15. Internationalization: From incremental to born global
Knight, Gary A., and Peter W. Liesch. (2016)
Artikeln går igenom forskning om internationalisering och hur den har utvecklats över tid. I artikeln
jämför författarna skillnaden mellan företag som först fokuserar på den inhemska marknaden och
sedan internationaliseras mot företag som är internationella redan från start. Enligt författarna är
dagens forskning främst baserad på de förstnämnda, då det traditionellt sett varit det vanligaste sättet
ett internationellt företag uppkommit. De senare typen av företag kallar författarna för ”born global”
(BG) och innebär att företagen är internationella redan vid grundandet, eller strax efter. Antalet BGs
ökar och har utmanat den traditionella bilden av internationalisering, tidigare bestående stora
multinationella företag.
Enligt artikeln är BGs inget nytt utan har funnits länge, framförallt i små marknader med mindre
potential. Antalet BGs har dock ökat drastiskt de senaste åren. Författarna framhäver främst
globalisering, internet och andra innovativa kommunikationskanaler som orsak till den drastiska
ökningen. BGs består till stor del av så kallade ”start ups” och är numer vanliga även i stora marknader
som exempelvis USA och Storbritannien. BGs är ofta mindre relativt nybildade företag men står för en
viktig del av ekonomin, och framförallt exporttillväxten. I Europa påstås till exempel 20 procent av alla
nybildade företag vara BGs.
Det understrykas att BG utgår från helt andra villkor i jämförelse med de multinationella företagen.
Enligt författarna är det därför viktigt att inte se BG som mindre versioner av de stora multinationella
förtagen. Författarna poängterar dock att forskning av internationaliseringen av mindre företag både
är undermålig och motsägande. Istället behövs följaktligen ny forskning för att beskriva det här
företagens internationalisering. Utveckling av förklaringsmodeller och teoretiska perspektiv beskrivs
som särskilt viktigt. Mer konkret föreslås även forskning på hur BGs kan uppnå tidig internationalisering
och överlägsen internationell prestanda. Ytterligare efterfrågan från artikelförfattarna är mer
standardiserade begrepp samt sammanbindande forskning mellan entreprenörskap och
internationellt företagande.
Artikeln ger även en stor lista av ytterligare förslag på vad som kan undersökas, men poängterar även
att listan inte är fullständig. Exempel på dessa förslag är forskning på vilket sätt miljön och kontexten
som ett BG-företag befinner sig i påverkar dess möjligheter. Även forskning på hur politiska beslut
påverkar BG-företags möjligheter framhävs som nödvändig framtida forskning. Vidare ger man även
konkreta förslag på hur forskningen kan genomföras. De förslag som presenteras är:
litteraturgenomgångar, fallstudier, enkätstudier, experiment samt studier av data över tid.
Sammanfattningsvis menar författarna att forskarnas bild av internationalisering har förändrats.
Antalet BGs i världen ökar, vilket leder till att internationaliseringen ser helt annorlunda ut. Istället för
stora multinationella företag kan nu företag oavsett storlek, ålder och erfarenhet och resurser vara en
del av internationaliseringen. Slutligen poängterar även författarna att vilken av att framtida forskning
bör fokusera på trenden av dessa BGs.