Thecontributionofinternalisationtheorytointernationalbusiness:
Newrealitiesandunansweredquestions
Artikelns första del undersöker hur internationaliseringsteorin har utvecklats som ett resultat
av en förändrad omvärld och den avslutande delen belyser en del obesvarade frågor och
problem som bör lösas vid internationellt företagande.
Artikeln undersöker kontext mot vilket teorin har utvecklats, miljö alltså
under vilka förhållanden det multinationella företaget har utvecklats samt de fenomen som
teorin har förklarat.
1970
• Stark tillväxt för multinationella företag efter andra världskriget
• Rädsla för att de stora företagen skulle dominera för starkt, framförallt i
utvecklingsländer
• Standard MNEs var västerländska (inkluderat Japan) privatägda företag som sysslade
med tillverkning
1980
•
•
•
•
•
Forskning bevisade att MNEs både hade positiva och negativa välfärdseffekter
Innovation var nyckelfaktorn till framgång (tillväxt)
Inhemsk utveckling
Miljö: stort fokus mot utvecklingsländer och direkta utländska investeringar
Joint ventures mellan MNE:s och utländska utvecklingsländer var ytterligare en
framgångsfaktor
1990
•
•
•
•
Utveckling av flexibla multinationella företag
Ökat fokus på styrning och ledning
Ökad förståelse för kulturella skillnader
Större öppenhet för marknader och teknikutveckling
2000
•
•
•
•
•
Kinas framfart inleds på den globala marknaden
Globala värdekedjor
Ökad konkurrens om utländska direktinvesteringar
Utläggning och offshoring
Nya geografiska placeringar och kommunikationskanaler à globalisering
Kontext
Miljö
Fenomen
1976
Fientlighet
mot MNEs
1980
Inhemsk utveckling
1990
Strategier för
MNEs inträde
och utveckling
Tidigt 2000-tal
Hur kan man locka
utländska
direktinvesteringar
i utvecklingen?
Globala
värdekedjor.
Kina utvecklas
Stora företag,
Fokus mot
Optimera
Ökad konkurrens
små länder
lågutvecklingsländer
utländsk
om utländska
resursanvändning direktinvesteringar.
Ökat fokus på
styrning och
ledning
Enhetliga
Världshandel mot varor och
Flexibla MNEs
Utläggning och
multinationella tjänster.
offshoring.
företag
Internprissättning/internhandel.
Nya geografiska
Uppköp av mindre utländska
placeringar à
företag
globalisering
2015
Flertalet
geografiska
placeringar
och modeller
Konkurrens
över hela
världen om
aktiviteter
Internalisering
av kunskap,
utläggning av
verksamhet
Obesvarade frågor inom internationaliseringsteorin
Det finns huvudsakligen tre former av internationaliseringsteorin som kan tillämpas vid
internationellt företagande.
1. Firm-based view: innefattar internationaliserings- och lokaliseringsteori för att
förklara företagets existens, tillväxt och strategi
2. Tillämpar internationaliseringsteori på globala värdekedjor. Frågor som tillverka eller
köpa in samt utläggning besvaras av den andra formen.
3. Global systems view: den tredje formen är inriktad mot ett globalt systemperspektiv
som bryter ner den globala ekonomin i komponenter
Styrning och lokalisering av två områden som behöver mer forskning.
Det finns en hel del obesvarade frågor/problem för företag angående
internationaliseringsteorin som måste lösas. Dessa obesvarade frågor berör framförallt:
1. Governance of the (multinational) firm: i dagsläget är forskningen kring styrningskostnader
bristfällig.
2. Location theory: Kostnad, distans och kultur är viktiga faktorer vid bestämning av
lokalisering.
3. Dynamics: Uppsalamodellen diskuteras. Passar endast på statiska tekniska företag, vidare
berör modellen psykologisk distans snarare än fysisk distans. Modellen kan beskriva i vilken
riktning företaget ska internationaliserar, men modellen saknar tidsdimensionen.
4. Networked Multinationals: Nätverkande företag har kontinuerligt kontakt med utomstående
aktörer. Viktigt med kontroll av information och kvalitet.
5. Innovation: tre samverkande processer: internationalisering, innovation och organisatoriskt
lärande.
6. Risk and Uncertainty: beror ofta på brist av information. Kunskap från erfarenhet är
botemedlet.
7. Entrepreneurship: Integrering av entreprenörskaps- och internationaliseringsteori har stor
utvecklingspotential. Framförallt bör entreprenörskulturen i kombination med
internationaliseringen beröras. Ett centralt problem i att integrera arbetet om entreprenörskap
med IB har varit det påstådda problemet med subjektivitet
8. Firm, Network, Global System: Internationaliseringsteorin är mångsidig. De olika
perspektiven som kan analyseras och det enskilda multinationella företaget,
försörjningskedjan, den nätverkande firman, den globala marknaden alternativt det globala
systemet. De olika perspektiven är konstruerade likt en rysk docka, där ett steg motsvarar en
utökning av perspektivet.
Multiinternationella företag har väldigt framgångsrikt lyckats applicera
internationaliseringsteori för att nå ett internationellt företagande och framgång med det.
Sambandet mellan entreprenörskap, innovation, kultur och nätverksteori representerar ett
spännande och utmanade forskningsområde. Internationalisering är en teori som faktiskt
fungerar och det är relevant för både management-beslutsfattande, policy-framtagande och
värdering eftersom det kan uttryckas på ett tydligt och enkelt sätt.