A dynamic capabilities­based entrepreneurial theory of the multinational enterprise David J Teece, Journal of International Business Studies (2014) Dagens konkurrenskraftighet beror till stor del på utvecklingen och utnyttjandet av immateriella tillgångar, relationer och humankapital. Detta ställer krav på företag att bli mer flexibla, responsiva och lärande, vilket kräver dynamiska förmågor. Artikeln diskuterar tidigare och nya teorier kring internationalisering i multinationella företag med fokus på sustained competitive advantage. VRIN­resurser​
: ​
V​
aluable, ​
R​
are, ​
I​
nimitable, ​
N​
on­substituble Det finns två typer av förmågor för ett företag: dynamiska förmågor och ordinära förmågor. Dynamiska förmågor (​
Att göra rätt saker​
) Globaliseringen har lett till att konkurrensfördelar skapas genom utveckling och användning av företagens immateriella tillgångar, relationer och humankapital. Denna förändring har även lett till att företag måste vara entreprenöriella och agila (mindre hierarkiska) både på hemmamarknaden och utomlands, vilket i sin tur kräver dynamiska​
​
förmågor​
.​
Dessa resurser har djupa rötter i företags historia, kultur, erfarenhet och kreativitet, och därmed svåra att kopiera och flytta till andra länder. Dynamiska förmågor delas in i tre aspekter: ● Rutiner (Processes): ​
företagets ledning behöver vara kapabla att skapa och förändra organisatoriska processer utefter marknadsförutsättningarna ● Resurser (Positions): ​
handlar om hur företaget lyckas verkställa och fördela sina resurser (helst VRIN) för att hantera hot och verkställa förändringar (både materiella och immateriella) ● Strategi (Paths): ​
strategin föreslås delas in i tre kategorier: o Sensing: ​
Identifiera möjligheter på den globala marknadsplatsen o Seizing: ​
Förmåga att mobilisera resurser för att fånga värde o Transformation: ​
kontinuerlig förnyelse Ordinära förmågor (​
Att göra saker rätt​
) Ordinära förmågor behövs för att kunna producera och sälja en produkt, t.ex. ekonomi, försäljning och HR. Dessa förmågor är enkla att kopiera och kan därför inte användas som konkurrensfördelar hos företag idag. Anmärkningsvärt är att MNEs som investerar utomlands generellt sätt har bättre styrning jämfört med lokala företag. o Förlitar sig på icke­VRIN­resurser o Best practise – ”Att göra saker rätt” Sammanfattningsvis, dessa två perspektiv​
​
beskriver hur dotterbolag bidrar till konkurrenskraft hos MNE och styrks av flera forskare. Lärande och utveckling av signature processes och VRIN­resurser vekar dock vara specifikt för varje dotterbolag. Tidigare teorier kring multinationella företag Ett multinationellt företag (MNE) sätter strategier och leder operationer för utveckling och nyttjande av inkomstgenererande tillgångar i mer än ett land i jakt på vinster över tid. Misslyckande på en marknad kan vara en förklaring till varför företag genomför interna transaktioner över nationsgränserna. Hymer (1968) hävdar att monopolistiska krafter och fördelar är den främsta orsaken till multinationellt företagandes existens och utveckling. Det finns två motiveringar till internalisering: ● Transaktionskostnader/hold­up problem som undviks genom internalisering (1) ● Besparing av kostnader för överföring av resurser (2) Internalisering underlättar utbyte av personal, lärande och integration. Kärnan i det multinationella företagandet handlar mindre om att spara på transaktionskostnader och mer om att vara mer entreprenöriell och effektiv gällande utveckling, överföring och tekniska möjligheter. MNE uppfattas som ett instrument för att generera explicit kunskap och för att överföra teknik och industriellt kunnande över gränserna. I dessa formuleringar krävs utbyggnad av företagets gränser och underlättad kunskapsöverföring. Interna överföringar av kunskap är att föredra eftersom intern överföring innebär lägre kostnader jämfört med kunskapsöverföring över en marknad. Grunden för ett multinationellt företag är inte bara att uppnå effektivitetsvinster från interna överföringar av produkter, utan också att skapa och hantera specialisering och, vid behov, att skapa nya marknader och expandera gamla. MNE underlättar investering i komplement och annan infrastruktur som behövs för nya produkter ska kunna lanseras framgångsrikt. Genom att investera i komplement kan MNEs öka vitaliteten av särskilda företagsekosystem. Gränsöverskridande kommunikationsteknologi har förbättrats dramatiskt under de senaste decennierna och kapaciteten är mer globalt spridd än någonsin. Dynamiska funktioner avser förmågan hos en organisation och dess ledning att integrera, bygga och konfigurera intern och extern kompetens för att snabbt kunna hantera förändringar i miljön. Fokus i det dynamiska ramverkets kapacitet ligger på hur företag kan skapa, utöka, integrera, modifiera samt distribuera sina resurser och/eller specifika tillgångar, och samtidigt hantera konkurrenshot och effektivisera nödvändiga transformationer. Diskussion och slutsats om MNE Författaren menar att teorier kring ​
transaction­cost­based​
och comparative­governance­based​
är för begränsade för att kunna beskriva kritiska framgångsfaktorer hos MNEs och dess ekonomiska resultat. Speciellt för MNEs är att företagen har olika historier, marknader och produktionsfaktorer med nationella eller regionala skillnader. Om vissa marknader saknas behöver de skapas och utformas av MNEs. För att skapa vinstdrivande verksamhet på ny marknader måste entreprenörer/managers skapa signature processes, distribuera tydliga resurser och designa affärsmodeller och strategier. Det som gör MNEs svåra att styra är att företagen säljer och är verksamma inom flera marknader, vilket leder till att företagets aktiviteter måste överensstämma med flertalet olika miljöer. Inom MNEs är ledningens uppgift är inte bara att lösa problem med avtal/kontrakt på olika marknader utan att skapa och använda VRIN­resuser för att möta marknadsbehov på ett sätt som är svårt för konkurrenter att kopiera. Vidare menar författaren att den mest grundläggande frågan som bör besvaras är inte var verksamheten ska placeras för att minimera produktions­ och transaktionskostnader, utan var den ska placeras för att skapa signature processes och få tillgång till marknadstillträde samtidigt som företaget skyddar immateriella rättigheter och kan utnyttja existerande VRIN­resurser till att skapa ny marknader. Den här artikeln utökar befintlig teori genom dynamiska och ordinära förmågor för att inte bara förklara hur MNE ska göra saker rätt utan hur de ska göra rätt saker på heterogena marknader.