Internationalization patterns of small and medium­sized enterprises Olli Kuivalainen, Sanna Sundqvist, Sami Saarenketo & Rod McNaughton, 2012 Sammanfattning Syftet med artikeln är att sammanfatta och ge en överblick av olika konceptuella ramverk för internationalisering samt tydliggöra definitioner. Vidare presenteras även studier som gjorts specifikt om modeller för internationalisering av små och medelstora företag (SME) och som behandlar förutsättningar och resultat vid applicering av dessa modeller. Litteraturen kring internationalisering av SMEs visar på två ytterligheter av genomförandet, med hänsyn till tid, geografisk omfattning och engagemang i de internationella marknaderna. I ena ytterkanten av spektrat hittar vi den mer klassiska synen på internationalisering, där den ses som en inkrementell och linjär process. Här tar sig företaget an ett begränsat antal nya marknader åt gången och engagemanget stärks allt eftersom kunskap och resurser erhålls. I andra änden hittar vi teorier kring born­globals (BGs) och liknande benämningar, företag som karaktäriseras av att de ​
kort ​
efter att de grundats etablerar sig på nya marknader och bedriver marknadsföring i alla samtidigt. Internationalisering kan givetvis inte bara definieras av valet av marknader ­ tidsaspekten är också en viktig faktor. Internationaliseringen behöver nödvändigtvis inte vara kontinuerlig eller för den delen innebära att man ökar den internationella närvaron. Företag kan till exempel dra sig tillbaka från marknader, de kan satsa på kraftig expansion efter en lång tids fokus på hemmamarknaden eller internationaliseras stegvis över mycket lång tid. Vilken väg som får bäst genomslagskraft och överlevnad på långsikt, är enligt artikeln ett område som det bedrivs alldeles för lite forskning inom. Artikelförfattarna menar att det är viktigt att skilja på mönster och väg när det kommer till företags internationalisering. Begreppet mönster syftar på de beteendemönster företag tenderar att följa när de ställs inför vissa situationer. Dessa beteendemönster bygger i sin tur upp den väg man tar, vilken ibland kan bli något stereotyp. ​
Jones och Coviello ​
benämner uppsättningen av beteendemönster som att företag har en dynamisk internationell profil. För att jämföra olika internationaliseringsvägar nämner författarna mätetalet DOI, degree of internationalization eller internationaliseringsgrad. I en mer klassisk internationaliseringsprocess kan DOI:n vara noll tills dess att företagets internationella livscykel tar vid. Hos BGs startar den internationella livscykeln samtidigt som företagets generella livscykel, och DOI:n är hög redan från början. Modell för internationaliseringsförlopp, förutsättningar och resultat I artikeln presenteras en modell som består av tre huvudsakliga delar: ● förutsättningar ● internationaliseringsförlopp ● resultat. För att identifiera vilka förutsättningar som finns bör olika aspekter på företags­, management­ och omgivningsnivå undersökas. På företagsnivå kan det handla om exempelvis resurser, kunskap och strategier som påverkar en etablering på en ny marknad. På managementnivå handlar det om vilken typ av management som finns i företaget samt hur kultur och tankesätt förhåller sig till internationalisering. Tidigare studier har visat att internationell erfarenhet i top­management och ett globalt tankesätt i organisationen ofta leder till en tidigare, snabbare och större internationalisering. Faktorer i omgivningen påverkar ett företags internationalisering antingen genom att driva företaget mot internationella marknader eller, tvärtom, genom att barriärer mot etablering på nya marknader skapas. Exempelvis kan marknader som kräver mycket närvaro påskynda en internationalisering medan turbulenta marknader kan motverka internationalisering till följd av osäkerhet och brist på kunskap. Modellen skiljer på olika typer av internationaliseringförlopp i termer av olika kombinationer av internationaliseringsgrad, geografisk omfattning och tid. Förutsättningarna bör därför analyseras utifrån tre olika perspektiv: ● faktorer som differentierar tidig och sen internationalisering i företag ● hur olika förutsättningar bidrar till skala och omfattning ● hur förutsättningar förändras över tid. Tid, det vill säga när en internationalisering börjar och hur snabbt den fortskrider, är enligt artikeln den viktigaste faktorn som skiljer mellan olika internationaliseringsförlopp. Skillnaden i internationaliseringsgrad mellan olika företag och internationaliseringsförlopp handlar om företagets internationella verksamhet. Det vanligaste måttet för att mäta det är exportintensitet, men det kan även mätas på exempelvis storlek på utländska tillgångar. Gällande geografisk omfattning finns det två huvudsakliga strategier: koncentrering och diversifiering. Koncentrering innebär en tight marknad med liten omfattning och diversifiering innebär multipla marknader och en bred geografisk omfattning. Det vanligaste sättet att mäta detta på är genom antalet länder eller regioner som ett företag har försäljning till. Resultat av internationalisering föreslås i modellen analyseras utifrån exempelvis internationell finansiell prestation, internationell tillväxt, prestation relativt mål och marknadsvärde. Även om dessa mått ofta kan mätas relativt enkelt kan det vara svårt att relatera till det faktiska resultatet av internationaliseringen eftersom andra faktorer såsom omgivningen och specifika förhållanden i företaget har stor påverkan.