TEIM09
Grupp 18
Artikel 3 – The contribution of internalisation theory to international business: New
realities and unanswered questions
Buckley, Peter J. (2016)
Artikelns författare har studerat befintlig teori rörande internationalisering och hur teorin bidrar till
forskningen kring internationell affärsverksamhet samt ger praktisk nytta vid internationellt
företagande. I artikeln beskrivs först hur internationaliseringsteorin utvecklats i takt med den ändrade
globala ekonomin, från 1970 och framåt. Detta är följt av ett avsnitt som författaren kallar ”obesvarade
frågor”, vilket beskriver områden inom internationaliseringsteorin som fortfarande behöver utvecklas
och som innefattar en del frågetecken.
Internationaliseringsteorier och den förändrade globala ekonomin
1970-talet
- Kännetecknades av en viss fientligt gentemot MNEs (multinational enterprises).
- Internationella organisationer försökte skydda ”små länder” gentemot ”stora företag”.
- Stereotypisk syn av MNE: enhetliga, jättelika, västerländska (inkl Japan), tillverkande och
kapitalistiska företag.
1980-talet
- Fanns fortfarande en oro kring hur mindre utvecklade länder skulle kunna utvecklas när MNE
anlade verksamhet där och kontrollerade handel och resurser.
- Joint ventures bildades mellan värdländer och utländska investerare för att öka värdländernas
inflytande.
- Vidgad syn på MNE: nu även små företag, icke-västerländska företag, icke-tillverkande företag
samt icke-hierarkiska företag.
- Den globala handeln av varor och tjänster (ofta inom företag mellan olika länder) ökade
komplexiteten kring handelsteori och affärsstrategier i och med internpriser.
- Alternativ till MNE utforskades, exempelvis licensiering.
- Ökad konkurrens mellan utvecklade, rika länder
1990-talet
- Ökad förståelse för olika kulturer, större öppenhet kring marknader och teknologiska framgångar
(framförallt informationsteknologin) gav större möjligheter för MNEs.
- För att använda utländska resurser på bästa sätt i en dynamisk värld krävs flexibilitet à utveckling
av flexibla MNEs.
2000-talet
- ”Globalisering”* blev ett välkänt uttryck/fenomen
- Globala värdekedjor var ett viktigt koncept med avseende på produktionssystem
- Ökad konkurrens om att attrahera FDI (foreign direct investment)
- Ökat antal outsourcade aktiviteter
- Kinas utveckling (från att vara ett land för produktion av rutinprodukter till att bli en viktigt FDI)
*Viktigt att skilja på globalisering och modernisering. Globalisering innefattar ett
beroendeförhållande, dvs. en ”tvåvägsrelation”, medan modernisering är det uttryck som användes på
1970-talet för att beskriva anpassningarna som gjordes efter västerländska principer
(”envägsrelation”).
2015
- En mängd olika metoder och lokaliseringar med avseende på internationell affärsverksamhet
- Global konkurrens
- Internalisering av kunskap, outsourcing av aktiviteter
TEIM09
Grupp 18
Tre former av internationaliseringsteori enligt författaren till artikeln:
§ Företagsbaserade teorier (firm-based view) – internationalisering- och lokaliseringsteorier som
används för att förklara ett (multinationellt) företags existens, tillväxt och strategier.
§ Teorier baserade på globala värdekedjor (supply chain view) – behandlar huruvida man ska
tillverka själv/köpa in.
§ Teorier baserade på ett globalt perspektiv (global systems view) – undersöker den globala
ekonomin och analyserar hur företag bygger upp denna ekonomi.
Obesvarade frågor
1. Styrning av det multinationella företaget (governance of the multinational firm)
Det finns flera olika teorier kring vilket styrsätt som är det bästa. Det är fel att säga att
internationalisering eliminerar eller minskar kostnaderna för styrning (även om internationalisering
bidrar till minskade kostnader kan det bero på andra faktorer, ex. minskade produktionskostnader).
Problemet ligger i svårigheterna att mäta ledningskostnaderna.
2. Lokaliseringsteori (location theory)
Det finns en stark koppling mellan internationaliseringsteori och lokaliseringsteori, vilken kan behöva
utvecklas vidare. Intressent område att studera är kombinationen av styrning och lokalisering, dvs.
problem som uppstår till följd av den distans som finns mellan ledning och den operativa
verksamheten.
3. Dynamik (dynamics)
Oftast gör en indelning med avseende på internationalisering där Uppsalamodellen beskrivs som
dynamisk då den beskriver internationaliseringsprocessen medan internationaliseringsteorier som
beskriver MNEs beskrivs som statiska. Författaren till artikeln är något kritiskt till detta då han menar
att Uppsalamodellen inte tar hänsyn till teknologisk utveckling och innovation, utan förutsätter att
företagens produkter/processer/tjänster är statiska. Författaren menar att Uppsalamodellen kan förklara
internationaliseringens riktning, men inte tidsaspekten, vilket behöver utvecklas.
4. Nätverk (networked multinationals)
I och med globaliseringen och ”the global factory” är utveckling av teorier kring nätverksrelationer
extremt viktigt. Inom internationalisering ses nätverk framförallt som en koordinationsmekanism där
viktiga aspekter är kontroll av information och kontroll över kvalitet.
5. Innovation (innovation)
Uppsalamodellen undersöker organisatoriskt lärande och internationalisering, medan
internationaliseringsteoretiker fokuserar mer på innovation och dess effekt på internationaliseringen.
Författaren anser att det vore intressent med ett integrerat perspektiv som studera alla tre aspekter.
6. Risk och osäkerheter (risk and uncertainty)
Den generella synen rörande osäkerhet och internationalisering är att osäkerheten uppstår på grund av
bristande information, där samling av kunskaper och erfarenheter bidrar till minskad osäkerhet.
Författaren föreslår utveckling av teorierna genom studier av mer kvalitativa undersökningar.
7. Entreprenörskap (entreprenurship)
Mark Casson har studerat relationen mellan entreprenörskap och internationalisering, men forskningen
inom detta område behöver vidareutvecklas enligt författaren. Kultur är en viktig aspekt, relaterat till
detta område.
8. Företag, nätverk, globala system (firms, networks, global systems)
Det är viktigt att förstå skillnaderna mellan de tre perspektiven (firm-based, supply chain och global
systems) samt hur dessa tre kan integreras. Global systems view är den mest omfattande och innefattar
även de andra två perspektiven. Perspektivet är lämpligt för att behandla långsiktiga, globala frågor
som berör samspelet mellan företaget och dess omgivning.
TEIM09
Sammanfattande tabell över internationaliseringsteorins utveckling:
Grupp 18