Sammanfattning ”The internationalization of the firm – Four swedish
cases”
I artikeln presenterar författarna sin syn på hur dem tror att internationaliseringsprocessen går till i
företag och gör sedan en studie av fyra företag; Sandvik, Atlas Copco, Facit och Volvo för att testa sin
föreslagna internationaliseringsprocess.
Den hypotesen/modellen som författarna presenterar innebär att en firma först utvecklar sin
verksamhet på hemmamarknaden och att internationaliseringen sedan är ett resultat av en serie av
inkrementella beslut. Dem antar att de största hinder för internationalisering är brist på kunskap och
resurser och att dessa reduceras genom inkrementell utveckling där kunskap om nya marknader och
internationell handel skapas/erhålls stegvis under processen. Dem menar att denna kunskapsbrist
driver företag till att först testa att driva verksamhet i närliggande och/eller nära besläktade länder.
Med nära besläktade länder menas de som har liknande marknadsförutsättningar och
företagsklimat. Vidare menar dem att internationaliseringen kan beskrivas i följande fyra steg, som
dem kallar för ”establishment chain”:
1.
2.
3.
4.
Ingen regelbunden export
Säljer via självständiga representanter (agenter)
Säljer genom dotterbolag på marknaden
Production och tillverkning på plats i på marknaden
Över dessa steg stiger gradvis åtagandet och investeringarna i resurser och diversifieringen kan öka
för att anpassa verksamheten efter respektive marknad. Möjligheten för informationsinhämtning om
marknaden ökar för varje steg och med möjlighet för anpassning därefter. Författarna lyfter också
fram två parametrar som dem tror påverkar företag i deras beslut rörande internationalisering. Dessa
är hur lika ländernas affärsklimat är med hänsyn till lagar och regler, kommunikation och kultur. Den
andra är den storleken på marknaden.
Sandvik AB
Sandvik har länge varit verksamt på flera marknader runt om i världen. Internationaliseringen
började på 1860 talet genom att ha försäljningsrepresentanter verksamma regionen. Dessa agenter
följdes åt av dotterbolag. Sandvik etablerade sina första dotterbolag på de stora
industrimarknaderna som tyskland och USA, alltså i motsats till modellen att etablera sig i
närliggande länder först. Användandet av dotterbolag ökade allteftersom och från och med 1960
gjordes alla inträden på nya marknader genom dotterbolag.
Atlas Copco
Atlas Copco har även dem varit verksamma lång tid på flera marknader. Internationaliseringen
började genom representanter som etablerades på marknader allt mer avlägsna i enlighet med
modellen. Efter andra världskriget etablerades ett flertal säljfokuserade dotterbolag och även ett
fåtal produktionsinriktade dotterbolag. Under 1960-talet gjordes flera etableringar mestadels för att
överkomma handelsrestriktioner såsom tullar. Författarna noterar att Atlas Copco följer samma
mönster som Sandvik om än lite mindre utstuderat.
Facit
Facit påbörjade sin internationalisering 1922 genom att etablera kontakter med agenter på ett flertal
marknader etablerades samtidigt. Det fanns inga tendenser att börja med närliggande och liknande
marknader. Däremot verkar urvalet gjorts baserat på marknadens storlek där Facit etablerade
kontakter i små länder. Senare utvecklades närvaron på flera marknader genom etablering av
dotterbolag på flera marknader, dessa verkar baserats på avståndet från Sverige snarare än
marknadens storlek.
Volvo
Volvo började sin internationalisering genom att etablera sig på de närliggande marknaderna i
Skandinavien och mindre utvecklade marknader som Argentina och Portugal. Stora europeiska
marknader avvaktades etableringen till 1950 pga. den hårda konkurrensen från lokala leverantörer.
Volvos plan var från början att inte använda sig av egna dotterbolag något dem fick gå ifrån tidigt pga
problem att hitta partners utomlands. Mestadelen av etableringarna skedde först genom
representanter som senare blev dotterbolag. Författarna menar att Volvos expansion liknar Facits
sett till att även Volvos etableringar korrelerar med avståndet till Sverige och mindre korrelation till
marknadens storlek.
Författarnas reflektioner
Författarna noterar att samtliga företag var relativt små när dem påbörjade sin internationalisering.
Hastigheten i processen var snabbare i facit och volvo, de två företag som också påbörjade sin
internationalisering sist. Dem resonerar också kring att Sandvik och Atlas Copco följt en strategi i att
genom agenter etablera sig allteftersom i mer avlägsna länder medan Facit och Volvo etablerade sig
genom agenter på mindre marknader avsett avståndet för att sedan gå in på större marknader.
När utvecklingen gått vidare och företagen började etablera dotterbolag var mönstret annorlunda.
Då valde Volvo och facit att etablera dotterföretag på marknader som var avlägsna medan Sandivk
och Atlas Copco verkar baserat sina etableringar på marknadens storlek. Författarna menar att detta
visar på att dem följde olika internationaliseringsstrategier och att det i sin tur kan bero på att Volvo
och Facit påbörjade sin process senare då marknaden och omvärlden såg annorlunda ut.
Slutligen konstaterar författarna att deras fyrstegsmodell verkar stämma överens med de fyra
studerade företagens internationaliseringar. Dem menar också att studien pekar på att den
inkrementella utvecklingsmodellen verkar stämma.