter tre dagar eller mera och ändra strategi om du inte är
nöjd.
Långtidsplaner eller detaljplanering.
Det kan ju tyckas att det skulle vara bättre att man detaljplanerar, men det finns forskning som visar att de som
planerar för längre tid t ex månadsvis och veckovis klarar studierna bättre. Man vet inte riktigt varför, men det
skulle kunna bero på att man vid långtidsplanering får överblick över vad som skall göras, får klart för sig hur få
timmars självstudier som faktiskt ryms inom en månads arbete (räkna själv får du se), och därigenom får en
annan inställning till den tid man har till förfogande. Om du inte långtidsplanerar och får den här överblicken
tror du lätt att du har all tid i världen och då skjuter du lättare upp.
Får man ändra i planerna?
Man måste komma ihåg att planerar gör man för att styra sig själv åt det håll man vill och att hjälpmedlet inte får
bli ett mål i sig. Men det är viktigt att man håller sig till planen så mycket det går tills man har skaffat sig vanan
att börja arbeta på de tider man har planerat. Alltså, följ planen men gör nödvändiga ändringar.
Sätt upp schemat ovanför läsplatsen där du kan se det tydligt. Studera det varje morgon och följ upp det varje
kväll för att se hur du lyckas. När du har följt schemat flera veckor kommer du att bli överraskad över hur lätt
det är att skaffa sig regelbundna vanor.
Vem har ansvaret för dina studieresultat?
Är det du som tar ansvar för hur det går? Vet du när du kan något? Många studenter som jag har träffat överlåter
åt andra att avgöra när de kan något. De har ”läst som galningar”, läst igenom kurslitteraturen flera gånger, men
de har aldrig frågat sig vad de kan och inte kan av litteraturen. Det är ett ineffektivt sätt att studera och de låter
lärarna ta över en del av det arbete som de redan tidigare själva skulle ha gjort. Om du känner igen dig så
studera avsnitten om studiemetod, anteckningar och tentamina och gör arbetsuppgifterna.
Vad kostar det att studera?
Löjlig fråga! Det vet väl alla. Studiemedlen är så och så stora. Räkna ut vad det kostar dig per timme att studera.
Räkna med 40 timmars arbetsvecka. Då kan du också räkna ut vad det kostar dig att inte ägna dig åt studierna!
Konsekvenserna av planering
Om du tidigare inte har planerat ditt arbete och nu gör det för första gången kommer du att upptäcka att du får
mindre dåligt samvete. Du får troligen också mera tid för rekreation, du får lättare och lättare att sätta dig på de
tider du har bestämt och sist men inte minst: du blir mera nöjd med dig själv.
Om du vill läsa mer om hur man tar ansvar för sitt liv kan du läsa Lars Wiberg: Vilja Välja Verklighet, Norstedts
1984
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 11 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Träningssuppgift: Planering
Gör nu ett ”permanent” veckoschema med hjälp av det du har lärt dig av det första veckoschemat.
Självfallet förändras dina veckor så att den ena inte är den andra lik. Övningen vill få dig att fundera på din
arbetsdag så att du lär dig att fördela det du ska göra på ett bra sätt.
1. Markera först tillräckligt med sömn varje natt. Sedan nödvändiga aktiviteter som måltider,
undervisning, förvärvsarbete.
2. Planera nu in tid för eget arbete/självstudier. Bestäm det antal timmar du behöver studera
beroende på om du har vana eller är ovan, hur lång tid du behöver, inte hur mycket andra
läser. Lägg t ex ”söka referenser” på tider när du inte är som mest receptiv. Den mest
receptiva tiden bör du använda för direkt pluggande.
3. Motion, rekreation ( t ex läsa skönlitteratur) och social samvaro med andra behövs under
ca 15 timmar per vecka.
4. Anpassa studieperiodernas längd efter stoffets (inlärningsmaterialets) svårighetsgrad.
Räkna med fler pauser om du läser än om du skriver. Undvik att t ex prata med någon
under pauserna för då är det mycket svårare att återgå till arbetet.
5. Studera stoffet i anslutning till undervisning. Förbered dig genom att gå igenom det som
skall tas upp. Detta är mycket tidsbesparande! Förberedelserna behöver inte vara särskilt
omfattande för att hjärnan skall bli ”inställd” på området. Föreläsningen blir den första
repetitionen vilket underlättar ihågkomsten. Repetera sedan så snart som möjligt efter
undervisningen. Det är viktigt att du repeterar inom 24 timmar och helst också direkt efter
en föreläsning, eftersom man då har lättast att komma ihåg vad som sades. Använd tiden
mellan undervisningstillfällena, dvs håltimmar. Det är svårast att planera och utnyttja tiden
mellan 8 och 18, så planera den omsorgsfullt så att den blir väl utnyttjad.
6. Planera in det som är mest krävande på de tider då du arbetar bäst.
Var realistisk när du planerar!
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 12 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Mitt ”permanenta” veckoschema
Tim Mån
6-7
7-8
8-9
9-10
10-11
11-12
12-13
13-14
14-15
15-16
16-17
17-18
18-19
19-20
20-21
21-22
22-23
23-24
24-1
1-2
2-3
3-4
4-5
5-6
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 13 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
LÄRA SIG LÄRA ÄR ATT LÄRA SIG LEVA
En samling tankar och förslag om vägar till bättre studieresultat
Ganska ofta hör jag följande: "Ja, nog verkar det bra det du rekommenderar, men det tar sån tid
att öva in nya studievanor och jag har inte den tiden, så jag håller fast vid mitt gamla sätt. Det går ju
så där hyfsat i alla fall....."
Denna person kommer att få det jobbigt vid livets naturliga skiftningar och jag beklagar det
företag som anställer denna trög-förändrade!
För det är faktiskt ganska enkelt att förbättra sina studievanor, om man vill... Och jag vill påstå
att om du ser över dina studievanor på det sätt som skisseras här, kommer du att lära dig saker som
uppskattas i näringslivet: flexibilitet, förmåga att samarbeta, ledarskap. Saker som du får in som en
biprodukt till effektiva högskolestudier.
Hur man lär
Sedan 1976 har jag tränat studenter och personer från näringslivet i sätt att lära nytt. Det har
gällt skiftande ämnen inom teknik, ekonomi och ledarskap. Många har jag följt från högskola och
under de första åren i näringslivet. Flera samband mellan sätt att vara på högskolan och framgång i
yrket har varit tydliga.
Många av de duktiga inlärarna jag har mött har haft till synes helt olika inlärningsmetoder, men
vid närmare betraktande har de haft en hel del likheter. Dessa likheter vill jag beskriva.
Beskrivningarna kan tjäna som förebilder i träningen “Att lära sig hur man lär”.
Peppa upp
Säg till dig själv: ” Mina gymnasiestudier har varit så framgångsrika att jag fått tillräckligt med
poäng för att komma in på en högskola!”. Beröm dig själv för all den studieframgång du haft. Så ofta
du kan! Sedan kan du med denna säkerhet som bas förbättra din studieteknik.
Ofta får jag frågor om studieteknik, som om det enbart hänger på Tekniken med stort T. Rätt
arbetsordning, "mind maps", anteckningsteknik, många koppar kaffe, mental styrka osv. Och nog kan
man få hjälp av tips och knep, men i botten ligger din uppfattning om dig själv, om du tillåter dig att
pröva nytt, om du tillåter dig att vara osäker, hur du peppar upp dig (eller ner dig).
Kräver avlärning
“All inlärning kräver någon form av avlärning.”
Ibland lär man sig en ny sak direkt och ibland tar det tid innan den fastnat. Under den tiden kan
det kännas mycket jobbigt.
Låt mej illustrera med en övning: knäpp dina händer. Hur känns det? Skönt eller hur? Har du
vänster eller höger tumme överst? Ta nu och lös upp fingrarna och flytta till nästa mellanrum och
knäpp en gång till. Denna gång så att den andra tummen kommer överst. Hur känns det här? Konstigt
eller hur? Det känns som om vissa fingrar håller på att strypas. Ändå kan det anatomiskt inte vara så
stor skillnad på ena eller andra sättet. Skillnaden ligger främst i DIN känsla. Du har i ditt minne
bevarat hur det "ska" kännas. Detta är den innersta kärnan i människans inbyggda motstånd mot
förändring.
Muskelminnen
Vi har i vår kropp mängder med dylika muskelminnen. Så fort vi ska ändra studievanor - och
det kan vara något så enkelt som hur du sitter vid bordet - så måste kroppen lära av det gamla innan
den kan lära in det nya. Det är denna avlärning som är en förutsättning för att den nya vanan ska sitta
rätt.
Så den första känslan av osäkerhet när du provar något nytt kan du bortse ifrån. Ge dig tid att
lära av och klandra inte dig själv om du halkar in på den gamla vanan. Ändra dig bara medvetet
tillbaka till den nya, så hjälper du inlärningen.
Livet på en högskola
De flesta som studerar på en högskola har två viktiga saker att tänka på: dels att lägga grunden
för framtida yrkesliv med en bra examen, dels att hitta en partner för resten av livet. Jag vet inte
vilket som är viktigast. Klart är att man bör satsa helhjärtat på båda. Så läs på veckodagarna och fira
på helgerna. Men med måtta.
Det går snett ibland på "livets väg". Vännen gör slut t ex. En sådan händelse påverkar
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 14 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
naturligtvis läsandet. Nu kan det vara mycket läkande att ha kamrater att tala med. En kamrat som
kan lyssna utan att ge enkla råd av typen: "Glöm den där tjejen. Kom med till kåren och ta en öl, så
skall jag fixa en ny brud åt dig".
Många skaffar dryckesvanor som är svåra att komma ur senare i livet. Vid några universitet,
särskilt vid Tekniska högskolor finns ritualer kring supandet: t ex ska öl drickas snabbt och i stort
omfång. En klarad tenta ska firas och en missad ska dränkas. Många betingar sig likt Skinners
försöksråttor vid alkoholen till fest och till sorg. Jag har mött många yrkesverksamma ingenjörer och
ekonomer som har studentfesterna att "tacka" sitt misslyckande senare vid livets kriser då supandet
tog överhanden.
Träffa kamrater
Vad ska man göra då? Lär dig leva. Träffa kamrater och umgås på olika sätt. Låt något umgänge
vara nyktert. Och nöj dig med måttlig mängd öl eller vin och undvik starksprit. Och framför allt:
träffa kamrater och prata om allt möjligt.
De tre mest verkningsfulla sätten
att förbättra dina studievanor och
samtidigt bli bra på annat
1 Sök det du är bra på och var stolt över det.
Låt detta bli din bas för din inlärningsmetod. Ett bra och enkelt sätt att göra detta på är att Tänka
efter efter. Du har ju nått till en högskola, så några fungerande inlärningsmetoder har du ju.
Tänk efter efter en tenta, efter en klarad uppgift, efter varje dag, efter varje vecka, efter varje
studieperiod. Gör det genom att besvara frågorna:
• "Vad var det som gjorde att jag lärde mig det som jag faktiskt lärt mig under denna kurs/ i
denna uppgift/ under denna vecka.....?"
• "Hur ska jag tillämpa detta ännu tydligare till nästa uppgift/kurs/vecka?"
Du kommer att finna att du faktiskt har en hel del bra metoder.
De framgångsrika är ofta klara över konsekvenserna av sina handlingar. Detta är en följd av att
de ofta tänker tillbaka på den gångna tiden och ser vad som blivit uträttat av det som planerats.
2 Jobba tillsammans med andra. Framgångsrika studenter beskriver för sina kamrater när de
kört fast och får diskuterat vad som fungerat och vad som inte fungerat. De talar inte bara om ämnet
utan även om studiemetoder. Denna förmåga att utveckla sig själv tillsammans med andra hänger i
efter studietiden: de blir framgångsrika i näringslivet. Kring dem frodas idéer och deras ledarskap
fungerar.
Genom att diskutera med sina kamrater om sitt och de andras sätt att lära får de automatiskt
denna samarbetsträning och andra insikter som är viktiga i ledarskap.
Självfallet behöver man inte alltid plugga tillsammans, kanske två gånger per vecka. Vid tentan
är det bara dig det hänger på. Och när de är tillsammans skiljer de på pluggtid och sällskapstid. De är
således målmedvetna.
3 Sök avspänning minst en gång varje dag. Gärna på olika sätt mellan dagarna.
Här är några olika sätt som jag har mött bland studenter under åren:
•Lyssnar på lugn musik under en halv timme efter skolan.
•Joggar en halvtimme efter eller före skolan.
•Sitter bara stilla på en stol i tio minuter och tänker på ingenting.
•Sover högst en halv timme efter skolan.
De här tre faktorerna som jag funnit hos många effektiva inlärare kan tyckas vara enkla. Och det är
de. Om du inte redan har arbetat in dem så prova! De är ju så enkla....
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 15 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Det finns inget kylskåp på biblioteket!
Att kunna koncentrera sig
En teknolog ringde mig en gång. Han sa ungefär så här:
Hej. Jag går i E2 på KTH. Jag hörde på din föreläsning här på KTH i höstas och den har verkligen
hjälpt mig och mina kompisar. Vi följer dina artiklar i Fri Teknik (Fri Media) med stort intresse och
får flera tips, som vi testar. En hel del fungerar sedan bättre. Jag lade om mina rutiner. Innan hade
jag konstant haft 2-3 tentor i baken. Nu har jag klarat allting. Inga resttentor. Vi följer läsordningen
med Förtag-intag-omtag-Nytag. Det som kanske hjälpt mig mest är avspänningspausen. Jag sitter still
och spänner av ca 15 min nästan varje dag. När jag gjort det, känner jag mig lugnare. Otroligt att så
lite kan ge så mycket!
Men jag har svårt att sitta still när jag ska plugga. 40 min sedan 5 min paus osv det fungerar ibland.
Men inte alltid. Speciellt när jag räknar uppgifter av typ matte. Då kan jag sitta i kanske 2 tim och
tankar flyger iväg: obetalda räkningar, olösta konflikter, vad man ska göra i morgon osv. Helt
plötsligt kan jag bara stiga upp och göra något annat: sätta på TV, ta en macka, ringa till nån, pula
med datorn. Det är som en stark kraft bara drar upp mig. Värst är det på helgerna. Om jag var mer
effektiv skulle jag få tid till allt möjligt annat. Ha kul. Vara med tjejen och kompisar.
Många teknologer klandra sig själva för att de läser för lite, trots att de pluggar varje dag. Några som
jag möter i enskilda samtal här uppe i Luleå har till sin stora förvåning fått rådet: läs kortare tid. En
dag i veckan utan plugg. Och sluta plugga en timme tidigare en kväll i veckan. För att unna sig leva.
Och det har hjälpt. Fast det är ju klart: det finns de som läser för kort tid också!
Det är en vanföreställningen att man måste ha pluggat ett visst antal timmar för att ha nått förståelse.
Ungefär som att man måste sova minst 8 tim för att kunna arbeta effektivt dan efter. Allt detta är
mycket individuellt.
Man behöver inte vara koncentrerad långa stunder för att lära sig något. Däremot kan man ibland
behöva ägna en hel del tid åt en uppgift eller en teori innan man tycker sig ha förstått.
Som allting annat är effekten lika med produkten av kvantitet gånger kvalitet. Vid studier har vi tre
faktorer:
E=TxIxP
Effekten av studier är produkten av Tid för studierna, Intensiteten i de sinnesintryck som
pluggämnet skapar och mängden Positiva tankar om dig själv.
Är du låg på en behöver du kompensera med att vara hög på de andra.
T - Att hantera tiden
Arbeta hårt endast under en viss tid. Prova dig fram. Börja med att jobba i 10 min och repetera sedan
det lästa. Har du god förståelse så kan du kanske höja tiden till 15 min, och arbeta dig upp till din
ideala längd. För de flesta ligger den på ca 15-30 min.
Ta paus innan du blivit trött. Se fram mot pausen. Läser du för länge så att du blir less, kan du få det
svårt att starta om ingen. När du tar paus kan du gärna känna i kroppen som om du skulle vilja
fortsätta lite till. Du ska ha ett sug i kroppen att komma tillbaka till pluggandet efter pausen. Pausen
får bli högst 10 min, annars kan det bli svårt med din omstart. Hjärnan har fått annat roligt att tänka
på.
Välj tidpunkt för studier
Reservera en viss tid på dagen till studier. T ex kl 18-21 Och håll fast vid att enbart studera då. Även
om du någon gång har svårt för att koncentrera dig, så sitt kvar och jobba med några av metoderna
som beskrivs här. Tillåt dig inte att fly från studierna under den avsatta tiden: "Det verkar gå tungt just
nu. Jag tar och tvättar (eller något annat nyttigt) och läser sedan." Nej, det kan leda till avancerat
studiesmitande och tröttande nattplugg.
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 16 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
I - Att öka intensiteten
Följ studieordningen
FÖRtag-INtag-OMtag-NYtag, som har presenterats i annan artikel. Dela upp avsnittet i lämpliga
mumsbitar på ca 10 - 30 min läsande.
Repetera efter varje mumsbit. Övertyga dig om att du lärt dig tillräckligt. T ex att med stängd bok göra
anteckningar över det du läst.
Om du kört fast på en uppgift är det möjligt att dina tankebanor är blockerade. Prova att läsa om
uppgiften när du har texten upp och ner. Det blir helt andra "hjärnvågor"! Du kan helt plötsligt se det
du missat.
Välj plats och miljö
Några söker sig till ställen som ger press, eller som en kille sa: "Det finns inget kylskåp på biblioteket!
Där sitter jag tills jag fått in så mycket att jag kan plugga hemma med framgång. Minst en timme om
dan."
"Myror i kroppen"
En del har pirrande muskler. Kan bara inte sitta still och läsa. Man behöver inte sitta still på en stol för
att inlärning ska fungera. Det var fröken i småskolan som ville ha ordning på barnen och som krävde
att alla skulle sitta stilla. Många jag mött har haft god hjälp av att stå och plugga omväxlande med att
sitta. Det gör jag själv ofta när jag vill ha tryck i hjärnan. Jag har en ölback (utan öl!) och ovanpå den
en skiva från en standard garderob. Den är lagom att rymma både bok och anteckningspapper.
Låt din studieplats vara helig.
Betinga dig på att vid din studieplats ska dina tankar vara samlade. Om tankarna flyger och far, så res
dig upp och gå ett (1) varv runt bordet eller stolen och säg till dig själv: "När jag sätter mig ner
dominerar de tankar som hjälper mig att lära lättare. Här finns endast studie-tankar!" Tillåt dig inte att
sitta och dagdrömma vid arbetsbordet. Det bästa är ifall man kan ha ett bord endast för studier. Så att
man på en annan plats kan sitta och äta eller slöläsa osv.
Allt du ser, hör och upplever omkring dig ska förenkla din inlärning. Framför dig på din studieplats
ser du: klarade tentor, böcker du tenterat av, tankekartor över inlärda avsnitt. Alla föremål som får
dina tankar att associera iväg, tar du bort.
Kroppens behov
Trötthet är kroppens signal på att vila behövs. Trötthet är ingen bristsjukdom på kaffe som en del
tycks tro. Kaffets giftverkan kan ge sken av att man blir pigg. Vid en kortare insats t ex bilkörning på
natten kan det vara OK, men bör undvikas vid studier. Maten påverkar vår sinnesstämning kraftigt.
Om du är regelbundet trött vid en viss tidpunkt när du borde vara vaken, så prova att äta annan mat.
Själv blev jag vegetarian när jag upptäckte att jag var piggare när jag ätit fil och macka eller
vegetarisk mat.
P - mängden Positiva tankar om dig själv
Avspänningspaus
Gör som KTH-aren: sitt 15-20 min och bara låt tankar komma och gå. Utan att fundera. Som om
tankarna vore moln som du ser sväva tvärs över horisonten. Ha gärna mjuk musik på. Tidpunkt på
dagen spelar ingen roll. Välj det som passar dig bäst. T ex innan du börjar plugga på kvällen. Om du
vill kan du i slutet av avspänningen peppa upp dig med positiva tankar.
Positiv tankecirkel
Få slut på negativt självprat av typ: "Hu, vad tråkigt. Så svårt! Ska jag orka hela denna bok?" Hjärnan
är inte dum. Den lyder det du säger till den. Och säger du sådana här saker, så hittar ditt
undermedvetna ett sätt att tråka ut dig. Prova istället så här:
Börja med att säga något till dig som du tror på och som drar dig mot målet, t ex: "Ska bli skönt att ha
lärt detta kapitlet. Då kommer jag närmare en klarad tenta. Detta verkar intressant. Undrar hur det är
med....Om två timmar kan jag det här."
Säg till dig själv: "Bra, nu kan jag detta. Det kunde jag inte innan. Jag går framåt."
Unna dig att glädjas åt din framgång. Sätt en guldstjärna i boken!
Lästips: Björn Ringom, Tänk positivt.
Bosse Angelöw, Träna mentalt och förbättra ditt liv. Månpocket.
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 17 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Att äta en elefant
FÖRtag
- INtag
-
OMtag
- NYtag
Arbetsordning för att lära sig en helhet
"Hur ska jag göra för att lära mig nytt lättare? Det är sådana massor man ska plöja igenom och jag
tycker att jag gör inget annat än sitter och pluggar och ändå får jag inte in så mycket, tycker jag." Känns
tongångarna igen? Många sliter ut sitt tålamod och självförtroende i långa kvälls- och nattmanglingar.
Och vägen ut kan vara att arbeta kortare tid! Låter konstigt men det finns faktiskt en hel del man kan
prova för att sätta fart på tänkeriet.
Tänk att du har fått en hel elefant att äta upp. Med hela köttberget framför dej så är det lätt att få
kväljningar. Men om du stoppar ner köttet portionsförpackat i frysen så har du möjlighet att ta upp en
matbit i taget. Likadant är det med att ordna upp sina studier.
Självtillit
Att tro sej kunna klara studierna är halva framgången. För att bygga upp sin självtillit behövs
framgång. Den enklaste vägen är denna: Det första man bör ordna är användningen av tiden. Dela
upp det du ska lära i gripbara steg, kontrollera att du lärt dig något efter varje steg och känn glädjen av
att lyckas. Och det andra är att unna dig att lyckas ofta. Dela upp det du ska arbeta med under en kväll
i flera mums bitar.
Grundregler : Ta tag i det du vill göra. Gå helhjärtat in för det du föresatt dej. Ta rejäla TAG.
Koncentration. Använd till en början en timer som anger den tid som du tänkt för ett visst steg. Bort
med självprat av typ: "Ja, jag får väl börja jobba med den här tråkiga, skitsvåra matten."
De fyra stegen
Det är viktigt att du kopplar på rätt sorts tänkande i hjärnan. Det är omöjligt för hjärnan att samtidigt
ta in nya sinnesintryck och analysera, bearbeta det nya på ett djupare plan.
Den arbetsordning som beskrivs här är en syntes av strategier som har tagits fram ur studier av
tusentals framgångsrika studenter. Personer som läste snabbt och hade bra behållning, intervjuades
och observerades när de studerade. Deras beteende har kondenserats till följande arbetsordning:
FÖRtag - INtag - OMtag - NYtag eller Förberedelse, Instoppning, Bearbetning och Paus.
Följ stegen systematiskt. Hela cykel med de fyra stegen kan ta ca 40 min - 1 timme att genomföra.
Vill du läsa under längre tid kan du köra flera cykler i följd. Just det att återkomma till och repetera ett
avsnitt är just en av de viktiga poängerna. Genom att arbeta mer än dubbelt så snabbt som du gör nu så
hinner du gå igenom varje avsnitt två gånger på samma tid som det tar för en gång nu. Och du får
bättre behållning.
Jag kommer här att ge en översikt av läsordningen. Jag ger några alternativa under varje steg. Alla
tipsen passar dej säkert inte alltid eller fungerar för alla ämnen.
FÖRtag
ORDNA YTTRE MILJÖN
•
Välj tidpunkt på dagen när energin är som bäst. Inte alltid möjligt , utan man får ta det tillfälle
som finns. Undvik dock att regelbundet studera efter kl 23. Din kropps biologiska rytm kan få en
knäck som det tar år att rätta till.
•
Arrangera studieplatsen så att du får stöd i det du ser och minimalt med störningar. Det du ser
när du tittar upp ska förstärka din koncentration.
•
Ordna bra belysning. Helst glödlampa. Undvik lysrör.
•
Dra ur telefonjacket. Telefonsamtal är en vanlig störning. Be vänner ringa t ex efter ett visst
klockslag.
•
Sätt upp en skylt på dörren: "Inlärning pågår. Återkom kl 22."
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 18 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
ORDNA INRE MILJÖN
•
Gör en avspänningsövning så att hela hjärnan syresättes.
•
Ta på dej rätt inre stämning t ex genom att ta bort de tankar som är onödiga och som hindrar
dej från att lära effektivt. Du kan t ex intala dej att det kommer att bli roligt att läsa, att du kommer att
lära dej mycket, att det blir nyttigt, att det kommer att gå lättare än förra gången o s v
•
Skaffa översikt över avsnittet så att du aktiverar gamla kunskaper och väcker din nyfikenhet
och utmaning. Läs hela inledningen och innehållsförteckningen i en bok som du inte sett i tidigare.
•
Skumma FORT över texten som du vill läsa, högst 2 min per 100 sid!
Läsa första meningen i varje stycke eller bara en blick per sida. Eller läs rubriker.
•
Ställ in dej på svårighetsgraden. Det är helt omöjligt att lära sej allt till 100% vid första
genomläsningen. Säg till dej själv vad du tycker är realistiskt att få in vid nästa tillfälle. Det brukar
röra sej om 10-20-30 %.
•
När du översiktsläser, så ställ dig frågor kring det du läser. Du kan också överföra rubriker till
frågor.
•
Nu kan du fastställa ett grovmönster för ämnets uppbyggnad. Ett sätt är att formulera frågor
vilka du senare söker svar på under noggrannare studier.
Följande är användbara:
Vilket är syftet?
Vad är huvudtanken med avsnittet?
Vem och vad beskrivs? (Substantiv, grejor, personer)
Hur gör man? (verb, handling)
Var är det geografiskt eller ämnesvis?
När utspelar sig händelserna som beskrivs? När är formler tillämpbara?
Varför ska jag lära mig detta? Vad finns för nytta efter examen?
VARFÖR och HUR är viktiga fråge-startare för att få ett djup i kunskaperna.
FÖRtaget varar i ca 5-10 min utöver ordnandet av yttre miljö och en avspänning.
INtag
•
Sitt med rak rygg
•
Vinkla upp boken så att huvudet kan hållas nästan rakt upp
•
Anpassa avståndet till mer 25 cm
•
Låt ett finger glida över sidan där du läser flytande text. Det blir lättare för ögat att följa.
Prova att göra likadant när du arbetar med matte.
•
Nu ska du först göra dig fartblind! Läs så snabbt du bara kan. Låt fingret styra. Om du tycker
att du förstår det du läser till den grad av förståelse som du föresatt dej, så öka takten lite till. När du
börjar nå gränsen, så sakta bara lite, lite.
•
För fingret fort så ökar koncentrationen.
•
Sök svaren på de frågor du formulerade tidigare. Gör detta främst i form av nyckelord och
inre bilder
•
Hoppa över sådant som du inte förstår direkt. Detta är kanske det svåraste för nybörjaren.
"Jamen, jag ska ju lära mig detta. Inte kan jag bara hoppa över. Till sist så fattar jag ju ingenting."
Första gången du läser ett avsnitt kanske du bara förstår ca 20-40% av det lästa. Läs snabbt så att du
hinner repetera. Och lyckas en gång till att lära mer än du kunde några minuter tidigare.
OMtag
Detta är det viktigaste steget. Det är nu som du bevisar för dej själv att du verkligen lärt något. När du
läst ca 10-40 min så har din hjärna blivit så full av intryck att du behöver bearbeta och sammanfatta.
1
Det första du gör är: STÄNG boken och fråga dej: Vad har jag sett eller lärt? Vänta på att det
dyker upp något.
Sammanfatta det du läst i olika typer av bilder som visar samband med det du läst. Här är några
förslag på arbetssätt:
•
Besvara de frågor som du fick fram under FÖRtaget ovan.
•
Skriv de nyckelord från de inre bilder som du minns och sök samband mellan dem.
•
rita någon annan typ av sambandskarta (tanke-karta, mind-map)
ALLT som du har fått ner på pappret har du faktiskt lärt dej. Det du ser finns som minnesspår i din
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 19 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
hjärna. Beröm dej för det.
2
Öppna härefter boken och gå över texten ännu snabbare en gång till. Denna gång söker du
efter nytt eller komplettering av det du skrivit ner tidigare.
3
Komplettera sambandskartan med det du tycker att du har missat. Samtidigt bör du beröm dej
än en gång för det som du faktiskt har lärt.
Det viktiga är att söka samband, hur de olika begreppen hänger ihop sinsemellan och med det du lärt
tidigare.
Överhuvudtaget: skapa bilder av det du läst!
Stryk inte under och använd inte överstrykningspenna. Detta bara minskar läshastigheten och
långtidsminnet. Dessutom dissocieras det överstrukna från helheten. Ungefär som när ett neonljus
fångar ögat till reklamen för en viss produkt.
OMtaget tar lika lång eller lite längre tid än INtaget.
NYtag
Nu är det dags för en paus på högst 10 min om du skall fortsätta studera. Efter längre paus sviktar
minnet.
Ät när du läser, så att du fyller på näring så att blodsockerhalten är lagom hög och konstant. Ät bara
under Nytaget. Aldrig samtidigt med läsandet.
Rör på dig. Ofta skapar en stel kropp en stel tanke. Var noga med att vara mjuk i axlar, rygg och
nacke. Rulla på axlarna. Rita cirklar med axelspetsarna.
Gör lite ögonvård. T ex tvätta med kallt vatten, massera runt ögonen (absolut inte gnugga på
ögonen!!).
Ta så och njut över ditt välförrättade värv!
Belöna dina strävanden att lära dej studera effektivt t ex med en stund med kompisarna eller framför
TV!
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 20 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Minnet är ett hologram
Hur du kan smörja upp tankeförmågan.
Dina tankar styr dig! Och avgör dina studieresultat!
Med hjälp av känsel, smak och pepptalk blir tentan i Mekanik en baggis.
Har du funderat på hur hjärnan lagrar allt det som du upplever? En del tror att minnet är som en
arkivbox med olika mappar som man lägger små lappar i. Om man då lägger en lapp fel så hittar man
den inte. Men hjärnans minnes funktioner är mycket mer invecklade. Och följaktligen mer användbara.
Låt oss titta på en enkel modell för hjärnans aktiva lagring av upplevelser.
Observera att hjärnan tar emot upplevelser förmedlade av sinnesintryck. Dessa sinnesintryck bearbetas medvetet
tillsammans med de associationer som kommer från ditt undermedvetna dvs långtidslagret. Alltsammans smälts
samman till ett hopklumpat minneskomplex. Tänk på att t ex den sinnesstämning du har när du pluggar blandas
in i den kunskap som du vill lära dig. När du sedan ska komma ihåg "kunskapen" återskapas även stämningen
till stor del.
"Ooo jag har så dåligt minne!" klagar en del studenter. De borde i stället säga till sig själva: "Vilka sinnen kan
jag sätta fart på när jag ska lära mig detta?" Långtidslagringen sker nämligen på flera sätt. Senare års
minnesforskning har hellre ett hologram än ett vanligt fotografi som beskrivning av lagringen: minnet är utspritt
på flera ställen. Desto fler ställen lagringen sker på desto lättare är det att få upp den.
I grunden har vi fem sinnen. Dessa ger grundtipset på hur inlärningen ska ske: se, höra, göra, lukta, smaka.
Tyvärr har grundskolan för de flesta kraftigt dämpat barnets naturliga visuella och kinestetiska
minnesfunktioner. Skolan är alltför auditivt präglad. "Berätta om läxan! Skriv svaren! Diskutera!" Följden blir
att många högskolestuderande sitter och läser ur läroboken och sedan skriver sammanfattningar. Undervisningen
är till övervägande del föreläsningar och räkneövningar följt av litteraturstudier. Inte undra på att de auditiva
klarar sig bäst. De flesta behöver öva in metoder som ger upplevelser i visuella och kinestetiska fälten.
Vilka konsekvenser får nu dessa fakta om hjärnans arbetssätt på din studieteknik.
Hjärnans två viktigaste principer för inlärning är intensitet och upprepning. För att de ska fungera
tillfredställande behöver hjärnan vara i ett gynnsamt tillstånd: man ska på något sätt tycka att det är OK att
plugga just nu.
Låt oss titta på dessa tre saker i tur och ordning. Vad kan DU göra?
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 21 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Positiv tankecirkel
Detta har jag berört i tidigare artiklar. Låt mig sammanfatta:
Dina tankar styr dig!
Föreställ dig Kajsa Bergqvist som står framför höjdhoppsribban på 2,01 m, beredd att hoppa. Vad har hon för
tankar? "Fy vad tråkigt att hoppa! Och så högt ribban ligger. Jag klarar inte detta. Men jag får väl göra ett försök
i alla fall!" Och så springer hon fram och klarar. Nej, inte tänker hon så. Hon har en klar bild av sig själv där hon
ser sig glida över ribban och så säger hon till sig själv: "Jag är i bästa kondition för att hoppa. Jag vet att jag
klarar höjden." Utan den förvissningen klarar sig ingen toppidrottsman. Hur är det med dig när du ska plugga?
Om du ofta hör en inre röst som liksom talar till dig, kan denna metod ge särskilt stor effekt. Säg det till dig själv
som du skulle uppskatta om en kamrat sa. Börja med att säga något till dig som du tror på och som drar dig mot
målet, t ex: "Ska bli skönt att ha lärt detta kapitlet. Då kommer jag att klara provet om två veckor. Detta verkar
intressant. Undrar hur det är med....Om en timma kan jag det här."
Att tro sej kunna klara studierna är halva framgången.
För att bygga upp sin självtillit behövs framgång. Den enklaste vägen är denna: Det första man bör ordna är
användningen av tiden. Dela upp det du ska lära i gripbara steg, kontrollera att du lärt dig något efter varje steg
och känn glädjen av att lyckas. Och det andra är att unna dig att lyckas ofta. Dela upp det du ska arbeta med
under en kväll i flera mumsbitar.
Hjärnan vill ha mustiga mumsbitar.
Titta på en rockvideo och du är klistrad vid rutad. Jämför med konsumentkvarten. Då kan du sitta och tänka på
annat. Försök gör pluggandet så mustigt det bara går!
• När du antecknar så rita bilder också, inte bara ord. Det kan bli små rebusar.
• Finn rytm i det du ska kunna utantill, kanske även musik. T ex starka verb: driiiiiive drooooove
drivvvvven. Sjung för dig själv.
• När du plöjt in en sida så "fotografera" den sidan i din inre kamera. Håll boken rakt framför dig ovanför
näsan, så att du får titta som lite uppåt. Blunda och återskapa en bild som om den projicerades innanför
pannan. När du inte kommer på fler detaljer så låt ögonlocken vara slutare och exponera sidan igen under ca
2-4 sekunder. Låt fler detaljer komma in i din inre bild. Fortsätt exponera tills du inte kan skilja på bilden av
boken och boken själv. Blunda då igen och säg till dig själv "Detta kommer jag ihåg när jag .... ...t ex sitter
på provet på fredag, läraren frågar mig i morgon." Många har ett verksamt fotografiskt minne och kan vid
provet bläddra i sin inre bok i minnet och läsa vad där står. Träna ditt visuella minne ständigt! I särklass
användbart!
• En variant på föregående är att när sidan är fotograferad, så kan du ge innehållet liv. Detta är särskillt lätt i
historia, fysik, kemi, teknik, ekonomi, ja ämnen som har verklighetsanknytning. Läser du om Gustav Vasa
så gör en egen video med blodbadet, talet till dalkarlarna, Dackefejden osv. När hjärnan är avspänd och
lekfull kan den skapa en 1-2 minuters video som täcker hela Gustav Vasas liv! Denna övning vet jag att
flera studerande har roligt tillsammans med. Efter det att var och en har skapat sin video så berättar de de
roligaste bitarna för varandra. Observera att du i din inre video också stoppar in kinestetiska sinnet dvs
upplevelser av muskelarbete (tungt, flåsigt etc) och hudkänsla (varmt, slätt, slibbigt etc).
Hjärnan gillar upprepning.
Repetition är kunskapens moder, är ett viktigt ordspråk. Ju oftare du upprepar det du kan, desto bättre
minnesspår får du! Och hjärnan trivs!
• Repetera allt du pluggat en kväll innan du slår ihop böckerna.. Då går det lätt inte sant? Och säg till dig
själv:"Nu kan jag mycket mer än när jag började!"
• Bläddra igenom de gamla avsnitten i boken innan du ska till och plugga nytt. Här aktiverar du dina gamal
minnesspår, så att hjärnan är beredd att stoppa in det nya i rätt sammanhang.
• När ni haft en genomgång på lektion, så titta igenom det avsnitet samma kväll. Gärna tillsammans några
kompisar. Då kan ni jämföra era uppfattningar och snabbt rätta till missförstånd.
• Om du vet att ni ska ha genomgång av något nytt nästa dag så bläddra igenom det avsnittet i boken kvällen
före. Fem synnerligen väl använda minuter. Lärarens genomgång blir garanterat mindre rörig.
Nu tycker du kanske att detta var en massa saker att göra. Hur ska jag hinna allt? Det är inta meningen att du ska
göra allt. Sätt bara hög fart och håll farten. Det är alltid lättare att koncentrera sig när farten är hög. Och ju fler
upplevelser per tidsenhet desto fler ställen sker lagringen på och desto lättare får du upp den.
Litteraturtips: Peter Russell, Boken om hjärnan. Studieförlaget 1984
Robert Finkel, Hjärnan vill ha roligt. Månpocket.
Christer Westlund, Gör studierna enklare. Me university Pocket.
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 22 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
ARBETA MINDRE OCH LÄR DIG MER
Ofta får jag frågor om detta med ork, vila och sömn.
Många studenter tycker att de måste arbeta i stort sätt dygnet runt för att kunna hänga med. De är oroliga att
missa något i fall de gör något annat än läser. De arbetar till sent på kvällen och trillar i säng.
Andra har svårt att komma igång med studier på kvällen. Går och drar, fixar en del praktiskt som att tvätta eller
baka, slötittar på TV för att koppla av eller någon annan aktivitet. När de väl kommer igång med läsandet, så kan
det dra ut till sent på natten.
Båda grupperna sover oroligt, är ofta trötta och spända på dagarna. Vid någon föreläsning med lågt tempo
sjunker uppmärksamheten, huvudet nickar till och minnesluckan skapades.
Kanske är det vårt Lutherska arbetsideal som spökar i ryggmärgen. Att arbeta mindre och ge tid till hjärnans och
kroppens återhämtning gör att du efteråt har lättare att lära.
En hel del av det jag tar upp här är mycket enkelt: du har säkert sett det mesta förut. Jag ber dig dock att läsa
artikeln med nyfikna ögon och fråga dig: följer jag detta mönstret? Kan jag ändra mig till något bättre? Vi lever
alltför ofta slentrianmässigt.
Trötthet och Droger
Låt oss slå fast:
Trötthet är ingen bristsjukdom på kaffe. Eller någon annan drog.
Trötthet är en signal från kroppen och hjärnan om att vila och inre samling behövs. I alla sammanhang gäller det
att sträva efter att leva i samklang med sin biologiska rytm. Gör du det kan du uträtta storverk. Försöker du
motarbeta så måste din kropp arbeta både mot det du vill jobba med och mot ditt gift. Det blir en två-fronts
kamp.
Mitt råd till alla studenter jag möter är att hitta sin biologiska rytm och leva i den rytmen. Låt mig först kort
beskriva huvuddragen i denna rytm och sedan ge några tips om praktiska övningar.
Sömncykler
Det är ganska enkelt att ordna till sin vila. Boken Sov gott - Må bättre innehåller bra beskrivning av sömnens,
drömmens och vaknandets mekanismer. Den är skriven av fransmannen Pierre Fluchaire som i flera böcker och
TV-program har beskrivit hur man skaffar sig en god och närande sömn.
Den vilokonst som Fluchaire lär ut baseras på begreppet sömncykler. Bakom ligger att vår kropp har en
biologisk inneboende dygnsrytm med växlingar mellan vila och aktivitet. Under dagen märker vi av den på att vi
är lite dåsiga då och då när vi har lite att göra. Här är ett bra sätt att ta reda hur lång bascykel du har: klocka dig
mellan tidpunkterna för dåsighet: signalerna är tydliga: gäspningar, tunga ögonlock, kliande ögon, ett huvud som
vill nicka till. På kvällen märks det tydligast.
Periodlängden varierar mellan 80 och 130 min för olika människor, men är alltid lika lång för samma individ.
Under natten tar intervallen karaktär av sömncykler. Varje sömncykel innehåller olika stadier vilka
kännetecknas av olika hjärnaktivitet. Varje stadium leder oss djupare in i sömnen och i det sista och femte
(paradoxala) stadiet kommer drömmen. Efter den stiger medvetandet upp till ytan, vi vaknar till en stund innan
vi går in i nästa sömncykel.
Det viktiga är att vi avbryter sömnen när en cykel är slut och inte låter väckarklockan ge hjärnan ett piskrapp när
hjärnan är djupt nere. Egentligen är det viktigare än hur många sömncykler vi hinner passera. Tänk i sömncykler
när du tänker på hur länge du ska sova. Glöm det där med 7-8 timmars sömn. Det är ett medeltal. Som att säga
att alla ska ha skor i storlek 39. Nej, sömnbehovet varierar mycket mellan oss och även mellan olika tillfällen för
samma individ.
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 23 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
I detta exemplet är perioden 90 min. Han insomnar kl 24 och vaknar till kl 1.30, 3 och 4.30 för att vakna helt kl
6.
Här kan du även se hur du gör för att komma in i en bra rytm. Säg att du behöver stiga upp senast 7.00 för att
hinna till arbetet. Om du nu känner att du har en annan rytm, så ställ väckarklockan på 7.00 och vakna då och
Stig upp! Efter ett tag (1-2 veckor) kommer din kropp att ställa om sig så att dina sovtåg kommer enligt figuren
strax före 22.00, 23.30 och 1.00. Du har ruckat ditt schema!
Min egen sömncykel är 90 min. Jag vaknar kl 6 plus minus 10 min utan väckare, om jag har somnat in
(ca) halv elva, tolv, halv två, tre eller halv fem. Jag är mycket noga med att lägga mig vid dessa sovtåg.
Under långa perioder kan jag klara mig med två eller tre cykler. Några gånger i månaden sover jag ut
med att ta en högst två extra cykler. Tar jag fler blir jag tung i huvudet. Här låter jag väckaren markera
lämplig tid att stiga upp. Och inte ta någon siesta den dagen, utan endast blixtsömn eller
avspänningsövning. På sommarlovet har jag ingen väckare.
Vi kan lagra sömn!
Ta en sov-paus så ofta du inte har något annat för dig.
Kort sömn har olika effekt på förmiddag och eftermiddag. Under förmiddagens kort-sömn dominerar
dröminslaget (paradoxala stadiet). Medan på eftermiddagen dominerar den djupa sömnen med sin för kroppen
läkande effekt. Då rensas kroppens celler från restprodukter snabbare.
Sömntåget passerar alltså ungefär varannan timme, alltid punktligt och med tydliga signaler på dåsighet. För att
somna räcker det att kliva på tåget. Det behövs inga sömnmedel när naturen själv dvs vår hjärna, håller oss med
utmärkta hjälpmedel. Och när motsvarande signaler kommer under dagen - alltid lika regelbundet - då går det
bra att ta en kort tur med sömntåget.
Ta en sömnkur varannan månad! Ligg i sängen en hel helg. Gå bara upp för att äta och annat ytterst nödvändigt.
Sömnkvalitet = antal cykler x sömnens djup
En del talar endast om antal sovtimmar som sömnmängd. Det är viktigt att även fördjupa sömnen. T ex genom
att sova i "lagom-miljö": temperatur, rymlig och skön säng, halvmätt mage, tyst osv
Några praktiska övningar
Det kan ta 1-2 veckor innan du märker någon förändring själv, så ge inte upp för tidigt. För att vara helt säker,
bör du leva med din nya ordning i en hel månad. Några av råden har jag nämnt i tidigare artikel.
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 24 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
•
För en gäsp-dagbok under en eller två veckor som är normala. Skriv i en tabell t ex när du vaknat under
natten, när du vaknade på morgonen, när väckaren ringde, när du gäspade, när du drack kaffe (och vilken effekt
det gav), när du gjort avspänning eller blixtsömn, när du sovit på dagen, när du började varva ner på kvällen, när
du lade dig i sängen, när du somnade. Du lär känna din biologiska rytm.
•
Varva ner varje kväll efter pluggandet. Undvik det som du vet piggar upp: TV, kaffe, etc. Gör det som
tillåter att ögonen blir passiva: lyssna på musik, läs en vanlig bok, kryp tätt intill din älskade. Ta så god tid på
dig att du ligger i sängen när lämpligt sovtåg är på väg in. Det kan vara för sent att släpa sig in på toa och sedan
bli hel pigg av att borsta tänderna. Om du ligger i sängen och läser så var beredd att lägga bort boken när som
helst. Undvik "att bara läsa ut kapitlet". Sovtåget kan då ha gått iväg. Om du någon kväll missar sovtåget vänta
då på nästa. Det är mer slitsamt för kroppen att ligga och snurra i sängen ett tag och kanske komma i fel rytm.
•
När du ligger sängen och väntar på John Blund tillåt endast tankar om det som varit bra under dagen.
Stort som smått: det du klarat av, problem du löst, leendet från tjejen i snabbköpet, tvätten som är klar osv.
Endast sådant som verkligen har skett. Inga tankar om det du borde ha gjort dessutom, inget om den knepiga
morgondagen. Förstå att det du tänker på sist innan du somnar går in i första drömmen.
•
Vakna så att du kan ligga och njuta av morgonen i 5-10 min. Sträck på dig och tänk på den sköna dag
du har framför dig. Full av utmaningar. OBS positivt tänkande.
•
En gång i månaden (ungefär vid tiden för nymåne för de flesta) har många människor mindre
sömnbehov. Prova att ta några arbetsnätter då. Och följ din sömncykel noga.
•
När man har ett olöst problem som surrar i hjärnan, så händer det att man vaknar mitt i natten helt
klarvaken, kanske lite orolig, men redo att arbeta med det problemet. Stig då upp och utnyttja klarsynen. Den
brukar vara några min, högst 20 min.
•
Under dagen då du inte har något annat för dig så gör en avspänningsövningen eller ta en sömnpaus. T
ex vid för- och eftermiddagsfikat, sov 10 -15 min efter lunchen, men 10 min före lektion börjar.
•
Ta en blixtsömn så ofta du känner behov. t ex vid kortraster, under Nytaget när du läser hemma.
Blixtsömnen innebär att sitta och nicka till så ordentligt att hjärnan åker ner i alfa-nivån, men enbart för några
sekunder. Du kan hålla en tung skramlande sak (nyckelknippa) i handen, som åker i golvet med ett brak när
handen slappnar av helt. Sträck på dig och tvätta gärna ansiktet med kallt vatten efteråt. Om du fortsätter att sova
när grejen har fallit, så behöver du det. Ta då och förläng din nattsömn med en cykel de närmaste nätterna.
•
Två skivor sömn om vardera 15-20 min under dagen kan minska sömnbehovet på natten. Churchill sov
en cykel (2 tim) efter lunch varje dag och kunde minska sin natt sömn med 2 cykler (4 timmar). Meditation och
djupavspänning kan ha samma effekt på nattsömnen. När jag lärde mig meditera, minskade mitt sömnbehov
radikalt.
Läs: Fluchaire, Sov gott, må bättre. Pocket och ICA-bokförlag 1985.
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 25 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Risksituationer i studier
Det här avsnittet skall handla om risksituationer i studier. Det är sådana situationer när
sannolikheten att du skall gå ifrån dina uppgjorda planer för studier är stor, för att inte säga
mycket stor.
Exempel på sådana situationer är t ex när kompisarna vill gå och fika (eller något annat) och vill ha
dig med och du hade planerat att läsa. Ytterligare exempel är när du har planerat att läsa men blir
ledsen över något (kört på skrivning, bråk med tjejen/killen). I frågeformuläret i den här modulen
finns många fler risksituationer uppräknade. Risksituationer är sådana situationer i vilka man vet att
det är svårt att motstå lusten att göra något annat än att studera.
Ett annat exempel: Du har planerat att stiga upp tidigt för att läsa för att det blev lite kort om tid igår
och du hann inte med det du hade tänkt. Det är kort tid fram till tentan, ca en vecka. Sedan händer
detta: Du vaknar kl 11.00 i ställer för kl 7.00. Hur reagerar du i denna situation?
Enligt forskningen om självstyrning så är en vanlig reaktion i denna situation att man "tycker att
dagen redan är förstörd" så det är ingen idé att göra något överhuvudtaget, och därför blir följden att
man inte får något läst denna dag heller. Konsekvenserna blir att man mår ännu sämre för att man inte
gör något. Du kanske inte känner igen just den här situationen, men du kanske brukar reagera så här
när du har kört på en skrivning?
Hur kan det komma sig att man reagerar så? För det är ju faktiskt inte så att "dagen redan är förstörd".
På sin höjd kan man säga att man har missat två timmars effektiv läsning och kanske lite mera, och det
är ju inte så farligt. Man kan om man sätter fart hinna med nästan lika mycket som man skulle ha
hunnit med om man började tidigare, för nu är man ju utvilad. Man får hålla på längre på kvällen,
men man kan i alla fall inte studera hur många timmar som helst med full behållning.
Det här avsnittet skall handla om hur man inte skall tänka och hur man skall tänka när man
kommer i situationer där sannolikheten är stor att man bryter sina planer. Det är alltså viktigt
att du har gjort upp ditt veckoschema, för det här avsnittet bygger mer än andra moduler på att du har
planerat att du skall studera.
Kartlägg dina egna risksituationer i studierna: genom att gå igenom formuläret "Säkerhet i
problemsituationer vid studier".
Säkerhet i problemsituationer i studier
Alla har vi känt lusten att göra något annat i stället för att läsa. Den dyker upp då och då i olika
situationer och det är olika svårt att motstå lusten beroende på var vi är, vad vi gör och med vem vi är.
Med det här frågeformuläret vill vi mäta hur säker du är på att kunna motstå lusten att göra något
annat när den dyker upp i olika situationer när du har planerat att studera, dvs vi vill mäta din
säkerhet i problemsituationer i studier.
De situationer som är uppräknade här har vi samlat in tidigare under arbetet med studenter och
situationerna är sådana som studenter ibland har svårigheter med.
Det du måste göra för varje situation är att göra en skattning av din motståndskraft mot lusten att
göra något annat i stället för att studera och ringa in den procentsats som passar in.
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 26 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
Skalan ser ut så här:
0%
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100%
Jag vet att jag inte kan
motstå lusten att göra något
annat stället för att studera
Jag vet att jag kan motstå lusten
att göra något annat i stället för
att studera
Dvs jag vet att jag ger efter
för suget att göra något annat
fast jag har tänkt läsa
Dvs jag vet att jag inte ger efter
för suget att göra något annat när
jag har tänkt läsa
Om du är absolut säker på att du inte kan motstå lusten att göra något annat i en viss situation så skriv
0%. Det troliga är att din säkerhet varierar i olika situationer. Om du t ex är ganska säker på att du
kan motstå lusten att göra något annat så skriv 80%. Om du å andra sidan är ganska säker på att du
inte kan motstå lusten att göra något annat så skriv 20%.
Här kommer nu listan över situationer som många tycker att det är svårt att studera i. Läs varje
situation och försök att sätta din in i den. Skriv ner det procenttal som bäst beskriver sannolikheten
att du kan motstå lusten att göra något annat i stället för att studera i den situationen om den
inträffar.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
Situation
När du har ätit frukost med någon.
När du har ätit lunch med någon.
När du läser tidningen.
När du har haft paus i studierna och pratat med någon.
Efter en skrivning innan resultatet kommer upp.
När du har fått igen en tenta och kört.
När du känner dig olycklig.
När du känner dig nyförälskad.
I början av en ny kurs.
Sista veckan före en skrivning.
När det har hänt något tråkigt i familjen.
När du tycker att du har kommit efter med studierna.
När du har ätit middag med någon och tänkt att plugga.
När det händer mycket runt omkring dig.
När du tycker att du har väldigt god tid på dig.
När du är olyckligt kär.
När du inte har fått läsanvisningar från institutionen.
När kursen känns som ett stort berg som du skall över.
När du inte vet var du skall börja.
När du tror att du har kört på en skrivning.
När du skall på fest på kvällen.
När du kommer hem på kvällen, har planerat att läsa och
känner dig ledsen.
När du slagit på radion och börjat lyssna på ett intressant
program under en kort paus i studierna.
När du inte kan fackspråket i ämnet.
När du känner dig nervös för något särskilt.
När du känner dig arg.
När du har en kort begränsad tid på dig att studera.
När någon vill att du skall göra något annat med
honom/henne i stället för att studera.
%
Rune Olsson. PIE. IEI. LiU
sid 27 av 31
http://www.iei.liu.se/pie/olsson-rune
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
När du behöver ringa ett telefonsamtal.
När du behöver uträtta ärenden.
När du har försovit dig.
När du har sovit för lite på natten.
När du sitter i en bullrig miljö.
När du tänker att du har valt fel ämne.
När du inte kan se hur kunskaperna skall användas.
När det är vackert väder på våren.
När du har planerat ett schema för studierna.
När du inte har planerat något schema för studierna
När en bekant vill att du skall fixa något.
När någon ringer och vill att du skall jobba.
När du känner dig isolerad och ensam.
När kurskompisarna blir klara och du blir efter.
När du tycker att du har ont om tid för att hinna allt.
När skrivbordet är mycket rörigt.
När det är mycket som måste städas där du bor.
När du läser för en omtenta.
När du tror att alla är bättre än du
När du har lånat eller köpt en bra bok som inte gäller
studierna.
När du är besviken på dig själv.
När något inte har gått som du hade planerat.
När du är hungrig.
När du tänker på hur arbetsmarknaden ser ut.
När kompisarna ringer hela tiden.
När du är förkyld eller känner smärta någonstans i kroppen.
När du har grälat med någon.
När du skall skriva uppsats eller rapporter.
När du måste arbeta i en grupp där du inte trivs.
När du har dåligt samvete för något.
När det är bra program på TV
60
När du får ett SMS.
61
62
63
När du har smutsiga naglar.
När du är i ett spel och håller på att försöka nå nästa nivå.
När du är inne på internet för att få en uppgift som du
behöver och sedan surfar ett tag.
Vid underhåll och reparation av trasiga maskiner.
När du duschar länge.
När du slagit på TV och börjat titta under en kort paus i
studierna.
HITTA EGNA SITUATIONER
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
Rune Olsson. EKI. Linköpings universitet. 2004-01-20
sid 28
Bearbetning av formuläret
Gå igenom formuläret och ringa in de påståenden som du har svarat 50 % och mindre på. Det du på
detta sätt har fått fram är en lista över situationer i vilka du har svårt att följa dina planer, för att
frestelsen att bryta blir för stor. Om du vill ha dem i svårighetsordning kan du märka ut alla du har
svarat 0% på med en 1:a, de du har svarat 10% på med en 2:a, osv..
Nästa steg blir att analysera och sedan göra något åt dessa situationer.
Läs artikel om Personlig effektivitet.
Där finns flera tips om tidstjuvar och tidssabotörer
Exempel på försök att styra innan det hänt
Yttre styrning:
1 Arrangera din studiesituation så att du väljer en plats där störningen är minst. Läs på bästa
inlärningstid, sitt bra vid bordet, ha bara relevant material framme.
2. Använd en strukturerad instuderingsmetod, t ex SQ3R som finns beskriven i modul 4, eller FörtagIntag-Omtag-Nytag.
3. Stäng av telefonen om du sitter hemma eller sätt lapp på dörren att du inte vill bli störd.
4. Använd ett schema och sätt dig på bestämd tid och håll tiderna. Betrakta studierna som ett "8 till 5
arbete" som man inte flyttar på hur som helst.
5. Om du upptäcker att du tänker på något annat så avbryt tankarna, stig upp från stolen och gå en
sväng runt rummet innan du sätter dig ner och börjar om att vara koncentrerad där du tappade tråden.
Inre styrning
6. Slappna av en stund innan du skall studera och se framför dig hur du kommer att sitta koncentrerad
och läsa. Säg till dig själv att det kommer att gå bra.
7. Formulera en instruktion till dig själv där du säger till dig själv vad du skall göra under det närmaste
studiepasset.
Exempel på försök att styra mot en bra känsla
1 belöna dig efter du har arbetat ett visst antal timmar eller löst vissa uppgifter.
2 uppmuntra dig själv. Säg till dig själv saker som: ”Detta artar sig bra! Snart har jag löst uppgiften!”
Rune Olsson. EKI. Linköpings universitet. 2004-01-20
sid 29
RI
Gör en sammanställning av dina risksituationer och hur du tänker styra dig in mot bättre vanor.
Situation
Sannolikhet att du kan
motstå lusten att göra
något annat i stället för att
studera.
Olika försök Hur har det
att styra
lyckats hittills