Internationalization as an entrepreneurial process
Artikeln lyfter fram de entreprenöriella aspekterna av ett företags internationaliseringsprocess. Likt
Johanson och Vahlnes modell ses inte internationalisering som ett resultat av att avsiktligt försöka
expandera internationellt, utan istället mer som en biprodukt av någon annan handling, i det här
fallet entreprenöriella handlingar.
Artikeln behandlar först tre teoretiska ansatser och relaterar sedan dessa till en fallstudie av ett
svenskt läkemedelsföretag, Abigo. Utifrån de slutsatser som dras från fallstudien presenterar
författarna en justering av Johanson och Vahlnes modell där internationalisering ses som en
biprodukt av ett företags försök att förbättra dess position inom dess nätverk.
I Johanson och Vahlnes modell finns två variabler, state och change, och inom varje variabel finns två
kategorier.
De tre teorier som författarna använder sig av är Business opportunity identification and devopment,
Effectuation och Dynamic capabilities.
Business opportunity identification
Individer söker inte efter möjligheter utan ser värdet i ny information och idéer när de stöter på dem.
Förmågan att upptäcka möjligheter beskrivs som ”entreprenurial alertness”, en förmåga att notera
och vara mottagbar för information om objekt, händelser, mönster med en speciell förmåga att
uppfatta tillverkar- och användarproblem. Möjligheter uppfattas av vissa individer och inte andra på
grund av skillnader i personlighet relaterade till optimism, kreativitet och på grund av skillnader i
bakgrund och erfarenheter och mängden information som individen innehar om den särskilda
möjligheten.
Effectuation
Fokus på att försöka kontrollera över det som kan göras med de existerande resurserna, istället för
att försöka göra beslut utifrån vad som borde göras utifrån försök till förutsägelser om vad som
kommer att hända i framtiden. Beslutsfattaren fokuserar på ”affordable losses” istället för den
förväntade avkastningen. Detta omvandlar osäkerhet till möjligheter då beslutsfattaren endast
behöver fokusera på att kontrollera negativa scenarion.
Dynamic capabilities
Dynamic capabilities definieras som företagets strategiska och organisatoriska process som skapar
värde inom dynamiska marknader genom att omvandla resurser till nya värdeskapande strategier.
Fallstudien
I fallstudien studeras det svenska läkemedelsföretaget Abigo som fick möjligheten att köpa upp ett
annat företag, Biosurface, som tillverkar läkemedlet Decipamol som används för att behandla
gingivit. Läkemedlet var inte godkänt än men Abigo såg stora möjligheter i produkten. Förvärvet
innebar dock stora risker för Abigo som dessutom var tvungna att ta in finansiärer för att kunna köpa
Biosurface. Efter problem med att få läkemedlet godkänt av det svenska läkemedelsverket blev
företaget tvunget att antingen göra Biosurface publikt eller att sälja det.
Resultatet blev att företaget lyckades sälja Biosurface till det brittiska läkemedelsföretaget Sinclair
som såg synergier med Decipamol och dess nuvarande produktportfölj.
Internationalisering som en entreprenöriell process
De entreprenöriella aspekter som framkom ur fallstudien var risktagande, entreprenöriell förmåga
och förmågan att utveckla och upptäcka möjligheter. Utifrån dessa aspekter justerar
artikelförfattarna Johanson och Vahlnes modell för att mer återspegla de entreprenöriella
aspekterna av internationalisering.
Entreprenöriell förmåga
Grundarna av Abigo, Jan och Leif Smith hade tidigare skapat ett läkemedelsföretag utan någon
egentlig kunskap om läkemedelsbranschen. Detta reflekteras till teorin kring Business opportunity
identification där opportunity development process beskrivs med perception, discovery och creation.
Grundarna Jan och Leif Smith tog en affärsmöjlighet i något som större läkemedelsföretag inte ville
eller kunde hålla på med. Brödernas ”entrepreneurial alertness” kombinerat med Jan Smiths
personlighet och förmåga att se kopplingar mellan marknadsbehov och resurser ledde till att de
gjorde succé.
Risktagande
Abigos köp av Biosurface var ett stort risktagande för företaget. Läkemedlet var ännu inte godkänt
och Abigo hade inga tidigare erfarenheter av kliniska tester. Dock skapade Abigo en möjlighet genom
förvärvet av Biosurface då detta kopplade samman separata behov och resurser.
Förmågan att utveckla och upptäcka möjligheter
Jan Smith såg en möjlighet när en bekant i hans omfattande nätverk uttryckte ett intresse för
Biosurface. Företaget som uttryckte intressset, Sinclair, var dock endast intresserade av att hantera
Biosurface på vissa marknader. Smith såg då möjligheten att avvara Abigo bördan av att finansiera
Biosurface. Smith tog tillvara på möjligheten och förslog istället att Sinclair skulle köpa Biosurface. I
det här fallet använda sig Smith av tillfälligheter som möjligheter för att kunna få kontroll över
situationen.
Modellen
Justeringen av Johanson och Vahlnes modell där internationalisering ses som en entreprenöriell
process. Modellen innefattar entreprenöriell förmåga som en statisk variabel och att utnyttja
tillfälligheter som en förändringsvariabel. Företagets omgivning ses som dynamiskt omgivet av
nätverk. Modellen är också dynamisk i den meningen att de statiska variablerna påverkar
förändringsvariablerna, och påverkas själv också av förändringsvariablerna. Rutan uppe till vänster
innehåller egenskaperna hos en entreprenör. Den viktigaste egenskapen hos en entreprenör att
kunna bygga och nätverk och utnyttja de tillfälligheter som uppkommer genom relationerna.
Detta kopplas till förändringvariabeln upp i högra hörnet som reflekterar beslutet att öka eller minska
sitt engagemang i en relation. I det nedre högre hörnet finns den andra förändringsvariabeln som
består av lärande, skapande, förtroendebyggande och att utnyttja tillfälligheter. Dessa beror på den
statiska variabeln upp i vänstra hörnet. De påverkar parterna på andra sidan av företagets relationer
och främst genom engagemang beslut så påverkas positionen i nätverket och graden av
internationalisering.
Om internationalisering sker, så är det på grund av att kontextuella faktorer som att en partner,
faktiskt eller potentiell, befinner sig på andra sidan en nationell gräns. Det är mer vanligt i mindre
länder och i industrier som karaktäriseras av avancerad teknologi.