Artikel 6 – The Eclectic paradigm of international production: A
restatement and some possible extensions
Artikeln går igenom och diskuterar kritik mot “the eclectic paradigm of international production” samt
möjliga vidareutvecklingar.
Vad är the eclectic paradigm of international production?
Ett heltäckande ramverk bestående av tre delar som kan användas för att avgöra om ett företag bör
genomföra internationella investeringar. Enligt detta ramverk måste de följande tre fördelarna(OLI
framework) finnas för att en direktinvestering i utlandet ska vara gynnsam:
1. Ownership advantages - att ha kompetitiva eller monopolistiska fördelar som kompenserar för
kostanden att etablera operationer i utlandet. Delas upp i Asset och Transaction advantages
2. Locational advantages - fördelar relaterade till valet av plats att expandera till.
3. Internationalization advantages - teorin om att det är bättre att utnyttja och behålla möjlighet i
utlandet inom företaget, än att sälja ut den eller utnyttja en utländsk firma.
Kritik
Författarna diskuterar relevansen för vardera av de tre fördelarna, gällande huruvida de är lämpliga för att
förklara internationell produktion. Som grund för paradigmen diskuterar författarna två typer av market
imperfections; structural (statliga/politiska regleringar) och transactional (valuta-/hävstångseffekter).
Enligt Teece (1986) och Casson (1987) är transactional market imperfections som är huvudanledningen
till existensen av internationell produktion. Arikelns författare håller med om detta, men argumenterar för
att det ändå att de bästa internationella företagen är de som lyckas kombinera aspekterna inom både
transactional och asset.
Artikeln diskuterar även huruvida paradigmen kan förklara ett företags beteende. Slutsatsen som dras i
detta är att beteendeaspekter finns implementerade, men att det finns variabler som inte är tagna i åtanke.
Robert Aliber (1983) utrycker ett missnöje med paradigmen genom att understryka att nyckelattributet för
ett multinationellt företag inte är faktumet att det genomför utländsk produktion, utan snarare att det
finansierar åtminståne en del av sin produktion i sin inhemska valuta. Han påpekar att det hela handlar om
att kunna dominera sina geografiskt utspridda resurser i olika valutor. Författarna av artikeln skriver att
det finns sanningar i den här kritiken, men utmanar den ändå då de anser att den fokuserar alltför mycket
på rent finansiella aspekter.
Kojima (1978, 1982) kritiserar också paradigmen, med argumentet att den är för mikro- eller
företagsorienterad och därmed svår att tillämpa för att formera policies i nya länder. Författarna finner
Kojimas kritik bristfällig på två punkter, dels att den inte täcker in aspekter relaterade till produktion
utomlands och dels att ingen hänsyn tas till internationalisering av marknader för så kallade intermediate
products.
Efter att ha utvärderat kritiken mot ramverket slår författarna fast att en heltäckande teori king
internationell produktion måste innefatta två aspekter. Den måste dels innefatta den neoklassiska teorin
om factor endowments (Hur attraktivt ett land är baseras på har mycket land, arbete, kapital, and
entreprenörskap som kan utnyttjas för tillverkning) och dels teorin om market failure/imperfections.
Vidare diskuteras och presenteras möjliga områden där paradigmen eventuellt skulle kunna
vidareutvecklas.
Dynamiska- och utvecklingsaspekter av internationell produktion
Den gamla modellen av Eclectic Paradigm of International anses av många som statisk och är därför svår
att använda i ett försök att förklara dagens komplexa dynamiska situationer av internationell produktion.
Faktorer som spelar in vid multinationella företags val av investering i olika länder varierar är enligt
artikeln fyra olika: (i) landets ekonomiska utveckling (ii) strukturen för landets resurstillgångar och
marknader (iii) politiska och ekonomiska system (iv) situationen och omfattningen av
marknadsmisslyckande i samband förflyttning av olika produkter över nationsgränserna. I artikeln
redogörs fem olika utvecklingssteg utifrån dessa fyra parametrar.
Förklaring av olika former av internationell ekonomisk involvering
Ett område som artikeln tar upp där The Eclectic paradigm of international production bör kompletteras är
involveringen av:
(i) De internationella affärstransaktioner som sker inom ett företag av egna tillgångar vid global
expansion i många olika länder. Dvs allokering av tillgångar, resurser och produktion globalt.
(ii) Marknadsmässiga förhållanden och handeln i området där företaget expanderat till.
(iii) Riskdelning i samband med samarbeten mellan stora företag, kunder, leverantörer vid expansion
till nya marknader.
(iv) Överenskommelser och fördelar av expansion till nya länder i form lagar och stöd från värdlandet
i form av exempelvis fördelaktiga export- och importavtal etc.
Lokaliseringen av beslutsfattandet
Beslutfattandet centraliserat eller decentraliserat varierar och beror enligt artikeln på tre olika faktorer (i)
landets industri (ii) företagets specifika faktorer (iii) de olika beslutsfattande funktionerna som det
multinationella företaget har.
Decentraliserat beslutsfattande är mer effektivt om man vill försöka maximera lokal inkomsten samt om
det är svårt att överföra information och styrningen på ett effektivt sätt till filialerna i andra länder.
Centraliserat beslutsfattande är utifrån OLI-ramverk som satts upp i The Eclectic paradigm of
international production troligare om: (i) Ju större de unika, specifika och svårförändrade fördelarna är i
hemlandet (ii) Ju större risken är för intressekonflikter mellan dotterbolagen och moderföretaget (iii) Ju
större de lokal kostnaderna fördelarna är av centralisering.
Avyttring och investering av multinationella företag
Ett företag bör överväga avyttring och investering när det är förändringar i de relativa
transaktionskostnaderna av individuellt kapital och på den utländska valutamarknaden. Multinationella
företag vill enligt den modifierade modell, tidigare i artikeln, minska sin närvaro i olika länder under två
omständigheter:
(i) Förändring av distributionens utformning via minskade konkurrensfördelar i relation till företag i
värdlandet alternativt om produktionen måste förflyttas tillbaka till hemlandet.
(ii) När kostnadsfördelarna försvinner eller om de konkurrenskraftiga fördelarna ökar vid
användningen av externa(andra) marknader i relation till de som erbjuds i landet där företaget är
verksamt.
Konsekvenserna av multinationella företags aktiviteter
Både länder och företag tvingas i dagens globala omvärld ta hänsyn till globala faktorer i sin
strategiutformning. Det är därför ofta konflikter, pga dagens globala samt komplex omvärld, mellan
multinationella företags ekonomiska mål och ländernas interna politiska strategier. Enligt artikeln är the
Eclectic paradigm ett användbart ramverk för att analysera multinationella företagens aktiviteters
påverkan på hemlandets och värdländers(land där multinationellt företag är verksamma) ekonomiska mål.
Slutsats
Artikeln har försökt demonstrera att trots modellens ålder är the Eclectic paradigm fortfarande ett
användbart och robust generellt ramverk för att på ett logiskt sätt analysera ekonomiska delar av
internationell produktion. Den är också användbar för analys av organisatoriska problem relaterat till
multinationella förtags olika aktiviteter och dess påverkan. Modellens teori stämmer således överens med
många moderna teorier om affärsstrategier. Däremot kommer dessa teorier med tanke på dagens komplexa
ekonomiska omvärld med största sannolikhet förnyas. De områden som det förutspås ett ökat intresse av
att studera och ta fram teorier inom är följande områden:




En mer systematisk ansträngning av handelsekonomer att även inkludera
marknadsmisslyckanden till mer generella teorier om internationell ekonomis involvering.
Industri- och företagsekonomer kommer fokusera mer på de dynamiska aspekterna kring OLI
ramverket, och påverkan på individuella företagsstrategier via bland annat spelteorisanalyser och
nätverksmodeller.
Mer fokus kommer att läggas på fördelaktiga samarbeten mellan stora företag i olika länder samt
företagens kunder och leverantörer.
Ökat intresse i identifiering och utvärdering av ägarspecifika fördelarna för företag
Slutligen för att i framtiden förstå internationell produktion till fullo kommer en gradvis sammanvävning
av åskådningar från ekonomer, affärsanalytiker och organisationsteoretiker vara nödvändig.