The eclectic paradigm of international production: a restatement and some possible extensions
Konceptet “Eclectic paradigm of international production” är en internationaliseringsmodell och tanken
med modellen är att skapa ett ramverk för att lättare identifiera och bedöma de faktorer som influerar
det första steget till utländsk produktion och tillväxten av den processen. Modellen utgår från tre
situationsfaktorer som tillsammans utgör de olika typer av organisationssätt ett företag kan välja vid
expansion till en ny marknad. De tre situationsfaktorer är ägarskapsfaktorer, lokaliseringsfaktorer och
internationaliseringsfaktorer. Ägarskapsfaktorerna omfattar de unika fördelar ett företag kan i form av
varumärke, produktionsteknik och skalavkastningar. Lokaliseringsfaktorerna refererar till de fördelar ett
företag kan dra genom exempelvis tillgången till råmaterial och låga löner.
Internationaliseringsfaktorerna är de fördelar ett företag drar genom egen produktion istället för andra
alternativ som licensiering eller joint venture.
Är konkurrens- och ägarfördelar nödvändiga för att förklara internationell produktion?
Om det finns en samverkan mellan två imperfektioner på marknaden så menar artikeln att dessa inte får
ses som självständiga, consensus råder om att de företag som lyckas bäst är de som lyckas drar nytta av
båda tillgång- och transaktionsägande fördelar. När den upplevda kostnaden för transaktionella
imperferktioner på marknaden är stor anser artikeln att man bör undvika att kontraktera utländska
företag och istället använda sina konkurrensfördelar genom internationell produktion. MNE’s bör
behålla sina ägandefördelar genom att överföra dem utomlands inom organisationen, snarare än att
sälja. Högre administrativa kostnader vid hierarkier vid utlandsproduktion leder ofta till
kontraktskrivande med de utländska företagen.
Platsfördelar: Imperfektioner i strukturella- och transaktionsmarknader
Historisk sett har handelsbarriärer lett till utländska produktionsinvesteringar. Strukturella
marknadsimperfektioner, tex genom statligt ingripande som påverkar kostnaderna och intäkterna av att
producera vid olika platser kan uppmuntra/avskräcka företag att investera i den lokala ekonomin (FDI).
Positionsfördelar Strukturell och transaktionella imperfektioner
Vanligtvis väljer företag att påbörja utländsk produktion när det finns fördelar med att kombinera lokala
mellanprodukter med utländska tillgångsresurser eller mellanhänder. I modellen behandlas val av plats
separat från ägarskapsfördelarna, så även om marknaden är internationaliserad kommer besluten att
vara beroende av ägarskapet av tillgångarna, det vill säga att beslutet baseras på det utländska
investerade företagets behov. Historiskt sett har många företag expanderat på grund av
handelsbarriärer.
Tillåter modellen för företagsspecifika beteendeskillnader?
Modellen tillåter skillnader i beteende, vid specifika investeringar, detta så länge man kan identifiera och
bedöma systematiska mönster. Modellen påstår att inte att man ska kolla på ett specifikt företag inom
en industri, utan snarare se på ett representativt företag. Ny forskning visar på att man försöker
identifiera vilken strategisk karakteristik som skiljer ett internationellt företag från ett inhemskt.
Slutsatsen är att det finns några beteenderelaterade variabler hos företag som inte blivit införlivade i
modellen, vilka är svåra att finna i en exogen företagsmiljö
Aliber theory av FDI
Aliber menar att problemet inte ligger i utländsk produktion i sig, utan att man finansierar delar av sina
produktion i sin hemvaluta. Vidare menar Aliber att MNE’s drar nytta av de strukturella- och
transaktionsimperfektioner som finns genom sina geografiskt spridda tillgångar -> foreign exchange
markets. Vår modell anser att man istället drar nytta av den kanal som MNE’s använder för att överföra
icke finansiella resurser mellan länderna, och kontroller av dessa.
Omformulering av Eclectic paradigm
En täckande modell av internationell produktion måste således bestå av två relaterade grenar av
ekonomisk analys. Den ena är den neoklassiska teorin som menar att man vissa resurstillgångar är
landsöverskridande. Vidare menar teorin att ju ojämnare den geografiska spridningen är av dessa
tillgångar, desto större är chansen att internationell produktion uppstår. Den andra grenen fokuserar på
marknadsmisslyckanden och interaktionen mellan företag som endast är verksamma i ett land och
multinationella företag.
6 möjliga utvecklingsområden för Eclectic paradigm
1. En mer formell utformning av paradigmen:
Med hjälp av OLI-parametrarna ska modellen på ett mer systematiskt och noggrannare sätt
förklara de olika typer av internationell produktion som finns. Med hjälp av olika verktyg kan ett
multinationellt företag utvärderas utifrån sitt strategiska beteende.
2. Dynamiska och utvecklingsaspekter av internationell produktion:
Vissa menar att den nuvarande modellen av Eclectic paradigm är statisk och inte täcker
ändringsprocessen av internationell produktion vilket gör det svårare att modellen för att
förklara komplexa situationer. Ett multinationellt företags beslut att investera i andra länder kan
förklaras av en investeringscykel som kommer att påverkas av fyra faktorer: (i) landets
ekonomiska utveckling (ii) landets struktur av resurstillgångarna och marknaden (iii) landets
politiska och ekonomiska system (iv) landets grad av marknadsmisslyckanden vid förflyttning av
mellanprodukter över landsgränser. Investeringscykeln består av fem steg som förklaras vidare i
artikeln.
3. Förklara olika former av internationell ekonomisk involvering
Vidare menar artikeln att modellen borde införliva andra former av internationella
affärstransaktioner.
Modern teori inom internationell produktion bygger sitt ramverk utifrån teorier på företaget
och den industriella organisationen istället för internationell handel. => alla handelsvaror antas
hanteras av självständiga köpare och säljare.
4. Lokaliseringen av beslutsfattande
Beslutsfattande kommer att vara mer centraliserat:
1. Ju unikare och noggrannare fördelarna är i hemlandet.
2. Ju större sannolikheten är att det finns intressekonflikt mellan moder- och dotterbolaget.
3. Så länge kostnaderna gynnar hemlandet.
Ett multinationellt företags beslut huruvida beslutsfattande ska vara centraliserat eller decentraliserat
kommer att påverkas av:
1. Landets industri
2. Företagsspecifika faktorer
3. Beslutsfattande funktioner
5. Avyttring av MNE’s
Ett företag bör överväga avyttring av vissa tillgångar och förvärva andra när:
1. Den relativa transaktionskostnaden av individuellt kapital och den utländska valutamarknaden
ändras.
2. Det finns minskat incitament för direktinvestering
3. En distributionsändring uppstår av resurstillgångarna som (i) ger minskade kostnadsfördelar
gentemot det lokala företaget (ii) tvingar företaget att flytta produktion till hemlandet eller ett
annat land.
4. Transaktionskostnaderna i den externa marknaden överstiger de administrativa hierarkierna.
6. Konsekvenserna av multinationella företags aktiviteter
Dagens växande internationella marknad blir allt svårare att konkurrera i. Önskvärda industrier
domineras av multinationella företag och konflikter uppstår med länder när företagens ekonomiska
strategier krockar med ländernas politiska strategier. Enligt artikeln är Eclectic paradigmen ett bra
ramverk för att analysera påverkan av multinationella företags aktivitet, både på värdlandet och
hemlandets ekonomiska mål.
Slutsats
Artikeln visar att modellen efter tio år fortfarande är ett stabilt och användbart ramverk för att förklara
och analysera både de ekonomiska och organisatoriska problem som kan uppstå kopplat till
multinationella företag. Modellen stämmer överens med många av dagens teorier om affärsstrategier
men menar också att ingen teori klarar ensamt av att förklara internationell production. Inom den
närmsta tiden förutspås teorin skilja sig från hur den har sett ut fram till idag. Ett exempel är hur
handelsekonomer går från dagens modell för marknadsmisslyckanden till mer generella teorier om
internationell ekonomisk engagemang. Ett annant exempel är att industriella- och företagsekonomer
med största sannolikhet kommer att fokusera mer på OLI-faktorerna och deras strategipåverkan på
enskilda firmor med hjälp av spelteorianalyser och nätverkmodellering. Det förväntas läggas mer fokus
på de effekter som uppstår vid samarbeten mellan multinationella företag I industriella länder men
också mellan företagen och deras leverantörer/kunder. Vi kan också förväntas oss ett ökat intresse för
att identifiera och utvärdera de ägarskapsfördelar företag har med fokus på entreprenörskap.
För att förstå internationell produktion fullt ut måste vi få en sammanvävd bild från affärsanalytiker,
ekonomer och organisationsteoretiker.