Internationalisation of the firm theories: a schematic synthesis
Den internationella miljön är mer komplex än någonsin; SMEs och MNEs använder sig av många
olika internationaliseringsstrategier för att på bästa sätt anpassa sig till den globala marknaden
vilket bland annat innebär att snabbt kunna utveckla produkter mot flera länder och anpassa
varumärket globalt. Internationaliseringen och dess utveckling har studerats över tid och olika
skolor och tolkningar har presenterats för att kunna analysera och förstå processen kring
internationalisering. Teorierna försöker förklara hur MNEs och SMEs konkurrerar
internationellt och vilka tillvägagångssätt som kan antas vid ingången av en utländsk marknad.
Dessutom konceptualiceras vilka nyckelfaktorer som påverkar valet av tillvägagångsätt. Artikeln
är en genomgång av internationaliseringsteorier och innehåller en integrativ analys om vilken
teori som varit mest inflytelserik. De internationaliseringsteorier som behandlas är Uppsala
modellen, eklektiska paradigmet, nätverksteorin och born-global firms.
2.1 Uppsalamodellen
Många teorier menar att internationalisering är en inkrementell process med flera stadier och
alltså sker över rum och tid. Detta innebär att företag stegvis kan erhålla kunskap och
erfarenhet om olika stadier och marknader och på så sätt minska risken vid internationalisering.
Uppsalamodellen och innovationsrelaterade internationaliseringsmodellen är två teorier som
stödjer detta, vilka spelat en viktig roll i forskning inom internationalisering. Uppsalamodellen
innehåller följande steg:
1.
2.
3.
4.
Ingen regelbundet export
Export via agenter eller distributörer
Etablering av utländskt försäljningsbolag
Etablering av utländskt produktionsbolag
Huvudsakliga grunden till ett företags utveckling och internationaliseringsprocess är företagets
ökade kunskap och verksamhet på utländska marknader samt deras ökade engagemang. Den
stegvisa internationaliseringen ska reducera risk och osäkerhet gällande exempelvis produkt,
geografiska marknader och andra marknadsbarriärer. Marknader väljs sekventiellt med syfte att
äntra marknader som upplevs nära (geografiskt, kulturellt, psykiskt). Modellen bygger på att
företag själva inte letar efter möjligheter att börja exportera utan detta sker först när efterfrågan
från utlandet har uppstått. → Alltså snarare reagerande än agerande.
2.2 Det eklektiska paradigmet (OLI-ramverket)
Ska förklara hur villiga MNEs är att internationalisera samt hur de går till väga. Synsättet är en
integrerad kombination av tidigare teorier och utgörs av tre villkor (paradigm) vilkas uppfyllnad
avgör i vilken grad ett förtag är lämpade för internationalisering. Villkoren är följande:
1. Konkurrensfördelar - deras strategiska kontroll över synliga och osynliga tillgångar
vilka utmärker sig från deras konkurrenter. Symboliseras med ett O (Ownership)
2. Platsfördelar -Fördelar relaterade till att etablera närvaro i ett visst läge eller land.
Exempelvis politiskt, socialt, ekonomiskt (lönenivå och produktionskostnad),
naturtillgångar, infrastruktur, marknadsdynamik. Symboliseras med ett L (Location)
→ när dessa subparadigm (L) blir stabila ökar potentialen för företagen att exportera
deras specifika fördel (O). Kan till stor del relateras till Porters fem krafter.
3. Internationaliseringsfördelar - fördelar med att utnyttja interna ägandeskapsfördelar
istället för att använda sig av andra företag. Detta baserar på faktorerna risk, kontroll,
avkastning och resurser.
Modellen har i hög grad utnyttjats för att förklara internationalisering av MNEs men de tre
paradigmen har i samband med globaliseringen ifrågasatts. Som resultat av globala
förändringar har exempelvis fördelar relaterade till strategiska nätverk och allianser lagts till
paradigmet Ownership (konkurrensfördelar). Globaliseringen har även lett till att paradigmen i
större grad interagerar med varandra. Även en institutionell dimension har adderats (formell,
informell). Dock fortfarande kritik som menar att modellen är statisk och inte i tillräckligt hög
grad tar upp den dynamiska natur inom det bestämda faktorerna. Utifrån OLI-ramverket har
modellen Ownership, Location, Mode of entry och Adjustment (ALMA) utvecklats och framställs
mer anpassad för moderna studier av MNEs.
2.3 Nätverksmodellen
Nätverksmodellen är utvecklad modell från Uppsalamodellen och har som syfte att analysera
och förstå industriella system. Fokus ligger på att företag utvecklas i en relationsbaserad kontext
vilket snarare handlar om långsiktiga relationer än transaktioner. genom tre variabler;
1. Aktörer (Individer, företag, grupper)
2. Aktivitet ( När en aktör skapar, använder, utvecklar etc. en resurs)
3. Resurser ( Materiella och immateriella)
Modellen ska beskriva SME:s nätverk, baserat på resource dependence theory (RDT). Grunden i
denna teori är att aktörer är beroende av resurser som är kontrollerade av andra.
Själva företaget är därför inte den enhet som är i fokus, istället ligger fokus på relationer
mellan aktörer så som konkurrenter, leverantörer, distributörer och kunder.
Det sker en förändring i näringslivet mot ett multipolärt perspektiv. Klassiska utbyten grundat
på makt och kontroll mellan företag går nu istället mot samarbete och relationer. Små och stora
företag har ett mer symbiotiskt utbyte och ses mer som jämlika. Forskare trycker på den ökade
betydelsen av international networking och menar att det inte bara underlättar vid
internationalisering utan också att de skapar initiala möjligheter.
2.4 Nya satsningar och born-global
I och med snabba förändringar i den globala ekonomin har företag tvingats accelerera sina
processer för internationalisering, och inte använda de traditionella inkrementella modellerna.
Internationella nya satsningar - eller born globals - är det senaste fenomenet i
internationalisering. Modellen är baserad på de tidigare stegen av processen för
internationalisering och speglar otillräckligheten i befintliga teorier för att förklara det nya
fenomenet. Born globals är företag som expanderar till utländska marknader från eller nära
deras hemplats. Behovet av nya och moderna metoder är ett resultat av invändningar mot teorin
gällande internationaliseringsprocessen, med grund i uppkomsten av nya typer av företag
kallade globala start-ups, ‘international new ventures’ och ‘born globals’. Huvudkaraktärerna för
born globals är att de har en global vision från början, tidigare internationell erfarenhet i
ledningsgruppen, tillgång till internationella nätverk, är teknikbaserade företag och högt
specialiserade företag med smal kärnkompetens. Tekniken eller innovationshöjden i dessa typer
av företag blir snabbt föråldrade och de behöver därmed utnyttja sina styrkor utan dröjsmål.
Detta tvingar dem att utveckla internationella aktiviteter snabbt.
3. Integrativa scheman för internationaliseringsteorier
Internationalisering syftar bland annat på en ingång i utländska marknader och en växande
process av involvering och internationell exponering. Företag kan välja från flera olika
penetrationsmodeller vilka innebär att det finns flera nivåer av engagemang, kontroll och risk
för företaget. Internationalisering av företag har visat sig vara av komplex natur vilket enskild
litteratur har inte lyckats beskriva. SMEs och deras behov att öka den internationella räckvidden
(deltagande i nätverk för att täcka brist på resurser i form av kunskap, likvida medel, teknologi
etc) har på senaste fått större uppmärksamhet i världsekonomin. Litteraturen har börjat
reflektera verkligheten i ett försök att beskriva internationaliseringsprocessen för SMEs. Vägen
dit är guidad av fyra komplementerande perspektiv: rationella (eller ekonomiska), lärande (eller
beteende), inter-organisatoriska (nätverk) och entreprenörsskap.
Fem huvudperspektiv har identifierats i de presenterade internationaliseringsteorierna (se
tabell 1 i artikel): det ekonomiska perspektivet med fokus på företagsanalys och internationella
investeringar, det beteendemässiga perspektivet, det ekologiska perspektivet, det “nya”
internationella entreprenörsskapet och de integrativa modellerna. Det ekonomiska synsättet
tenderar att förklara varför företag internationaliserar sig, medan beteendemässiga metoder ser
lärande och organisatoriskt engagemang som kärnfaktorer. Integrering av det ekonomiska och
beteendemässiga perspektivet leder i sin tur till det ekologiska perspektivet. Som sagt så är
internationalisering av företag ett komplext problem och många påstår att det behövs ett nytt
perspektiv med en holistisk vinkel. Internationalisering är inte längre ett enskilt beslut eller ett
diskret faktum, det är snarare en multifacetterad, komplex process som utvecklas över tid.
4. Slutsatser
Stor del av intresset inom området är drivet av företag som vill hitta en succéformel att använda
när de ska satsa internationellt. Det går även att se att det inte finns ett unikt perspektiv för
analys av internationalisering, precis som det inte finns ett specifikt sätt att använda sig av. De
senaste modellerna försöker föra samman grundläggande element för att få konsensus i
litteraturen och företagsvärlden.