The Eclectic Paradigm of International Production
A Restatement and Some Possible Extensions
Artikeln, som är skriven av John H Dunning, har fått namnet “Eclectic paradigm of international
production”. Ordet “eclectic”, på svenska ”eklektiskt” eller ibland ”friare vidsynt” valdes för att
påvisa att multinationella företags aktiviteter inte endast kan förklaras med utländska investeringar,
som bara är ett av flera möjliga sätt för ett företag att involvera sig utomlands. Istället bör hänsyn tas
till flera olika delar av ekonomisk teori.
Den klassiska och neoklassiska handelsteorierna kan till stor del förklara inter-industry trade (handel
med produkter som tillhör olika industrier) men har mer svårt att förklara intra-industry trade, som
är benämningen på den handel där liknande produkter både exporteras och importeras (exempel:
bilar, drycker).
Artikelns kärna behandlar hur international market failure, d.v.s. tidpunkter då efterfrågan och
tillgång på marknaden inte överensstämmer, är en grundläggande orsak till att internationell
produktion existerar och att handel och produktion kan ses som en del av ett generellt paradigm som
baseras på tillgång och kostnad för utbytet av intermediära produkter (d.v.s. ej helt färdigställda
produkter) över nationella gränser. The international paradigm är ett ramverk skapat för att
analysera om internationella investeringar bör göras. Om företaget har tillräckligt mycket av tre
parametrar eller fördelar som de också benämns som (OLI-ramverket), så anses en investering vara
gynnsam.
Kritik mot paradigmen
En synpunkt på paradigmen är att eftersom den är så generell, så har den svårt att förklara eller
prediktera enskilda företags uppförande och speciella fall av internationell produktion.
I ett tidigare utkast sades det att utbredningen, mönstret och formen av internationell produktion
bestämdes av hur konfigurationen av tre olika parametrar såg ut. De tre OLI-parametrarna är:



konkurrensfördelar eller monopolsfördelar
att företaget gynnades av att behålla sina ägarspecifika fördelar inom organisationen istället
för att sälja dem
var någonstans produktion sker
Identifieringen och värderingen av OLI-parametrarna (Ownership, location and internalisation) i ett
MNE (multinational enterprise) kan med hjälp av ”the eclectic paradigm” relateras till strukturella
och omgivande variabler, där de viktigaste innefattar land, industri och företags-specifika
parametrar.
Bland annat går det att förklara, med vissa modifikationer, varför vissa typer av ekonomisk aktivitet
är mer sannolika till att internationaliseras än andra. Det tillgängliga resursutrymmet och kostnaden
för internationell transport anses vara nyckelvariablerna. Om kapaciteten för att tillverka en viss
resurs är allmänt utbredd och rätten att använda den kan spridas utan kostnad så är en internationell
produktion osannolik. Den är även osannolikt om företagets konkurrensfördelar inte utgörs av
specifika tillgångar utan av immobila tillgångar med gynnsamma villkor. Slutsatsen är att
kombinationen av resursbehoven för vissa ekonomiska aktiviteter, deras geografiska disposition och
kostnaden för att förflytta det som tillverkas kan förklara några av ett MNEs handlingar.
Däremot går det inte att förklara m.h.a artikelns paradigm ”cross-hauling” av investeringar i samma
industrier gjorda av MNEs med olika nationaliteter. Den kan heller inte förklara varför vissa länder
uppvisar samma mönster av internationell produktion.
Artikeln diskuterar även hur företag inom samma bransch kan se ut och bete sig väldigt annorlunda.
När det kommer till ”firm-specific behavioural differences” betonas det endast att företags-specifika
särdrag kan vara en viktig orsak till de strategiska val ett MNE gör oavsett OLI-konfigurationens
utseende.
I den etablerade internationella produktionsteorin finns få försök till att modellera företags strategier
med undantag för produktcykeln, oligopolstrategin och risk minimerings modeller. Även med hjälp av
OLI-ramverket är det svårt att få fram en generell förklaringsmodell för ett företags uppförande.
Däremot går det till viss del att identifiera systematiska mönster under antaganden om att företag
generellt sett arbetar mot liknande mål och att de reagerar på ungefär samma sätt på olika
ekonomiska signaler.
Det saknas dock forskning om vilka parametrar som bidrar till ett företags grad av
internationalisering. Förutom storlek så har inga företags-specifika variabler kunnat identifieras.
Däremot kan dessa variabler mycket väl existera. Slutsatsen som dras är att ”the eclectic paradigm”
kan ha missat att diskutera detta område mer utförligt eftersom det är så svårt att få fram några
generella slutsatser eller mönster gällande företags grad av internationalisering.
Vidare kritik framförd mot paradigmen är att den är för mycket inriktad mot företag och har ett
microperspektiv och är därför inte användbar för hemländerna eller för de länder där produktionen
sker. Dessutom anser författaren själv att paradigmen skulle kunna dra nytta av mer ”game theory-”
och nätverksanalyser gällande det strategiska uppförandet hos MNEs
The Eclectic Paradigm
Efter att ha tagit hänsyn till framför kritik har paradigmen omformulerats till att omfatta främst två
ståndpunkter inom ekonomisk analys. Den ena är det neoklassiska synsättet där fokus ligger på
intermediära produkter och tillgångar som kan förflyttas över nationella gränser. Ceteris paribus "allt annat hålls konstant", d.v.s. ju mer utbredd tillgångarna är geografiskt desto mer sannolikt är
det att en internationell produktion sker. Den andra ståndpunkten omfattar ”market-failure” som
kan förklara hur och var ekonomiska aktiviteter för både nationella och internationella företag sker.
Ju högre transaktionskostnader och ju bättre MNEs är på att utnyttja marknaden och dra nytta av
geografiska synergier, desto högre är sannolikheten att en internationell produktion, intra-industry,
sker.
Först analyseras market-failure genom att det delas upp i två delar, structural market failure (or
imperfection) och transactional market failure (or imperfection). Där den första bland annat
innefattar regler eller lagar som påverkar kostnaden eller vinsten av att producera på olika ställen
och där den andra inkluderar asymmetrisk information, risk och möjligheter på marknaden. Därefter
kommer strukturella och transaktuella parametrar att bestämma vilken OLI-konfiguration det som
analyseras har samtidigt som hänsyn tas till strukturella variabler som till exempel land, industri och
företagstyp. Men fokus ligger på att analysera de tre OLI-parametrarna:

Ownership advantages – fördelar som stammar från ägande eller tillgång till
inkomstgenererande tillgångar. Även monopolistiska och konkurrensfördelar räknas in här
eftersom de underlättar för operationer utomlands. Dess fördelar kan även delas in i:
o


Asset advantages – som mer specifikt uppkommer från speciella tillgångar eller
resurser som inte finns hos konkurrenterna
o Transaction advantages – uppkommer när företaget effektivt kan samordna ett
nätverk av resurser som har sin bas i olika länder.
Locational advantages – berör var produktionen sker. Structural och transactional market
failure påverkar hur dessa fördelar ser ut eftersom lokala regelverk etc kan påverka
investeringarnas utseende.
Internalisation advantages – Att det är bättre att behålla kunskap och fördelar inom
företaget när internationalisering sker istället för att sälja eller anlita utländska företag. Ju
större de uppskattade kostnaderna för transactional market failure desto mer sannolikt är
det att företaget utvecklar sina konkurrensfördelar genom en internationell produktion.
Den grundläggande hypotesen om ett lands vilja att investera i ett utländskt företag beror på
i.
ii.
iii.
iv.
hur landets ekonomiska utveckling ser ut
strukturen på dess tillgångar och marknader
det politiska och ekonomiska systemet
hur omfattningen av ”market failure” i transaktionen av intermediära produkter över dess
nationella gräns ser hur.
Numera anser artikelförfattaren att viljan att investera utomlands till stor del beror på att
underutvecklade länder vill komma över teknik eller kunskap och för länder med högre grad av
teknologi vill man exportera intermediära produkter för sammanställning/sammansättning
utomlands för att få på så sätt få komparativa fördelar.
Paradigmen kan även användas som ett ramverk för de frågor som ställs när man vill analysera hur
mycket ett MNE påverkar ett lands ekonomiska mål.
Slutsats
Slutsatsen är att the Eclectic paradigm har många användningsområden och kan vara till ett stort
stöd, tillsammans med andra teorier och modeller, när man vill analysera eller förklara internationell
produktion eller organisatoriska aspekter eller förstå hur de påverkas av MNEs handlingar.
Vidare anses paradigmen hålla för tidens gång samtidigt som den till viss del misslyckas med att ta
upp en del områden som kan påverka ett företags internationella produktion. Bland dessa kan
nämnas entreprenörskap, teknisk innovation och en generell teori för hur MNE ser på sina
internationella investeringar och handlingar. Även joint-venture kontrakt, beslutsfattning i olika
geografiska delar av ett MNE samt varför vissa utländska investeringar avvecklas eller avyttras (som
enligt författaren bara kräver en av de tre OLI-parametrarna). Därför behövs det i framtiden en
sammanvävning av olika forskningsområden för att bättre kunna förstå internationell produktion,
däribland anses organisationsteori, ekonomisk teori och affärsanalytiska teorier vara nödvändiga.